The contribution of this dissertation is how model measurement allows examination of the balance between what is practical in terms of consumer concerns versus what is optimal in terms of cost control. Essay 1 examines a research framework that incorporates various service recovery strategies and simultaneously evaluates their comparative influences. Essay 2 evaluates the complex interrelationships among different factors related to the post-complaint behavioral process. Essay 3 fills a research gap by examining the role of brand equity by operationalizing a reflective model using PLS in operations management (OM) research. These three essays provide insight into the quality management domain and the value that is achieved via a data driven examination of theory. Moreover, this research will provide operations management practitioners a basis to carry out future research on quality management phenomena as well as insight into how to balance cost control and service recovery strategies with the goal of achieving a competitive advantage.

Thesis (MBA (Business Management))--University of Stellenbosch, 2009. / ENGLISH ABSTRACT: Word-of-mouth is fluid and happening everywhere. Networks are invisible and sensitive to organisational behaviour. The post-modern consumer is sceptical of advertising messages. Friends' advice is trusted more. People love to be entertained and for a story to travel it needs to be sticky i.e. have simplicity, credibility and value. The product or message must be relevant and appropriate to their lives. Influencers exist in every product category and marketers could utilise them authentically to infiltrate network hubs. However, a contagious product is needed from a trusted, loved company with a solid reputation first before any buzz or referrals could commence. Communication between the company and the subject ought to be ongoing and personal. Companies must not just aim to please, but exceed expectations in an innovative way to gain attention. A clear differentiation from competitors stated in an unconventional and memorable way is a potent combination to make an impact and be remembered. Although the black middle class presents itself as an ever-growing goldmine, this buoyant part of the South African market is still underplayed and sometimes ignored by marketers. They are indeed different from the white middle class due to their frame of reference and the context of their background and should be approached differently in a marketing sense when truly gaining insight into their attitudes, values and belief systems. Coming from a tripartheid background, black middle class women are gaining economic and influential ground by the day. Word-of-mouth is an integral part of their life and network culture, especially standing with one foot in a Western world and another in their traditional African roots and culture, thus trusted advice from relevant sources is now more needed than ever. Understanding her dreams, being able to catch the fleeting moments which provide her motivation and collaborating with her is imperative for marketers to understand if their product or brand wants to be taken with her on her success journey. As she embraces technology more and gains access to the virtual world, creating and upholding digital interaction with her becomes increasingly important. In trying economic times, conspicuous consumption by the black middle class consumer is being put on the backburner, yet it would still remain a priority for this segment of the market for years to come as the quest towards self-actualisation is ongoing. Brands must be educated to follow up on their word-of-mouth campaigns, and provide support and appreciation to their pool of network influencers. Although measuring word-of-mouth is difficult it could be measured by objectives like sales-targets, with online activity being much easier to measure. In trying economic times an insightful and impactful word-of-mouth campaign could have a much greater return on investment than utilising the same old traditional media approaches. Media planning should commence from the customer‘s point of view and not from the company‘s point of view. By doing this the customer is treated like a true stakeholder of the company. When doing media planning, historic ways of making target market contact should be ignored and planning should be done on a completely clean slate thus to enable media planners and marketers to think innovatively. By incorporating these healthy media planning practices the door is opened for a possible word-of-mouth initiative to commence and thus a competitive advantage could be gained. The purpose of this literature study, which includes expert interviews, is to explore current word-of-mouth literature and tools available in light of globalisation enabling virtual communities and overlaying this with psychographical models available in South Africa, particularly focusing on the black middle class woman‘s evolvement sustaining cultural roots and traditional networks yet opening up to a changing media environment. The research question for this study thus is: How can brands and organisations utilise word-of-mouth marketing to reach and resonate with the modern emerging black middle class woman in South Africa today? / AFRIKAANSE OPSOMMING: Word-of-mouth is vloeiend en vind orals om ons plaas. Netwerke van mense is onsigbaar en sensitief vir die gedrag van enige onderneming. Die postmoderne verbruiker staan skepties teenoor advertensieboodskappe. Vriende se advies is meer betroubaar. Mense hou daarvan om vermaak te word en vir ʼn storie om te versprei is ʼn tipe volhoubaarheid nodig, dus die storie moet eenvoudig wees en kredietwaardigheid hê. Die produk of boodskap moet op hul lewens van toepassing wees en aldus relevansie hê. Die kategorie waarin elke produk geplaas word, huisves invloedryke verbruikers en sodoende kan bemarkers op 'n natuurlike wyse bestaande netwerke binnedring. ʼn Onderneming met ʼn eerbare reputasie wat geliefd en betroubaar is moet ʼn opwindende of opspraakwekkende produk kan lewer alvorens enige gonsing of reaksie in die mark kan geskied. Kommunikasie tussen die onderneming en die invloedryke persoon in eersgenoemde se teikenmarknetwerk moet deurgaans op persoonlike vlak geskied. Ondernemings moet poog om nie net aan hul verbruikers se verwagtinge te voldoen nie, maar om dit te oortref op 'n innoverende manier wat die aandag trek. ʼn Duidelike onderskeid tussen mededingers moet op ʼn onkonvensionele en indrukwekkende wyse plaasvind om sodoende ʼn volhoubare indruk te maak. Alhoewel die swart middelklas ʼn vinnig-groeiende goudmyn is, word hierdie uiters winsgewende sektor van die Suid-Afrikaanse mark steeds onderskat en somtyds deur bemarkers geïgnoreer. Die swart middelklas is immers verskillend van die wit middelklas as gevolg van hulle verwysingsraamwerk en agtergrond en moet dus anders in ʼn bemarkingskonteks benader word. Te meer gesien in die lig van hul opvattinge, waardes en geloofsoortuigings. Swart middelklas vroue, komende van ʼn drie-dubbele apartheids-agtergrond, styg in rasse skrede op ekonomiese vlak uit en raak veral invloedryk op vele gebiede. Hoorsê of oorvertellings is ʼn integrale deel van hulle lewens- en netwerkkultuur, veral as in ag geneem word dat sy met een voet in die Westerste kultuur en die ander gewortel in haar tradisionele Afrika kultuur staan. Daarom is vertrouenswaardige advies van relevante bronne nou meer nodig as ooit. Indien bemarkers daarin wil slaag dat sy hul produk of handelsmerk steeds bly gebruik soos sy meer suksesvol raak, moet hulle haar drome en die vlietende oomblikke wat haar motiveer verstaan en ook met haar bande smee. Soos sy meer vertroud raak met tegnologie en toegang verkry tot die virtuele wêreld, sal die skepping en behoud van digitale interaksie met haar al hoe belangriker word. Alhoewel duidelik waarneembare handelsmerkverbruik deur die swart middelklas tydens moeilike ekonomiese tye verflou of afplat, sal dit tog vir diesulkes nog jare 'n prioriteit bly soos wat hul konstante strewe na selfaktualisering daagliks aanhou groei. Handelsmerke moet daarna streef om gedurende word-of-mouth bemarkingsveldtogte sake konstant te bly opvolg. Hulle moet ook hul waardering toon aan diegene wat die grootste invloed het op ander in hul geïdentifiseerde netwerke van verbruikers en hulle aldus ondersteuning bied. Alhoewel die meting van word-of-mouth bemarking moeilik is, kan meting wel plaasvind deur doelwitte soos beoogde verkoopsyfers daar te stel. Aanlyn aktiwiteite is aansienlik makliker om te meet. Ondernemings kan heel moontlik ʼn groter verdienste-teenoor-investeringsmarge verkry, die resessie in ag genome, deur eerder indrukwekkende word-of-mouth veldtogte, geskoei op goeie markinsig te gebruik, as om terug te val op dieselfde ou tradisionele mediabenaderings. Die doel van hierdie literatuurstudie, wat ook onderhoude met kenners insluit, is om huidige word-of-mouth tegnieke en beskikbare literatuur te ontplooi teen ʼn agtergrond van globalisering wat skepping van virtuele gemeenskappe tot gevolg het. Hierdie inligting word dan gekorreleer met verskeie psigografiese modelle van die Suid-Afrikaanse swart middelklas mark. Hierdie studie fokus ook noukeurig op die vooruitgang van die swart middelklas vrou. Alhoewel sy nog haar tradisionele sosiale netwerke en kultuurgrondslag behou, stel sy haarself tog oop vir ʼn vinnig veranderende media-omgewing. Die navorsingsvraag van hierdie studie is dus: Hoe kan handelsmerke en ondernemings “word-of-mouth” bemarking gebruik om die ontluikende, moderne swart middelklasvrou in Suid-Afrika effektief te bereik en by haar aanklank te vind?

Syftet med denna studie är att undersöka aktiva bloggares syn på yrket bloggare, sin egen blogg och bloggandet i allmänhet. Bloggen som yrke är ett område där tidigare forskning undersöker läsarnas och företagens interaktion med bloggaren. Det saknas dock ännu forskning som undersöker bloggarnas perspektiv på yrket och vad yrket kan innebära. Undersökningen fokuserar på den professionella sidan av bloggandet och utgörs av en kvalitativ intervjustudie med 13 respondenter. Resultaten diskuteras utifrån tidigare forskning samt teorier med utgångspunkt från olika marknadsföringsbegrepp. Resultaten visar att bloggarna är glada och stolta över vad de gör, men samtidigt upplever de att det finns en skepsis och oförstående från många. Bloggen ses inte som ett riktigt yrke, men i realiteten bevisar bloggarna att det kan vara allt från ens huvudsakliga yrke, till en hobby eller till ens digitala CV. Bloggen blir ett CV då det är en översikt över allt man gör samlat på ett ställe med kontinuerlig uppdatering. Enligt respondenterna ses bloggare som yrke fortfarande på med tveksamma ögon från stora delar av samhället. Det framkommer även att det ännu råder mycket okunskap, såväl bland bloggare som hos företag, kring hur man förhåller sig inom lagen när man arbetar med marknadsföring via bloggar. / The purpose of this study was to investigate and account for active bloggers view of the blogging profession, their blog and blogging in general. Previous research has been made about blogging and the interaction with the readers. This study revolves around the blogging profession and professional parts of working as a blogger and a qualitative selection of respondents led to 13 interviews. We discuss our results by applying marketing concepts as a point of departure. Looking closely into the subject makes it easy to see that the bloggers are happy with and proud of what they do, but they feel that the profession is still seen with skepticism and incomprehension from a lot of people. The blog is not considered as a real job, but in reality it can be anything from one's main occupation, just a hobby to one´s digital CV. The blog becomes a CV since it´s a place where you can store and display what you do and have done, with continual update. The study also concluded that even amongst the bloggers and the companies working alongside them, the industry is still evolving. Especially when it comes to advertising and marketing through blogs and maintaining legal working boundaries between blogger and company. According to our respondents the blogging profession still struggles when being scrutinized by bystanders.

Syfte: Syftet med studien är att analysera sambandet mellan digital gerillamarknadsföring och Word-of-Mouth (WOM). Design/metod/tillvägagångssätt: Data samlades in från 105 deltagare inom Generation Y som svarade på en enkätundersökning online. Resultat: Resultatet visar att det finns ett svagt samband mellan gerillamarknadsföring och WOM. Majoriteten av svaren visar en brist på intresse, vilket vi förklarar som ett tecken för reklamtrötthet i Generation Y. Studien tyder på att det finns en skillnad mellan produkter och tjänster, även om den inte är stor. Av alla reaktioner är ett passivt beteende märkbart. Forskningens begränsningar/implikationer: På grund av storleken på undersökningen och bristen på urvalsgrupper, kan inga generaliseringar göras. Resultatet syftar till att hjälpa till att fylla kunskapsluckor inom forskningsområdet för gerillamarknadsföring och WOM, därmed ämnar vi inte dra några generella slutsatser. Praktiska implikationer: Resultaten från denna studie ger vägledning för företag. Vi föreslår att företag inte ska förlita sig enbart på digital marknadsföring eftersom kunden idag inte är redo för att göra en sådan strategi effektiv. Originalitet/värde: Denna studie är den första att granska gerillamarknadsföring och WOM när det gäller skillnaden mellan produkter och tjänster, samt de olika typer av WOM gerillamarknadsföring genererar. / Purpose: The purpose of this study is to examine the relationship between guerrilla marketing and Word-of-Mouth (WOM), through analysing the differences between guerrilla marketing of product and services and what type of WOM it generates. Design/methodology/approach: Data were gathered from 105 participants of the Generation Y who responded to an online survey. Findings: Results show that there is a weak connection between guerrilla marketing and WOM. The majority of the answers showed a lack of interest in the marketing examples, suggestion a advertisement-tiredness in Generation Y. However, guerrilla marketing for services gave slightly higher response than marketing for products, and out of all the reactions a passive behaviour was noticeable. Research limitations/implications: Due to the size of the survey and the shortage in certain sample groups, generalisations cannot be made. Although, the findings aim to help fill in knowledge gaps in the research area for guerrilla marketing and WOM. Practical implications: The results of this study provide guidance for businesses in terms of not relying solely on digital marketing since the customer of today is not yet ready to make such strategy efficient. Originality/value: This study is the first to examine guerrilla marketing and WOM in terms of differences between products and services, and the different types of WOM it produces.

<p>Abstract Titel: Sociala medier - En länk mellan producent och konsument </p><p>Författare: Tero Marjamäki, Henrik Svensson Handledare: Lars Palm </p><p>Examinator: Lennart Andreasson </p><p>Utbildningssäte: Högskolan i Halmstad Sektion: Hälsa och Samhälle </p><p>Kurs: Medie och kommunikationsvetenskap,61-90p </p><p>Delkurs: C-uppsats, 15p </p><p>År: 2007 </p><p>Syfte: Studiens syfte är att undersöka, utforska och analysera sociala medier, dess innebörd och innehåll Metod: Som kunskapsteoretisk utgångspunkt används ett explorativt förhållningssätt, med abduktion som slutledningsprocess. Kvalitativ metod har tillämpats i studien i form av mailintervjuer </p><p>Slutsatser: Tidigt i arbetet kunde vi uppdaga att det rådde meningsskiljaktigheter vad gällde definitionen och synen på sociala medier. Vissa forskare samt några utav våra respondenter ansåg att sociala medier var någonting fult, nästan förkastligt som inte hör hemma i marknadsföringsvärlden. Medan andra forskare samt ett antal utav våra respondenter ansåg att sociala medier var en länk mellan producent och konsument,2</p><p>sociala medier var arenor för samtal. Några ansåg även att sociala medier var en helt naturlig uppkomst då vanlig reklam inte längre påverkar människor i samma utsträckning som tidigare. Traditionell marknadsföring tenderar att bli omodern. Dock menade nästintill samtliga utav våra respondenter samt ett flertal forskare att sociala medier inte kommer att eliminera traditionell marknadsföring såsom vi ser den idag utan snarare kommer de båda att leva i symbios med varandra. Emellertid måste det traditionella bli underordnat och en del av det sociala (och inte tvärtom), och tillsammans kan helheten bli större än de ingående delarna. Vad gäller frågan om dold/öppen kommunikation och marknadsföring inom sociala medier var nästintill alla av den meningen att man bör eftersträva som producent att vara så öppen som möjligt. Endast någon eller några utav våra respondenter menade att det var beviljat att vara dold som producent inom sociala medier. Det centrala som vi uppdagade i denna uppsats var att det finns två olika sätt att se på sociala medier: del kan man se sociala medier som arenor för samtal, och dels kan man se sociala medier som marknadsföringskanaler. </p><p>Nyckelord: Sociala medier, Word of mouth, Word of mouth marketing, Stealth marketing, Buzz marketing, Viral marketing</p>

Abstract Titel: Sociala medier - En länk mellan producent och konsument Författare: Tero Marjamäki, Henrik Svensson Handledare: Lars Palm Examinator: Lennart Andreasson Utbildningssäte: Högskolan i Halmstad Sektion: Hälsa och Samhälle Kurs: Medie och kommunikationsvetenskap,61-90p Delkurs: C-uppsats, 15p År: 2007 Syfte: Studiens syfte är att undersöka, utforska och analysera sociala medier, dess innebörd och innehåll Metod: Som kunskapsteoretisk utgångspunkt används ett explorativt förhållningssätt, med abduktion som slutledningsprocess. Kvalitativ metod har tillämpats i studien i form av mailintervjuer Slutsatser: Tidigt i arbetet kunde vi uppdaga att det rådde meningsskiljaktigheter vad gällde definitionen och synen på sociala medier. Vissa forskare samt några utav våra respondenter ansåg att sociala medier var någonting fult, nästan förkastligt som inte hör hemma i marknadsföringsvärlden. Medan andra forskare samt ett antal utav våra respondenter ansåg att sociala medier var en länk mellan producent och konsument,2 sociala medier var arenor för samtal. Några ansåg även att sociala medier var en helt naturlig uppkomst då vanlig reklam inte längre påverkar människor i samma utsträckning som tidigare. Traditionell marknadsföring tenderar att bli omodern. Dock menade nästintill samtliga utav våra respondenter samt ett flertal forskare att sociala medier inte kommer att eliminera traditionell marknadsföring såsom vi ser den idag utan snarare kommer de båda att leva i symbios med varandra. Emellertid måste det traditionella bli underordnat och en del av det sociala (och inte tvärtom), och tillsammans kan helheten bli större än de ingående delarna. Vad gäller frågan om dold/öppen kommunikation och marknadsföring inom sociala medier var nästintill alla av den meningen att man bör eftersträva som producent att vara så öppen som möjligt. Endast någon eller några utav våra respondenter menade att det var beviljat att vara dold som producent inom sociala medier. Det centrala som vi uppdagade i denna uppsats var att det finns två olika sätt att se på sociala medier: del kan man se sociala medier som arenor för samtal, och dels kan man se sociala medier som marknadsföringskanaler. Nyckelord: Sociala medier, Word of mouth, Word of mouth marketing, Stealth marketing, Buzz marketing, Viral marketing

Syfte: Syftet med den studie är att få en djupare förståelse för hur den förändrade kommunikationsmöjligheten via Facebook upplevs av kunder och företag inom dagligvaruhandeln. Vidare är syftet att också få en djupare förståelse för hur dessa upplevelserpåverkar relationen mellan kund och företag inom dagligvaruhandeln. Metod: Studien bygger på både en kvantitativ och kvalitativ undersökningsmetod. Undersökningen har genomförts med både enkät och intervjuer, på två företag och 17 kunder. Resultat: Både kunder och företag är överens om att företag ska ha Facebooksidor, och det ärviktigt att företagen är aktiva på dessa. Däremot är de inte överens om vad huvudsyftet med Facebooksidorna faktiskt är, företagen respektive kunderna har olika önskemål. Båda tror att Facebooksidan kan bidra till en ökad relation men om det i praktiken gör det, varierar pågrund av personliga upplevelser och åsikter. Begränsningar: Resultatet är endast baserat på två svenska dagligvaruhandelsföretag och desskunder. Studien går inte att generalisera eftersom det är för få komponenter som undersökts. Praktiska implikationer: Resultatet kan användas av företag inom den svenskadagligvaruhandeln. Kunder kan också ha nytta av denna studie ifall djupare kunskap om detbelysta ämnet önskas. Ä ven andra företag som är i planeringsstadiet med att börja använda sigav Facebooksidor kan ha nytta av denna studie. Originalitet: Andra liknande studier har gjorts, dock har de flesta av dem huvudsakligenbelyst företagsperspektivet. Denna studie behandlar både företags- och kundperspektiv för attfå fram resultat från båda håll. / Objective: The purpose is to gain a deeper understanding concerning the changes to communication and how these changes are perceived from customers and retail companies.Furthermore the intention is to see if these experiences affect the relationship between customer and company through Facebook. Methodology: This study is based on a combination of quantitative and qualitative approach. Data has been collected with surveys and interviews from two Swedish retail companies and 17 of their customers also participated. Findings: The findings are that both companies and customers agree regarding the importanceof a company Facebookpage. They also believe the significance of a company being constantly active as well. Though they disagree about the main purpose with the company Facebookpage since the customers and companies’ expectations differ. Both parties believe that the company Facebookpage has the possibility to improve the relation however it seemsto depend on personal experiences and opinions when applying to reality-cases. Research Limitations: The result is based upon the answers from only two Swedish retail companies and their customers. Because of the few components involved the findings cannot be generalized. Practical Implications: The result can be of use to other companies within the Swedish retail industry. It may also prove useful to customers for the purpose of gaining further knowledge.The results might also provide guidance and insight to companies which are in the planningprocess or contemplating of creating a Facebook page. Originality: Similar studies have been conducted though most of them put their focus mainly from a company perspective. This study focuses on both company and customer perspective gaining understanding from both sides.

Sammanfattning Syftet med uppsatsen var att undersöka hur pendlare på sträckan Västerås – Stockholm upplever SJ:s klagomålshantering i dagsläget och hur SJ hanterar klagomål. Vidare syftade uppsatsen till att ge förslag på hur SJ kan arbeta med klagomålshantering i framtiden. I uppsatsen presenteras hur SJ sköter sin klagomålshantering i dagsläget. Vidare presenteras teorier inom service recovery och klagomålshantering. Med utgångspunkt i teorierna skapades en bild av effektiv service recovery och klagomålshantering. För att ta reda på hurpendlarna upplever SJ:s klagomålshantering genomfördes en enkätundersökning på utvalda tåg på sträckan Västerås – Stockholm den 9-11 maj 2011. Totalt samlades det in 373 enkäter varav 299 stycken var korrekt ifyllda. Slutsatser Data från enkätundersökningen analyserades och följande slutsatser kunde dras; SJ bör alltidsträva efter att få in alla klagomål från pendlarna, det skulle ge SJ en bättre översikt avpendlarnas situation. SJ kan först då genomföra åtgärder och förbättringar. SJ måste lyssna till pendlarnas åsikter och visa att de tar till sig av åsikterna. Företaget bördärför arbeta med att förtydliga att klagomålen hanteras och att de leder till förbättringar. Vidare bör SJ implementera en mer användarvänlig process för pendlaren att framföra sin åsikt för att få in så många klagomål som möjligt. En slutsats drogs om att det finns utrymme för SJ att i ansökan om restidsgaranti applicera ett fält där resenärer kan framföra klagomål. Vid lanseringen av en mobil applikation föreslås den innehålla en funktion där pendlaren kan framföra sina klagomål. SJ:s personalutbildningar är i dagsläget bra men en slutsats drogs att de kan inriktas mer på klagomålshantering. Är de pendlare som stannar hos SJ på grund av att SJ är deras enda alternativa färdmedel till jobb eller studieort missnöjda, ökar risken för att negativ word-of-mouth sprids vilket är till stor nackdel för SJ. SJ måste bli bättre på att: åtgärda problem, ge garanti för att åtgärda problem, ta ansvar för problem och för sina kunder, visa förståelse och erbjuda en mer rättvis kompensation. Enligt pendlarna är en snabb handläggningstid av klagomål, enklare att framföra åsikter, en rättvis behandling och möjlighet till att påverka hanteringen av klagomål viktiga faktorer i SJ:s klagomålshanteringsprocess. Förslag Avslutningsvis gavs förslag på hur SJ kan anpassa sin klagomålshantering efter sina pendlare utifrån en indelning efter klagomålsbenägenhetstyperna Passiva, Frispråkiga, Ilskna och Aktivister. Det gjordes för att kunna anpassa klagomålshanteringen efter de olika typer av pendlare som reser med SJ och även för att göra det så enkelt som möjligt för pendlarna att framföra sina åsikter och klagomål till SJ. / Executive summary The purpose of this thesis was to investigate how the commuters travelling between Västeråsand Stockholm were experiencing SJ's customer complaint handling today and how SJ handles customer complaints. Furthermore, the thesis aims to give suggestions how SJ can work with customer complaints in the future. First the thesis present how SJ handles customer complaints today based on questions given directly to SJ. Moreover, theories in service recovery and complaint handling are presented. With starting point in the theories, a better understanding of effective service recovery and customer complaint handling was created. A survey was conducted on selected trains between Västerås and Stockholm, from the 9 th to the 11th of May 2011. In total, 373 surveys were collected from which 299 surveys were complete. Data from the survey was analyzed and the following conclusions could be drawn. Conclusions SJ should always strive to collect all the complaints from the commuters as it would give SJ a better overview of the commuters' situation. SJ needs to listen to the commuter’s opinions and show that they take them into consideration. SJ can only then take action and make improvements. The company should work to clarify that complaints are handled and that they lead to improvements. In addition, SJ should implement a more user-friendly process for the commuters to hand in complaints in order to receive as many complaints as possible. A conclusion was reached that there is room for a field on the application for travel time guarantee where commuters and other travelers can file a complaint. At the launch of a mobile application a proposition is made that it include a feature where commuters can file their complaints. The training of SJ's staff in the current situation is good but a conclusion was reached that it can focus more on customer complaint handling. If the commuters that have no other alternative transport to work or to school are dissatisfied with the service, it increases the risk of spreading negative word-of-mouth, which is highly disadvantageous to SJ. SJ must be better at: fixing problems, providing guarantees for fixing the problems, take responsibility for the problems and for their customers, show understanding and offer a more equitable compensation. According to commuters the turnaround time of complaints, easier to express opinions, a fair treatment in the process and an opportunity to influence the handling of complaints are important factors for SJ in their customer complaint handling. Recommendations Suggestions were given on how SJ can adjust their customer complaint handling after dividing the commuters into four types by their propensity to complain “passive”, “voicers”, “irates” and “activists”. It was made in order to adjust customer complaints handling by the different types of commuters who travel with SJ and also to make it as easy as possible for commuters to forward their opinions and to file their complaints.

Titel: Facebook - en plattform i relationsmarknadsföring? – Hur resesamordnare använder Facebook som hjälpmedel i sin relationsmarknadsföring. Nivå: C- uppsats i Företagsekonomi Författare: Linnea Granberg, Erika Illerbrand Handledare: Per-Arne Wikström Datum: 2012 maj Syfte: Syftet med undersökningen är att kartlägga hur resesamordnare använder Facebook i sin relationsmarknadsföring. Vi vill undersöka varför företagen har valt det arbetssätt de har idag? Hur ser det ut i praktiken? Hur tror företagen att deras arbetssätt påverkar relationerna med kunderna? Anledningen till val av ämne var att Facebook är ett relativt nytt verktyg inom marknadsföringen. Vi vill undersöka hur företag i dagsläget kan använda sin Facebooksida i sin relationsmarknadsföring. Metod: Vi har använt en deduktiv metod då vi har utgått från tidigare forskning och sedan applicerat denna på empirin. De primära empiriska data som insamlades var av kvalitativ karaktär.  Resultat och slutsats: Resesamordnarna använder Facebook kundtjänst samt plattform för att föra en dialog med kunderna. Resesamordnarna lär känna sina kunder bättre genom deras arbete med Facebook. Genom den interaktion som uppstår mellan kund och företag blir kunden del i en värdeskapande process tillsammans med företaget. Om företaget bemöter offentlig negativ kritik på ett bra sätt kan negativ ryktesspridning lindras och förtroende för företaget byggas. Förslag till fortsatt forskning: En undersökning som ger inblick ur konsumentens perspektiv. Uppsatsens bidrag: Att kartlägga hur företag i dagsläget kan använda Facebook som ett verktyg i sin relationsmarknadsföring. Nyckelord: Facebook, relationsmarknadsföring, kunddialog, word- of- mouth, relation. / Title: Facebook -  a platform for relationship marketing?  - How travel coordinators use Facebook as a mean in their relationship marketing. Level: C Business Author: Linnea Granberg, Erika Illerbrand Supervisor: Per-Arne Wikström Date: 2012 May Aim: The aim of this study was to investigate how travel coordinators use Facebook as a part of their relationship marketing. We wanted to study why the companies work with Facebook the way they do? How do they work practically? How do the companies believe that their way of working with Facebook influences the relationships with the costumers? The reason behind the choice of topic was that Facebook is a relatively new tool within marketing. We wanted to investigate how companies can use their Facebook page as a part of their marketing. Method: We have used a deductive method as we have used established theories and applied them to reality. The primary empirical data that was collected was of a qualitative character. Result &amp; Conclusions: The travel coordinators in our study use Facebook as a helpdesk and as platform for conducting dialogs with their customers. The companies gain knowledge about their customers through their way of working with Facebook. Through the integration between company and customer, can the customer become a part of a value adding process. If the company deals with public criticism in a respectable manner, can negative gossip about the company be salved and faith be build.  Suggestions for future research: A study where you see everything from a customer’s point of view. Contribution of the thesis: We hope that this study can contribute to an overview of how companies use Facebook as an aim in their relationship marketing today. Key words: Facebook. Relationship marketing. Customer dialog. Word – of- mouth. Relationship.

I kollektivtrafiken är socialt oacceptabla beteenden vanligt förekommande och många anställda blir utsatta för kränkningar såsom utskällningar, förolämpningar och/eller svordomar (Strandberg et al. 2008). Branschstatistik visar att ungefär hälften av samtliga arbetsskadeanmälningar till Arbetsmiljöverket mellan åren 2005-2007 kunnat kopplas till våld, hot eller rån (Strandberg 2008). Både polis och socialsekreterare har en lägre anmälningar andel än kollektivtrafiken, medan endast yrkesgrupperna kriminalvårdare och väktare har en högre andel.För att ha en möjlighet till att reducera dessa oacceptabla beteenden är det viktigt att studera kundbeteenden och hitta orsaken till att kunder blir missnöjda. Företag och organisationers kunskap om kundbeteenden är en viktig framgångsfaktor. Kunder som är missnöjda leder till förlorade intäkter och spridning av negativ word of mouth leder till dåligt rykte på marknaden (Gopala et al. 2010).Studien genomfördes för att få kunskap om vilka faktorer som leder till missnöje i kollektivtrafiken och på vilket sätt resenärerna uttrycker sitt missnöje. Studien inriktades mot kollektivtrafiken i Karlstad och bland studenter vid Karlstads Universitet. Studien baseras dels på fokusgrupper, dels en enkätundersökning samt viss sekundärdata från Karlstadsbuss.Karlstadsbuss egna undersökningar visar att endast 2 % av Karlstads resenärer är missnöjda med bussbolaget (se bilaga 4). Däremot visar resultatet från denna studie att det finns ett betydligt större missnöje bland studenter. Missnöjet förmedlas dock sällan till Karlstadsbuss. Det absolut vanligaste sättet för studenter att uttrycka sitt missnöje genom negativ word of mouth.