Syftet med min studie är att undersöka om det finns skillnader hur elever i skolor med olika etniska sammansättningar ser på skolmobbning samt hur dessa elever uppfattar hur skolmobbningen hanteras av de vuxna på skolan. Den ena skolan har störst andel elever med svensk bakgrund och den andra har flest elever med invandrarbakgrund och många olika etniciteter. Undersökningen är utförd genom en enkätundersökning med slutna och öppna frågor. Resultatet visar att det finns en skillnad mellan de olika skolorna. I den skolan som har få etniciteter är mobbningen mer av psykologisk karaktär medan det på den andra skolan förekommer mer fysik mobbning. Den ”svenska” skolan tror att olika etniciteter kan vara en grund för mobbning. Den andra skolan med många etniciteter har fler elever som är eller har varit mobbade. Det visar sig vara en skillnad på vilka som upptäcker mobbning. I den skolan med stor etnicitet är det kompisarna som oftast stoppar mobbningen och i den andra är det lärare. Slutligen anser båda skolorna att lärarna borde börja se och höra för att märka mobbningen som för eleverna är uppenbar.

Alla barn har en rättighet att känna sig trygga i skolan och inte bli utsatta för kränkande behandling eller mobbning. Mobbning är ett problem som måste uppmärksammas alltmer eftersom det inte alltid tas på allvar trots att varje skola har någon form av antimobbningsplan. Mobbning kan uttryckas i form av fysisk, psykosocial och verbal mobbning. Vårt syfte med undersökningen är att lyfta fram barns uppfattning om mobbning. Då lyder vår problemformulering som följer: Hur uppfattas mobbning av barn i årskurs fem på sex olika skolor? Vårt intresse ligger i att utföra vår undersökning i årskurs fem på sex olika skolor som aktivt arbetar med olika program mot mobbning. Undersökningen är inte avsedd som en jämförande studie. Vår metod är kvalitativ i form av en helt anonym enkätundersökning med öppna frågor då vi anser att ämnet är alltför känsligt för att använda vid intervjuer. Svaren vi får är inte ämnade att föra statistik utan syftet är att analysera och tolka barnens svar för att skapa en förståelse av deras uppfattning. Vi har valt att i analysen av enkätsvaren använda oss av symbolisk interaktionism, social identitetsteori, rollteori och aggression som gruppfenomen.

Mitt syfte med detta arbete är att undersöka hur nätmobbning definieras och skiljer sig från den traditionella mobbning som oftast sker på skolgården, samt undersöka vilka konsekvenser nätmobbning kan ha. Vidare undersöker jag vilka åtgärdsprogram som finns idag samt hur de fungerar och hur vi kan förebygga eller stoppa fenomenet. Jag har använt mig av en litteraturstudie där jag sökt efter vetenskapliga artiklar skrivna på engelska, samt studerat några svenska studier och rapporter. Resultatet visar att det finns både samband och skillnader mellan traditionell mobbning och nätmobbning samt att vi i Sverige har en hel del åtgärdsprogram och organisationer som arbetar mot mobbning samt nätmobbning. Det visar sig även att det finns åtgärder och åtgärdsprogram som både har positiva och negativa effekter. Konsekvenserna kan bli stora och svåra för både de som utövar mobbning och de som blir mobbade och det är tydligt att vi i skolan behöver en djupare kunskap när det gäller barn och unga på Internet och hur vi bör hantera problematiken som kommer med nätmobbning och kränkningar på nätet.

Mobbning på arbetsplatser är ett växande globalt problem som förekommer i alla yrkessektorer, men där kartläggningen av fenomenet fortfarande är relativt bristfällig. Syftet med studien var att undersöka skillnader i upplevd närvaro av vuxenmobbning på mansdominerade respektive kvinnodominerade arbetsplatser i en svensk kontext. Ett annat syfte var att undersöka om det fanns något samband mellan upplevelsen av arbetsklimatet, utifrån delaktighet/medbestämmande och negativ kommunikation. För att undersöka detta användes ett självskattningsformulär. Det använda instrumentet visade på en god intern konsistens. Deltagarna i undersökningen var 23 män och 5 kvinnor från två mansdominerade arbetsplatser inom ungdomsvården, samt 32 kvinnor och 2 män från två kvinnodominerade arbetsplatser inom äldrevården. För att analysera de insamlade data användes t-test. Resultatet visade att deltagarna från de mansdominerade arbetsplatserna upplevde att mer mobbning och mer negativ kommunikation förekom jämfört med deltagarnas upplevelser från de kvinnodominerade arbetsplatserna. Samtidigt visade resultaten att deltagarna från de kvinnodominerade arbetsplatserna upplevde större delaktighet och större möjligheter att påverka sin arbetssituation jämfört med deltagarna från de mansdominerade arbetsplatserna. Trots dessa resultat kunde det påvisas att deltagarna från de mansdominerade arbetsplatserna i studien skattade sina arbetsmiljöer som generellt mer positiva än dem på de kvinnodominerade arbetsplatserna. Ingen av dessa könsskillnader var statistiskt signifikant. Det fanns negativt medelstarkt samband mellan delaktighet/medbestämmande och negativ kommunikation, negativt medelstarkt samband mellan mobbning och delaktighet/medbestämmande samt ett positivt starkt samband mellan mobbning och negativ kommunikation. Samtliga samband var statistiskt signifikanta. Vi rekommenderar användningen av samma instrument i fortsatta studier avseende vuxenmobbning på olika arbetsplatser / Bullying behaviour at workplaces is seen as a growing global problem, albeit with little research that satisfactorily covers this phenomenon. The aim of the study was to examine differences in the perceived presence of adult bullying in male-dominated and female-dominated workplaces in a Swedish context. Another aim was to investigate whether there was any connection between the experience of the working environment, based on inclusion/participation and negative communication. To examine this, a self-assessment questionnaire was utilized on 23 men and five women within two male-dominated workplaces (juvenile detention care), and on 32 women and two men working in female-dominated workplaces (elderly care). The used instrument showed good internal consistency. In order to analyse the sampled data, an independent t-test was used. Results showed that participants from the male-dominated workplaces reported a higher 1 level of bullying behaviour and higher levels of negative communication styles being present in their work environment compared to participants from the female-dominated workplaces. Furthermore, participants from the female-dominated areas reported they felt more involved and experienced a higher degree of freedom to influence their work situation compared to participants from the male-dominated workplaces. Despite these differences participants from the male-dominated places reported their work environment as more positive overall than the participants working in female-dominated places. None of these sex-differences was statistically significant. There was a negative and moderate correlation between involvement/participation and negative communication, a negative moderate correlation between bullying and inclusion/co-determination and a positive strong relationship between bullying and negative communication. All correlations were statistically significant. We recommend using the same instrument in future studies on adult bullying at workplaces

Syftet med studien är att ur ett kritiskt diskursanalytiskt perspektiv analysera hur fenomenet mobbning, även kallat kränkningar, mellan lärare och elever konstrueras diskursivt på tre arenor. Dessa arenor är forskning om mobbning, läroplaner och skollagen samt fokusgruppssamtal mellan lärarvikarier. Studien utgår ifrån ett diskursanalytiskt perspektiv där man menar att språket konstruerar vår bild av världen och inte endast ”avbildar den som den är”. Så fort vi använder språket tolkar vi även vår omvärld. Genom att titta på språket och hur det talas om fenomenet mobbning har vi synliggjort hur fenomenet mobbning konstrueras och hos vem/vilka ansvaret läggs för mobbningen/de kränkande handlingarna samt vem/vilka som tillskrivs makten i konflikten. Analysen av arenorna är baserad på Faircloughs tredimensionella kritiska diskursmodell. I analysarbetet sorterades yttrandena från de tre arenorna in i femton olika idealtyper. Idealtyperna sammanställdes under de tre diskurserna ”mobbningsfenomenets grund och uppkomstmekanismer”, ”förebyggande arbete” och ”konfliktslösningsåtgärder” som i arenorna uttryckts som tre starkt åtskiljda sätta att tala om mobbning/kränkningar. Både den utsatta och den som utsätter uttrycks på arenorna kunna vara upphovsmän till att mobbning/kränkningar uppkommer. De som utsätter tillskrivs makten medan den som utsätts ses som ett offer.  Både när det gäller förebyggande arbete och konfliktlösningsåtgärder tillskrivs både den som utsätts och den som utsätter ansvar. Lärare som har dessa roller ges dock ett större ansvar, mindre rättigheter och större skyldigheter att förebygga och åtgärda än elever som har dessa roller.

Vår studie handlar om vad mobbning är, hur mobbare och mobboffer kan kännetecknas samt hur arbetet i skolan kan se ut för att förebygga mobbning. Undersökningen vi använde oss avvar kvalitativ med semistrukturerad intervju.Den semistrukturerade intervjun valde vi för att få en fördjupad studie.Studien visar att definitionen av mobbning är när en person blir utsatt för kränkande behandling vid flera tillfällen under en längre period. Denvisarocksåatt det finns olika synsätt på hur kännetecken för mobbare och mobbofferkan se ut. Värdegrundsövningar på olika sätt visar vara en betydelsefull del i det förebyggande arbetet mot mobbning. Eleven får genom värdegrundsövningar tillfälle att sätta sig in i andra människors situationer. Studien pekar också på värdet med samtal och diskussioner om ett gott bemötande med andra människor.

Aim The aim of this study was to examine the views on bullying in the context of physical education among pupils studying at intermediate level through a gender perspective. The following questions where used in the examination. In what ways does the views on bullying differ between girls and boys? How is bullying manifested during classes in physical education? How do girls and boys experience cross-gender and same-gender bullying? Method The study is based upon a survey with questions of both quantitative and qualitative disposition. A total of 210 pupils from areas in and around Stockholm participated in the study, all studying at intermediate level. The participants consisted of 92 girls and 116 boys (two declined). The selection of participating schools where made out of convenience. The schools partaking were schools which students from the Swedish school of Sport and health science had a relationship to. The present study emanates from a gender theory constructed by Hirdman and Gannerud.  Results The result of this study shows that girls reckon that bullying takes place during a longer period and at multiple occasions, apart from this there is no bigger differences in the view of bullying among girls and boys. Both genders state that bullying in physical education takes place during ball game activities and in the changing rooms before and after classes. An overriding perspective shows that both boys and girls consider bullying between girls to be psychological bullying through ostracism, rumour mongering and body language. Boys abuse others through physical violence like threatening, punching and kicking. Conclusion We can see an over-all difference in that boys are more frequent bullies than girls. Our hypothesis was confirmed, finding that girls bully by psychological measures and boys by physical. Our hypothesis was furthermore confirmed as our results show that same-gender bullying is considered more usual than cross-gender. / Syfte och frågeställningar Syftet med studien var genom ett genusperspektiv ta reda på vad elever i mellanstadiet har för syn och uppfattning gällande mobbning inom ämnet idrott och hälsa. För att uppnå syftet har vi valt följande frågeställningar: Hur skiljer sig flickors och pojkars syn på mobbning?  På vilket sätt kan mobbning visa sig i samband med ämnet idrott och hälsa? Hur upplever flickor och pojkar att respektive kön utsätter andra för mobbning?   Metod Studien bygger på enkäter som undersökningsmetod och är av både kvantitativ och kvalitativ karaktär. Undersökningen genomfördes på 210 elever varav 92 flickor och 116 pojkar (två externa bortfall), i mellanstadiet i Stockholmsområdet. De medverkande eleverna i studien valdes ut genom ett bekvämlighetsurval då uppsatsförfattarna på Gymnastik- och idrottshögskolan har varit i kontakt med dessa skolor tidigare. Föreliggande uppsats utgår från en genusteori där Hirdmans och Ganneruds tankar om kvinnligt och manligt behandlas.    Resultat Resultatet visar att flickor anser att mobbning sker under en längre tid och vid upprepade tillfällen, i övrigt är det ingen större skillnad mellan flickors och pojkars syn på mobbning. Både flickor och pojkar anser att mobbning visar sig i samband med idrott och hälsa främst inom bollspelsaktiviteter samt innan och efter idrottslektionen i omklädningsrummet. Ur ett övergripande perspektiv har det framkommit att både flickor och pojkar menar att flickor generellt mobbar andra genom psykisk mobbning såsom utfrysning, ryktesspridning och kroppsuttryck. Pojkar utsätter andra för hot, sparkar och slag, det vill säga fysisk mobbning.   Slutsats En generell skillnad kan ses i att pojkar mobbar andra i större utsträckning än vad flickor gör. Vår hypotes blev bekräftad genom att flickor mobbar psykiskt och pojkar fysiskt. Dessutom stärktes hypotesen då resultatet av denna studie visar att mobbning vanligast sker inom respektive kön.

Vårt utvecklingsarbete syftar till att öka kunskap och förståelse gällande hur en organiserad rastverksamhet kan minska kränkande behandling och konflikter. Rasten utgör 20 % av elevers skoldag. Det är ett outnyttjad arena för pedagogiska möten med barnen. Vi har därför startat upp rastverksamhet som involverar hela skolan från årskurs 1-3. Skolan som utvecklingsarbetet utförs på visar en enkätstudie på barnen att det finns riks för utanförskap. Vårt utvecklingsarbete har funnit att vuxna spelar stor roll för att barn ska känna trygghet på rasten. Genom intervjuer med pedagoger visar rastverksamheten tre huvudresultat som är att barn ser och vill prova nya aktiviter, det leder till att de får nya idéer att leka själva. Resultatet visar även att humöret påverkas positivt bland elever och personal. Det tredje och sista resultatet visar att barn blandar sig med varandra, det sociala klimatet gynnas.

Bullying is something that is often times talked about in relation to school, in spite of that it's still something that is a very common problem. It is also rarely ever clearly defined, and is subject to a heap of different definitions. In order to prevent something, we must first understand it, and therefore define it. With that the purpose of this study is to examine swedish preschool-teachers definitions of bullying. How do they define bullying? Do their definitions differ from one another? The investigation was qualitative and used qualitative interview methods to interview four pre-school teachers about their deifnitions of bullying. These interviews were analyzed through conceptual history and hermeneutics. The conclusion of the study was that the interviewed pre-school teachers definitions were quite weak and rather poorly defined. Their definitions also differed quite a bit from each other, concluding that there's no clear definition of what bullying is in pre-school.

Studiens syfte är att skildra och jämföra hur lärare och elever resonerar på två olika mobbningssituationer – nätmobbning och traditionell mobbning och varför dessa perspektiv kan se olika ut. Utifrån detta diskuteras vad lärare och vuxna har för möjligheter att påverka och klarlägga mobbning och se det utifrån elevernas perspektiv. För att få svar på de frågeställningar som studien ska besvara är tillvägagångssättet en fenomenologisk kvalitativ metod som introduceras med hjälp av bilder med fritidspedagoger och elever i åldrarna 8-12 år. Resultaten av intervjun är att lärare inte alltid ser barns perspektiv i fråga om mobbning utan mer tror sig veta vad som är bäst för eleverna, medan eleverna ville ha mer inflytande i frågor som berör deras skolgång och att lärare ska lyssna mer på deras åsikter.