Mobbning i sig själv är inte olagligt i Sverige men metoderna som används för att mobba är ofta olagliga. Denna litteraturöversikt utgår från en utvärdering som Skolverket genomförde på effekterna av åtta vanliga anti-mobbningsprogram i Sverige. Resultaten visar att flera programkomponenter är korrelerade till ökad, minskad samt neutrala effekter på mobbning. Faktorer som kultur, ålder, kön osv. kan påverka åtgärdernas inverkan. Därmed drogs slutsatsen att ingen rekommendationer gällande vilket anti-mobbningsprogram som bör användas kunde dras. Framtida forskning behöver genomföras för att etablera komponenternas faktiska effekter. / Bullying is not in itself illegal in Sweden but the methods used to bully often are. This literature review is based on an evaluation performed by The Swedish National Agency for Education that evaluated the effects of eight common anti-bullying programs in Sweden. The results show that several program components are correlated to increased, decreased and neutral effects on bullying. Factors such as culture, age, sex and so forth can affect the components effectiveness. Therefore the conclusion drawn was that no recommendations regarding what anti-bullying program to use could be made. Future research is needed to establish the components actual effects.

Syftet med följande arbete är dels att undersöka vad Likabehandlingslagen från har 2006 inneburit för verksamheten på en enskild gymnasieskola under det första året. Mitt andra syfte som också är huvudsyftet, är att se hur situationen kring diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling är på skolan.Arbetet ger en översikt av Likabehandlingslagen och begrepp som kopplas till denna. Det är även en studie av arbetet med den nya lagen på en skola från det att lagen trädde i kraft och ett år framåt. Med hjälp av en enkätundersökning ville jag se hur den aktuella stämningen, kopplat till de områden lagen omfattar, var på den aktuella skolan.Studien av implementeringen av lagen på skolan visar på ett arbete som kräver en hel del förberedelser och som tar tid. Den visar på att arbetet ett år efter det att lagen trätt i kraft fortfarande befinner sig på skolledningsnivå. Resultaten från min undersökning om upplevelser kring kränkningar på skolan visar på att eleverna anser att trakasserier och kränkande behandling av olika karaktär förekommer på skolan. Det som är anmärkningsvärt är att dessa trakasserier och kränkande behandlingar i lika hög grad uppges komma från lärare som från andra elever. Det här arbetet vänder sig dels till lärarhögskolestudenter och andra som kan tänkas vara intresserade av ämnet. Den del av arbetet som redogör för resultaten från enkätundersökningen, har skolledning och annan personal på den aktuella skolan som huvudmålgrupp.

Syftet med vår undersökning var att undersöka hur pedagogerna på en förskola talar om utanförskap, kränkningar och mobbning. För att vi skulle uppnå vårt syfte med undersökningen utgick vi från våra två frågeställningar: - Vad kan utläsas ur pedagogernas svar om orsaker till utanförskap, kränkningar och mobbning? - Vad kan utläsas ur pedagogernas svar om det förebyggande arbetet mot utanförskap, kränkningar och mobbning?För att svara på våra frågeställningar valde vi att använda oss av kvalitativa intervjuer. Vi intervjuade totalt fem pedagoger med olika utbildningar.Vi har kopplat vår empiriska studie till relevant litteratur och läroplanen, samt diskrimineringslagen. Studien visar att utanförskap, kränkningar och mobbning förekommer på förskolan. Vi kan utifrån vårt empiriska material utläsa att läs att barn som är tysta, lugna och inte vågar ta för sig har lättare för att hamna utanför barngruppen, bli kränkta av andra barn eller utsatta för mobbning. Även de barn som har språksvårigheter, svårt med att uttala ljud och bokstäver och de barn som har ett beteende som inte accepteras av de andra barnen har lätt att utsättas för utanförskap, kränkningar och mobbning.Informanterna tycker att det förebyggande arbetet mot utanförskap, kränkningar och mobbning handlar om att se varje barn för vad det är och bekräfta deras känslor. Informanterna tycker även att man ska styra upp lekar där alla barn får vara med för att förebygga utanförskap, kränkningar och mobbning.

Bakgrund: Varje år mobbas 100 000 elever och 15 procent av eleverna i årskurs 4 uppger, i en rapport från Barnombudsmannen att de blivit mobbade. Syfte: Min studie avser att undersöka hur barn i årskurs fyra på två olika skolor i Malmö allmänt tänker kring mobbning och hur dessa tankar kan ses ur ett genusperspektiv. Syftet med min studie är att undersöka hur barn i årskurs fyra på två olika skolor i Malmö tänker om mobbning. Eftersom jag under mitt yrkesmässiga liv kommer arbeta med barn på förskola och i skola bedömer jag att det är centralt för mig att ha kunskap om mobbning för att på bästa sätt kunna förebygga, uppmärksamma och motverka mobbning, samt att hjälpa barnen att själv stoppa mobbning.Problemprecisering: Hur beskriver och förklarar barn mobbning, hur tänker de kring flickors respektive pojkars mobbning och uppfattar de risken att drabbas olika för invandrare och svenskar? Metod och urval: Jag gjorde inledningsvis ett försök till jämförande kvantitativ undersökning genom enkät som sedan kompletterades med en kvalitativ undersökning där sammanlagt sex barn deltog i intervjuer.Resultat: Barnen beskriver mobbning oavsett skola och etnicitet som ett oönskat beteende. De tror inte att risken att mobbas är större beroende på etnisk bakgrund och har en traditionell bild av hur flickor respektive pojkar mobbar. Vidare framgår att barnen har en tydlig och utvecklad strategi för att själv försöka undvika mobbning.

Syftet med mitt examensarbete är att lyfta fram vad mobbning innebär. Vad är det somdefinierar mobbning, vilka utformningar den kan ha och varför det bara är vissa som blirmobbade. Min avsikt är även den att lyfta fram skolans ansvar gentemot mobbning. Hur kanman arbeta förebyggande samt vilka åtgärder finns det i skolan mot mobbning.Mina tre frågeställningar i mitt arbete är följande:– Vad är mobbning?– Hur kan mobbning förebyggas i skola?– Vilka åtgärder inom skolan finns mot mobbning?Som hjälp till mitt arbete har jag använt mig av relevant fakta och litteratur. Undersökningenoch insamlingen av mitt empiriska material har utförts på en mellanstor f-9 skola i en rätt såstor kommun. Min undersökning utgjordes av två intervjuer i en klass 2 där jag delade uppklassen i pojkar och flickor. Andra metoder jag använt mig av är att jag var med på ett avskolans antimobbningsmöte samt stämde mötet med en av skolans fritidspedagoger som jag

Bakgrund: Mobbning sjuksköterskor emellan har synliggjorts sedan 1800-talet och är fortsatt ett problem på många sjuksköterskors arbetsplatser. Mobbningen påverkar sjuksköterskans psykiska välmående och i förlängningen patientens omvårdnad samt organisationen. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelse av mobbning på arbetsplatsen. Metod: En beskrivande litteraturstudie genomfördes, vilken utgick från kvalitativ forskning som presenterades i nio originalstudier. En systematisk litteratursökning utfördes i databaserna PsycInfo, CINAHL och PubMed. De studier som inkluderades efter en urvalsprocess analyserades med Noblit och Hares meta-etnografiska analysmetod med en induktiv ansats. Huvudresultat: Under dataanalysen identifierades tre huvudteman som presenterades i resultatet tillsammans med tillhörande subteman. I det första huvudtemat Mobbning som en integrerad del av sjuksköterskeprofessionen framkom det att mobbning upplevdes vara en naturlig del av sjuksköterskeprofessionen där ett inrotat synsätt bestod av att bemöta nya sjuksköterskor med en hård och kränkande attityd som var menad att vara fostrande. I det andra temat Hur mobbningen tar sig till uttryck inom sjuksköterskeprofessionen beskrevs det att vanliga tillvägagångssätt var att försvåra den utsatta sjuksköterskans arbete för att denne skulle misslyckas, samt att mobbning i verbal form var den vanligast förekommande. I det tredje temat Sjuksköterskors upplevda fysiska och känslomässiga effekter av mobbning, förklarades mobbningens effekter på sjuksköterskor som ofta upplevde rädsla, maktlöshet och skuldkänslor vilket kunde leda till ångest och depression. Slutsats: Mobbning inom sjuksköterskeprofessionen har länge varit normaliserad och nyutexaminerade sjuksköterskor är mest utsatta. För att minska frekvensen av mobbning krävs att organisationen, ledningen och sjuksköterskan samverkar, med betoning på sjuksköterskans egenansvar och förmåga att reflektera över sitt eget bemötande och förhållningssätt. / Background: Bullying between nurses has been made visible since the 18th century and is still a problem in many nurses' workplaces. The bullying affects the nurse's psychological well-being and, by extension, the patient's care and the organization. Purpose: The purpose was to describe nurses' experience of bullying in the workplace. Method: A descriptive literature study was conducted based on qualitative research from nine empirical studies. A systematic literature search was performed in the databases PsycInfo, CINAHL and PubMed. The studies that were included after a selection process were analyzed using Noblit and Hare's meta-ethnographic analysis method with an inductive approach. Main results: During the data analysis, three main themes were identified which were presented in the results together with associated subthemes. In the first main theme Bullying as an integral part of the nursing profession, it emerged that bullying was considered a natural part of the nursing profession where attitudes against new nurses were entrenched by a harsh and humiliating approach that was meant to be nurturing. In the second theme, How bullying manifests itself in the nursing profession, it was described that bullying in a verbal form was the most common, and to make the exposed nurse's work more difficult was also a common expression. Nurses' perceived physical and emotional effects of bullying, was the third theme where the effects of bullying on nurses often were explained as experienced feelings of fear, powerlessness and guilt which could lead to anxiety and depression. Conclusion: Bullying in the nursing profession has long been normalized, and newly graduated nurses are most vulnerable. To reduce the frequency of bullying, it is required that the organization, the management and the nurse work together, with an emphasis on the nurse's personal responsibility and ability to reflect on their own treatment and approach.

Syftet med uppsatsen är att analysera och diskutera hur ämnet mobbning gestaltas i de skönlitterära böckerna Handbok för superhjältar, del 1 och 2. Böckerna är skrivna av Elias & Agnes Våhlund. Uppsatsen svarar på frågeställningarna: Hur gestaltas mobbning i de första två böckerna av serien Handbok för superhjältar? Hur kan litteraturen användas i undervisningen?Vi använder oss av hermeneutiken för att tolka, förstå och förmedla våra upplevelser av fenomenet mobbning. Ulla Rhedins avhandling Bilderboken- på väg mot en teori (2001) används också som stöd för att utföra analyser av samspelet mellan både text och bild. Detta för att få en djupare förståelse för hur mobbningen avbildas genom karaktärer och situationer som vi får se och läsa om. Analysen delas in i nio kategorier där vi undersöker de olika delar som gör boken till en helhet. Resultaten från analyserna visar att den vanligaste typen av mobbning är både verbal och fysisk och att det oftast sker i miljöer i anslutning till skolan. I avsnittet slutsatser svarar vi på vår första frågeställning genom att använda oss av relevanta kategorier från analysavsnittet och den tidigare forskningen. Vi svarar på vår andra frågeställning i diskussionsavsnittet där vi diskuterar litteraturens didaktiska användning i svenskundervisningen för årskurserna F–3 samt dess relevans till läraryrket.

Cyber bullying is a form of bullying that did not receive enough recognition in our society until the year of 2004. That same year, the social network Facebook was launched and is now the most popular social network site for youths in Sweden and around the world. Cyber bullying is a new phenomenon where the normal form of bullying is taken into the world of technology by using various technical artefacts such as mobile phones, computers and tablets to access the Internet. In this study the youths will be sharing their views and experiences on this subject. Aim: The aim was to ascertain the experiences of cyber bullying according to Swedish youth between the ages of 11- 16 years old in a Swedish class in Stockholm. Method: This will be presented by empirical interviews with a qualitative approach, as a method to illustrate the youths perception of this phenomenon. Results: The study results show that Facebook serves as a tool keeping youths connected through computer-mediated communication. Youths can edit and optimize their presentations of themselves online and choose how much of their private information they want to share with others. Based on the study, it has also been shown that anonymity is not essential among bullies. According to the participants they know who has insulted them or their friends because they are using their real Facebook accounts, which differs from previous study. The reason behind this may be that youths have become more comfortable social networking and they find it easier when they cannot see the person's reaction when they receive the negative comment written, in comparison to if the comment would have been said in the classroom. The study has also shown that those who have been bullied online either go to the same school with the bully or have acquaintances. The more online-exposure for example; having many social network friends and publishing private information, an individual chooses to have with their Facebook account, the greater the risk of being cyber bullied. Conclusion: Even though this is a narrow study, it brings insights on youths experience and exposure to cyber bullying.

<p>Den här uppsatsen handlar om mobbning på gymnasiet. Syftet med uppsatsen är att studera vilka faktorer som kan leda till mobbning för att förstå hur man kan förebygga mobbning. Vidare undersöks rektors, studie- och yrkesvägledares och lärares föreställningar om mobbning, faktorer som leder till mobbning och hur de arbetar för att förebygga mobbning. För att uppnå syftet genomfördes en kvalitativ undersökning i form av intervjuer med rektorer, studie- och yrkesvägledare och lärare på två gymnasieskolor i Stockholmsområdet. Resultatet av undersökningen visar sammanfattningsvis att det förekommer mobbning på gymnasiet, som exempelvis tyst mobbning. Tyst mobbning är den vanligaste typen av mobbning och den som är svårast att upptäcka. Faktorer som leder till mobbning är språksvårigheter, dålig kommunikation, dåligt hemförhållande, svordomar, kränkande ord, bristande respekt, främlingsfientlighet, intolerans, ett aggressivt beteende, yttre avvikelser, en stor konkurrens, maktposition och kulturellt kapital. Skolan som vi har undersökt arbetar med förebyggande åtgärder mot mobbning enligt Farstametoden, som innebär att arbetet sker diskret, snabbt, effektivt och att uppföljningssamtal sker i nära anslutning. Alla som arbetar på skolan skall aktivt motverka förtryck av och trakasserier mot individer och grupper. Skolan skall sträva efter att varje elev förstår andra kulturer och respekterar andra folk. Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap och öppen diskussion.</p>

<p>Mobbning är ett problem som framför allt finns i skolans miljö och som kan leda till allvarliga konsekvenser för alla inblandade. Då begreppet har olika definitioner, kan det dessutom vara svårt att upptäcka. Den svenska skolan är obligatorisk och det förebyggande arbetet mot mobbning som där bedrivs är därför viktigt. Syftet med denna studie är att undersöka hur en skola definierar begreppet mobbning och om det påverkar det arbetssätt som används för att motverka mobbning. Undersökningen ägde rum på en grundskola med årskurserna F-6, där individuella intervjuer genomfördes med rektorn och två av skolans pedagoger. För att försäkra att de frågor som ställdes i undersökningen skulle bli besvarade, användes intervjumallar. Vid intervjuerna ställdes öppna frågor, då detta gav informanterna möjlighet till eftertanke. Resultatet visade att den undersökta skolan använde flera förebyggande åtgärder för att motverka mobbning och att informanterna hade samma grunddefinition av begreppet mobbning. Slutsatserna var att informanternas definition av begreppet mobbning hade viss inverkan på skolans förebyggande arbete och att personalens engagemang hade betydelse för det arbete som bedrevs.</p>