Preface: A consideration of the New Sincerity movement in contemporary American poetics in the work of Tao Lin, Matt Hart, and Dorothea Lasky. Creative work: A three section book of poetry exploring elegy, form, and the intersection of strangeness and domesticity.

Bakgrund. Hypertoni definieras som högt blodtryck och är en av de vanligaste riskfaktorerna för hjärt- och kärlsjukdomar. Fysisk aktivitet har tillsammans med andra livsstilsfaktorer en avgörande betydelse för utvecklingen av hypertoni där distriktssköterskans hälsofrämjande arbete är av största vikt. Syftet med denna studie var att beskriva distriktssköterskors erfarenheter inom primärvården av att främja fysisk aktivitet hos patienter med hypertoni. Metod. Studien hade en kvalitativ ansats och datainsamlingen genomfördes med totalt sex semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna analyserades utifrån en kvalitativ manifest innehållsanalys. Resultat. Tre kategorier trädde fram och låg till grund för resultatet. Resultatet visade på att patientens attityd och inställning till hälsobesöket var avgörande för arbetets gång med att främja fysisk aktivitet samt vikten av att distriktssköterskan hade kunskap om att fysisk aktivitet såg olika ut för alla. Det framkom även bristande kunskap gällande hälsofrämjande verktyg och brist på intresse för det hälsofrämjande arbetet på organisationsnivå. Diskussion. Deltagarna menade att det behövdes ett förbättringsarbete inom hälsofrämjande omvårdnad. Samarbete med andra professioner och framförallt utbildning och ökad kunskap inom hälsofrämjande verktyg som motiverande samtal och fysisk aktivitet på recept är av vikt för att motivera patienten till fysisk aktivitet. Slutsats. Ett ökat intresse och prioritet från organisationen inom primärvården är betydelsefullt för att främja patienter med hypertoni till fysisk aktivitet som i sin tur leder till minskad risk för hjärt- och kärlsjukdomar. / <p>2023-05-30</p>

No description available.

Bakgrund: Diabetes typ 2 (DT2) är ett ökande hälsoproblem och sjukdomen innebär att kroppen producerar mindre insulin än kroppens aktuella behov. Övervikt, fysisk inaktivitet, ohälsosamma kostvanor, ärftlighet och stigande ålder är riskfaktorer för att utveckla sjukdomen. För att undvika komplikationer ska ett stabilt blodsocker eftersträvas. Sjuksköterskan ska vara ett stöd och ge kunskap om egenvården, som enligt Orem innebär upprätthållande av hälsa och livskvalitet. Fettsnål kost har under många år rekommenderat. Populariteten kring lågkolhydratskost har under de senaste åren ökat och det förekommer studier som visar att kosten kan vara fördelaktigt för personer med DT2. Syfte: Att beskriva effekter av lågkolhydratkost hos personer med DT2. Metod: Litteraturöversikten har kvantitativ design och innehåller 13 vetenskapliga artiklar. Fribergs analysmodell användes för att analysera artiklarna. Resultat: Lågkolhydratskosten visade en signifikant förbättring i glukos, kroppsmassa och blodfetter. Kosten visade inga stora skillnader mellan variablerna på lång sikt jämfört med andra koster. Det stöd som förekom till deltagarna i studierna visade sig vara betydelsefullt för att uppnå ovanstående effekter och framförallt då det gällde att bevara effekterna över tid. Slutsats: Lågkolhydratskosten medförde positiva effekter på kort sikt och effekterna samvarierade med omfattningen av stöd som ingick i studierna. Trots rädslan för att kosten medför ökad risk för hjärt- och kärlsjukdom påvisade studien inga risker med kosten på kort sikt. Nyckelord: diabetes typ 2, lågkolhydratskost, egenvård, Dorothea Orem, diet. / Background: Diabetes type 2 (DT2) is an increasing health problem. The disease means that the body produces less insulin than the body need. Obesity, physical inactivity, unhealthy diet, heredity and rising age are risk factors for the disease. To avoid complications, a stable blood sugar pursued. The nurse will provide support and give knowledge for self-care, that according Orem means to provide health and quality of life. Low fat diets have for many years recommended. The popularity around low carbohydrate diet has increased in recent years. Studies shows that low carbohydrate can be beneficial for persons with DT2. Aim: To describe the effects of low carbohydrate diets in people with DT2. Method: The literature review with a quantitative design, contains 13 scientific articles. Friberg analysis model was used to analyze the articles. Results: A significant improvement was observed in glucose, body mass and lipids. The diet showed no significant differences between the variables in the long term compared to other diets. The support that occurred to the participants in the studies were found to be significant in order to achieve the above effects and especially when it came to preserve the effects over time. Conclusion: The low carbohydrate diet resulted in short- term positive effects and these effects varied whit the extent of support the studies conducted. Despite fears that the diet increases the risk of cardiovascular disease, studies showed no short-term risks. Keywors: diabetes type 2, low carbohydrate diet, self care, Dorothea Orem, diet

Summaries in Afrikaans and English / Die doelwitte van hierdie studie is om een van die teoriee wat by opleidingsinstellings gedoseer word, in die gemeenskapgesondheidpraktyk op tienergesinne toe te pas en om 'n strategie te ontwikkel wat sodanige toepassing vir verpleegkundiges aanvaarbaar maak. Orem se selfsorgtekortteorie is gevolglik op gevallestudies by 'n Gemeenskapgesondheidskliniek van 'n stadsgesondheidsafdeling toegepas. Persoonlike onderhoudvoering is as navorsingstegniek gebruik om probleme te identif iseer, behoeftes te bepaal en selfsorgtekorte aan te spreek. Data is gemeet aan die hand van UNICEF se GOBI FFFF en die PKK se vyf konsepte, die verpleegproses en OREM SE KONSTRUKTE. Evaluasie toon dat Orem se selfsorgteorie 'n instrument bied om selfsorgvermoens te evalueer, die verpleegkundige te rig om tekorte te identifiseer en verpleegsorg te beplan sodat interdissiplinere konsultasie verminder en professionele verpleegkundiges beter aangewend word, hulpbronne en fasiliteite maksimaal benut word en elke indiwidu as selfsorgagent ontwikkel word. / The objective of this study is to apply one of the theories taught at training institutions to teenage families in the community health practice and to develop a strategy to make such application acceptable to nurses. Orem' s self-care deficiency theory was consequently applied to case studies at a community clinic of a Municipal Health Department. Personal interviews were mainly used as research technique to identify problems, determine needs and address self-care deficiencies. Data was evaluated according to UNICEF' s GOBI FFFF, the "PKK" 's five concepts, the nursing process and OREM's Constructs. Evaluation has proved that Orem' s theory offers an instrument to evaluate self-care abilities and guide the nurse in identifying deficiencies and planning nursing care in order to reduce multidisciplinary consultation, which results in professional nurses being employed appropriately, resources being utilised to the maximum and each individual developing into a complete self-care agent. / Health Studies / M.A. (Verpleegkunde)

Bakgrund: Att leva med långvarig sjukdom innebär förluster för individen och krav på anpassning. En viktig del i sjuksköterskans arbete med att stärka hälsa hos personer i behov av vård är att stötta lärande. En viktig del i lärande är interaktion och delaktighet. Som vårdvetenskaplig utgångspunkt har Dorothea Orems “Teori om omvårdnadssystem” använts och denna teori beskriver interaktionen mellan sjuksköterskan och de personer hon vårdar. Syfte: Syftet var att nå kunskap om hur sjuksköterskan kan arbeta med lärande i grupp hos personer med långvarig sjukdom utifrån Dorothea Orems ”Teori om omvårdnadssystem”. Metod: En litteraturöversikt har genomförts där tio kvantitativa studier har sammanställts genom analys med Dorothea Orems “Teori om omvårdnadssystem” som utgångspunkt. Resultat: Resultatet visar hur de olika programmen i studierna arbetat med lärande i grupp bland personer med långvarig sjukdom, där det framkommer skillnader och likheter i deltagarnas och sjuksköterskans roller. Likheter fanns i programmens fokus på interaktion mellan deltagarna såväl som på sjuksköterskans faciliterande roll. En viktig skillnad fanns i utsträckningen av deltagarnas påverkan på innehållet i gruppträffarna, där vissa program lät deltagarnas behov och intresse styra medan vissa program i förväg hade bestämt innehållet. Diskussion: I resultatdiskussionen argumenteras för att människans egenidentifierade lärandebehov bör styra lärandet. Lärandet bör främja utvecklandet av självstyrning hos personen. Resultatet visar att deltagarna i interaktionen mellan varandra har inneboende resurser som används för att främja individens och andras lärande. I metoddiskussionen uppmärksammas styrkor och svagheter kring val av metod för denna litteraturöversikt. / Background: Living with long term illness means losses for the individual and demands for adaptation. An important part of the nurse's work on strengthening the health of people in need of care is to support learning. An important part of learning is interaction and participation. As a nursing-science basis Dorothea Orem’s "Theory of nursing system" has been used and this theory describes the interaction between the nurse and the person she cares for. Aim: The purpose was to gain knowledge about how nurses can work with learning in a group of persons with long-term illness with basis in Dorothea Orem’s "Theory of nursing systems." Method: A literature review was carried out where ten quantitative studies have been compiled through analysis with Dorothea Orem’s "theory of nursing system" as a basis. Results: The results how how the various programs of the studies worked with learning in a group among people with long-term illness, where similarities and differences in the roles of the participants and the nurses emerged. Similarities were found in the programs focus on the interaction between participants as well as on the facilitating role of the nurse. An important difference was revealed in the extent of participants' influence on the content of the group sessions, where some programs let participants' needs and interests guide while some programs previously had determined the content. Discussions: In the discussion of the results it is argued that man's self-identified learning needs should direct learning. Learning should encourage the development of the person’s self-direction. The results show that participants in the interaction between each other have inherent resources used to promote learning among themselves and others. Strengths and weaknesses regarding the chosen method for this literature review are highlighted in the method discussion.

Summaries in Afrikaans and English / Die doelwitte van hierdie studie is om een van die teoriee wat by opleidingsinstellings gedoseer word, in die gemeenskapgesondheidpraktyk op tienergesinne toe te pas en om 'n strategie te ontwikkel wat sodanige toepassing vir verpleegkundiges aanvaarbaar maak. Orem se selfsorgtekortteorie is gevolglik op gevallestudies by 'n Gemeenskapgesondheidskliniek van 'n stadsgesondheidsafdeling toegepas. Persoonlike onderhoudvoering is as navorsingstegniek gebruik om probleme te identif iseer, behoeftes te bepaal en selfsorgtekorte aan te spreek. Data is gemeet aan die hand van UNICEF se GOBI FFFF en die PKK se vyf konsepte, die verpleegproses en OREM SE KONSTRUKTE. Evaluasie toon dat Orem se selfsorgteorie 'n instrument bied om selfsorgvermoens te evalueer, die verpleegkundige te rig om tekorte te identifiseer en verpleegsorg te beplan sodat interdissiplinere konsultasie verminder en professionele verpleegkundiges beter aangewend word, hulpbronne en fasiliteite maksimaal benut word en elke indiwidu as selfsorgagent ontwikkel word. / The objective of this study is to apply one of the theories taught at training institutions to teenage families in the community health practice and to develop a strategy to make such application acceptable to nurses. Orem' s self-care deficiency theory was consequently applied to case studies at a community clinic of a Municipal Health Department. Personal interviews were mainly used as research technique to identify problems, determine needs and address self-care deficiencies. Data was evaluated according to UNICEF' s GOBI FFFF, the "PKK" 's five concepts, the nursing process and OREM's Constructs. Evaluation has proved that Orem' s theory offers an instrument to evaluate self-care abilities and guide the nurse in identifying deficiencies and planning nursing care in order to reduce multidisciplinary consultation, which results in professional nurses being employed appropriately, resources being utilised to the maximum and each individual developing into a complete self-care agent. / Health Studies / M.A. (Verpleegkunde)

Bakgrund: Bipolär sjukdom orsakar ett stor lidande för individen med återkommande återfall i depression eller hypomani/mani. Omvårdnad som stödjer individen till att aktivt bedriva egenvård kan stärka individen till att bli mer självständig och aktiv i behandlingen av bipolär sjukdom. Det saknas en systematisk översikt över kvalitativa studier om individers erfarenheter av att genomföra egenvård vid bipolär sjukdom. Syfte: Belysa individers erfarenheter av att genomföra egenvård relaterat till bipolär sjukdom. Metod: Den kvalitativa metoden metaetnografi användes vid studien. Sökning i databaser resulterade i 22 kvalitativa artiklar. Syntetisering av artiklarna resulterade i tre metaforer med en modell över hur metaforerna är sammanlänkade. Resultat: Studiens resultat består av metaforerna "Egenvård som balansakt", "Sjukvårdens erbjudande av en balanspinne" samt "Risker för fall av linan". Slutsats: Resultatets tre metaforer skapar tillsammans en metaforisk modell som visar att egenvård vid bipolär sjukdom kan ses som att individen behöver "balansera på en lina" för att inte "falla ner från linan" i depression eller mani. Den metaforiska modellen åskådliggör att egenvård vid bipolär sjukdom är ett komplext fenomen som sträcker sig längre än utförandet av egenvård. Specialistsjuksköterskan inom psykiatrin bör aktivt uppmuntra individer med bipolär sjukdom till att aktivt bedriva egenvård för att stärka deras självständighet och inge en ökad möjlighet att erhålla en förbättrad hälsa och välbefinnande. Studiens resultat stärks av att det går teoretisk anknytas till Orems egenvårdsteori. / Background: Bipolar disorder causes a great deal of suffering for the individual with recurrent depression or hypomania/mania. Nursing that supports the individual to actively pursue selfcare can strengthen the individual to become more independent and active in the treatment of bipolar disorder. There is no systematic review of qualitative studies on individuals' experiences of performing self-care in bipolar disorder Aim: Highlight individuals' experiences of conducting self-care related to bipolar disorder. Method: The qualitative method of meta-ethnography was used in the study. Searching databases resulted in 22 qualitative articles. Synthesizing the articles resulted in three metaphors with a model of how the metaphors are interconnected Results: The study's results consist of the metaphors "Self-care as a balancing act", "Health care's offering of a balancing stick" and "Risks for falls of the line". Conclusion: The three metaphors of the result together create a metaphorical model that shows that self-care in bipolar disorder can be seen as the individual having to "balance on a line" so as not to "fall off the line" in depression or mania. The metaphorical model illustrates that self-care in bipolar disorder is a complex phenomenon that goes beyond self-care. The specialist nurse in psychiatry should actively encourage individuals with bipolar disorder to actively pursue self-care to strengthen their independence and to provide an increased opportunity to grant improved health and well-being. The study's results are strengthened by the fact that it is theoretically linked to Orem's self-care theory.

Surrealism has often been labeled as a misogynistic movement that sought to provide man with an avenue into a higher reality at the expense of the humanity of women. By perceiving the opposite sex as their muses, Surrealist men rendered women as mysterious sources of the marvelous, the name given to the higher realm, which they desired to attain. I propose that Surrealist women were empowered by the fact that ‘woman’, as an abstract concept, and femininity were synonymous with the marvelous. This entailed that Surrealist women had the advantage of being “sources of revelation, as provokers of wonder, dreams, and freedom,” whose intellectual agency allowed them to delve into their own femininity in order to attain the higher reality that Surrealism was devoted to unlocking. In contrast from Surrealist men who relied on the image of woman to lead them to this superior realm, Surrealist women were able to look within themselves in order to comprehend the marvelous. Conversely, Surrealist women often reversed the idea of the muse, by exploring their feminine unconscious through the objectification of men.

Dorothea Herbert was an Irish provincial writer who did not publish during her lifetime. Only three of her manuscripts are now extant: a collection of poetry, Poetical Eccentricities Written by an Oddity (1793), an illustrated memoir, Retrospections of an Outcast (1806) and a Journal which covers the years 1806-7. All three manuscripts were missing for long periods and some doubts as to their existence and authenticity made many scholars reluctant to study her work. There is almost no documented historical evidence of her life and our only access to her is through her writing. The internal evidence of her writing suggests that by 1806 she was suffering from a serious mental illness. Nevertheless, her works reveal a relatively hidden world of literary practice in Ireland in the late eighteenth and early nineteenth centuries. Studied alongside the manuscripts and printed works of a range of contemporary writers, Herbert’s extant manuscripts uncover a complex and informal literary culture. This textual world is dependent on print culture but operates independently of it in a closed system of gift-giving and manuscript circulation. In this thesis I explore the influence of print culture on the writing and reading practices of Herbert and her contemporaries. The thesis is divided into five chapters which examine: the history of Herbert’s manuscripts and those of her contemporaries, their writing as material practice, the cultures in which they read the writing and circulation of manuscripts and the history of the print trade in Ireland in the late eighteenth and early nineteenth centuries.