Syftet med detta arbete har varit att undersöka huruvida det finns en samsyn mellan elever och lärare och lärare emellan rörande begreppen mobbning och kränkande behandling och kring det preventiva arbetet som sker på skolan mot mobbning. Arbetet syftar också till att undersöka om den utvalda skolans preventiva arbete motsvarar det skolor ska göra enligt skollagen och bör göra enligt forskare på området. För att undersöka detta gjordes individuella kvalitativa intervjuer, i en utvald klass på en grundskola i Skåne. Två lärare och åtta elever deltog i undersökningen. Informanternas svar kategoriserades utifrån övergripande frågeställningar som ställdes till samtliga informanter. Resultatet visar att det finns brister i samsynen på mobbning och kränkande behandling både mellan elever och lärare och lärare emellan, samt att skolan inte uppfyller skollagens krav på preventivt arbete. Slutsatsen är att bristerna i samsynen beror på avsaknad av kunskap och en gemensam referensram på skolan.

Jag har med denna uppsats berört några frågor och arbetssätt om mobbning. Mitt syfte har varit att undersöka hur personalen på en sydsvensk skola definierar, hanterar och förebygger mobbning. I uppsatsen har jag intervjuat fyra olika personer från en och samma skola, varav tre är pedagoger och en är kurator. Jag har försökt göra så likartade intervjuer som möjligt, för att ge varje respondent samma förutsättningar. Jag har använt mig av litteratur inom ämnet för att kunna jämföra respondenternas svar med erkända forskares teorier. Vidare har jag också redogjort för vad olika lagar och styrdokument säger om mobbning. Dessa har jag också jämfört med mina respondenters svar. Med min undersökning kom jag bl.a. fram till att de intervjuade respondenterna har relativt likartade uppfattningar om ämnet, men också att en del skillnader finns att upptäcka. Det kan till viss del ha att göra med min bristande erfarenhet av intervjuteknik. Respondenterna var också väl insatta i vissa av de teorier som erkända forskare har kommit fram till, såsom hur personalen på skolan kan upptäcka, förebygga och bearbeta mobbning. Några exempel är samarbete mellan föräldrar och kollegor, fortbildning, samtalsmöte samt vikten av att besitta en bred kunskap om mobbningens områden.

No description available.

Mobbning är ett problem som rör såväl vuxna som barn. Skolan är en plats där alla ska känna sig trygga ändå går många barn dit med en klump i magen. Arbetet mot mobbning ställer stora krav på skolorna och det krävs kunniga och engagerade lärare. Genom att lyssna på vad elever har för tankar kring ämnet kan pedagoger dra stor lärdom. Syftet och frågeställningen med detta arbete är att ta del av vad elever har för tankar kring mobbning. Resultatet baseras på den enkät jag låtit elever i årskurs 3-5 svara. Arbetet redogör också för tidigare forskning kring ämnet. Jag tar också upp identitetsteori och sociala grupper. Slutsatsen är att många av eleverna någon gång har känt sig retade, utanför och ensamma. Några har även blivit slagna. Ytterst viktigt är att man tar barnen på allvar, även om det de upplever inte klassas som mobbning. Det visade sig att många av eleverna var väldigt öppna i sina svar och slutsatsen jag drar av detta är att det på var skola bör finnas enkätundersökningar för att ta reda på hur stämningen i klassen är. Viktigt när jag gjorde detta arbete var att lärarna i de berörda klasserna valde att följa upp min undersökning. Barnens tankar och erfarenheter kring mobbning väckte en del frågor hos mig men även förståelse för hur de tänker.

Konventioner, lagtexter och inte minst läroplaner uttalar den rätt varje elev har för att känna sig trygg i skolan. Ändå är mobbning ett vanligt förekommande skolproblem. En av sju elever är inblandade i mobbning antingen som offer eller som mobbare. Vårt syfte med studien är att få ökad kunskap om handlingsplaner och även se vad de belyser då det gäller arbetet mot kränkande behandling, med fokus på mobbning. Vi vill få vetskap om hur skolors handlingsplaner tar form och vilka som involveras. Vilka faktorer är viktiga då skolor formar sina handlingsplaner mot mobbning/kränkande behandling? Hur arbetar skolorna med att förebygga och åtgärda mobbning? Vi har genomfört en kvalitativ undersökning genom granskning av tre skolors handlingsplaner och därefter har vi intervjuat sex personer som har direkt anknytning till handlingsplanerna. Resultatet visar att handlingsplanerna mot mobbning formas av dem som direkt är involverade i de olika mobbningsteamen. Dessa team bildas genom intresse och kunskap. Vår undersökning visar vidare vilka faktorer som anses viktiga i arbetet mot kränkande behandling och mobbning. Handlingsplanerna innehåller hur skolan ska förebygga, upptäcka, utreda, åtgärda och följa upp kränkande behandling och mobbning. Handlingsplaner och intervjuer visar på samtliga skolor att de har likvärdigt förhållningssätt när det gäller det förebyggande arbetet, däremot skiljer det sig i vilka modeller de använder sig av i det åtgärdande arbetet. Föräldrars involvering i arbetet mot mobbning skiljer sig från skola till skola. / Policy Documents against Mobbing

Syftet med mitt examensarbete är att lyfta fram vad mobbning innebär. Vad är det som definierar mobbning, vilka utformningar den kan ha och varför det bara är vissa som blir mobbade. Min avsikt är även den att lyfta fram skolans ansvar gentemot mobbning. Hur kan man arbeta förebyggande samt vilka åtgärder finns det i skolan mot mobbning. Mina tre frågeställningar i mitt arbete är följande:–Vad är mobbning?–Hur kan mobbning förebyggas i skola?–Vilka åtgärder inom skolan finns mot mobbning?Som hjälp till mitt arbete har jag använt mig av relevant fakta och litteratur. Undersökningen och insamlingen av mitt empiriska material har utförts på en mellanstor f-9 skola i en rätt så stor kommun. Min undersökning utgjordes av två intervjuer i en klass 2 där jag delade upp klassen i pojkar och flickor. Andra metoder jag använt mig av är att jag var med på ett av skolans antimobbningsmöte samt stämde mötet med en av skolans fritidspedagoger som jag hade ett givande samtal med. Jag har genom min undersökning konstaterat att de som verkar inom skolan har stort ansvar och betydelse i arbetet att förhindra och motverka mobbning.

Syftet med detta examensarbete är att utifrån inventering av vad skolans styrdo-kument föreskriver, vad forskning och litteratur upptar inom området samt använd definition på mobbning och utfrysning undersöka i vad mån mobbning och utfrysning förekommit eller förekommer på min partnerskola, den skola där jag fullgjort min verksamhetsförlagda del av lärarutbildningen, samt på vilket sätt skolan i sitt arbete mot kränkande behandling, mobbning och utfrysning lever upp till de nationella målen.

Syftet med arbetet är att belysa hur skolor arbetar med mobbning och att få ta del av elevernas uppfattningar om mobbning. Min studie utgick från en kvalitativ undersökning som genomfördes med tio elever och sju pedagoger/skolpersonal som intervjuades utifrån halvstrukturerade frågor. Dessutom användes en kvantitativ undersökning i form av en enkät med tolv frågor som besvarades av 124 elever på högstadiet i en skola i västra Skåne. Det finns flera olika modeller för hur man ska förebygga mobbning: Olweus program, Farstamodellen, Mobbningsombud och genom t.ex. kontakt mellan skolan och hemmet och kontinuerligt värdegrundarbete.

Vårt examensarbete handlar om mobbning i skolan sett ur pedagogers olika perspektiv. Arbetet är uppbyggt kring forskning som rör mobbning och intervjuer med yrkesverksamma pedagoger i Malmö och Helsingborg. Skolan i Malmö arbetar inte utefter någon speciell modell medan skolan i Helsingborg arbetar efter Olweusmetoden, då de är pilotskola för denna metod. Vårt syfte med arbetet är att få reda på hur olika pedagoger arbetar med sina klasser för att förebygga mobbning. Vår huvudfråga är: På vilka sätt kan man som pedagog arbeta förebyggande mot mobbning? Vi har även tre stycken underfrågor som är: Var har pedagogerna hämtat inspiration från? Märker pedagogerna att deras arbete ger resultat? Kan man, med tanke på skolornas olika förutsättningar, se någon skillnad i förhållningssätt och metoder? Vi har använt oss av intervjuer för att få svar på våra frågeställningar. Vi har intervjuat fem pedagoger sammanlagt, två i Malmö och tre i Helsingborg. Resultatet pekar på att mobbning går att förebygga om alla som arbetar på skolan hjälps åt och att gruppsammanhållningen i klassen är otroligt viktig för att mobbning skall kunna förebyggas. Det finns många bra metoder som man kan använda sig av, man får prova sig fram för att se vilket som passar skolan bäst. Två av metoderna vi har stött på är Dan Olweus, som är en erkänd forskare inom ämnet mobbning och SET som står för social och emotionell träning.

Denna studies syfte är att försöka förstå och diskutera den digitala mobbningen utifrån det mediasamhälle vi befinner oss i. Frågeställningarna som är grunden för studien är: Hur kan vi förstå digital mobbning? Hur kan denna förståelse leda vidare till metoder för att angripa problemet? Hur upplever pedagoger respektive elever den digitala mobbningen? Vad säger lagen om mobbning? Vad kan vara viktigt att tänka på i samband med Internet? Studien bygger på kvalitativa och kvantitativa undersökningar gjorda på två olika skolor. Den kvantitativa undersökningen bestod av enkäter som delades ut i tre klasser i år sex. Den kvalitativa undersökningen bygger på intervjuer med två pedagoger knutna till dessa klasser. De teoretiska utgångspunkterna är Patrik Hernwalls bok Barn@com, samt Micke Gunnarssons och Jessica Lindes kartläggning, Internet – en arena för mobbning? En intervju med Micke Gunnarsson genomfördes i samband med empiriinsamlingen. Studien visar att pedagoger inte har tillräckliga kunskaper om Internet, liksom att många pedagoger känner en osäkerhet i sin roll när det gäller Internet. Samtidigt som pedagogerna anser att skolan har ett stort ansvar för digital mobbning, menar eleverna att lärare inte engagerar sig tillräckligt i deras Internetvanor. Forskning visar på att det är avgörande att vi vågar se människans villkor som intimt förknippade med teknikens utveckling och dess nya erbjudande. All ny teknik kräver att vi lär oss nya verktyg och alla nya verktyg kräver ny kunskap. Det är därför viktigt att vi vuxna anpassar oss efter de förändringar som sker i samhället. Dessa förändringar är för närvarande Internet, som kräver de vuxnas närvaro samt kännedom om barns digitala arenor.