Denna kvalitativa intervjustudie syftar till att definiera fenomenet elektronisk mobbning, att utreda ansvarsfrågan samt att kartlägga organisationernas arbete och eventuella samverkan. Resultatet baseras på intervjuer med BRIS, Friends, LunarStorm och Playahead som analyserades utifrån symbolisk interaktionism. Studien visar på hur liten skillnaden är mellan traditionell och elektronisk mobbning i hur den kommer till uttryck och vem den drabbar. Utmärkande för e-mobbning är spridningseffekten samt hur språket hårdnat i kommunikationen på Internet och andra elektroniska källor. Föräldrarna, skolan och barnen själva borde enligt organisationerna ta ansvar för att motverka e-mobbningen och de anser att lagstiftningen på området är bristfällig. Organisationernas arbete mot e-mobbning är relativt omfattande men effektiv samverkan saknas delvis. Till följd av den nya nätkulturen och att unga besitter en betydligt högre IT-kompetens än vuxengenerationen har unga i stor utsträckning lämnats ensamma att interagera på Internet. Utifrån symbolisk interaktionisms idéer kring den sociala interaktionens betydelse för identitetsskapandet och behovet av en generaliserad andre kan den vuxna frånvaron vara en bidragande orsak till problematiken kring e-mobbning. Dessutom har vuxenfrånvaron lett till att symbolspråket i nätkulturen blivit betydligt tuffare. Uppsatsens slutsats består till stor del i hur stort behovet av vuxen närvaro är i den unga nätkulturen. / This qualitative study aims to examine how cyberbullying appears, who should be responsible for prevention and measures, and how four organizations work against and cooperates round cyberbullying. The result is based on interviews with BRIS, Friends, LunarStorm and Playahead and analyzed with help from symbolic interactionism. The result indicates little difference between cyberbullying and traditional bullying. The tougher language and the quicker circulation of information characterize bullying on the Internet. The responsibility should, according to the organizations, be placed upon the parents, the school and the children. Legislation regarding cyberbullying is insufficient. In the organizations otherwise rather comprehensive work, efficient cooperation is partly lacking. The new Internet culture and the youths’ considerably higher IT-skills have led to that they to a greater extent have been left alone to interact on the Internet. According to symbolic interaktionism, satisfying development of the identity is highly dependent on social interaction and the idea of the generalized other. Therefore, the adult absence could be one of the most important explanations to cyberbullying, as well as to why the language has become more harsh and ruthless. To sum up, this essay emphasizes the need of adult presence in the new Internet culture. Title: Cyberbullying in the Internet culture – a qualitative study of the work and experiences of two Internet communities and two non-profit organizations.

Den här uppsatsen handlar om mobbning på gymnasiet. Syftet med uppsatsen är att studera vilka faktorer som kan leda till mobbning för att förstå hur man kan förebygga mobbning. Vidare undersöks rektors, studie- och yrkesvägledares och lärares föreställningar om mobbning, faktorer som leder till mobbning och hur de arbetar för att förebygga mobbning. För att uppnå syftet genomfördes en kvalitativ undersökning i form av intervjuer med rektorer, studie- och yrkesvägledare och lärare på två gymnasieskolor i Stockholmsområdet. Resultatet av undersökningen visar sammanfattningsvis att det förekommer mobbning på gymnasiet, som exempelvis tyst mobbning. Tyst mobbning är den vanligaste typen av mobbning och den som är svårast att upptäcka. Faktorer som leder till mobbning är språksvårigheter, dålig kommunikation, dåligt hemförhållande, svordomar, kränkande ord, bristande respekt, främlingsfientlighet, intolerans, ett aggressivt beteende, yttre avvikelser, en stor konkurrens, maktposition och kulturellt kapital. Skolan som vi har undersökt arbetar med förebyggande åtgärder mot mobbning enligt Farstametoden, som innebär att arbetet sker diskret, snabbt, effektivt och att uppföljningssamtal sker i nära anslutning. Alla som arbetar på skolan skall aktivt motverka förtryck av och trakasserier mot individer och grupper. Skolan skall sträva efter att varje elev förstår andra kulturer och respekterar andra folk. Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap och öppen diskussion.

Mobbning är ett problem som framför allt finns i skolans miljö och som kan leda till allvarliga konsekvenser för alla inblandade. Då begreppet har olika definitioner, kan det dessutom vara svårt att upptäcka. Den svenska skolan är obligatorisk och det förebyggande arbetet mot mobbning som där bedrivs är därför viktigt. Syftet med denna studie är att undersöka hur en skola definierar begreppet mobbning och om det påverkar det arbetssätt som används för att motverka mobbning. Undersökningen ägde rum på en grundskola med årskurserna F-6, där individuella intervjuer genomfördes med rektorn och två av skolans pedagoger. För att försäkra att de frågor som ställdes i undersökningen skulle bli besvarade, användes intervjumallar. Vid intervjuerna ställdes öppna frågor, då detta gav informanterna möjlighet till eftertanke. Resultatet visade att den undersökta skolan använde flera förebyggande åtgärder för att motverka mobbning och att informanterna hade samma grunddefinition av begreppet mobbning. Slutsatserna var att informanternas definition av begreppet mobbning hade viss inverkan på skolans förebyggande arbete och att personalens engagemang hade betydelse för det arbete som bedrevs.

<p>Denna kvalitativa intervjustudie syftar till att definiera fenomenet elektronisk mobbning, att utreda ansvarsfrågan samt att kartlägga organisationernas arbete och eventuella samverkan. Resultatet baseras på intervjuer med BRIS, Friends, LunarStorm och Playahead som analyserades utifrån symbolisk interaktionism. Studien visar på hur liten skillnaden är mellan traditionell och elektronisk mobbning i hur den kommer till uttryck och vem den drabbar. Utmärkande för e-mobbning är spridningseffekten samt hur språket hårdnat i kommunikationen på Internet och andra elektroniska källor. Föräldrarna, skolan och barnen själva borde enligt organisationerna ta ansvar för att motverka e-mobbningen och de anser att lagstiftningen på området är bristfällig. Organisationernas arbete mot e-mobbning är relativt omfattande men effektiv samverkan saknas delvis.</p><p>Till följd av den nya nätkulturen och att unga besitter en betydligt högre IT-kompetens än vuxengenerationen har unga i stor utsträckning lämnats ensamma att interagera på Internet. Utifrån symbolisk interaktionisms idéer kring den sociala interaktionens betydelse för identitetsskapandet och behovet av en generaliserad andre kan den vuxna frånvaron vara en bidragande orsak till problematiken kring e-mobbning. Dessutom har vuxenfrånvaron lett till att symbolspråket i nätkulturen blivit betydligt tuffare. Uppsatsens slutsats består till stor del i hur stort behovet av vuxen närvaro är i den unga nätkulturen.</p> / <p>This qualitative study aims to examine how cyberbullying appears, who should be responsible for prevention and measures, and how four organizations work against and cooperates round cyberbullying. The result is based on interviews with BRIS, Friends, LunarStorm and Playahead and analyzed with help from symbolic interactionism. The result indicates little difference between cyberbullying and traditional bullying. The tougher language and the quicker circulation of information characterize bullying on the Internet. The responsibility should, according to the organizations, be placed upon the parents, the school and the children. Legislation regarding cyberbullying is insufficient. In the organizations otherwise rather comprehensive work, efficient cooperation is partly lacking.</p><p>The new Internet culture and the youths’ considerably higher IT-skills have led to that they to a greater extent have been left alone to interact on the Internet. According to symbolic interaktionism, satisfying development of the identity is highly dependent on social interaction and the idea of the generalized other. Therefore, the adult absence could be one of the most important explanations to cyberbullying, as well as to why the language has become more harsh and ruthless. To sum up, this essay emphasizes the need of adult presence in the new Internet culture.</p><p>Title: Cyberbullying in the Internet culture – a qualitative study of the work and experiences of two Internet communities and two non-profit organizations.</p>

Syftet med det aktuella examensarbetet var att undersöka hur kön, social självtillit och elevens uppfattning av lärarens auktoritativa ledarskap sammanhängde med mellanstadieelevers intention att berätta om utsatthet för mobbning för skolpersonal samt hur det sammanhängde med elevens upplevelse av hinder för att berätta om utsatthet för mobbning för skolpersonal. I studien deltog 370 mellanstadieelever (62.4% flickor, 37.6% killar) i årskurs 4-6 på svenska grundskolor. Eleverna fick besvara en digital enkät under skoltid. Resultatet av de två hierarkiska regressionsanalyserna visade att högre grad av social självtillit och en upplevelse av att läraren är varm, responsiv och kravorienterad sammanhängde med högre intention att berätta samt minskad upplevelse av hinder för att berätta. Kön sammanhängde inte signifikant med varken intention att berätta eller upplevelse av hinder. Resultaten diskuteras i ljuset av tidigare forskning och med teoretisk utgångspunkt i Banduras socialkognitiva teori och Baumrinds föräldrastilar kopplat till lärarens roll. Sammanfattningsvis indikerade resultaten att elevens uppfattning om lärarens ledarskap och elevens egna sociala självtillit spelar roll för intentionen att berätta och upplevelsen av hinder. Till sist diskuterades praktiska implikationer för antimobbningsarbete i svensk grundskola.

Mobbning bland flickorEn examensuppsats av Genet Göransson2013-05-29Denna uppsats handlar om mobbning bland flickor, syftet är att ur ett genusperspektiv, närmare bestämt feministiskt konstruktivistiskt, tillägna mig och dela ny kunskap i fråga om flickors mobbning. Metoden för denna uppsats är kvalitativ med fördjupning och förankring i den senaste forskningen om flickors mobbning. Jag har studerat, tolkat och reflekterat kring detta fenomen. Länge har forskare haft fokus på hur pojkar mobbar och forskarsamhället har antagit att flickor inte mobbar alls. De flickor som gjort det har setts som avvikande och ibland också abnorma, då de mobbat på pojkars vis, alltså mer öppet, provocerande och våldsamt. Ny forskning visar att flickor i det västerländska samhället inte öppet får visa sin aggression i offentligheten. Detta menar man beror på vuxnas könsstereotypa förhållningssätt visavi flickor och pojkar i hemmet, förskolan och skolan. Och det offentliga rummet har länge ansetts vara männens område. Det är en manlig diskurs som bestämmer var, hur och när flickor och pojkar får agera. Ny forskning visar också att flickor visst då är aggressiva, men att de döljer det. Flickors mobbningsstrategier skiljer sig också väsentligt från pojkarnas då mobbningen försigår indirekt och är kopplad till nära relationer, utseende och sexualitet. Detta eftersom en flicka som mobbar inte vill bli utpekad som elak, för då förlorar hon i popularitet. Det är också oftast flickor i den närmaste kretsen som mobbar eller blir mobbade. Den som blir mobbad utmanar oftast den rådande heterosexuella normen. Mobbningen sker i det fördolda med mycket sublima medel och med så många engagerade flickor som möjligt, detta för att den som mobbar inte ska bli utpekad. I min uppsats har jag också tagit med de metoder som forskarna anser hjälper mot flickmobbning.

Enligt skollagens första kapitel § 2 är varje skola skyldig att ha någon form av åtgärdsprogram mot mobbning. I den nya läroplanen, Lpo -94, anges att det är rektor som bär det särskilda ansvaret för att skolan verkligen utformar ett sådant åtgärdsprogram. Vi valde därför att inleda det här arbetet med att undersöka om skolorna i Gävle kommun, med inriktning på årskurs 1-6, var laglydiga eller inte. Med andra ord, hade de någon form av åtgärdsprogram mot mobbning eller inte? I och med Lpo -94, framhålls också skolans ansvar tydligt, när det gäller att ingripa mot alla slags trakasserier eller kränkande behandling. Vi är alltså som lärare, tillsammans med övrig skolpersonal, skyldiga att ingripa om vi misstänker ett fall av mobbning. Gör vi inte detta, begår vi följaktligen ett lagbrott! Till vår hjälp och till vårt stöd, ska vi då bland annat ha detta åtgärdsprogram. Vi intervjuade därför, sex lärare samt tre rektorer, på tre utvalda skolor även det inom Gävle kommun. Syftet med dessa intervjuer var att försöka få en uppfattning om hur pass väl åtgärdsprogrammen ute på skolorna är förankrade. Samtidigt försökte vi få svar på en rad andra frågor som vi hade angående dessa åtgärdsprogram. I arbetet presenterar vi också några, i åtgärdsprogrammen, vanligt förekommande metoder och modeller, exempelvis Farstamodellen och Österholmsmodellen. Vi gjorde också en intervju med en representant ur ett mobbningsteam. Mobbningsteamets arbete är ofta en viktig del av innehållet i ett åtgärdsprogram. Vi kom fram till att av 28 tillfrågade skolor, hade bevisligen 27 stycken ett åtgärdsprogram av någon form. Förankringen av åtgärdsprogrammen bland de intervjuade lärarna och rektorerna visade sig, tolkat utifrån våra intervjusvar, inte vara alltför god. Vi fann också att de intervjuade på skolorna, hade väldigt olika uppfattningar om åtgärdsprogrammet och dess innehåll. / Examensarbete på Grundskollärarprogrammet 1-7 ht 1997.Gunn Andersson har senare bytt efternamn till "Åhbom" och Ellinor Bohlin har senare bytt efternamn till "Bohlin-Malmström".

Jag har gjort en undersökning för att få en beskrivning av mobbning och förebyggande åtgärder mot denna företeelse, genom litteraturstudium och två intervjuundersökningar. Resultatet utgör idéer om hur man ska förebygga mobbning. Det jag har kommit fram till är, att det är viktigt att tidigt identifiera mobbning genom medvetenhet och engagemang hos vuxna. Till resultatet hör slutsatsen att det som är av största prioritet i förebyggande åtgärder mot mobbning är lärarrollen, öppen kommunikation i kollegiet, ett bra socialt klimat i klassen samt ett välordnat rastvaktssystem. / Examensarbete på Grundskollärarlinjen med inr mot åk 1-7 ht 1993.Uppsatsförfattaren har senare bytt efternamn till "Ekman-Lindberg".

Bullying is a phenomenon occurring all over the world. Previous research shows that youthswho are being physically punished by their parents are at higher risk for being involved inbullying. There are four groups when it comes to bullying, the neutrals, bullies, victims, andbully-victims. A limitation of previous research was that no one has examined why youthswho are being exposed to physical punishment by their parents often become a part ofbullying. Our focus was on the four bullying groups of youths in the ages 13 to 15. Weproposed that in order to understand how parents’ use of physical punishment against theiryouths is connected with being a bully or a victim at school, we need to take the personalitytraits self-esteem and impulsivity under consideration. The results showed that when parentsused physical punishment against their youths and the youths had certain personality traits,the risk for being a part of bullying increased. In conclusion, the youths were at higher risk ofbeing victims of bullying if they had low self-esteem, they were at higher risk of being bulliesif they were impulsive, and they were at higher risk of being bully-victims if they were bothimpulsive and had low self-esteem, meaning that we need to investigate further differentpersonality traits and their effect on youths bullying involvement in school. / Mobbning är ett fenomen som inträffar över hela världen. Tidigare forskning visar att närungdomar blir fysiskt bestraffade av sina föräldrar ökar risken för inblandning i mobbning.Det finns fyra grupper när det kommer till mobbning, de neutrala, mobbare, offer och bullyvictims.En svaghet med tidigare forskning var att ingen har undersökt hur inblandning imobbning ser ut för dem som blir utsatta för fysisk bestraffning av sina föräldrar. Vårt fokusvar på de fyra grupperna inom mobbning för ungdomar mellan åldrarna 13 till 15. Viföreslår att för att förstå hur föräldrars fysiska bestraffning på sina ungdomar hängersamman med att vara mobbare eller offer i skolan, behöver man ta hänsyn till ungdomarnassjälvkänsla och impulsivitet. Resultaten visade att om föräldrar slår sina ungdomar samt omungdomarna besitter en viss typ av personlighetsdrag, ökar risken för att de blir inblandade imobbning. Sammanfattningsvis, ungdomarna riskerade att bli offer för mobbning om de hadedåligt självförtroende, de riskerade att bli mobbare om de var impulsiva, och de riskerade attbli bully-victims om de samtidigt hade dåligt självförtroende och var impulsiva. Detta innebäratt vi behöver fortsätta undersöka olika personlighetsdrag och deras påverkan på ungdomarsinblandning inom mobbning i skolan.

Stiftelsen för Internetinfrastruktur har rapporterat att användningen av Internet är utbredd och placerar Sverige bland dem främsta av världens länder. År 2010 hade 84 procent av den svenska befolkningen över 16 år tillgång till Internet i hemmet och av dessa hade 97 procent bredband. De flitigaste Internetanvändarna återfanns inom åldersgruppen 16-24 år där hela 92 procent uppger att de använder Internet dagligen. Utbredningen av Internet är i huvudsak positiv och bidrar till det gemensamma samtalet i samhället. Den leder dock samtidigt till en rad nya problem som samhället har att hantera. Ett av dem är kränkande behandling och mobbning som fått helt nya dimensioner när de sker över Internet. Kränkningar över Internet får en spridning som är svår att hantera och bemöta för den som är utsatt. När kränkningarna passerar gränsen för vad som är brottsligt enligt Brottsbalken ställs polisen inför nya utmaningar. Vårt syfte har varit att med en explorativ fallstudie belysa hur rättsväsendet reagerar på denna nya form av kränkningar, innefattande avvägningen att inleda en polisutredning, utredningens genomförfarande och domstolens bedömning och utslag. Vi utgår från ett fall av kränkningar som av domstolen rubricerats som grovt förtal. Gärningsmännen är ett antal unga män i åldrarna femton till nitton år. De har gjort filmer om flickor med kränkande innehåll och grova sexuella anspelningar och sedan spridit filmerna via chattnätverket MSN och även videohemsidan Youtube. Ett fyrtiotal flickor har enligt utredningen drabbats. Vi har granskat förundersökningsprotokoll och domstolens utslag samt intervjuat utredningscheferna på polismyndigheten som utredde fallet. Detta för att belysa fenomenet kränkande behandling över Internet och diskutera kring hur samhällets åtgärder skulle kunna förbättras. / The Internet Infrastructure Foundation has reported that the use of Internet is widespread and places Sweden among the best countries in the world. In 2010, 84 percent of the Swedish population aged 16 and above had access to the Internet at home, and 97 percent of those users had broadband. The most frequent Internet users were in the age group 16-24 years old where 92 percent stated they use the Internet on a daily basis.The spread of the Internet is essentially positive and contributes to the public debate on problems of modern society. This simultaneously leads to a series of new problems that society has to deal with. One of these new problems is harassment and bullying that has reached entirely new dimensions by the use of Internet. Harassment over the Internet has a distribution that is difficult for the victim to handle and respond to. When harassment crosses the border for what is considered a crime according to the penal code, the police face new challenges to handle.The goal of this bachelor's thesis has been to use an exploratory case study to illustrate how the legal system responds to this new form of harassment, including the considerations to start a police investigation, the procedures of the investigation and the court’s ruling. We start from a case of harassment that the court classified as aggravated defamation. The perpetrators are a number of young men aged fifteen to nineteen years old. The young men have made films about girls containing highly offensive content with sexual innuendo and then spread the films through the chat network MSN and even on the video website YouTube. According to the investigation forty girls have been affected. We have reviewed the investigation protocol, the court records and conducted interviews with police investigators in order to illustrate the phenomenon of harassment and bully behavior on the Internet. We also discuss how society measures could be improved.