- About
-
The Global ETD Search service is a free service for researchers
to find electronic theses and dissertations. This service is
provided by the
Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
Search results
Showing 131 to 132 of 132 (0.059 seconds)Spelling suggestions: "subject:"depilation"" "subject:"butilation""
| 131 |
Gravitational Decoherence in Macroscopic Quantum SystemsEngelhardt Önne, Niklas January 2023 (has links)
The problem of how quantum mechanics gives rise to classicality has been debated for more than a century. A commonly proposed solution is decoherence, i.e. the gradual decay of superpositions in open quantum systems due to their inevitable interaction with their environment. However, the ability of decoherence to account for all aspects of the classical world is often questioned. A recently proposed model suggests that decoherence can occur even in isolated composite systems subject to gravitational time dilation, something which has sparked a debate. In this thesis we attempt to identify the precise role of decoherence in the quantum-to-classical transition (QTCT) and then use the result to analyze the validity of the newly proposed time dilation-induced decoherence mechanism. We find that the problem of the QTCT can be divided into two parts and that decoherence solves the first of these whereas the second is unsolvable without fundamental modifications to quantum theory. Moreover, we argue that the effect is fundamentally frame-dependent and we find a general formula for the rate of decoherence of macroscopic superpositions in the case where both the system and observer use Rindler coordinates. The result suggests that the frame-dependence may be utilized to increase the strength of the effect in experimental settings. Finally, the possibilities of experimental verification are discussed and we argue that recent advances in quantum measurement techniques in gravitational-wave observatories may enable tests of gravitational decoherence in the near future, finally providing an empirical glimpse into the resolution of one of the most critical debates in all of physics. / Huruvida kvantfysiken kan ge uppkomst till den klassiska fysiken på stora skalor är ett problem som diskuterats under mer än ett århundrade. En föreslagen lösning är dekoherens, alltså det gradvisa sönderfallet av superpositioner i öppna kvantsystem på grund av den oundvikliga interaktionen med deras omgivning. Dekoherensens förmåga att förklara alla delar av den klassiska världen ifrågasätts emellertid fortfarande. De senaste åren har en ny effekt uppmärksammats som tyder på att dekoherens även kan uppstå i isolerade kompositsystem under påverkan av gravitationell tidsdilatation, något som orsakat en debatt i litteraturen. I detta arbete försöker vi identifiera dekoherensens roll i övergången från det kvantmekaniska till det klassiska, och vi använder sedan resultatet för att analysera den ovannämnda gravitationella dekoherensmekanismen. Det allmänna problemet med övergången från kvantfysik till klassisk fysik delas upp i två delar, och vi visar att dekoherens löser den första delen; den andra delen visar sig vara olösbar utan fundamentala förändringar av kvantfysikens ramverk. Vidare visas den gravitationella dekoherenseffekten vara observatörsberoende och vi härleder en allmän formel för takten med vilken makroskopiska superpositioner sönderfaller i de fall då både systemet och observatören använder Rindlerkoordinater. Resultaten tyder på att observatörsberoendet eventuellt kan utnyttjas för att öka effektens styrka i experimentalla sammanhang. Slutligen diskuteras möjligheter att experimentellt verifiera effekten; vi argumenterar för att nya genombrott inom kvantmätteknik i gravitationsvågsobservatorium kan möjliggöra tester av gravitationell dekoherens inom en snar framtid, vilket skulle ge oss en första empirisk inblick i lösningen till en av fysikens mest kritiska debatter.
|
| 132 |
Interaktionskvalitet - hur mäts det?Friberg, Annika January 2009 (has links)
Den tekniska utvecklingen har lett till att massiva mängder av information sänds, i högahastigheter. Detta flöde måste vi lära oss att hantera. För att maximera nyttan av de nyateknikerna och undkomma de problem som detta enorma informationsflöde bär med sig, börinteraktionskvalitet studeras. Vi måste anpassa gränssnitt efter användaren eftersom denneinte har möjlighet att anpassa sig till, och sortera i för stora informationsmängder. Vi måsteutveckla system som gör människan mer effektiv vid användande av gränssnitt.För att anpassa gränssnitten efter användarens behov och begränsningar krävs kunskaperom den mänskliga kognitionen. När kognitiv belastning studeras är det viktigt att en såflexibel, lättillgänglig och icke-påträngande teknik som möjligt används för att få objektivamätresultat, samtidigt som pålitligheten är av största vikt. För att kunna designa gränssnittmed hög interaktionskvalitet krävs en teknik att utvärdera dessa. Målet med uppsatsen är attfastställa en mätmetod väl lämpad för mätning av interaktionskvalitet.För mätning av interaktionskvalitet rekommenderas en kombinering av subjektiva ochfysiologiska mätmetoder, detta innefattar en kombination av Functional near-infraredspecroscopy; en fysiologisk mätmetod som mäter hjärnaktiviteten med hjälp av ljuskällor ochdetektorer som fästs på frontalloben, Electrodermal activity; en fysiologisk mätmetod sommäter hjärnaktiviteten med hjälp av elektroder som fästs över skalpen och NASA task loadindex; en subjektiv, multidimensionell mätmetod som bygger på kortsortering och mäteruppfattad kognitiv belastning i en sammanhängande skala. Mätning med hjälp av dessametoder kan resultera i en ökad interaktionskvalitet i interaktiva, fysiska och digitalagränssnitt. En uppskattning av interaktionskvalitet kan bidra till att fel vid interaktionminimeras, vilket innebär en förbättring av användares upplevelse vid interaktion. / Technical developments have led to the broadcasting of massive amounts of information, athigh velocities. We must learn to handle this flow. To maximize the benefits of newtechnologies and avoid the problems that this immense information flow brings, interactionquality should be studied. We must adjust interfaces to the user because the user does nothave the ability to adapt and sort overly large amounts of information. We must developsystems that make the human more efficient when using interfaces.To adjust the interfaces to the user needs and limitations, knowledge about humancognitive processes is required. When cognitive workload is studied it is important that aflexible, easily accessed and non assertive technique is used to get unbiased results. At thesame time reliability is of great importance. To design interfaces with high interaction quality,a technique to evaluate these is required. The aim of this paper is to establish a method that iswell suited for measurement of interaction quality.When measuring interaction quality, a combination of subjective and physiologicalmethods is recommended. This comprises a combination of Functional near-infraredspectroscopy; a physiological measurement which measures brain activity using light sourcesand detectors placed on the frontal lobe, Electrodermal activity; a physiological measurementwhich measures brain activity using electrodes placed over the scalp and NASA task loadindex; a subjective, multidimensional measurement based on card sorting and measures theindividual perceived cognitive workload on a continuum scale. Measuring with these methodscan result in an increase in interaction quality in interactive, physical and digital interfaces.An estimation of interaction quality can contribute to eliminate interaction errors, thusimproving the user’s interaction experience.
|
Page generated in 0.0661 seconds