I läroplanen för förskoleklassen, fritidshemmet och det obligatoriska skolväsendet (Lpo 94) står det att lärare ska uppmärksamma och vidta åtgärder för att förebygga och motverka all form av kränkande behandling. Kränkande handlingar förekommer dock fortfarande i skolan och elever anser att lärare har svårigheter att upptäcka och ingripa när sådana handlingar sker. Tidigare forskning framhåller svårigheten för betraktaren att avgöra om en handling är kränkande och att det ofta sker i det dolda. Utifrån egna erfarenheter har vi konstaterat att mycket av lärares tid ägnas åt kränkande handlingar och då lärares uppdrag både handlar om att fostra samt att bidra till kunskapsutveckling, fann vi det intressant att undersöka lärares uppfattningar om kränkande handlingar mellan elever i grundskolans tidigare år. Till detta valdes en kvalitativ metod med intervjuer som hjälpmedel. Materialet som erhölls utifrån intervjuerna har analyserats utifrån två begrepp, personlighetsdrag och social interaktion, som varit centrala för studien och resultatet har diskuterats med den tidigare forskningen. Resultatet visar att lärare utgår från sina erfarenheter när de talar om kränkande handlingar. Det framkommer att kränkande handlingar ur ett lärarperspektiv är komplext och kan härledas till ett personorienterat synsätt och till sociala interaktioner. Det visar sig även finnas svårigheter i att urskilja när kränkande handlingar övergår till mobbning. Lärare uppfattar kränkande handlingar som antingen impulsstyrda eller utstuderade och det framkommer svårigheter i bedömning av kränkande handlingar då de ser både till den som blivit kränkt och till den som utfört handlingen. Lärarens roll ses som betydelsefull där deras förhållningssätt är avgörande för att skapa ett tryggt klimat. / The curriculum for preschool classes, after-school and the compulsory school system (Lpo 94) states that teachers should pay attention and take action to prevent and combat all forms of degrading treatment. Offensive acts still occur in schools and students believe that teachers have difficulties to detect and intervene when such acts take place. Previous research highlights the difficulty for the viewer to determine whether an action is offensive and that offensive act often occurs in secret. From personal experience we have found that much of teacher`s time are devoted to offensive acts and because teacher's assignment involves both educating and contributing to knowledge development, we found it interesting to investigate teacher`s perceptions of abusive acts among students in the early school years. For this a qualitative method with interviews were chosen. The materials obtained from interviews were analyzed based on two concepts, personality traits and social interaction, that have been central to the study and the results have been discussed with previous research. The results show that teacher`s perceptions about offensive acts are based on their own experience. It appears that the offensive acts from teacher's perspective is complex and can be traced to a person-oriented approach and to social interactions. Difficulties in distinguishing when offensive acts turns to bullying also appears. Teachers perceive offensive acts as either impulse-driven or subtle and find it difficult in assessing the offensive acts because they both see to those who have been wronged and to the responsible for the action. The teacher`s role is seen as important and their approach is essential to create a safe climate.

Lagar är till för att följas. Lagar skapas, omarbetas, byts ut och tas bort. Skolorna ska följa dessa många lagar och riktlinjer och bland dem finns skollagen och läroplanen. Samtidigt ska kommunerna följa de revideringar som genomförs och skolorna får ett större ansvar där elevernas bästa ska stå i centrum. I samband med att Lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever (2006:67) trädde i kraft 2006 ställdes högre krav på skolorna och kommunernas arbete mot mobbning och kränkande behandling. På varje enhet skulle en likabehandlingsplan upprättas där åtgärder mot mobbning och kränkande behandling skulle redovisas. Dessutom skulle kommunerna året därpå ha granskat likabehandlingsplanerna för att redovisa resultaten av dessa i kvalitetsredovisningarna för kommunens skolverksamhet. Syftet med den här kvalitativa uppsatsen är att se ifall kommunerna i Västmanlands län har granskat och utvärderat skolornas likabehandlingsplaner, hur skillnaderna och olikheterna ser ut emellan dem och ifall man kan tolka hur organisationsarbetet fungerar inom kommunerna. Detta sker granskning av valda lagar, kommunernas kvalitetsredovisningar samt genom teoretiska ramar kring mobbning och organisationsarbete. Skollagen anammar ett samarbete med hemmen men mitt resultat visar att bara några kommuner följer detta. Flera lagar och riktlinjer menar att barn i behov av särskilt stöd ska prioriteras men ingenstans står det vilka barn som ingår under denna kategori. Kommunernas kvalitetsredovisningar visar olika resultat av mobbningsåtgärder. Några kommuner samarbetar med andra instanser inom kommunen, med hemmet och en del har sett brister i sitt arbete mot mobbning. Tänkbara anledningar till de olika resultaten kan bero på ekonomiska skillnader, brist på kompetensutbildning och hur personalens eget intresse för den pågående problematiken i skolorna ser ut. Det vore intressant att undersöka vidare hur arbetet mot mobbning ser ut på skolor där alla ekonomiska förutsättningar finns och där dessutom involverad personal har ett stort intresse för att mobbningsåtgärderna ska fungera och utvecklas. Även en undersökning där en tydlig definition av barn i behov av särskilt stöd ges vore givande för framtida utveckling av skolorna / Schools are supposed to comply with laws and guidelines such as the Education Act and Swedish curricula. Supposedly, municipalities comply with each adjustments or alteration made. Schools are handed a bigger responsibility for the well being of their students as a consequence of the 2006 Act against discrimination and other degrading treatment of children and pupils (2006:67). Demands on the schools’ and municipalities’ work against bullying and degrading treatment increased. Each section within each municipality was to present an Equal Treatment Plan containing measures against bullying and degrading treatment. The following year, all equality plans were to be put under scrutiny and the results published publicly. The aim of this paper is to (1) see if the municipalities in Västmanland County has reviewed and evaluated their schools’ Equal Treatment Plan, (2) report on differences between them and (3) see if you can interpret how the work was organized. Some municipalities show great results in their work against bullying and discrimination while others acknowledge shortcomings.. Measures taken against bullying and discriminating behavior differ. Explanations to the different results may be economic disparities, lack of skills, and the staff's indifference towards ongoing problems in the schools. The Higher Education Act proposes a close partnership between teachers and parents but this study shows that only a few municipalities ever achieve this It would be interesting to further explore the work against bullying at schools where all the economic conditions are met and where staff members are involved and are taking a strong interest in developing proficient methods against bullying.

Syftet med denna studie är att få en förståelse för hur skolpersonal väljer en förebyggande metod mot mobbning samt hur de implementerat programmet SET. Studien utgår från den hermeneutiska forskningstraditionen, med en kvalitativ ansats. Undersökningen bygger på semistrukturerade intervjuer med fem arbetande personer inom skolan. Resultatet visar att det är viktigt att det finns ett gemensamt behov av förändring, för att kunna påbörja ett arbete i att välja en ny metod. Det är viktigt att all skolpersonal inkluderas i implementeringen, pedagoger såväl som servicepersonal. En planering och ett mål måste sättas upp för att tydliggöra för alla involverade om hur man vill arbeta. Slutsatser visar även att metoder är bra redskap för att arbeta utifrån samma grund, men det är viktigt att det kritiskt reflekteras över vad man väljer att arbeta med.

This paper discusses how students in grades 5 perceive the concept of bullying at school. The study aims to seek an understanding of how students define bullying. How they describe how bullying occurs? How to describe students who is who bully and are bullied? I used a qualitative method to interview eight students, four girls and four boys in a class in a school in the middle of Sweden. And I have complemented the method of making schoolyard observations during three breaks. In my research, I compared students ' interview responses with the authors' theories. I have concluded that the students 'perception of bullying correspond well with several of the authors' definition of bullying, and the causes of bullying. There is very little difference between boys ' and girls' perceptions of bullying. In the interview responses, it is clear that boys and girls can discover bullying in different ways, it can be seen by the way they express themselves. The boys describe bullying as physical, and for the girls it's more about verbal bullying and ostracism. / Denna uppsats behandlar hur elever i årskurs 5 uppfattar begreppet mobbning i skolan. Studien syftar till att söka förståelse för hur elever definierar mobbning. Hur beskriver de hur mobbning uppkommer? Hur beskriver eleverna vilka det är som mobbar och blir mobbade? Jag har som kvalitativ metod intervjuat 8 elever, 4 flickor och 4 pojkar i en klass i en skola i Mellansverige. Och har kompletterat metoden med att göra skolgårdsobservationer under tre raster. I min undersökning så har jag jämfört elevernas intervjusvar med författarnas teorier. Jag har kommit fram till att elevernas uppfattning om mobbning överensstämmer väl med flera av författarnas definition av mobbning samt orsakerna till mobbning. Det är väldigt små skillnader mellan pojkarnas och flickornas uppfattning om mobbning. I intervju svaren framgår det klart att pojkar och flickor kan upptäcka mobbning på olika sätt, det kan man se genom på det sättet de uttrycker sig på. Pojkarna beskriver mobbning som fysisk och för flickorna handlar det mer om verbal mobbning och utfrysning.

Skolan är en av de viktiga frågorna i politiska sammanhang. Elevhälsan har i uppdrag att vara stödjande för elevernas utveckling mot utbildnings målen, de ansvarar också för att minska kränkningar och trakasserier. Men det har även i förankring i skolans olika intuitioner. När en skola nämner hur de ska arbeta från ett salutogenetiskt/hälsofrämjande perspektiv, för att minska riskfaktorer och öka friskfaktorer blir det intressant att kolla närmare på uppfattningen av salutogenetiskt/hälsofrämjande perspektiv. Utifrån här har fokusen varit hur ett Elevhälsoteam uppfattar salutogenetiskt/hälsofrämjande perspektiv och vilka implikationer det får för deras arbete.  Syftet är att undersöka ett Elevhälsoteams uppfattning av salutogenetiskt/hälsofrämjande perspektiv. Vidare är det att undersöka uppfattningen av implementering samt uppfattning av hinder/möjligheter att kunna arbeta utifrån perspektiven mot kränkningar och trakasserier. Det i sig syftar i att skapa en förståelse för salutogenetiskt/hälsofrämjande arbeta för Elevhälsans strävan mot att minska kränkningar och trakasserier. De frågeställningarna som ska besvaras är, a) Hur uppfattar ett Elevhälsoteam salutogenetiskt/hälsofrämjande perspektiv? b) hur uppfattas implementering av salutogenetiskt/hälsofrämjande arbete, för att minska kränkningar och trakasserier? c) Vad uppfattas som hinder/möjligheter i arbetet med salutogenetiskt/hälsofrämjande? Studien var kvalitativ med fenomenografisk inriktning och genomfördes som en fokusgruppsdiskussion med tre deltagare från en skolas Elevhälsoteam.  Salutogenetiska perspektiv uppfattas som att stärka det friska, fungerandet och om förhållningssätt vuxna gentemot vuxna, vuxna och barn samt mellan barnen. Alla kände sig inte bekväma att beskriva perspektivet. Vidare uppfattades salutogenetiskt och hälsofrämjande som förebyggande i vardagen. Dessutom uppfattas hälsofrämjande arbete som inriktar sig mot miljö, kost och motion. Samtidigt framhävdes värdegrundsarbetet som något viktigt för ett, i sammanhanget, salutogenetiskt arbete. Det framkom att hur viktigt det är att personal- och ledningsgruppen är eniga för få fokus på frågorna. Det gällde även för den undervisande pedagogen att tänka på hur klassklimatet är. Vidare menade Elevhälsan att deras Strategierna som Elevhälsan uttryckte var lite otydliga men de menade samtidigt att det borde finnas en mer kontinuitet i arbetet och att alla ska vara involverade.  Det övergripande arbete uppfattades som att Elevhälsan utgick ifrån var förebyggande eller åtgärdande. Samtidigt visade en i Elevhälsan att denne hade goda kunskaper om det salutogenetiska/hälsofrämjande perspektivet. Det som däremot kom fram var hur Elevhälsan många gånger inte kopplar samman hälsoperspektivet när de talar om salutogenetiskt/hälsofrämjande. Den organisatoriska strukturen uppfattades inverka på Elevhälsoteamet arbete att implementera strategier själva. Det blev tydligt hur Elevhälsan anser att det är bra att ta tag i problemen innan det uppstår, samt hur alla ska vara involverade. Det var förslag på forskning som lyfte fram salutogenetiskt/hälsofrämjande perspektiv i befintliga strategier.

Syftet med denna studie är att utifrån ett socialpsykologiskt perspektiv undersöka om det finns något samband mellan lärarnas hantering av mobbning och utbrändhet/stress. Detta kommer att undersökas med hjälp av åtta kvalitativa intervjuer med lärare. Det är på deras beskrivningar som fokus kommer att ligga på. Materialet från intervjuerna kommer sedan att utformas till en sammanställd empiri som tolkas. Detta kommer sedan tillsammans med utvalda teorier besvara studiens frågeställningar. De teorier som främst kommer att användas är Arlie Hochschilds teori om emotionellt arbete, Thomas Sheffs teori om sociala band, Randall Collins teori om interaktionsteori. Vidare i studiens resultat visar det att det finns ett samband mellan hanteringen av mobbning och ökad stress. Detta kan bero på att lärarna idag har mer på sitt bord att hinna med vilket gör att vissa delar blir drabbade. / The purpose of this study is to find out if there’s a connection between how teachers’ handling bullying and burnouts/stress. This will be examined with the help of eight qualitative interviews with school teachers. It is thier stories that will have the focus in this study. The material gathered from the interviews will then interperted with the selected theories which seek to answer the question for this study. The selected theories are Arlie Hochschild’s theory about emotional labor, Thomas Sheff’s theory about social bonds, Randall Collins’ theory about interaction ritual chains. Further in the studies results there will be found that there is a connection between how teachers handling bullying and stress. This can depend on the fact that teachers today has more responsibility elsewhere then looking after just students.

The Swedish school system’s curriculum states that some of the schools goals are to; help to develop pupils’ sense of belonging, solidarity and responsibility for people outside the restricted group, combat discrimination and degrading treatment of individuals or groups and to show respect for individuals. (Lgr 11). Eriksson and other authors in School – an arena for bullying (2002) refer to the professor and psychologist Dan Olweus, who points out that bullying can develop serious consequences for the bullied one. Some of them are being ashamed of themselves and build a poor self-esteem that can take their whole life to recreate. It is probably known as one of the most common social issues in a school environment, whether it’s about younger or older pupils, yet many times also the unsolved ones. For this reason I chose to investigate how the adults at schools have an attitude towards: What bullying is caused by? How they perceive and define its responsibility to detect and counteract bullying? How do the adults work to resolve the bullying-related situations and conflicts at the school? This has been examined by one perspective, through the interviewed councilor’s, principal’s and teacher’s aspects. The results of the study showed that the they take care of the cases that come to them with their action plans but find it difficult to detect what may be hidden. In addition, the hidden bullying is very common among older pupils, where there seems to be a sensitive subject for them to pick up, hence the unsolved cases.

This qualitative study is about the differences and similarities between the organization Friends and schools’ methods to prevent bullying. Aggression, bullying and discomfort in schools result in that many students do not dare to go to school because of their fear that they might get attacked and become systematically bullied. Bullying is a universal and persistent problem. In this study the reader will receive a better understanding and get an insight into the problems that teachers and students experience and struggle with every day in dealing with bullying in schools. Bullying has been a major problem among children for a long time. It was about 40 years ago the word bullying was first employed. Despite all the measures and  methods to address bullying, the problem of bullying still remains. This study focuses on the problem of bullying in multicultural schools. The research is based on two multicultural schools in Botkyrka municipality. It examines how they work to prevent bullying and their collaboration with the organization Friends.

Mobbning är ett relativt utbrett problem bland våra skolungdomar och dess konsekvenser för den utsatte elevens välbefinnande är många gånger allvarliga. Det är därför av stor vikt att framförallt arbeta aktivt för att stoppa mobbning, men även att söka mildra de negativa konsekvenserna av den. Syftet med denna uppsats är att studera den psykosomatiska hälsan bland mobbade niondeklassare i Stockholmsregionen, samt att undersöka om socialt stöd i skolan och hemmet kan mildra eventuella negativa hälsokonsekvenser till följd av mobbning. Syftet är även att uppmärksamma eventuella könsskillnader kring dessa frågeställningar.   Socialt stöd har visat sig vara betydelsefullt för hälsan både i förebyggande syfte och vid direkt utsatthet av stress och negativa händelser i livet. Denna uppsats utgångspunkt är att socialt stöd verkar enligt buffertteorin vid mobbning. Teorin säger att socialt stöd fungerar som en buffert på så sätt att det mildrar ohälsa vid utsatthet av stress. I kontrast till denna teori finns direkt-effekt teorin som säger att sociala resurser är positivt för välmående och hälsa oavsett om en person är utsatt för stress eller inte. Analyserna baseras på svaren från de cirka 9000 elever i nionde klass som deltog i Stockholms stads drogvaneundersökning 2004. Det huvudsakliga analysarbetet genomförs med hjälp av OLS regression.   Resultatet från studien visar att mobbade elever uppger en sämre psykosomatisk hälsa jämfört med elever som inte utsatts för mobbning. Studien visar också att graden av psykosomatisk ohälsa ökar med graden av mobbning bland såväl flickor som pojkar. Vidare har närvaron av socialt stöd en positiv koppling till den psykosomatiska hälsonivån. Goda föräldrarelationer tycks vara av större betydelse för hälsan jämfört med skolstöd. Sett till detta uppvisade aspekten fritidsaktiviteter med föräldrar det starkaste sambandet med psykosomatisk hälsa för både pojkar och flickor. Att kunna prata med pappa om bekymmer har en mer positiv effekt på hälsonivån än att kunna prata med mamma för pojkar medan det omvända råder för flickor. Analyserna ger inget stöd för att socialt stöd fungerar enligt bufferteorin. Däremot erhålls stöd för direkt-effekt teorin. Detta eftersom socialt stöd visade sig ha en direkt positiv effekt på den psykosomatiska hälsan, d.v.s. oavsett om eleven är utsatt av mobbning eller inte.

This study concerns the experiences and feelings students in intermediate school gain from the changing room to sports class. It is a qualitative study with a socio-cultural approach, which has been analysed in a hermeneutic way. The students’ voices have been heard through interviews and questionnaires, and furthermore, to get a broader perspective, adults working in school, have also been interviewed. The study shows that many children feel discomfort without clothes in the changing room, furthermore that the absence of adults in this room may add to exercise of power amongst the student, like abuse, direct- and indirect threats or to exclude someone from the group. As a result, this could lead to consequences like students absence from school, lies and feelings of guilt. It could also influence other subjects in school if the absence is high or if the student has difficulties in concentrating in other subjects due to anxiety. The study also shows how important it is for all adults present in school to be observant and sensitive to what students say or to how they react in different situations since bullying and abuse is hard to talk about.