• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 861
  • 263
  • 198
  • 4
  • 4
  • 3
  • 3
  • 3
  • 3
  • 3
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 1
  • Tagged with
  • 1370
  • 323
  • 293
  • 221
  • 169
  • 160
  • 158
  • 143
  • 138
  • 124
  • 123
  • 114
  • 113
  • 111
  • 111
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
131

Das Planspiel als Instrument der angewandten Gruppendynamik : zur Bedeutung der Teamkompetenz in Führung und Zusammenarbeit des middle management im Handel /

Daniel, Alena Maria. January 1996 (has links)
Zugl.: Göttingen, Universiẗat, Diss., 1996.
132

Elektronischer Datenaustausch (EDI) in Verbundgruppen /

Lamprecht, Axel. January 1998 (has links)
Zugl.: Hohenheim, Universiẗat, Diss., 1997. / Literaturangaben.
133

Ornament and the affections in the opera arias of George Frideric Handel

Farrell, Jennifer Heather 05 1900 (has links)
The performance of opera arias composed by George Frideric Handel in our modern day is complicated by the necessity of including improvised embellishments, which were a standard component of the eighteenth-century genre of opera seria. Furthermore, discussions concerning the concepts of historical authenticity and performance practice muddle the issue of preparing Handel's music for presentation. In recent years scholars have prepared ornamented versions of select Handel arias in consultation with eighteenth-century performance practice treatises and other contemporary materials that provide considerable insight into the purpose and execution of ornamentation in performances Handel himself oversaw. What remains relatively unexplored, however, is the relationship between eighteenth-century embellishments and the Baroque affections, or passions. The affections, or passions, were rationalized emotional states derived from the Greek and Latin doctrines of rhetoric and oratory which Baroque composers sought to evoke and express in their music. This study explores the correlation of Baroque affections with ornaments as a legitimate approach to the composition of embellishments for Handel's opera arias. The tradition of rhetoric, the conventions of late Baroque Italian opera seria as a form, and the practice of ornamentation as an integral part of these conventions are examined. The study also provides a survey of eighteenth-century literature concerning the relationship of the musical representation of affects and ornamentation. Lastly, a review of Handel's operatic career and of the plots of the Agrippina, Rinaldo and Rodelinda will provide a context for the preparation of "affective" ornamented versions of six arias from these operas. In closing, a brief discussion of the early music movement and of the debates surrounding the use of the term "authentic" in relation to historic performance practices will illuminate the relevance of the relationship between affect and ornament to twenty-first century performances. / Arts, Faculty of / Music, School of / Graduate
134

E-handelns Inverkan på Köpcentrum

Rönnberg Halvorsen, Tobias January 2012 (has links)
Denna kandidatuppsats syftade till att förklara vad e-handelns inverkan på köpcentrumen är. Konkurrerar de två med varandra? På vilket sätta och i vilken omfattning? Hur ska köpcentrumen anpassa sig efter e-handelns utveckling? Detta var några av de frågor som ställdes.   Svensk detaljhandel har växt med ca 100 procent under perioden 1995-2011. Under denna period har köpcentrumen haft en gynnsam utveckling med flertalet nyetableringar och tillbyggnationer för att mätta den stigande efterfrågan som är en följd av urbaniseringen. Antalet köpcentrum har fördubblats de senaste 15 åren och år 2011 omsatte köpcentrumen 622 miljarder vilket motsvarar ca 30 procent av den totala detaljhandeln. Parallellt med detta har e-handeln etablerat sig på detaljhandelsmarknaden och de första webbutikerna öppnade i mitten på 90-talet. I början på 2000-talet möjliggjorde bl.a. teknisk utveckling att e-handeln kunde fortsätta växa i hög takt. År 2003 utgjorde e-handeln ca 1 procent av detaljhandelsmarknaden. År 2011 utgjorde den 5 procent. Tillväxten har varit hög även under lågkonjunkturen vilket påvisar styrkan inom denna försäljningskanal.   Konkurrensbilden när det gäller dessa två försäljningskanaler är varken svart eller vit. De delar visserligen samma målgrupper i mångt och mycket samt att de har liknande utbud. På detta vis konkurrerar de, men en betydande skillnad har kunnat urskiljas. Köpcentrumen fokuserar mer och mer på att bli mötes- och nöjesplatser vilket innebär en kombination av varor, tjänster och service som e-handeln har svårt att efterlikna. I en undersökning av Svensk Handel framgår det att köpcentrumen verkar ha tagit en stark position inom dagligvaruhandeln. Dagligvaruhandlarna inom detaljhandeln anser nämligen att köpcentrum är det största hotet både mot dem själva och inom detaljhandeln överlag. E-handeln å andra sidan är mer enkelspårig gällande sitt utbud. Oftast säljer webbutiker endast varor, tjänster eller service. Betoningen ligger dock på varor av sällanköpstypen. Sällanköpshandlarna ansåg tvärtom mot dagligvaruhandlarna att det var e-handeln som var den största utmaningen för dem själva och detaljhandeln som helhet. Vissa anser dessutom att e-handeln fungerar som ett komplement till köpcentrumen vilket också är sant.   Ett kort svar på problemställning är att e-handeln i dagsläget inte påverkar köpcentrumen i stor utsträckning eftersom e-handeln än så länge har en relativt liten marknadsandel. Detta kommer troligen förändras på sikt p.g.a. e-handelns starka utveckling. Köpcentrumen bör redan nu planera för hur de ska hantera detta växande ”hot”. Både hot och möjligheter finns. Det största hotet är att e-handeln får mångfaldigt större marknadsandel och att köpcentrumens omsättning blir lidande av detta. Möjligheterna är att nyttja e-handeln som komplement och utnyttja informationsflödet för att konsumenterna slutligen ska konsumera varan i köpcentrumen. Exakt vad som kommer hända är omöjligt att förutspå, men troligen kommer e-handeln har stor inverkan på köpcentrumen och övrig detaljhandel i framtiden.
135

Europe and Africa: A critical appraisal of the trade effects of Lome I, II, and III /

Aristotelous, Kyriacos January 1993 (has links)
No description available.
136

Hemelektronikbranschens anpassning till mobil e-handel : En studie om svårigheter och m-handelslösningar / Consumer electronics industry's adaptation to mobile e-commerce : A study of difficulties and m-commerce solutions

Carlsson, Victor, Sundin, Calle January 2014 (has links)
Handeln idag är inte längre begränsad till handel via fysiska butiker eller datorer, utan finns numera tillgänglig i mobilen när som helst och var som helst. Mobil e-­handel har haft en kraftig ökning i Sverige de senaste åren. Trots detta visar tidigare forskning att utvecklingen dröjt på grund av företagens misslyckade uppbyggnad av m-­handeln. Företag förlorar besökare då de inte klarar att leverera en mobilanpassad hemsida vilket i längden leder till förlorade intäkter. Hemelektronikbranschen är den bransch som är störst i Sverige inom e-handel och är därmed den mest intressanta bransch att studera m­handel på. Då m-handeln till viss del fortfarande är i förstadiet krävs en omfattande forskning inom ämnet för att få ut full potential. Syftet med studien är att få ökad förståelse om varför vissa företag i hemelektronikbranschen inte har anpassat sig till den mobila e-handeln tidigare och utifrån detta ta reda på vilka svårigheter som finns och framförallt vilken m-handelslösning som är att föredra för hemelektronikbranschen. För att uppfylla syftet med studien har vi svarat på frågeställningarna: Varför har hemelektronikföretagen på den svenska marknaden inte anpassat sig till m-­handel tidigare? Vilka funktionsmässiga svårigheter finns det med att utveckla en m-handel? Samt vilken m-handelslösning anser de utvalda företagen är den bästa för hemelektronikbranschen idag och i framtiden? För att skapa vår teoretiska referensram har vi endast utgått från peer-­review-material som undersöker de mest väsentliga delarna av m-handeln som berör vår frågeställning. Teorin har legat till grund för att formulera den intervjuguide som använts vid våra semistrukturerade intervjuer för insamling av empiri. De fem företag som intervjuats är Siba, NetOnNet, Teknikmagasinet, Atea och Alina Systems och dessa är utvalda på grund av deras storlek samt nuvarande anpassning till m-handeln. Resultatet av studien visar att anledningarna till den sena utvecklingen av m-­handeln i hemelektronikbranschen är dels på grund av dålig efterfrågan hos kunderna samt att företagen använt gamla plattformar. Detta har gjort det svårt att anpassa de gamla plattformarna till m-­handeln och därför har företagen istället valt att vänta för att utveckla en helt ny plattform. De större svårigheter m-­handeln anses ha är problemet med att IVpresentera rätt mängd information på en liten skärm samt att betalningsprocessen är för krånglig, vilket leder till avbrutna köp. Den m-handelslösning som företagen anser är att föredra för hemelektronikbranschen är responsiv webbdesign som är utvecklad in-house. Detta är på grund av att en in-houselösning är flexibel för företagen där de enkelt kan ändra och anpassa sin lösning. Responsiv webbdesign fungerar till alla enheter, det betyder attföretagen bara behöver ha en lösning att underhålla och utveckla. / Program: Dataekonomutbildningen
137

Den fysiska modebutikens strategi för en högre konkurrenskraft : En granskning av den fysiska butikens konkurrensmöjligheter gentemot e-handel

Isaksson, Elin, Larsson, Hanna, Isaksson, Filip January 2016 (has links)
I dagens samhälle är det enkelt för konsumenter att klicka hem nya varor över internet, det är viktigt för butiker att integrera fördelarna med en fysisk butik tillsammans med fördelarna med e-handel. Detaljhandeln genomgår en förändring där nya tekniker gör det möjligt att enklare nå ut till den globala marknaden och för de aktörer som erbjuder sina produkter genom flera kanaler blir det lättare att nå en mer lönsam försäljning. Samtidigt som onlinebutikerna expanderar tvingas de enskilda butikerna att stänga igen då de inte har konkurrenskraft nog att behålla sina kunder och sin plats på marknaden. Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka konkurrensmedel en fysisk butik, utan e-handel, kan använda sig av för att behålla och eventuellt stärka sin position på marknaden. För att besvara syftet och de forskningsfrågor uppsatsen utgår från har tidigare forskning tagits fram om ämnet. De metoder som använts för att samla in materialet till studien är av kvalitativ natur, det har gjorts fem intervjuer med enskilda modebutiker varav fyra är utan e-handel, vi har även genomfört observationer i dessa butiker. För att sammanställa resultatet har empirin analyserats mot tidigare forskning och den teoretiska modellen; konkurrensmedelsmixen. Slutsatsen som dragits av undersökningen är att de viktigaste delarna för att behålla sin position på marknaden är service och läget på butiken. Servicen är en viktig del och enligt flera av butikerna det enda sättet att konkurrera mot e-handeln. Det har även konstaterats att e-handel är en viktig del i utvecklingen av detaljhandeln och i framtiden kommer det förmodligen vara ett måste för även små butiker att använda sig av detta som en del i sin konkurrensmedelsmix.
138

En simuleringsstudie av ett paketflöde: Optimering av vinsten med avseende på högsta tillåtna liggetid

Johansson, Sanna, Lindehammar, Maria January 2016 (has links)
Examensarbetets uppdragsgivare är ett svenskt detaljhandelsföretag, benämnt ”Företaget”, med global försäljning från både butik och internet. Det är Företagets svenska paketflöde som har undersökts i projektet. Paket som kunder beställt via internet fraktas till ett utlämningsställe. Om kunden inte har hämtat paketet innan högsta tillåtna liggetid har passerat så skickas det tillbaka till Företaget som en retur. Företaget har idag problem med att paket inte hämtas ut från utlämningsställena och vill få svar på om en kortare högsta tillåtna liggetid kan öka vinsten. Syftet med projektet är att undersöka hur vinsten för Företagets paketflöde kan öka med huvudfokus på högsta tillåtna liggetid. Frågeställningen som projektet har ämnat besvara är: Vilken högsta tillåtna liggetid maximerar vinsten? Stokastisk optimering med simulering användes för att besvara frågeställningen. Resultatet visar att i dagsläget fås den största vinsten av en högst tillåten liggetid på 14 dagar. Analysen av resultatet visar att outlösta paket är väldigt kostsamma för Företaget och därav måste kundernas uthämtningsmönster ändras kraftigt för att det ska vara lönsamt att förkorta den högst tillåtna liggetiden. För att öka vinsten bör antalet outlösta paket minskas samt att de paket som ändå kommer bli outlösta skickas tillbaka till Företaget så snabbt som möjligt, samtidigt som de paket som kommer hämtas ut ligger kvar på utlämningsstället tills dess att kunden hämtat ut det. Den slutliga rekommendationen är att Företaget borde testa en form av dynamisk liggetid, som vi har valt att kalla snoozande liggetid, där kunden själv kan påverka hur länge paketet ligger kvar på utlämningsstället. Ytterligare förbättringsförslag är att minska brevaviseringen, förbättra informationen internt och ut till kund, skapa noggrannhet gällande returdag, införa en spärr för kunder med återkommande outlösta paket och förkorta den nuvarande långa interna returtiden. / The requestor of this master thesis project is a Swedish retail company, named with the pseudonym "The Company". The Company provides sales worldwide both in stores and online. It is the flow of online parcels in Sweden that is studied in this project. Parcels that are ordered online is transported to a pick-up point. If the customer has not collected the parcel before the maximum allowed lay time has passed, the parcel is sent back to The Company.  The Company experiences trouble with parcels that are not collected before the maximum allowed lay time has passed and request an answer weather or not a shorter maximum allowed lay time can increase the profit. The aim of this master thesis project is to investigate if it is possible to increase the profit of The Company’s flow of parcels with a main focus of the maximum allowed lay time. The issue that the project intends to answer is: Which maximum allowed lay time maximizes the profit? To find the optimal number of maximal allowed lay time days stochastical optimization simulation was used. The result shows that during today´s circumstances the maximum profit is given by a maximum lay time of 14 days. From the analysis it was discovered that uncollected parcels are very costly for The Company and hence the pattern of how customer collect their parcels must be changed dramatically to make it profitable to shorten the maximum allowed lay time. The result additionally shows that to increase the profit the number of uncollected parcels need to be minimized and they should be sent back to The Company as fast as possible. At the same time the parcels that will be collected should lay at the pick-up point until the customers are able to collect them. The final recommendation is that The Company should test a dynamical lay time, we have chosen to call it a snoozing lay time, where the customer herself/himself can affect for how long the parcel should be held at the pick-up point. Further improvement proposals are to minimize the letter notification, improve the information given to the customer and internally, be more precise with the day of return, introducing a barrier to customers with recurring uncollected parcels and shorten the long internal time of returns.
139

E-livsmedel 2.0 : En kvalitativ studie av livsmedelsbutikers e-handelssatsningar

Ahmadi, Jan, Anvedahl, Alexander, Johansson, Niklas January 2010 (has links)
<p>In this day and age we carry out our purchases through different channels. We can shop our clothes and computers in a store or online. Nowadays we can even purchase our groceries through the Internet. The biggest retailer chains within groceries in Sweden have established virtual stores online and are distributing the goods in cities throughout the country. This thesis is dedicated to investigating crucial success factors when going about selling groceries online. Our main research question for this study is “How should a grocery design their business if they want to be successful selling groceries online”. To answer this question we have used a qualitative method when we carried out our empirical research. We conducted interviews with directors and managers of stores who sell groceries online as well as in stores who don’t. The focus of the study has been on those interviews but we have also gathered relevant models and theories from areas like e-commerce. Our findings have shown us that a grocery who wants to be successful with a virtual store needs to have the right size and location. Furthermore we have concluded that a store needs specific equipment as well as a thought out information systems. We hope our findings can work as a blueprint for the store that wants to sell groceries through the Internet.   </p>
140

Algoritmisk högfrekvenshandel : Marknadspåverkan, risker, övervakning och reglering / High-frequency trading : Market impact, risks, surveillance and regulation

Dickson, Martin January 2017 (has links)
Algoritmisk högfrekvenshandel har från att ha varit en ifrågasatt handelsform, blivit ett naturligt och accepterat handelsförfarande på värdepappersmarknaden. Handelsformen har emellertid endast reglerats genom marknadsmissbrukslagen och marknadsplatsernas självreglering. När EU-direktivet MiFID II implementeras i nationell lagstiftning får handelsformen för första gången en legaldefinition och kommer således att regleras uttryckligen i svensk lagstiftning. I uppsatsen klargörs vilken marknadspåverkan och risker handelsformen ger upphov till på den svenska värdepappersmarknaden. Handelsformen bedöms medföra en positiv effekt på likviditeten i form av minskad spread, ökat orderdjup och kortsiktigt minskad volatilitet. Beträffande riskerna bedöms handelsformen vara tillräckligt reglerad i Stockholmsbörsens självreglering och i marknadsmissbrukslagen för att riskerna ska bedömas som ringa. I uppsatsen besvarades även om artikel 17 i MiFID II är en sakenlig reglering avseende regleringens syfte och marknadspåverkan. Implementeringen av artikel 17 innebär i praktiken att Stockholmsbörsens självreglering blir nationell lagstiftning med skillnaden att sanktioner vid överträdelser förstärks. Nuvarande reglering anses som tillräcklig avseende att marknadsmanipulativa strategier är förbjudna samtidigt som circuit breakers, order to trade ratios och regler beträffande genuina order skyddar marknaden. Samtidigt medför inte artikel 17 i MiFID II någon ytterligare negativ marknadspåverkan. Följaktligen bedömdes artikel 17 i MiFID II som en sakenlig reglering av algoritmisk högfrekvenshandel beträffande dess syfte och marknadspåverkan. Slutligen utreddes om två lagförslag, minimum resting time och forced market making vore välbehövliga för värdepappersmarknaden. Lagförslagen minimum resting time och forced market making bedömdes orsaka en alltför negativ marknadspåverkan samtidigt som lagförslagen i praktiken inte skulle föranleda varken en mer ordnad värdepappersmarknad eller underlätta för marknadsövervakningen. Istället för att leda till en mer ordnad och transparent marknad skulle lagförslagen medföra att transparensen på värdepappersmarknaden försämrades, eftersom investerare som använder algoritmisk högfrekvenshandel skulle flytta sin handel till oreglerade marknadsplatser.

Page generated in 0.0685 seconds