Bakgrund Intravenöst drogmissbruk har ökat under de senaste årtiondena. Mellan 2008–2011 uppskattades cirka 8000 intravenösa drogmissbrukare i Sverige. Ett komplement till beroendesjukvården är sprututbytesprogram (SUP), vilket i Sverige etablerades i Lund 1986. Idag finns nio SUP i Sverige, dit intravenösa drogmissbrukare kan vända sig för att byta använda nålar och verktyg mot sterila, vilket kan leda till minskad smittspridning av blodburna infektionssjukdomar. Förutom distribution av rena nålar och verktyg kan SUP erbjuda olika vårdkontakter. Syfte Syftet med denna studie var att ta reda på ifall SUP kan vara en ingång till vården för intravenösa drogmissbrukare i Sverige, om sjuksköterskors upplevelser av att arbeta på SUP samt om sjuksköterskorna upplever att SUP leder till en ökad tillit till vården hos intravenösa drogmissbrukare. Metod Studien var en kvalitativ intervjustudie. Datainsamlingen genomfördes med hjälp av semistrukturerade intervjuer där sex legitimerade sjuksköterskor verksamma på SUP deltog. Intervjuerna spelades in och analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys. Resultat Samtliga sjuksköterskor ansåg sitt arbete meningsfullt och förtroendegivande. De upplevde att SUP var en trygghet för de intravenösa drogmissbrukarna, vilka ofta saknar vårdkontakter. Resultatet visade även att SUP i flera fall blev en första vårdkontakt samt skapade känsla av tillit och förtroende för de intravenösa drogmissbrukarna. Slutsats Vår slutsats av studien var att intravenösa drogmissbrukare hade försämrade vårdkontakter på grund av bristande tillit till vården, någonting SUP arbetar aktivt med att förbättra. SUP möjliggör tillit till vården hos intravenösa drogmissbrukare, tack vare vårdpersonals professionella arbetssätt genom att bemöta och behandla alla likvärdigt samt genom att verka öppensinnat och fördomsfritt.

Sammanfattning Växjö universitet Institutionen för pedagogik Pedagogik med inriktning mot ungdoms- och missbrukarvård, C-uppsats 10 p Titel Etnicitet, genus och missbruk – En deskriptiv studie om skillnader och likheter mellan manliga och kvinnliga missbruksklienter med svenskt och utomnordiskt ursprung Engelsk titel Ethnicity, gender and drug abuse, a descriptive study on differences and similarities between male and female drug abuse clients with swedish and non–scandinavian origin Författare Diana Bergström och Tina Gheisari Bergström Handledare Maria Alm Datum Mars 2007 Antal sidor 39 Sökord Etnicitet, kön, invandrare, drogmissbruk, ungdomar, behandling Sammanfattning Syftet med studien var att beskriva skillnader och likheter mellan klienter med svenskt respektive utomnordiskt ursprung, av båda könen, i bakgrundsfaktorer, drogmissbruk och behandlingsmetoder. Metodvalet var en kombination av kvantitativ och kvalitativ forskningsmetod, där den kvantitativa utgjordes av statistisk analys av DOK-material och den kvalitativa av intervjuer med halvstrukturerad uppläggning. DOK–materialet analyserades och tolkades utifrån ett positivistiskt- och intervjuerna ett hermeneutiskt perspektiv. Det teoretiska perspektivet i den kvalitativa delen utgick från det postmoderna perspektivet i klientarbete. De mest framträdande resultaten var att vissa signifikanta skillnader mellan dessa grupper fanns, bl.a. beträffande familjestöd, primärdrog, psykisk hälsa och kriminalitet. Det visade sig även att kön och ursprung var beroende av varandra. För att visa vilken faktor av kön och ursprung som var orsak respektive verkan var det ofta nödvändigt att beakta båda samtidigt. Respondenternas synsätt om skillnaderna mellan dessa klientgrupper var skiftande och sammanföll enbart i vissa fall med de kvantitativa resultaten.

Denna studie syftar till att få en fördjupad förståelse i individers upplevelser om vägen ut ur drogmissbruk. Detta gjordes genom en hermeneutisk ansats och kvalitativa intervjuer genomfördes med tio personer där fem var kvinnor och fem var män. Kriterierna i urvalet var att de skulle ha erfarenhet av ett eget missbruk, varierande ålder, kön samt livssituation. Det var svårt att hitta forskning som berörde individers upplevelser om vägen ut ur drogmissbruk, dock så fanns relevant forskning om att ta sig ut ur drogmissbruk. I den här studien ställs individers upplevelser i fokus för att få en djupare kunskap och förståelse om fenomenet. Resultatet visade på hur vägen ut ur drogmissbruk kan komma att se ut och upplevas som en känslomässig berg- och dalbana för individen. Motivationen till att ta sig ur drogmissbruket såg olika ut för intervjupersonerna. Det kunde bland annat vara barn, familj, NA och "rätt" sorts vänner som ledde till motivationen. Vidare visade resultatet att deras liv idag fungerar bra då de är drogfria, de flesta har arbete och egna bostäder samt att de har bra kontakt med sina familjer.

<p>Sammanfattning</p><p>Växjö universitet</p><p>Institutionen för pedagogik</p><p>Pedagogik med inriktning mot ungdoms-</p><p>och missbrukarvård, C-uppsats 10 p</p><p>Titel Etnicitet, genus och missbruk – En deskriptiv studie om skillnader</p><p>och likheter mellan manliga och kvinnliga missbruksklienter med svenskt och utomnordiskt ursprung</p><p>Engelsk titel Ethnicity, gender and drug abuse, a descriptive study on differences and similarities between male and female drug abuse clients with swedish and non–scandinavian origin</p><p>Författare Diana Bergström och Tina Gheisari Bergström</p><p>Handledare Maria Alm</p><p>Datum Mars 2007</p><p>Antal sidor 39</p><p>Sökord Etnicitet, kön, invandrare, drogmissbruk, ungdomar, behandling</p><p>Sammanfattning</p><p>Syftet med studien var att beskriva skillnader och likheter mellan klienter med svenskt respektive utomnordiskt ursprung, av båda könen, i bakgrundsfaktorer, drogmissbruk och behandlingsmetoder. Metodvalet var en kombination av kvantitativ och kvalitativ forskningsmetod, där den kvantitativa utgjordes av statistisk analys av DOK-material och den kvalitativa av intervjuer med halvstrukturerad uppläggning. DOK–materialet analyserades och tolkades utifrån ett positivistiskt- och intervjuerna ett hermeneutiskt perspektiv. Det teoretiska perspektivet i den kvalitativa delen utgick från det postmoderna perspektivet i klientarbete. De mest framträdande resultaten var att vissa signifikanta skillnader mellan dessa grupper fanns, bl.a. beträffande familjestöd, primärdrog, psykisk hälsa och kriminalitet. Det visade sig även att kön och ursprung var beroende av varandra. För att visa vilken faktor av kön och ursprung som var orsak respektive verkan var det ofta nödvändigt att beakta båda samtidigt. Respondenternas synsätt om skillnaderna mellan dessa klientgrupper var skiftande och sammanföll enbart i vissa fall med de kvantitativa resultaten.</p>

Bakgrund: Alkohol- och drogmissbruk är ett stort globalt folkhälsoproblem. Att leva med missbruk kan leda till fysiskt och psykiskt lidande vilket i sin tur kan resultera i ett behov av att söka vård. Tidigare studier har visat att alkohol- och drogmissbrukande patienter ibland upplever att de blivit annorlunda bemötta av vårdpersonal än patienter som inte lider av ett missbruk. Syftet: Att belysa sjuksköterskors attityder vid vård av patienter med alkohol- och drogmissbruk. Metod: En deskriptiv litteraturstudie. Tio artiklar inkluderandes i resultatet, funna i databaserna Medline via PubMed. Huvudresultat: Hos sjuksköterskor finns det stigma gentemot patienter med alkoholoch drogmissbruk. Flera sjuksköterskor beskrev patientens manipulation, aggressiva och våldsamma beteende som en slags barriär för optimalt vårdbemötande. Detta orsakade frustration och flera sjuksköterska tappade förtroende mot denna patientgrupp. Majoriteten av studier resonerade kring alla patienters rätt till lika vård. För många innebär det att lägga sina egna känslor åt sidan och istället uppfylla sitt uppdrag som sjuksköterska. Slutsatser: Sjuksköterskor har ofta negativa attityder när det gäller patienter med alkohol- och drogmissbruk. Detta har däremot förbättrats. Trots detta förekommer i resultatet att sjuksköterskor strävade efter en likvärdig vård för denna patientgrupp trots negativa upplevelser. Sjuksköterskors attityder visade sig ha en betydande roll i vårdbemötandet. Sjuksköterskans omvårdnadsarbete ska grunda sig på ett etiskt förhållningssätt och utgå från patientens livsvärld, vilket hotas av stigmatisering och fördomar grundade i okunskap respektive avsaknad av erfarenhet och professionellt stöd inom området.

Den här uppsatsen fokuserar på det faktumet att kvinnor och män ofta behandlas olika, både i samhället och i domstolen. Hierarkier baserade på biologiskt kön är särskilt uppenbara i missbruksmiljöer – livet som missbrukande kvinna kan därför bli extra tufft. Lag (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall ger en möjlighet för samhället att ingripa då en person med missbruksproblematik inte själv klarar av att bryta sitt missbruk.Vårt huvudsakliga syfte är att undersöka om normer baserade på biologiskt kön spelar roll när personer tas om hand enligt lagen och om lagen används annorlunda beroende på om individen i fråga är en man eller en kvinna? Som metod för att få svar på våra frågor har vi granskat 60 domar från länsrätten i Malmö. Uppsatsens resultat visar att biologiskt kön och genus spelar en stor roll när det gäller hur individen blir behandlad i rätten. / This paper focuses on the fact that women and men often are treated differently, both in society as well as in court negotiations. Hierarchies based on gender are particularly obvious in an addictive environment – the lives of women living with addiction problems can therefore be extra hard. The law –The Care of Alcoholics and Drug abusers Act (Lag (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall) in certain cases gives society a possibility to intervene when a person with addictive problems can’t break the addiction themselves.Our main purpose is to examine if norms based on gender play a role when a person is taken in to compulsory care according to the act and if the act is used differently depending on if the individual in question is male or female? As a method to answer our questions we have studied 60 verdicts from the Regional court (Länsrätten) in Malmö. The result of the paper show that sex and gender plays a big role when it comes to how the individual in question is treated in court.

Det har blivit allt vanligare med droger. Människor som använder droger kan behöva leva under sämre förhållanden, ha en ökad risk för såväl fysiska som psykiska besvär samt risk för dödsfall. På grund av konsekvenserna kan det finnas ökat vårdbehov. Patienter som missbrukar droger kan uppleva att bemötandet inom vården är dåligt. Som sjuksköterska visas vikten av att ge en vårdande vård genom att bemöta med ett professionellt förhållningssätt. Dock kan det inom hälso- och sjukvården vara utmanande att ta hand om denna patientgrupp. Därmed var det viktigt i detta arbete att ta reda på sjuksköterskors upplevelser för att få mer kunskap inom området, och på så sätt stärka patienters hälsa och bidra till hållbar utveckling. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med drogmissbruk. För att besvara syftet genomfördes en litteraturöversikt, där resultatet från nio kvalitativa studier sammanställdes. Utifrån det var det möjligt att forma tre huvudkategorier som var kunskapen har betydelse för vårdandet, hinder i mötet med patienter samt vikten av professionalitet och positivt bemötande. I studien framkom det att sjuksköterskor upplevde otillräckliga kunskaper och var i behov av att få lära mer. Det identifierades upplevelser som kunde hindra såväl som gynna vårdandet. I diskussionen togs det upp om att kunskap behövdes för att patienter skulle få en bra vård. Det diskuterades även att det fanns både negativa och positiva attityder gentemot denna patientgrupp.

Syftet med studien är att studera subjektiva upplevelser av vilka faktorer som varit bidragande till ett upphörande med brottsligt beteende, samt de faktorer som enligt egna upplevelser leder till ett upprätthållande av en mer konventionell livsstil. För att studera detta har en kvalitativ metod tillämpats och semistrukturerade intervjuer med fyra före detta kriminella individer genomförts. Studiens resultat visade att kärleksrelationer och föräldraskap, att sluta med alkohol- och narkotika missbruk, bryta upp från tidigare omgivning samt egen vilja är faktorer som i samspel med varandra påverkat de intervjuade att upphöra med brottsligt beteende. Rutiner, nytt socialt nätverk och stöd är faktorer som enligt intervjupersonerna möjliggjort ett upprätthållande av en mer konventionell livsstil. Studiens viktigaste slutsats är att samspel mellan yttre och inre faktorer även kallade vändpunkter, är av största vikt för att en upphörandeprocess skall vara framgångsrik. / ”It´s never too late.” - Four stories about the path out of crime. The purpose of this paper was to study the subjective experiences of factors that have contributed to desistance from criminal behavior, and the factors which, according to the interviewees own experiences lead to the maintenance of a more conventional lifestyle. The study was performed using qualitative semi-structured interviews with four ex-offenders. The results have shown that factors, such as love relationships and parenting, as well as desistance from alcohol and drug abuse and changing their environment are factors that in interaction with each other have affected the interviewed individuals desistance from criminal behavior. Routines, new social network and support are factors which, according to the interviewees made it possible to maintain a more conventional lifestyle. The study's main conclusion is that the interaction between external and internal factors so called ”turning points”, is crucial to a desistance process to be successful.

Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskans attityder och faktorer av betydelse för bemötande av patienter med drog och- alkoholmissbruk samt vilka datainsamlingsmetoder som används i de studier som ligger till underlag för resultatet. Metod: En Beskrivande litteraturstudie där databasen PubMed användes för att hitta vetenskapliga artiklar. 4 kvantitativa och 8 kvalitativa artiklar inkluderades i studien och granskades och sammanställdes av författaren. Resultat: Resultatet visade att sjuksköterskans attityder och faktorer av betydelse för bemötande i vården till missbrukare var negativa. Sjuksköterskorna hade en stigmatiserande syn på denna patientgrupp som kunde bero på den oförutsägbara situation där patienterna plötsligt blev aggressiva, och hotfulla situationer kunde uppstå. Även den osäkerhet som fanns hur man skulle bemöta dessa gjorde att det blev ett sämre bemötande. Attityderna och bemötandet sågs bli bättre hos de med drog och alkoholutbildning i samband med stöd i sin yrkesroll. Granskning av den metodologiska aspekten visade att alla de inkluderade artiklarna beskrivit datainsamlingsmetoden. De flesta använde sig av semistrukturerade intervjuer och frågeformulär för att samla in data. Slutsats: Alla patientgrupper skall vårdas på lika villkor, även de med missbruksproblem. För att attityderna och bemötandet ska förbättras krävs det att sjuksköterskorna får den utbildning och kunskap som behövs. / Background: Drug and alcohol abuse cause health problems. Nurses meet drug and alcohol dependent patients in all health care facilities. Lack of knowledge, negative attitudes and prejudice against addicted people is present in all of society. The nurses' professional approach can be affected when treating patients with a drug and alcohol dependency. All people have the right to adequate treatment regardless of being an addict. Aim: The aim of this literature study was to describe the nurses' attitudes and treatment of towards patients with drug and- alcoholabuse. The aim was also to describe the kind of data collection methods used for the result. Method: A descriptive literature study which the database PubMed was used to find scientific articles. 4 quantitative articles and 8 qualitative were included in the study and were reviewed and compiled by the author. Results: Nurses' treatment of and attitudes towards addicts in the health care system was generally negative. Nurses had a stigmatized view of this patient group which could be due to the unpredictable situations where patients suddenly became aggressive and threatening situations arised. There was also an insecurity of how to approach these patients which led to an inferior treatment. Personel which had gone through education in drug and alcohol abuse showed improved attitudes and treatment of such patients.Review of the methodological aspect showed that all the included articles did describe their data collection method. Most used semi-structured interviews and questionnaires in order to collect data. Conclusion: All patient groups should be treated on equal terms, also those with addiction problems. To improve the treatment and attitudes towards drug and alcohol dependent patients, nurses need the appropriate education and knowledge.

Studiens syfte var att undersöka vilka hinder och möjligheter hemtjänstpersonalen beskriver avseende att arbeta med missbruksbehandling utifrån sin yrkesroll i det dagliga klientarbetet. Arbetet hade en kvalitativ ansats med fem semistrukturerade intervjuer. För att analysera resultaten användes rollteori och ålderism. Studiens resultat visade att hindren består av kunskapsbrist hos personalen, klientens självbestämmande, tillåtande attityder kring äldre och alkohol samt resursbrist inom äldreomsorgen. Möjligheterna består av närheten till klienten, riktlinjer för inköp av alkohol och samverkan med anhöriga. Därutöver beskriver personalen ett stort engagemang där de är beredda att utgöra ett stöd i händelse av att en klient önskar hjälp för sitt missbruk