<p>Detta är en kvalitativ studie vars syfte är att undersöka vad som karaktäriserar ungdomars sociala relationer. Mer precist är vi intresserade av att undersöka i) ungdomarnas relationer till familj, vänner och myndigheter ii) vilka emotioner som ungdomarna associerar med sitt drogmissbruk och/eller kriminalitet samt iii) vilken betydelse relationerna har haft för utvecklingen av drogmissbruk och/eller kriminalitet.</p><p>Vi utförde intervjuer med fyra ungdomar inskrivna på ett behandlingshem för missbruksproblem. Ungdomarna har varit i behandling mellan en och sex månader. Frågorna ställdes utifrån en intervjuguide som bygger på uppsatsens syfte, tidigare forskning och teori.</p><p>Vår tidigare forskning består av studier om sociala relationers inverkan på ungdomar med allvarlig social problematik såsom drogmissbruk och brottslighet. Teorierna handlar om sociala band, skam, skuld och stolthet samt Hirschis sociala kontrollteori.</p><p>Resultatet av undersökningen visar att samtliga respondenter hade försvagade sociala band till sina föräldrar under uppväxten och fram tills de slutade missbruka, vilket troligen har påverkat deras utveckling av drogmissbruk och/eller kriminalitet. Sedan ungdomarna blev drogfria har relationen med familjen förbättrats. Samtliga umgås mest med andra antisociala ungdomar, vilket antagligen har haft betydelse för deras egen negativa utveckling. När det gäller relationen till myndigheter hade alla negativa erfarenheter av socialtjänsten och myndigheterna har troligen inte haft någon inverkan på ungdomarnas livssituation. Det har framkommit att samtliga ungdomar bär på skam- och skuldkänslor och att de ofta blir aggressiva när de är påverkade.</p> / <p>This qualitative study aims to examine what characterizes the adolescent’s social relations. More specific, we are interested in examining the adolescent’s relations to family, friends and authorities ii) which emotions the adolescent’s associate with their drug abuse and/or crime and iii) what importance the relations have had for development of drug abuse and/or crime.</p><p>We performed four interviews with youths registered in a treatment clinic for drug abuse. The adolescents have been in treatment for one to six months. The questions were asked from an interview-guide based on the purpose of the essay, previous research and theory.</p><p>Our previous research consists of studies concerning the impact social relations have on youth with serious social problems such as drug abuse and crime. The theories are about social bonds, shame, guilt, pride and Hirschi’s social control theory.</p><p>The result of the study shows that all respondents had weak social bonds to their parents during their childhood and until they ended their drug abuse. That has probably influenced their drug abuse and/or crime development. The adolescent’s relation with their families has improved since they got drug-free. They all spent time with other antisocial youths which probably had an impact on their own negative development. Concerning their relations to authorities they all had negative experiences of the social services and the authorities have most likely not had an impact on the youths life-situation. It emerged that they all carried feelings of shame and guilt and that they all became aggressive when they were under the influence of alcohol and drugs.</p>

Detta är en kvalitativ studie vars syfte är att undersöka vad som karaktäriserar ungdomars sociala relationer. Mer precist är vi intresserade av att undersöka i) ungdomarnas relationer till familj, vänner och myndigheter ii) vilka emotioner som ungdomarna associerar med sitt drogmissbruk och/eller kriminalitet samt iii) vilken betydelse relationerna har haft för utvecklingen av drogmissbruk och/eller kriminalitet. Vi utförde intervjuer med fyra ungdomar inskrivna på ett behandlingshem för missbruksproblem. Ungdomarna har varit i behandling mellan en och sex månader. Frågorna ställdes utifrån en intervjuguide som bygger på uppsatsens syfte, tidigare forskning och teori. Vår tidigare forskning består av studier om sociala relationers inverkan på ungdomar med allvarlig social problematik såsom drogmissbruk och brottslighet. Teorierna handlar om sociala band, skam, skuld och stolthet samt Hirschis sociala kontrollteori. Resultatet av undersökningen visar att samtliga respondenter hade försvagade sociala band till sina föräldrar under uppväxten och fram tills de slutade missbruka, vilket troligen har påverkat deras utveckling av drogmissbruk och/eller kriminalitet. Sedan ungdomarna blev drogfria har relationen med familjen förbättrats. Samtliga umgås mest med andra antisociala ungdomar, vilket antagligen har haft betydelse för deras egen negativa utveckling. När det gäller relationen till myndigheter hade alla negativa erfarenheter av socialtjänsten och myndigheterna har troligen inte haft någon inverkan på ungdomarnas livssituation. Det har framkommit att samtliga ungdomar bär på skam- och skuldkänslor och att de ofta blir aggressiva när de är påverkade. / This qualitative study aims to examine what characterizes the adolescent’s social relations. More specific, we are interested in examining the adolescent’s relations to family, friends and authorities ii) which emotions the adolescent’s associate with their drug abuse and/or crime and iii) what importance the relations have had for development of drug abuse and/or crime. We performed four interviews with youths registered in a treatment clinic for drug abuse. The adolescents have been in treatment for one to six months. The questions were asked from an interview-guide based on the purpose of the essay, previous research and theory. Our previous research consists of studies concerning the impact social relations have on youth with serious social problems such as drug abuse and crime. The theories are about social bonds, shame, guilt, pride and Hirschi’s social control theory. The result of the study shows that all respondents had weak social bonds to their parents during their childhood and until they ended their drug abuse. That has probably influenced their drug abuse and/or crime development. The adolescent’s relation with their families has improved since they got drug-free. They all spent time with other antisocial youths which probably had an impact on their own negative development. Concerning their relations to authorities they all had negative experiences of the social services and the authorities have most likely not had an impact on the youths life-situation. It emerged that they all carried feelings of shame and guilt and that they all became aggressive when they were under the influence of alcohol and drugs.

About 35 years ago the WHO advocated that countries with injecting drug users should introduce the so-called needle exchange programs (NEP) to curb the spread of infection by blood-borne diseases. In Sweden the first NEP started 1985 in Lund, but the program was extremely controversial in a country with such a restrictive drug policy like Sweden. The study you are about to read shall process this controversy, when a NEP opened in Stockholm, by analyzing the articles published in the newspapers Dagens Nyheter and Svenska Dagbladet. By using discourse analysis as a processing tool we’ll try to see the difference between the two chosen newspapers. We will identify and analyze the different participant’s, such as doctors, politicians, user associations and media, arguments in the needle exchange issue.   Our results show that the liberal DN articles were supportive of the NEP and that they considered it to be an infectious disease control issue. The liberal conservative newspaper SvD had a different view of the issue and considered NEP to be a question about drug policy. Even after the decision was made the city had problems to find suitable premises for the NEP to operate from.

No description available.

The preconditions for social work changes rapidly in South Africa and the country  is characterized by pervasive inequality with extremes of wealth and poverty.  Access to employment is difficult in rural areas and this leads to large-scale unemployment and poverty in the country. One area with these problems  is the community Heidedal in Bloemfontein, South Africa. Uncontrollable behaviour with children is also a big and increasing issue in the community. The aim of this thesis is to investigate what the term uncontrollable behaviour implicates and how social workers within Heidedal work towards children’s uncontrollable behaviour in the community. This through our chosen theoretical framework, the theory of individual- and community empowerment. The study was carried out through an microethnographic approach, based on semi-structured interviews with social workers coming from four different organisations in Heidedal, together with observations in the area. The focus of the analysis was on separating the material into themes that answer the research aim by using influences from a qualitative content analysis. Uncontrollable behaviour was therefore investigated through specific themes connected to the theory. The findings presented five overlooking themes: Uncontrollable behaviour, Influencing factors on uncontrollable behaviour, Main methods, Main approaches and Work environment. The main findings within this study reveals that uncontrollable behaviour can devolve upon several different things and therefore the social workers in Heidedal are dealing with the issue with many different methods and approaches which will be revealed and discussed in this thesis. From the findings the term “uncontrollable” will furthermore be discussed and questioned. In conclusion the result showed upon the importance of a combination of the two types of empowerment addressed in this thesis; personal empowerment and community empowerment as an alternative way to deal with the issue with uncontrollable behaviour regarding children. This to reach a long term solution, in relation to environmental and socio-economical vulnerable areas that these children operate in. / Förutsättningarna för socialt arbete är ständigt föränderliga i Sydafrika och landet kännetecknas av genomgripande ojämlikhet med ytterligheter av rikedom och fattigdom. Tillgången till sysselsättning är begränsad i områden på landsbygden och detta leder till storskalig arbetslöshet och fattigdom i landet. Ett område med dessa problem är samhället Heidedal i Bloemfontein, Sydafrika. Okontrollerbart beteende hos barn är också ett stort och ökande problem i samhället. Syftet med denna studie är att undersöka vad termen okontrollerbart beteende innebär och hur socialarbetare i Heidedal arbetar med barns okontrollerbara beteende i samhället. Detta genom vår valda teoretiska referensram, teorin om individuell- och community empowerment. Studien genomfördes med ett mikro-etnografiskt förhållningssätt och baserades på semistrukturerade intervjuer med socialarbetare från fyra olika organisationer i Heidedal, samt observationer i området. Fokus i analysen var att dela in materialet i olika teman som besvarar syftet med studien genom att använda influenser från en kvalitativ innehållsanalys. Okontrollerbart beteende hos barn undersöks vidare genom specifika teman kopplade till denna teori. Upptäckterna i denna studie visade på fem övergripande teman: Okontrollerbart beteende, Påverkansfaktorer på okontrollerbart beteende, Huvudsakliga metoder, Huvudsakliga förhållningssätt och Arbetsmiljö. De huvudsakliga upptäckterna i denna studie visar att okontrollerbart beteende hos barn kan vara en följd av flera olika faktorer och därför arbetar socialarbetare i Heidedal med frågan genom många olika metoder och tillvägagångssätt, vilka kommer att belysas och diskuteras i denna studie. Utifrån resultatet kommer också termen  “okontrollerbar” vidare att diskuteras och ifrågasättas. Sammanfattningsvis visade resultatet på vikten av en kombination mellan de två typer av empowerment som nämns i denna studie; personlig empowerment och community empowerment, som ett alternativt sätt att hantera problemet med okontrollerbart beteende hos barn. Detta för att nå en långsiktig lösning, i relation till de miljömässigt och socioekonomiskt sårbara områden som dessa barn befinner sig i.

Bakgrund: Missbruksproblematik är ett växande globalt hälsoproblem. Opioider är i dagsläget en vital del av medicineringen för en rad symtom, däribland opioidmissbruk. Opioider och opioidmissbruk är också orsaken till mycket lidande och för tidig död. Mötet med patienter med opioidmissbruk är oundvikligt i sjukvården. Vårdpersonalen känner sig inte bekväma i att vårda patientgruppen, då de ofta tycker att de saknar tillräcklig utbildning inom ämnet. Syfte: Studiens syfte var att beskriva patienter med opioidmissbruks upplevelse av bemötandet inom hälso- och sjukvården. Metod: En allmän litteraturstudie med kvalitativ ansats. Studien baseras på tolv kvalitativa vetenskapliga artiklar vilka analyserats och tematiseras med hjälp av innehållsanalys för att besvara studiens syfte. Resultat: Personer med opioidmissbruk uttrycker att de bemöts med stigmatisering, fördomsfulla attityder och bristande förståelse för missbrukets mekanismer från vårdpersonalens sida. Detta bidrar till rädsla och bristande tillit till vårdpersonalen vilket vidare kan leda till att patientgruppen undviker att uppsöka sjukvård och att personer med opioidmissbruk uppfattar att de får mindre engagerad vård än andra patienter. Slutsats: Vidareutbildning av vårdpersonal gällande opioidmissbruk och relaterade behandlingsformer kan leda till förbättrade relationer mellan patient och vårdpersonal. Opioidsubstitutionsbehandling utgör en kontaktyta mellan samhället och personer med opioidmissbruk. / Background: The misuse of drugs is a growing global health concern. Today, opioids are a vital part of the medication regimen for an assortment of symptoms, amongst which is opioid abuse. Opioids and opioid abuse also cause a lot of suffering and premature death. People with opioid abuse frequent all parts of health care. Health care professionals do not feel comfortable in caring for the patient group, as they often find that they do not have adequate education in the subject. Purpose: The purpose of the study was to describe patients with opioid abuse experiences’ of their treatment within health care. Method: A general literature study with a qualitative approach. The study is based on twelve qualitative articles that have been analyzed and thematized using content analysis in order to answer the study’s purpose. Results: People with opioid abuse express that they face stigmatization, prejudicial attitudes and lack of understanding regarding the mechanisms of abuse from healthcare professionals. This contributes to fear and lack of trust in the care staff sometimes leads to the patient group avoiding seeking medical care and the patients perceiving that they receive less committed care than other patients. Conclusion: Further education of health care personnel regarding opioid abuse and related treatment options could lead to improved patient to health care personnel relations. Opioid substitution programs constitutes a point of contact between society and people with opioid abuse. / <p>Röda Korsets sjuksköterskeförening stipendium 2020</p>

The aim of this study was to understand what meaning the discretion of swedish social workers has for how support is given to pregnant women with alcohol or substance abuse. Initially in the work with this study we searched for previous research about social workers professional experiences in contact with pregnant women with alcohol and/or substance abuse. The previous research that we present in this study describe the subject from different point of views such as custodial care, working methods, cooperation and discretion. We also learned the theoretical meaning of discretion. To achieve the aim we also did our own research on how professional social workers work with these women by completing qualitative interviews with seven different social workers with varied professional roles. Our choice of interviewing seven professionals within social work was based on the aim to understand the meaning of their discretion in cases with the defined target group. Based on the answer of our respondents we identified four themes; pregnancy as a motivation factor, impact of the pregnancy on professional work, cooperation and interpretation of laws. We analyzed these themes against previous research, our theoretical take-off and our aim and issues. The main conclusion of our research was that social workers discretion while working with support for substance abusing pregnant women can be defined as wide, and with that comes both advantages and disadvantages. A wide discretion leaves room for individual-based judgements and support, but it also brings high demands for social workers to make fair and valid decisions.

Syftet med studien är att studera föräldrars, mamma respektive pappas emotioner och känslomässiga likheter och skillnader till unga vuxna barn med narkotikamissbruk utifrån spelfilm. Analysen består av två amerikanska spelfilmer. I studien syftar vi till droger i form av narkotika och inte alkohol. Metoden vi använt i denna studie var kvalitativ innehållsanalys. Studien visade att föräldrar till missbrukande vuxna barn känner många liknande emotioner ur ett emotionssociologiskt och emotionspsykologiskt perspektiv. Däremot finns det skillnader i hur dessa emotioner synliggörs utåt och vad reaktionerna blir som resultat av emotionerna som de känner. Känslor som ofta uppstår för föräldrar till vuxna barn med missbruk är ilska, rädsla, glädje, sorg, skam och skuld. Dessa emotioner som föräldrarna känner kombineras på olika sätt vilket skildras i filmerna. Några mönster som skildras i båda filmer avseende emotioner är att ilska ofta döljer sorg, skam, skuld eller rädsla. Pappan i Beautiful Boy visar ilska tydligt utåt samtidigt som det döljer känslor av ilska, glädje, sorg, skam och skuld. Mamman i Ben is back känner också ilska men det visas inte utåt på samma sätt, utan snarare i form av sorg och illamående. Däremot döljer illamåendet en ilska som i sin tur döljer ovanstående känslor av skam, skuld, sorg eller rädsla. Andra mönster som också skildras i filmerna är att sorg döljer ilska samt att skam döljer ilska eller rädsla. I filmerna skildras att mamman och pappan känner skam över att de misslyckats som förälder. Däremot döljer denna känsla av skam, känslor som ilska och rädsla då föräldrarna är irriterade över situationen deras barn befinner sig i samt oro och rädsla för vad som kan hända och de risker som finns med missbruket. Emotioner som syns utåt ur både mamma och pappa är ilska i olika former, skuld, sorg och framförallt oro som skildras ständigt genom båda spelfilmerna. / The aim of this study was to understand how films depict how it is emotionally and also emotional similarities and differences to be a parent, mother and father of a young adult child with a narcotics addiction. The analysis is based on two American films. In this study we refer to drugs in the form of narcotics and not alcohol. The method for this study was a qualitative content analysis. The study found that parents of adult children with drug addiction feel many similar emotions from a perspective of sociology of emotions and psychology of emotions. However, there are differences in how these emotions are made visible to the outside world and what the reactions are as a result of the emotions they feel. Emotions that often arise for parents of adult children with addiction are anger, fear, joy, grief, shame and guilt. These emotions that the parents feel are combined in different ways, which is depicted in the films. Some patterns depicted in both films regarding emotions are that anger often hides grief, shame, guilt or fear. The father in Beautiful Boy clearly shows anger outwards while hiding feelings of anger, joy, grief, shame and guilt. The mother in Ben is back also feels anger but is not shown outwards in the same way, rather in the form of sadness and nausea. On the other hand, the nausea hides an anger which also hides the feelings mentioned above of shame, guilt, grief or fear. Other patterns that also are depicted in the films are that grief hides anger and that shame hides anger or fear. The films depict that the mother and father feel ashamed that they have failed as a parent, however, this feeling of shame hides feelings such as anger and fear when the parents are annoyed about the situation their sons are in, as well as worries and fears about what might happen and the risks that comes with the addiction. Emotions that are seen externally from both mum and dad are anger in various forms, guilt, grief and above all anxiety that is constantly portrayed through both feature films.

The overarching aim of this study was to examine female social workers’ (ie. drug counselors’ and members of treatment staff’s) perception of the sexuality of girls and boys. The results indicate that the IPs define female high risk sexual behavior differently than male high-risk sexual behavior. For females, the mere act of having sex with multiple men in combination with drug use was considered problematic, while for males, the question was whether he was having protected sex. A history of CSA was considered to affect the sexuality of both the female and male vignette characters, but in different ways: the male character was seen to punish himself through multiple sexual partners while the female was seen to be unable to make informed sexual decisions or even to enjoy sex. Finally, the concept of sexual exploitation was analyzed and found to be inconsistently used not only by the IPs, but also in the research literature. In the discussion, it is stressed that social services and treatment personnel need to be clear about what they mean by sexual exploitation of girls. Paying undue attention to a girl’s sex life will not help her in any significant way. Instead, social workers should help girls use their gifts and strengths to express their innermost being, helping them find their voice. / Det övergripande syftet med denna studie var att undersöka kvinnliga socialarbetares (det vill säga drogbehandlares och behandlingspersonals) uppfattning om tonårsflickors och tonårspojkars sexualitet. Resultaten indikerar att intervjupersonerna definierar sexuellt högriskbeteende annorlunda hos flickor och pojkar. För flickor uppfattades det som problematiskt att ha sex med flera män i kombination med narkotikabruk, medan det för pojkar handlade om huruvida de hade skyddat sex. En historia av sexuella övergrepp i barndomen ansågs kunna påverka sexualiteten hos både kvinnliga och manliga vinjettkaraktärer men på olika sätt: den manliga karaktären ansågs bestraffa sig själv genom många sexuella partners medan den kvinnliga upplevdes oförmögen att fatta informerade sexuella beslut eller ens njuta av sex. Slutligen analyserades begreppet sexuellt utnyttjande och visade sig användas inkonsekvent inte bara av intervjupersonerna, men också i forskningslitteraturen. I diskussionen betonas att socialtjänst och behandlingspersonal måste klargöra vad de menar med sexuellt utnyttjande av flickor. Att ge otillbörlig uppmärksamhet åt en tonårsflickas sexliv hjälper henne inte på något väsentligt sätt. Istället bör socialarbetare hjälpa flickor att använda sina talanger och styrkor för att uttrycka sitt innersta väsen och därmed hjälpa dem finna sin röst.