<p>Mobbning är ett relativt utbrett problem bland våra skolungdomar och dess konsekvenser för den utsatte elevens välbefinnande är många gånger allvarliga. Det är därför av stor vikt att framförallt arbeta aktivt för att stoppa mobbning, men även att söka mildra de negativa konsekvenserna av den. Syftet med denna uppsats är att studera den psykosomatiska hälsan bland mobbade niondeklassare i Stockholmsregionen, samt att undersöka om socialt stöd i skolan och hemmet kan mildra eventuella negativa hälsokonsekvenser till följd av mobbning. Syftet är även att uppmärksamma eventuella könsskillnader kring dessa frågeställningar.</p><p> </p><p>Socialt stöd har visat sig vara betydelsefullt för hälsan både i förebyggande syfte och vid direkt utsatthet av stress och negativa händelser i livet. Denna uppsats utgångspunkt är att socialt stöd verkar enligt buffertteorin vid mobbning. Teorin säger att socialt stöd fungerar som en buffert på så sätt att det mildrar ohälsa vid utsatthet av stress. I kontrast till denna teori finns direkt-effekt teorin som säger att sociala resurser är positivt för välmående och hälsa oavsett om en person är utsatt för stress eller inte. Analyserna baseras på svaren från de cirka 9000 elever i nionde klass som deltog i Stockholms stads drogvaneundersökning 2004. Det huvudsakliga analysarbetet genomförs med hjälp av OLS regression.</p><p> </p><p>Resultatet från studien visar att mobbade elever uppger en sämre psykosomatisk hälsa jämfört med elever som inte utsatts för mobbning. Studien visar också att graden av psykosomatisk ohälsa ökar med graden av mobbning bland såväl flickor som pojkar. Vidare har närvaron av socialt stöd en positiv koppling till den psykosomatiska hälsonivån. Goda föräldrarelationer tycks vara av större betydelse för hälsan jämfört med skolstöd. Sett till detta uppvisade aspekten fritidsaktiviteter med föräldrar det starkaste sambandet med psykosomatisk hälsa för både pojkar och flickor. Att kunna prata med pappa om bekymmer har en mer positiv effekt på hälsonivån än att kunna prata med mamma för pojkar medan det omvända råder för flickor.</p><p>Analyserna ger inget stöd för att socialt stöd fungerar enligt bufferteorin. Däremot erhålls stöd för direkt-effekt teorin. Detta eftersom socialt stöd visade sig ha en direkt positiv effekt på den psykosomatiska hälsan, d.v.s. oavsett om eleven är utsatt av mobbning eller inte.</p>

<p>The objective of this study was trying to understand bullying focusing on the bully. The questions at issue were: What can contribute in the making of a bully? What are the benefits and losses in bullying? What are the former bullies’ thoughts on bullying, now in comparison to in their youth. This was investigated with a qualitative approach from a former bullys perspective, hence three former bullies were interviewed. The result was presented in themes and was then analysed from a social psychological and social constructionist perspective. In the discussion the result was also compared to the previous research.</p><p>Results showed that all interviewed former bullies claim to have had a secure childhood. They all moved and transferred to another school, after which the bullying began or escalated. The interviewees or their friends started using tobacco, alcohol and drugs at an early age. They were deviant in several ways and the bullying was a part of their behaviour. The interviewees had a central position in their groups of friends. The interviewees testified that they had been aggressive and had a bad temper.</p><p>The interviewees used the bullying partly to conceal their insecurity. Often the bullying concerned status and struggle for social position. The interviewees did not feel remorse at the time and they did not see them self as bullies. Now they consider that what they did was wrong, but they do not feel guilt.</p>

<p>Under senare år har en negativ bild av den svenska skolan målats upp i media, med stöd av den nu regerande borgerliga alliansen. Här har Folkpartiet liberalerna skaffat sig en position som talesman för denna avseende skolfrågor. Som relativt nyblivna lärare blir vi förvånade över slagsidan mot det nattsvarta i debatten. Detta har väckt vårt intresse att undersöka bilden av den svenska skolan. Vårt fokus har varit ordning och reda. Vi har beskrivit Folkpartiet och medias bild av skolan avseende ordning och reda. Vidare har vi försökt ta reda på hur viktig eleverna upplever att utbildningen är för deras framtid och hur viktig ordning och reda är för deras lärande. Sedan har vi tagit reda på hur eleverna uppfattar de av Folkpartiet och media föreslagna åtgärderna för att skapa bättre ordning och reda i skolan. I avsikt att undersöka detta har vi genomfört en kvalitativ intervju-undersökning med några gymnasieelever. För vår analys har vi valt ett problembaserat skolutvecklingsperspektiv. Utifrån detta teoretiska perspektiv har vi jämfört och analyserat de av fp/media föreslagna åtgärderna för att skapa bättre ordning och reda i skolan, med elevernas bild och erfarenhet av dessa åtgärder, i syfte att ta reda på vilka skillnaderna och likheterna är. Undersökningens resultat är att eleverna tar sina studier på stort allvar. De ställer sig avvisande till Folkpartiet och medias form av ordning och reda som utgår från regler, sanktioner och krav. De är positiva till den form av ordning och reda som ses från ett inifrånperspektiv med fokus på dialog och inflytande.</p>

<p>This study concerns the experiences and feelings students in intermediate school gain from the changing room to sports class. It is a qualitative study with a socio-cultural approach, which has been analysed in a hermeneutic way. The students’ voices have been heard through interviews and questionnaires, and furthermore, to get a broader perspective, adults working in school, have also been interviewed. The study shows that many children feel discomfort without clothes in the changing room, furthermore that the absence of adults in this room may add to exercise of power amongst the student, like abuse, direct- and indirect threats or to exclude someone from the group. As a result, this could lead to consequences like students absence from school, lies and feelings of guilt. It could also influence other subjects in school if the absence is high or if the student has difficulties in concentrating in other subjects due to anxiety. The study also shows how important it is for all adults present in school to be observant and sensitive to what students say or to how they react in different situations since bullying and abuse is hard to talk about.</p>

<p>Arbetets huvudsyfte var bland annat att undersöka könsord och ord med könsanknytning som används vid mobbning/sexuella trakasserier i skolan. Enkätstudien nådde 141 pojkar och 136 flickor i år 7-9. Enligt de redovisade resultaten är användning av kränkande ord i mobbningssammanhang mest förekommande, före ryktesspridning och fysisk kontakt. Åtta procent av alla eleverna anser sig ha känt sig mobbade/sexuellt trakasserade dagligen. Fem procent har mobbat eller utsatt någon för sexuella trakasserier varje dag. Fyrtionio procent av eleverna använder sig av kränkande ord oftast i skolan. Orden används mest i skolans korridor. De flesta elever är överens om att deras föräldrar ingriper i större utsträckning än andra vuxna då de hör ifrågavarande ord. Totalt sett har ett fyrtiotal ord presenterats av eleverna. De mest frekventa orden har analyserats kvantitativt. Eleverna i alla åldrar är medvetna om de grova ordens kränkningsgrad. Ungefär hälften av alla svarande anger att samma ord kan ha större eller mindre kränkningsgrad beroende på situationen i vilken orden används. Både flickor och pojkar anser generellt sett att könsord används i större utsträckning mot flickor.</p>

<p>Uppsatsens syfte är att diskutera vad lärare anser att de kan göra för att motverka mobbning i skolan. Studien är av kvalitativ art och har genomförts med hjälp av en hermeneutisk tolkningsmetod. Studien är baserad på åtta stycken lärarintervjuer. Undersökningen visar att lärarna anser att samtal och diskussioner med eleverna har stor betydelse när det gäller att motverka mobbning. Likaså framhålls vikten av att upprätta gemensamma regler och att vara tydlig som lärare genom att sätta gränser och markera när ett beteende inte accepteras. Det finns en stor enighet hos informanterna om att det är mycket betydelsefullt att läraren visar upp ett kraftfullt engagemang mot mobbning genom att inta ett tydligt förhållningssätt mot detsamma. I studien framgår även att flera av lärarna anser sig få för lite fortbildning inom ämnesområdet mobbning, vilket gör det problematiskt att agera i mobbningssituationer. Undersökningen visar även att lärarna talar mycket om akuta mobbningsfall inom arbetslaget, men inte så mycket om vad som kan eller borde göras i förebyggande syfte.</p>

<p>Syftet med detta arbete har varit att belysa kriminellas syn på den egna skoltiden. Genom intervjuer har jag velat få fram vad de intagna själva säger om sin skoltid för att kunna se vilka faktorer i skolan som kan ha påverkat den framtida, kriminella banan. Intervjuer har gjorts där fyra intagna själva har svarat på frågor om den egna skoltiden. Litteraturstudier och forskningsrapporter har använts för att jag ska kunna finna gemensamma påverkansfaktorer. Resultatet visar att skolk är en av de faktorer som finns med i många kriminellas bakgrund. Något som de intagna påpekade var vikten av att vi i skolan ser till individen. I diskussionen tar jag upp frågor runt vad vi i skolan kan göra för att förhindra att dagens problembarn blir framtidens fängelsekunder.</p>

<p>Abstrakt</p><p>Titel: Elevers uppfattningar om en skolas trygghetsplan ”Det är väl någonting som skolan har för att alla ska känna sig trygga”</p><p>Författare: Anna Wängman & Ulrika Lindqvist</p><p>Ty av arbete: Examensarbete (10p)</p><p>Handledare: Ingegerd Gudmundson Examinator: Maud Söderlund</p><p>Program: Lärarprogrammet, Högskolan i Gävle</p><p>Datum: December 2007</p><p>________________________________________</p><p>Syfte</p><p>Studiens syfte var att undersöka vad elever vet om skolans trygghetsplan och hur elever uppfattar skolans förebyggande arbete mot mobbning och kränkningar. Den empiriska undersökningen avsåg att besvara syftet utifrån fyra underfrågor som berör området.</p><p>Metod</p><p>Två metoder användes i form av enkätundersökning och gruppintervju. Elever i en klass i år 9 svarade på en enkätundersökning om mobbning och kränkande behandling och förebyggandet av dessa samt skolans trygghetsplan. Tre elever i denna klass deltog sedan i en gruppintervju i ämnet.</p><p>Resultat</p><p>8 av 13 elever vet att skolan har en trygghetsplan men de vet inte vad som står i den. 9 av 13 elever vet inte vad en trygghetsplan är. Resultatet visar att eleverna uppfattar att skolan arbetar förebyggande med hjälp av kamratstödjarverksamhet och enkätundersökningar angående mobbning. Drygt en tredjedel av eleverna uppfattar inte att skolan arbetar förebyggande mot mobbning och kränkningar.</p>

<p>Syftet var att undersöka förskollärares tolkning av begreppet mobbning samt undersöka hur de arbetar för att förebygga mobbning bland barnen i förskolan och i förskoleklassen.                                                                                     I läroplanerna, Lpo94 och Lpfö98, nämns vikten av att arbeta för att barnen och eleverna ska känna trygghet i skolan. Detta är ett viktigt ämne som är ständigt aktuellt.                                                                                                          Valde att undersöka förskollärarnas uppfattningar genom en enkätstudie. Delade ut 50 enkäter till förskollärare fördelade på 11 förskolor och 5 förskoleklasser. Bortfallet blev 18 stycken.                                                                   Resultatet visar att de arbetar kring frågor som rör mobbning bland barnen på varierande sätt. Endast ett fåtal nämnde likabehandlingsplanen som ett redskap i detta arbete.                                                                                           Nästan hälften av de förskollärare som svarade på enkäten upplever att de inte har den kunskap/utbildning som behövs för att de ska kunna arbeta med att förebygga mobbning på ett för dem tillfredsställande sätt.</p><p>Resultatet av denna studie visar även att de åtta program som presenteras i boken ”På tal om mobbning – och det som görs” som gavs ut av Skolverket under 2009 är okända för förskollärarna i stor utsträckning.</p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p> / <p>The purpose was to investigate preschool teachers interpretation of the concept of bullying and examining how they work to prevent bullying among children in kindergarten and preschool classes. The curriculum, Lpo94 and Lpfö98, mentions the importance of working for children and students to feel safe at school. This is an important topic that is constantly up to date. Chose to investigate preschool teachers perceptions through a survey study. Handed out 50 questionnaires distributed to school teachers in 11 kindergartens and 5 preschool classes. The loss was 18 pieces. The result shows that they are working on issues related to bullying among children in different ways. Only a few mentioned the treatment plan as a tool in this work. Almost half of the preschool teacher respondents feel they do not have the skills / education needed for them to work to prevent bullying satisfactorily for them. The results of this study also shows that the eight programs outlined in the book “På tal om mobbning – och det som görs” which was issued by the School Board in 2009 is unknown to the preschool teachers to a great extent.</p><p> </p><p> </p><p> </p>

<p>Den här studien utgår ifrån en intervjuundersökning med förskolebarn i en kommun i Mellansverige utförd efter Skolinspektionens besök i kommunens förskolor och med utgångspunkt från en av de åtgärdspunkter förskolorna fick att arbeta med efter inspektionen. Den åtgärdspunkt som föranledde intervjuundersökningen handlade om att få ett underlag till den plan mot kränkande behandling och diskriminering som varje enhet inom skolväsendet skall upprätta årligen. Underlaget skulle bestå i att förskolebarnen var delaktiga i den process som föregick upprättandet av denna plan. Den del av studien som avhandlas i detta arbete utgick ifrån intervjuerna som utfördes på en av dessa förskolor. De viktigaste frågorna i denna studie var att undersöka om förskolebarnen upplevde sig vara inneslutna i eller uteslutna från lek med andra barn och om de upplevde sig vara utsatta för någon form av kränkande behandling på någon plats i den pedagogiska miljön samt om de ansåg sig ha något inflytande över sin vardag på förskolan. Både under intervjuerna samt under genomgången av dem uppkom många nya frågor och fokus ändrades något. Vad förmedlar barnen i sina svar? Får lärarna verkligen reda på barnens upplevelse av sin tillvaro på förskolan? Resultaten visade att majoriteten barn upplevde att de fick vara med i leken med andra barn och att inget barn förmedlade att det varit utsatt för kränkande behandling samt att drygt hälften av barnen ansåg sig få vara med och bestämma. Det var förhållandevis positiva resultat. Kan det verkligen stämma? Då det är många faktorer som spelar in i en intervjusituation med barn som respondenter blev slutsatsen att resultaten kanske ger en fingervisning om hur barnen upplever miljö och relationer på sin förskola. En annan slutsats blev att det krävs övning i att samtala med varandra och reflektera tillsammans, både för barn och vuxna, för att resultaten ska bli mer tillförlitliga.</p>