<p>Syftet med studien var att belysa faktorer som påverkar omvårdnaden av patienter med ett intravenöst drogmissbruk (IDU). Bakgrund: Sjuksköterskor har ofta bristande kunskap om droger och om hur man ska hantera den kliniska omvårdnaden av patienter som missbrukar droger. Bristande kunskap om drogmissbruk bland vårdpersonalen skapar rädsla vilket i sin tur kan leda till att IDU får ett sämre mottagande. Det förekommer även fördomar om denna patientgruppen bland personalen. Metod: studien genomfördes som en allmän litteraturstudie baserad på åtta vetenskapliga artiklar inom tidsintervallet 2003-2009, sökta i databaserna PubMed, PsyhInfo, ELIN@lund samt Cinahl. En deduktiv analysmetod användes utifrån Suzie Kim’s domäner Patient, Patient-Sjuksköterska och Yrkesutövning. Resultat: Personer med ett intravenöst drogmissbruk hade ofta en utsatt hälsa och ett riskfyllt beteende. Patienten upplevde ibland sjukvården som svårtillgänglig och dåligt anpassad efter deras behov. Patient - Sjuksköterska relationen tycktes fungera bäst då omvårdnaden genomfördes på specialanpassade institutioner. Sjuksköterskans yrkesutövning fyllde en viktig preventivroll vad gällde att bevara och främja IDUs hälsa. Slutsats: utbildning och information om drogmissbruk kan bidra till bättre attityder och mindre fördomar i omvårdnaden av patienter med IDU. En empirisk studie kring IDUs upplevelse av den svenska omvårdnaden och dess miljö hade kunnat bidra till en större förståelse för patientgruppen. <strong><strong><strong><strong><strong><strong> </strong></strong></strong></strong></strong></strong></p> / <p> </p><p>Aim:Was to highlight factors influencing the care of patients with an intravenous drug abuse, from the perspective of Suzie Kims nursing theories. Background: Nurses often have lack of knowledge about drug abuse and how to handle the care of these patients. This can lead to fear among the staff when in care of them, which can create an encounter with less good quality. A prejudge mental attitude among the staff is sometime evident. Method: A literature overview, based on eight scientific rapports/articles made during 2003-2009. These were found by searching databases such as PubMed, PsyhInfo, ELIN@lund and Cinahl. A deductive analysis method was used using Kim (2000) nursing theories; the domain of the client, client – nurse domain and the practice domain of nursing. Result: Injection drug users (IDU) often have an exposed health issue, dominated by a risky behavior. These patients are often facing difficulties in reaching healthcare, and that the care is badly suites for their specific needs. The client – nurse relation is found to be the most effective when provided in specialized facilities. The practice of nursing fulfills an important prevention role in the care and substation of IDU´s health. Conclusion: Education and information about drug abuse seems to provide better and less prejudice attitudes among the staff. A Swedish empiric study about IDU´s experience of health care and its environment would provide an improved understanding for this patient group.</p><p> </p>

Syftet med studien var att belysa faktorer som påverkar omvårdnaden av patienter med ett intravenöst drogmissbruk (IDU). Bakgrund: Sjuksköterskor har ofta bristande kunskap om droger och om hur man ska hantera den kliniska omvårdnaden av patienter som missbrukar droger. Bristande kunskap om drogmissbruk bland vårdpersonalen skapar rädsla vilket i sin tur kan leda till att IDU får ett sämre mottagande. Det förekommer även fördomar om denna patientgruppen bland personalen. Metod: studien genomfördes som en allmän litteraturstudie baserad på åtta vetenskapliga artiklar inom tidsintervallet 2003-2009, sökta i databaserna PubMed, PsyhInfo, ELIN@lund samt Cinahl. En deduktiv analysmetod användes utifrån Suzie Kim’s domäner Patient, Patient-Sjuksköterska och Yrkesutövning. Resultat: Personer med ett intravenöst drogmissbruk hade ofta en utsatt hälsa och ett riskfyllt beteende. Patienten upplevde ibland sjukvården som svårtillgänglig och dåligt anpassad efter deras behov. Patient - Sjuksköterska relationen tycktes fungera bäst då omvårdnaden genomfördes på specialanpassade institutioner. Sjuksköterskans yrkesutövning fyllde en viktig preventivroll vad gällde att bevara och främja IDUs hälsa. Slutsats: utbildning och information om drogmissbruk kan bidra till bättre attityder och mindre fördomar i omvårdnaden av patienter med IDU. En empirisk studie kring IDUs upplevelse av den svenska omvårdnaden och dess miljö hade kunnat bidra till en större förståelse för patientgruppen. / Aim:Was to highlight factors influencing the care of patients with an intravenous drug abuse, from the perspective of Suzie Kims nursing theories. Background: Nurses often have lack of knowledge about drug abuse and how to handle the care of these patients. This can lead to fear among the staff when in care of them, which can create an encounter with less good quality. A prejudge mental attitude among the staff is sometime evident. Method: A literature overview, based on eight scientific rapports/articles made during 2003-2009. These were found by searching databases such as PubMed, PsyhInfo, ELIN@lund and Cinahl. A deductive analysis method was used using Kim (2000) nursing theories; the domain of the client, client – nurse domain and the practice domain of nursing. Result: Injection drug users (IDU) often have an exposed health issue, dominated by a risky behavior. These patients are often facing difficulties in reaching healthcare, and that the care is badly suites for their specific needs. The client – nurse relation is found to be the most effective when provided in specialized facilities. The practice of nursing fulfills an important prevention role in the care and substation of IDU´s health. Conclusion: Education and information about drug abuse seems to provide better and less prejudice attitudes among the staff. A Swedish empiric study about IDU´s experience of health care and its environment would provide an improved understanding for this patient group.

Inom Kriminalvårdens tre ben häkte, anstalt och frivård, förs samtal med klienter för att försöka åstadkomma förändring. Denna uppsats fokuserar på samtalen med de klienter som inte bara är kriminella, utan även har ett missbruk av narkotika. Detta faktum gör att samtalen försvåras då det finns många underliggande faktorer som påverkar, både utifrån klientperspektiv som myndighetsperspektiv. För att ändå kunna skapa ett gott samtalsklimat som kan leda till förändring, ses detta arbete utifrån samtalsmetoden Motivational Interviewing, MI, vilken förespråkas av Kriminalvården. Den svenska översättningen av MI är Motiverande Samtal. En före detta klient och missbrukare har intervjuats liksom nio professionella med samtal som grundläggande arbetsmetod. Uppsatsen har ett fenomenologiskt perspektiv. Vad som framkommit under intervjuerna och vad som finns att hämta från litteraturen, har sedan analyserats utifrån ett humanistiskt och existentialistiskt samt ur ett kommunikativt perspektiv.                       Det studien tydligast visar på, är att samtal är en förutsättning för att bedriva ett bra arbete med de klienter som är bland de svåraste inom Kriminalvården. Dock visar studien på att det finns faktorer som försvårar samtalen för förändring. En slutsats dras att dessa behöver tas i beaktande för att de professionella inom Kriminalvården ska kunna utföra sitt arbete. Därför kan MI enligt resultatet utgöra en mycket bra grund i samtalen, men att det finns en del kvar som kan förbättras, inte minst utifrån aspekten att samtalen påverkas av flera inre och yttre faktorer, vilka specificeras i studien. Det är flera av de intervjuade som ej använder sig av MI, men det kan tolkas som att metoden i sig är lätt att ta till sig i då den utgår ifrån grundläggande mänskliga värderingar. Detta gör att metoddelarna i MI ändå kan skönjas även bland de intervjuade som inte säger sig ha användning av metoden. Kriminalvårdens personal har, trots många svårigheter att övervinna i arbetet, ett unikt tillfälle att samtala om förändring, oavsett om MI används som metod eller ej. / Within the three ”legs” of the Swedish Prison and Probation system; detention centre, prison and probation office, there are conversations held with the clients, with the purpose of bringing about a change. This essay is focused on the conversations with the clients who are not only criminals, but also have a drug abuse. This fact makes the conversations more difficult because of many underlying factors, both from the perspective of the client and of the authority. To be able to create a good climate for discussion which could lead to change, the method of Motivational Interviewing (MI) is used. MI is the foundation of the prison and probation authority´s everyday work with clients. A former client and drug addict, has been interviewed as well as nine professionals. The essay has a phenomenological perspective. The results of the interviews and what is found in the literature has been analyzed from a humanistic and existentialistic perspective as well as a communicative perspective.                       The most important findings in the study are that use of conversations is a very important and basic method to be able to carry on a good work with the most difficult clients within the Swedish Prison and Probation system. Yet, this essay also shows factors which makes the conversations towards change more difficult. The conclusion is drawn that the professionals within the Prison and Probation system, have to take these factors into consideration, to be able to do their work. Motivational Interviewing as an approach can therefore be, according to the result, a very good foundation in these conversations. The study also shows that there are still things that could be better, especially that the conversations can be influenced by several of inner and outer factors, which are specified in the study. There are many of the interviewed, that are not using the MI technique, though that could mean that the method in it self, is easy to embrace because of its base on fundamental human values. Therefore some of the MI techniques can be seen among the interviewed that stated that they didn´t have any use of the method. The staff of the Prison and Probation system have, despite the many difficulties in the work, a unique opportunity to discuss change, no matter if MI is used as a method or not.

The aim of the study was to investigate whether the phenomenon of internet drugs should be considered as a moral panic or as a real danger. We have mainly focused on how society perceives young people's use of these drugs. The study is based on a qualitative approach and we have used structured interviews. The interviews were conducted with three different categories of professionals who in different ways have contact with parts of our study in their professional capacity. These are: officials, commentators, and researchers. We chose these respondents to get a chance to see the phenomenon from different perspectives. The study's starting point is moral panic and youth culture. The results and analysis section showed that the professionals had differing opinions on how to consider the phenomenon. The majority of respondents felt that there are elements of both moral panic and real danger; however, there were those who felt it was merely a moral panic, while others felt that it was solely a real danger. With this background, our conclusion is that probably internet drugs should be seen as both - a moral panic and a real danger.

The study deals with the beliefs that relatives of alcohol and drug dependent persons, and representatives from social services have to the various forms of support available for the relatives. Those who participate in the study points out that there are many people who have a need for support as a relative of an alcohol or drug addicted individual, but that there are circumstances that make them choose not to seek assistance. The study shows that the relatives can experience a reluctance to seek support from social services because of how the organization looks like. The study is qualitative, where the collection of the empiric material has consisted in six semi-structured interviews. Three of them have been with relatives of alcohol-or drug-dependent persons and three have been with social workers in various professions, whose work consists of helping both the relatives of people with alcohol and drug dependence as well as people who are dependent. The empirical material has been analyzed according to the theories of Stigma and Us and them, both of which occur in the field of symbolic interactionism.

<p>Inom Kriminalvårdens tre ben häkte, anstalt och frivård, förs samtal med klienter för att försöka åstadkomma förändring. Denna uppsats fokuserar på samtalen med de klienter som inte bara är kriminella, utan även har ett missbruk av narkotika. Detta faktum gör att samtalen försvåras då det finns många underliggande faktorer som påverkar, både utifrån klientperspektiv som myndighetsperspektiv. För att ändå kunna skapa ett gott samtalsklimat som kan leda till förändring, ses detta arbete utifrån samtalsmetoden Motivational Interviewing, MI, vilken förespråkas av Kriminalvården. Den svenska översättningen av MI är Motiverande Samtal. En före detta klient och missbrukare har intervjuats liksom nio professionella med samtal som grundläggande arbetsmetod. Uppsatsen har ett fenomenologiskt perspektiv. Vad som framkommit under intervjuerna och vad som finns att hämta från litteraturen, har sedan analyserats utifrån ett humanistiskt och existentialistiskt samt ur ett kommunikativt perspektiv.</p><p>                      Det studien tydligast visar på, är att samtal är en förutsättning för att bedriva ett bra arbete med de klienter som är bland de svåraste inom Kriminalvården. Dock visar studien på att det finns faktorer som försvårar samtalen för förändring. En slutsats dras att dessa behöver tas i beaktande för att de professionella inom Kriminalvården ska kunna utföra sitt arbete. Därför kan MI enligt resultatet utgöra en mycket bra grund i samtalen, men att det finns en del kvar som kan förbättras, inte minst utifrån aspekten att samtalen påverkas av flera inre och yttre faktorer, vilka specificeras i studien. Det är flera av de intervjuade som ej använder sig av MI, men det kan tolkas som att metoden i sig är lätt att ta till sig i då den utgår ifrån grundläggande mänskliga värderingar. Detta gör att metoddelarna i MI ändå kan skönjas även bland de intervjuade som inte säger sig ha användning av metoden. Kriminalvårdens personal har, trots många svårigheter att övervinna i arbetet, ett unikt tillfälle att samtala om förändring, oavsett om MI används som metod eller ej.</p> / <p><strong>Title: Conversations and change in situations of force – a study of how professionals experience conversations held with clients with a drug abuse in the Swedish prison and probation system.</strong></p><p>Within the three ”legs” of the Swedish Prison and Probation system; detention centre, prison and probation office, there are conversations held with the clients, with the purpose of bringing about a change. This essay is focused on the conversations with the clients who are not only criminals, but also have a drug abuse. This fact makes the conversations more difficult because of many underlying factors, both from the perspective of the client and of the authority. To be able to create a good climate for discussion which could lead to change, the method of Motivational Interviewing (MI) is used. MI is the foundation of the prison and probation authority´s everyday work with clients. A former client and drug addict, has been interviewed as well as nine professionals. The essay has a phenomenological perspective. The results of the interviews and what is found in the literature has been analyzed from a humanistic and existentialistic perspective as well as a communicative perspective.</p><p>                      The most important findings in the study are that use of conversations is a very important and basic method to be able to carry on a good work with the most difficult clients within the Swedish Prison and Probation system. Yet, this essay also shows factors which makes the conversations towards change more difficult. The conclusion is drawn that the professionals within the Prison and Probation system, have to take these factors into consideration, to be able to do their work. Motivational Interviewing as an approach can therefore be, according to the result, a very good foundation in these conversations. The study also shows that there are still things that could be better, especially that the conversations can be influenced by several of inner and outer factors, which are specified in the study. There are many of the interviewed, that are not using the MI technique, though that could mean that the method in it self, is easy to embrace because of its base on fundamental human values. Therefore some of the MI techniques can be seen among the interviewed that stated that they didn´t have any use of the method. The staff of the Prison and Probation system have, despite the many difficulties in the work, a unique opportunity to discuss change, no matter if MI is used as a method or not.</p>

Diss. Stockholm : Univ., 2004. / 4 uppsatser ingår.

I denna studie görs ett försök att förstå hur tolvstegsprogrammet kan ses som en lärprocess i syfte att uppnå drogfrihet. Studien är kvalitativ, med en hermeneutisk ansats och ett målstyrt urval. Studiens resultat grundas i fem personers upplevelser av tolvstegsprogrammet och hur det hjälpt dem att blidrogfria. Samtliga deltagare har tidigare haft ett beroende av alkohol och droger som de lyckats övervinna med hjälp av tolvstegsprogrammet. Studiens forskningsfrågor syftar till att ta reda på vilka faktorer i tolvstegsprogrammet som hjälper drogberoende att tillfriskna. Detta har gjorts genom semistrukturerade intervjuer. Resultatet påvisade tre faktorer som utmärktes som viktigast för studiens deltagare, vilka var gemenskap, andlighet, samt upprätthållandet av dagliga rutiner. Studien påvisar att tolvstegsprogrammet kan ses som en läroprocess, med sociokulturellt lärande som teoretisk utgångspunkt. / <p>Godkännande datum: 2017-06-02</p>

Världen över ses en ökning av missbruksproblematik hos kvinnor i fertil ålder. Det kan leda till en ökad ohälsa bland dessa kvinnor och deras kommande barn. Världshälsoorganisationens arbete för en hållbar utveckling är direkt applicerbar på kvinnohälsovårdens hälsofrämjande arbete som barnmorskor bedriver. Vid vård av gravida kvinnor med missbruksproblematik visar studier att det behövs mer forskning för att nå en djupare förståelse för barnmorskans betydelse i det hälsofrämjande arbetet samt för att utveckla barnmorskans verktyg att stödja och stärka dessa kvinnor. Syftet med studien är att beskriva barnmorskors upplevelser av vårdandet av gravida med missbruksproblematik. En kvalitativ innehållsanalys med semistrukturerade intervjuer har använts för datainsamling och dataanalys. I analysprocessen framkom en huvudkategori: Att ha mod att leda med varlig men bestämd hand samt tre underkategorier: Svårigheter och utmaningar, Att bidra till förändring är motiverande och Tydlighet ger trygghet i vårdrelationen. Slutsatsen som dras från studiens resultat är att barnmorskors upplevelser kring vårdandet av gravida med missbruksproblematik är komplext ur flera aspekter men den gemensamma upplevelsen är att det finns en stor motivation att stödja och stärka dessa kvinnor ur ett hälsofrämjande perspektiv.

Background: Drug abuse is a major health problem that can impair a human’s physical andmental well-being. In addition to mental and physical complications, drugs can lead tooverdose resulting in death. Patients who use illegal drugs have a known history to becomplicated and demanding to care for. In the care of patients with drug abuse, nurses have amajor influence and remain a significant link between the patient and the path to betterhealth.Aim: The aim of this work is to illustrate ‘nurses experiences of caring for patients with drugabuse’.Method: A literature study with a qualitative method where ten scientific articles wereanalyzed. The databases Cinahl and PubMed were used for literature searches. Analyzes ofdata were done in five different steps.Results: Five categories were identified and presented under the headings: importance of thenurse's education about drug abuse, negative attitudes and approaches towards patients withdrug abuse, the nurse’s ethical duty, the difficulties between the nurse and the patient groupand the patient groups need of support.Conclusion: Negative attitudes and perceptions have been brought to the attention of nurses,but many nurses are also based on the ethical duty to care for this patient group in the bestpossible way. Nurses strive to produce good care by being vigilant and seeking understandingof difficulties such as manipulation and demanding behaviors. Giving the patient groupsupport will also be important for the nurses. Finally, the results show that education is veryimportant and is sought after by many nurses. / Bakgrund: Drogmissbruk är ett stort hälsoproblem som kan försämra en människas fysiskaoch psykiska välbefinnande. Utöver psykiska och fysiska komplikationer kan droger leda tillöverdos som resulterar till dödsfall. Patienter som använder droger har en känd bakgrund attvara komplicerade och krävande att vårda enligt en hel del sjuksköterskor. Vid omvårdnad avpatienter med drogmissbruk har sjuksköterskor en stor påverkande roll och förblir enbetydelsefull länk mellan patienten och vägen till en bättre hälsa.Syfte: Syftet med detta arbete är att belysa sjuksköterskors erfarenheter och upplevelser kringvårdnaden av patienter med drogmissbruk.Metod: En litteraturstudie med kvalitativ metod där tio vetenskapliga artiklar analyserades.Databaserna Cinahl och PubMed användes för litteratursökningarna. Analys av data gjordespå fem olika steg.Resultat: I resultatet identifierades fem kategorier och presenteras under rubrikerna:betydelse av sjuksköterskans utbildning kring drogmissbruk, negativa attityder ochförhållningssätt gentemot patienter med drogmissbruk, sjuksköterskans etiska plikt,svårigheterna mellan sjuksköterskan och patientgruppen samt patientgruppens behov av stöd.Konklusion: Negativa attityder och uppfattningar har uppmärksammats av en delsjuksköterskor men även många sjuksköterskor utgår från den etiska plikten att vårdapatientgruppen på bästa möjliga vis. Sjuksköterskor strävar efter att frambringa en godomvårdnad genom att vara vaksamma och söka förståelse kring svårigheter såsom vidmanipulation och krävande beteenden. Att ge patientgruppen stöd blir även väsentligt försjuksköterskorna. Slutligen visar resultatet att utbildning är väldigt betydelsefullt ocheftertraktas av många sjuksköterskor.