Syftet med studien är att undersöka skolkuratorers upplevelse av mobbning bland elever på skolan samt upplevelsen av deras handlingsutrymme. Syftet är även att undersöka skolkuratorers upplevelse av vilka resurser dem har i ett förebyggande arbete mot mobbning, därtill huruvida resurserna upplevs vara tillräckliga för att stödja elever som utsätts för mobbning. Studien har en kvalitativ ansats som innefattar sex semistrukturerade intervjuer med yrkesverksamma skolkuratorer från tre olika län i Sverige. Intervjuerna analyserades med hjälp av de teoretiska ramverken systemteori och rollteori. Resultatet visade att skolkuratorerna har skilda upplevelser av mobbning då mobbning inte förekommer i samtliga skolor. Ett ytterligare resultat visade att skolkuratorerna har tillgång till flertal resurser i arbetet mot mobbning, dock skiljde omfattningen av resurser skolor emellan beroende på skolans ekonomiska tillgångar. Resultatet indikerade även på att skolkuratorerna upplever att handlingsutrymmet är tillräckligt för att stödja elever som utsätts för mobbning. Sammanfattningsvis visar studien att skolkuratorerna erfar skilda upplevelser av mobbning och resurser däremot råder en enighet avseende handlingsutrymmet.

Syftet med detta examensarbete är att skapa kunskap om hur man i skolan kan arbeta för att motverka mobbning. Insamlandet av empiriskt material till undersökningen har skett på en kommunal skola i en mellanstor skånsk kommun. Biträdande rektor samt två lärare på skolan har medverkat som intervjupersoner. 64 elever från skolår 3 och skolår 6 har medverkat genom att delta i enkätundersökning. Av dessa medverkade fyra elever från respektive skolår även som intervjupersoner.De frågor som vi sökt svar på i syftet att skapa kunskap om hur man i skolan kan arbeta för att minska risken för utanförskap och mobbing är:- Hur kan man i skolan arbeta för att minska risken för utanförskap och mobbning?- Går det att utläsa effekt av skolans metod i form av trivsel och god gemenskap i klasserna?- Hur uppfattar elever skolans arbete mot utanförskap och mobbning?- Hur skulle skolan, enligt eleverna, mer effektivt kunna arbeta för att främja gemenskap och minska risken för utanförskap och mobbning?Genom vår undersökning har vi kommit i kontakt med metoderna rastvakter, kamratstödjare och kompissamtal. Övergripande har resultatet av intervjuerna och enkätundersökningen visat att dessa är bra metoder för att förebygga utanförskap och mobbning på skolor, under förutsättningen att de används på ett medvetet och genomtänkt sätt. En slutsats som vi kommit fram till är att lärares förhållningssätt och beteende är den primära faktor som ligger till grund för den gemenskap eller utanförskap som skapas bland elever.

Bakgrund: Arbetsmiljöverket menar att en av tio svenskar är utsatta för mobbning på sin arbetsplats. Forskning visar även att det är vanligast i hälso- och sjukvården, framförallt bland sjuksköterskorna. Syfte: Att sammanställa kunskap om sjuksköterskors erfarenheter av kränkande särbehandling mellan kollegor på arbetsplatsen. Metod: Metaanalys av tio kvalitativa artiklar som hittats genom omfattande sökning i databaser. En bedömning av artiklarnas kvalitet gjordes utifrån SBU:s granskningsmall för kvalitativa studier. Artiklarna analyserades sedan med inspiration av Granheim & Lundmans metod för innehållsanalys. Resultat: Under de två temana ”En fientlig arbetsmiljö” och ”Följder av kränk- ande särbehandling” presenteras resultat om hur sjuksköterskan blir förnedrad, ignorerad, hotad och ibland hindrad av sina kollegor i arbetet. Som följd kunde sjuksköterskan känna frustration, ilska och förlust av självförtroende som i sin tur kunde leda till utbrändhet och påverkan på patientvården. Som konsekvens tappades även meningen till professionen vilket ibland kunde leda till att sjuksköt- erskan valde att lämna yrkesverksamheten helt. Slutsats: Kränkande särbehandl- ing är vanligt förekommande på sjuksköterskans arbetsplats och är något som sjuksköterskestudenter borde bli bekant med redan i utbildningen. Ny, uppdaterad, nordisk forskning behövs kring kränkande särbehandling för att kunna hantera situationer som kan uppstå på arbetsplatsen. / Bakground: Arbetsmiljöverket has earlier stated that one out of ten Swedes are victims of workplace bullying. Research also shows that it's most common in Health care, especially among nurses. Purpose: To compile knowledge about nurses' experiences of victimization among colleagues in the workplace. Method: Meta-analysis of ten qualitative articles found through extensive search of data-bases. An estimation of article quality was carried out with SBU:s review temp¬late for qualitative studies. The Articles where then analysed by inspiration of Granheim & Lundmans method of content analysis. Findings: The two themes, "A hostile workplace environment" and " The impact of victimization", presents result of nurses' being humiliated, belittled, threatened and how colleagues some-times hinders and hampers work. As an impact nurses' felt frustration, anger and loss of self-confidence which could result in burnout and effect patient care. Conclusion: Victimization is common on the nurse's workplace and is something that nursing students should become familiar with already during the education. New, updated, Nordic research of victimization in health care is needed to be able to handle situations that can occur in the workplace.

Vi har i vår studie valt att undersöka hur två skolor med helt olika förutsättningar arbetar med att förebygga våldsproblematiken. Den ena skolan ligger i en miljonprogramområde med hög arbetslöshet och utanförskap, men där det också finns människor som arbetar med stort engagemang för att möjliggöra en positiv utveckling för skolan och dess elever. Den andra skolan är en landsortsskola, som har sin egen problematik avseende våld och kränkningar som ofta förekommer i den tysta digitala världen och som allt mer blivit elevernas sätt att umgås på. Skilda former av våld är ett problem i båda skolorna. Det fysiska våldet uppstår ibland när knuffar och fysisk kontakt trappas upp och urartar. Många elever tillbringar en stor del av den skolfria tiden framför datorn. Via olika chattprogram umgås och kommunicerar eleverna med varandra och en kränkning via ett digitalt media kan vara lätt att utföra då det inte synliggörs via kroppsspråk och ansiktsuttryck hur budskapet tas emot. De allra flesta skolor arbetar aktivt och engagerat för att komma till rätta med problemen, bland annat med ART, SET och livskunskap på schemat. Arbetsmodellerna man använder är oftast ett resultat av lokala erfarenheter och eldsjälars engagemang. Vi har kunnat konstatera i vår undersökning att det går att arbeta framgångsrikt med våldsproblematiken i skolorna och att detta arbete bygger på att ha en värdegrund som alla omfattar och omfattas av, pedagoger samt övrig personal på skolan, alla elever och där inte minst föräldrarna görs delaktiga.

I denna uppsats har vi undersökt en fotbollsförening gällande jämställdhet. Syftet med uppsatsen var att undersöka hur jämställdheten ser ut i föreningen ur både ledarnas och spelarnas perspektiv, samt om det framkommer likheter och/eller skillnader beroende på exempelvis position eller kön. Vi har i denna uppsats undersökt frågeställningarna om det finns likheter mellan könsmässiga likheter och/ eller skillnader kring jämställdhet, om man kan se några bärande olikheter kring faktorerna träningsdagar och träningstider samt om det finns något samband mellan kön, trivsel och utsatthet i fotbollsföreningen.  Vi använde oss av en kvantitativ undersökning i form av en enkät där vi samlade in data från spelare och ledare inom föreningen. Gällande urvalsfrågan valde vi att rikta oss mot åldern 16 år och uppåt. Vi valde även att anonymisera hela fotbollsföreningen och att de som svarade på vår enkät var anonyma. Sammanlagt fick vi in 22 svar vilket gav oss tillräckligt med information för att kunna genomföra vår undersökning. Vi hade däremot önskat några fler svar för att få en mer generell bild inom föreningen.  Huvudresultatet visar att det är relativt jämställt inom föreningen men man kan se vissa faktorer som visar motsatsen. En del av spelarna anser att de har för många träningsdagar i rad där de hellre hade haft en ledig dag i veckan. Vi kan även konstatera att utsatthet har förekommit i föreningen där både ledare och spelare blivit utsatta. Vi kan däremot inte veta vilken form av utsatthet som förekommit. Det är många som trivs i föreningen, men gällande frågan om alla blir rättvist behandlade framkom svar som visar på att de har olika åsikter. De allra flesta tycker att de trivs, blir sedda och blir rättvist behandlade, medan en del av respondenterna inte tycker att de trivs eller att alla blir rättvist behandlade.  Slutsatserna visar att det delvis är jämställt i föreningen, men det finns faktorer som visar att det inte är så jämställt. Exempelvis att kvinnorna inte har en önskad ledig dag, då de har tre träningsdagar i rad medan männen har en ledig dag mellan sina träningsdagar. Riksidrottsförbundets mål för 2025 är att alla ska bli lika behandlade, oavsett kön eller roll, skriver Riksidrottsförbundet (2023). Det ska vara jämställd idrott för alla, vilket denna förening behöver jobba mer på för att kunna nå det målet.

Sammanfattningsvis handlar studiens syfte om att undersöka implementeringen av antimobbningsmodeller i två olika skolor. Våra frågeställningar fokuserar på varför denvalda modellen används, hur trygghetsteamet arbetar med implementeringen av denvalda modellen, vilka faktorer och perspektiv betonar trygghetsteamet vidimplementeringen av anti-mobbningsmodeller i skolorna, samt hur faktorerna påverkartrygghetsteamets arbete. I helhet lyfter vi fram olika avsnitt i arbetet. Uppsatsensdisposition ger en övergripande bild av anti-mobbningsprogram och hur de kan varaförebyggande. I avsnittet om tidigare forskning jämför vi till en början olika artiklar ochavhandlingar i anknytning till implementeringen om olika anti-mobbningsmodeller. Vitar även upp en översikt av forskning om mobbning, anti-mobbningsmodeller i Sverigeoch internationellt. I avsnittet om teoretiskt perspektiv och centrala begrepp har vi utgåttifrån både ramfaktorsteorin och läroplansteorin. Vi har även lyft fram centrala begreppsom ramfaktorer. I vår metoddel har vi gått till väga genom att vi har använt oss av enkvalitativ metod. Följande rubriker presenterar vi i metodavsnittet. Fokusgrupper,målstyrt urval och kedjeurval, genomförande, etiska överväganden, reliabilitet ochvaliditet och slutligen utgår vår analysmetod ifrån en tematisk analys. I Resultatdelenpresenterar vi våra intervjuer med trygghetsteamen. Resultaten är uppdelade i olikateman. I tema 1 beskriver vi trygghetsteamets bakgrund och sammansättning. I tema 2belyser vi rapportering av mobbningsfall. I tema 3 lyfter vi fram förändringar imobbning. I tema 4 diskuterar vi Gävlemodellen och arbetssätt. Slutligen tar vi upplikvärdighet och inkludering i tema 5. I vår diskussionsdel knyter vi ihop säcken genomatt vi har kopplat samman alla delar från uppsatsen för att skapa en röd tråd.

Syftet med denna studie är att skapa kunskap om fritidspersonalens definition avmobbning samt hur de arbetar för att förebygga mobbning. Studien baseras på åttasemistrukturerade intervjuer som genomförs individuellt. Alla respondenter harfritidshem som arbetsplats och representerar olika fritidshem. Respondenterna har olikautbildningsbakgrund och två av respondenterna är utbildade fritidslärare. Fyra avrespondenterna arbetar i fritidshemmet utan fritidslärarutbildning och övriga tvårespondenter genomgår just nu en utbildning till lärare i fritidshem. Studiens empirianalyseras utifrån det sociokulturella perspektivet och det framkom tre huvudkategoriersom synliggörs i studiens resultatdel. Studiens resultat visar på fritidspersonalenssamstämmiga syn om att mobbning är upprepade kränkande handlingar. Ett flertalinformanter påvisar att schemalagda och kontinuerliga samarbetsövningar ärgrundläggande i ett värdegrundsarbete. Samtliga informanter understryker vikten avdokumentation vid incidenter av mobbning eller kränkande behandling. Vidare påvisarett flertal informanter en trygghetsplan som innefattar rutiner gällande ett åtgärdsarbete,samt vikten av att föra ett samtal med berörda elever, kollegor och vårdnadshavare somen del i åtgärdsarbetet. Slutsatsen visar på att fritidspersonal som genomgått enfritidslärarutbildning och/eller har arbetat på fritidshemmet under längre tid kan besvaraintervjufrågorna mer utförligt än övriga respondenter. Samt att de kan exemplifiera merutifrån erfarenheter gällande mobbning, värdegrundsarbete samt åtgärdsarbeten.

Uppsatsens syfte är att undersöka hur lärare förklarar hur mobbning uppstår och hur lärare agerar för att stoppa pågående mobbning. Frågeställningarna är: Vad tror verksamma lärare är den främsta orsaken till mobbning? Hur gör verksamma lärare för att stoppa pågående mobbning? Skiljer sig lärares förklaringar om och agerande mot mobbning från forskningens teorier om mobbning och hur den bäst bekämpas? Tidigare forskning inriktad på lärarnas vardagspraktik mot mobbning saknas. Undersökningens resultat diskuteras mot bakgrund av främst svensk mobbningsforskning och anti-mobbningsprogram. Resultatet beskrivs och förklaras utifrån problemställningen om lärarnas handlande överensstämmer med eller avviker från forskningsbaserade teorier. Undersökningen genomfördes genom enkätfrågor till verksamma lärare på låg- och mellanstadiet i tre skolor i två skånska kommuner. Svar på den första frågeställningen blev att majoriteten lärare tror att mobbningens främsta orsak är mobbarens individpsykologi. Svar på den andra frågeställningen blev att majoriteten lärare främst försöker stoppa mobbning genom samtal med de inblandade. Svaret på den tredje frågeställningen blev att lärarnas förklaringsmodeller och agerande i huvudsak överensstämmer med forskningsbaserade teorier och metoder.

Detta är en kvalitativ studie med syfte att bidra med kunskap om hur pedagoger uppfattar mobbning och genus samt hur hantering av mobbning utifrån ett genusperspektiv sker i förskolan. Det har gjorts sex semistrukturerade intervjuer med pedagoger som har olika förutsättningar, bakgrund och utbildning för att låta de formulera sina åsikter och uppfattningar kring mobbning och genus i förskolan. Det har sedan gjorts en diskursanalys för att hitta samband och avvikelser. Analysen har gjorts utifrån Bernsteins teoretiska klassifikations- och inramningsbegrepp, Bondestams könsmedvetna pedagogiska perspektiv och Olweus synsätt på mobbning. Studiens resultat visar på en viss avsaknad av kunskap och ett behov av detta. Den visar även att både mobbning och genus är två komplexa ämnen och förskolan är ett gränsland för definitionen av dessa. Studien visar även att det krävs ett genomsyrat preventivt arbete mot mobbning och normativa könsroller men att det saknas verktyg i viss mån så som kunskap och material. Det finns även ett paradoxalt arbetssätt mot genus då ett bekräftande och ignorerande av normativa könsroller kan förstärka dessa vid felhantering.

Mobbning är ett gammalt samhällsproblem, men man har nu funnit ett nytt sätt att nå sina offer, den elektroniska mobbningen. Arbetet inleds med en autentisk berättelse med intervjuer, dels med en tonåring som blivit utsatt för elektronisk mobbning, dels med hennes mamma som skildrar hur hon hanterade detta. Genom vårt syfte vill vi klarlägga lärares kunskap om elektronisk mobbning, lärares uppfattning om elevernas tillgång till digitala kommunikationsmedel på skolan och var lärarna anser att ansvaret ligger när det gäller att bekämpa den elektroniska mobbningen. För att få svar på våra frågeställningar har vi gjort en enkätundersökning på sex skolor där 129 lärare har medverkat. Resultatet redovisas i tabeller som ger en överblick över materialet. Av svaren framgår att en stor del av lärarna inte fått någon utbildning i elektronisk mobbning, vilket kan leda till att många lärare undviker det elektroniska mobbningsproblemet genom att ignorera det istället för att ingripa. Praktiskt taget alla lärarna är medvetna om att elektronisk mobbning förekommer på deras skola. Medvetenheten är stor, men i mobbningsplanerna som vi mottog från samtliga skolor nämns inte detta nya sätt att trakassera. Undersökningen visar även att lärarna nästan aldrig chattar med eleverna på nätet. Många vuxna känner en stor osäkerhet inför den nya tekniken att kommunicera via nätet och har svårt att följa med i den snabba utvecklingen. Tabellerna presenterar likaså de digitala kommunikationsmedlens tillgänglighet på skolorna och visar bland annat att större delen av eleverna har möjlighet att kommunicera via nätet i skolan. Vi har även undersökt vem som bär ansvaret för vad som sker på den virtuella skolgården. Här påträffade vi olika ståndpunkter bland lärarna. Resultatet visade att ett gemensamt ansvar mellan lärare och föräldrar i denna fråga inte är en självklarhet. Vi menar att lärare idag står inför höga förväntningar och krav från både elever, föräldrar och rektor. Lärarna är ålagda att följa läroplanen och styrdokumenten. Kraven är stora men vi upplever genom vår undersökning att lärarna inte får tillräckligt med hjälpmedel för att på ett professionellt sätt kunna leva upp till dessa. Vi anser det angeläget att eleverna befinner sig i en samordnad värld mellan hem och skola i den digitala gemenskapen.