No description available.

Bakgrund: Patienter med drogmissbruk är en grupp som ökar i antal. Detta innebär att sjuksköterskor i större utsträckning kommer att möta dessa patienter, även inom den somatiska vården. Det råder en bristande kunskap hos sjuksköterskor samt ett sämre förhållningssätt mot patienter med drogmissbruk. Ett gott förhållningssätt och bemötande har stor betydelse för en god omvårdnad. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors upplevelse av att möta patienter med drogmissbruk Metod: En allmän litteraturöversikt där tio vetenskapliga artiklar inkluderades. Artiklarna söktes i CINAHL och PubMed samt via manuella sökningar. Resultatet sammanställdes utifrån fem kvantitativa och fem kvalitativa artiklar. Resultat: I resultatet framkom det att sjuksköterskor kan ha olika upplevelser i mötet med patienter med drogmissbruk. Dessa redovisas i tre olika kategorier; Känsla av otrygghet, Brist på kunskap och stöd samt känsla av misstro och hopplöshet. Slutsats: Sjuksköterskor har bristande utbildning och kunskap i att möta patienter med drogmissbruk vilket skapar fördomar och otrygghet hos sjuksköterskorna. Ett ändrat fokus i sjuksköterskors grundutbildning kan bidra till en ökad kvalitet på omvårdnaden i mötet med denna patientgrupp.

<p><p>Syftet med denna studie var att beskriva hur sjuksköterskor bemöter alkohol- och drogmissbrukare som söker vård, samt att beskriva faktorer som kan påverka sjuksköterskors bemötande. Metoden som författarna använde sig av var att i databaserna Academic search elite, Pubmed, Cinahl samt PsycINFO söka vetenskaplig litteratur. Studien genomfördes som en litteraturstudie med deskriptiv design, och i resultatet inkluderades 28 vetenskapliga artiklar. Huvudresultatet av studien gällande sjuksköterskors bemötande visade på två huvudkategorier. Ett negativt bemötande och ett positivt bemötande. Studien visade vidare på två faktorer som påverkade sjuksköterskors bemötande. Dessa var utbildning samt tidigare erfarenheter. Slutsatsen av studien var att det behövs mer kunskap och erfarenhet i hur sjuksköterskor bemöter och hanterar möten med patienter med alkohol och drogmissbruk. En utökad kunskap redan i grundutbildningen till sjuksköterska om alkohol och drogmissbruk vore önskvärt. Egen erfarenhet av att ha varit i kontakt med denna patientgrupp är av stor vikt i arbetet som sjuksköterska och påverkar bemötandet i en positiv riktning. I resultatdiskussionen bearbetades litteraturstudien utifrån Katie Erikssons omvårdnadsteoretiska begrepp “ansa, leka, lära genom tro, hopp och kärlek” </p></p>

<p> </p><p>Syftet med vår studie har varit att tolka och beskriva före detta missbrukares individuella skildringar av kopplingar mellan kön och missbruk. Det empiriska materialet består av två kvalitativa intervjuer med en manlig och en kvinnlig före detta missbrukare. Materialet har analyserats utifrån ett innehållsligt perspektiv i relation till teorier om stämpling, emotioner, utanförskap samt könskodade förväntningar.</p><p> </p><p>De mest framträdande resultaten visar att det existerar skillnader mellan informanternas upplevelser av utanförskap, stämpling och emotioner. Den kvinnliga informanten tycks i sina utsagor om hennes före detta missbrukarliv konsekvent vilja lyfta fram emotioner av utanförskap, stämpling och skam i anknytning till könskodade förväntningar. Den manlige informanten verkar istället lyfta fram emotioner av rädsla, ilska och aggressivitet som vanligt förkommande emotioner i samband med hans före detta missbruk.</p>

Syftet med vår studie har varit att tolka och beskriva före detta missbrukares individuella skildringar av kopplingar mellan kön och missbruk. Det empiriska materialet består av två kvalitativa intervjuer med en manlig och en kvinnlig före detta missbrukare. Materialet har analyserats utifrån ett innehållsligt perspektiv i relation till teorier om stämpling, emotioner, utanförskap samt könskodade förväntningar.   De mest framträdande resultaten visar att det existerar skillnader mellan informanternas upplevelser av utanförskap, stämpling och emotioner. Den kvinnliga informanten tycks i sina utsagor om hennes före detta missbrukarliv konsekvent vilja lyfta fram emotioner av utanförskap, stämpling och skam i anknytning till könskodade förväntningar. Den manlige informanten verkar istället lyfta fram emotioner av rädsla, ilska och aggressivitet som vanligt förkommande emotioner i samband med hans före detta missbruk.

Syftet med denna studie var att beskriva hur sjuksköterskor bemöter alkohol- och drogmissbrukare som söker vård, samt att beskriva faktorer som kan påverka sjuksköterskors bemötande. Metoden som författarna använde sig av var att i databaserna Academic search elite, Pubmed, Cinahl samt PsycINFO söka vetenskaplig litteratur. Studien genomfördes som en litteraturstudie med deskriptiv design, och i resultatet inkluderades 28 vetenskapliga artiklar. Huvudresultatet av studien gällande sjuksköterskors bemötande visade på två huvudkategorier. Ett negativt bemötande och ett positivt bemötande. Studien visade vidare på två faktorer som påverkade sjuksköterskors bemötande. Dessa var utbildning samt tidigare erfarenheter. Slutsatsen av studien var att det behövs mer kunskap och erfarenhet i hur sjuksköterskor bemöter och hanterar möten med patienter med alkohol och drogmissbruk. En utökad kunskap redan i grundutbildningen till sjuksköterska om alkohol och drogmissbruk vore önskvärt. Egen erfarenhet av att ha varit i kontakt med denna patientgrupp är av stor vikt i arbetet som sjuksköterska och påverkar bemötandet i en positiv riktning. I resultatdiskussionen bearbetades litteraturstudien utifrån Katie Erikssons omvårdnadsteoretiska begrepp “ansa, leka, lära genom tro, hopp och kärlek”

No description available.

Studiens syfte är att undersöka vägen in och ut ur drogmissbruk, beskriva hur man ser på upplevelsen av uppbrott och förändringsprocess i efterhand och de reflektioner man gör. Vidare undersöks vilken betydelse egna resurser och faktorer i omgivningen har för att underlätta förändringsprocessen. Studien utgår från hermeneutisk forskningstradition och har en kvalitativ ansats. Frågeställningarna besvaras genom fyra halvstrukturerade intervjuer i form av personers livsberättelser om sina uppbrott från drogmissbruk. Exitprocessen och Stages of Change bildar grund till den teoretiska analysen. Resultatet visar att drogmissbruket var ett sätt att hantera personliga problem. Beskrivningen av förändringsprocessen påverkades av drogfrihetens tidslängd och individuella upplevelser. Egen vilja var förutsättning för förändring, men stöd utifrån, gemenskap och sysselsättning var nödvändiga faktorer ansåg majoriteten. Förändringsprocessen innebär personlig förändring på flera nivåer, inte bara uppbrott från drogmissbruk. Att lämna missbruket kan vara en lång process i sig.

No description available.

No description available.