Spelling suggestions: "subject:"mobbning"" "subject:"avmobbning""
481 |
Mobbning och frihet : En kvantitativ studie om inre Locus of controls påverkan på högstadieelevers behov av att mobba / Bullying and Freedom : A quantitative study about internal locus of controls effects on secondary school students need to bullyHansen, Daniel, Lindström Svanholm, Felicia January 2018 (has links)
Mobbning har varit ett problem i skolor under en lång tid och det är något som är ett problem runt om i svenska skolor än idag. Kommunala skolor bygger mycket på planering och struktur, och efter ett uttalande från en amerikansk journalist som menade att man genom att öka elevers frihet och självstyre, skulle kunna påverka deras behov av att ta sig mer frihet genom att mobba andra. Idén om att frihet och mobbning kan gå hand i hand är vad som sådde det frö som senare resulterade i att denna studie växte fram. Denna studien, med kvantitativ ansats syftade till att undersöka hur en elevs behov av att mobba andra påverkades av den mängd frihet elever gavs i skolan, där frihet mättes i form av inre Locus of control. En enkätundersökning genomfördes med 370 elever (efter rensning av bortfall) i nionde klass på högstadieskolor runtom i Västra Götaland och Småland. Efter att datan samlats in gjordes regressionstester för att se om det fanns ett samband för att låg grad inre Locus of control påverkar en elev till att mobba i större utsträckning än elever med hög grad av inre Locus of control. På grund av att tidigare forskning visat att det finns könsskillnader för mobbning gjordes även samma test för pojkar och flickor som separata grupper. Testerna visade enbart ett väldigt svagt samband i gruppen flickor medan övriga analyser inte visade på något signifikant samband varken för pojkar, eller pojkar och flickor gemensamt. Sammanfattningsvis betyder det att Locus of control inte är rätt verktyg för att kunna förutspå mobbning, även om det fanns en signifikans för flickor så förklarade den bara 6% av variansen / Bullying has been a problem in schools for a long time and still is a problem in Swedish schools today. The communal schools are built upon structure and planning. Nicolas Goyal (2016), an American journalist, made a statement where he submitted that by increasing a student’s freedom and self-reliance in school, the students need to retake their freedom by bullying other students would in turn be reduced. The idea that freedom and bullying go hand in hand planted a seed, which later resulted in this study emerging. This is a quantitative study and the goal was to examine if and how the students need to bully others were correlated with the amount of freedom that the students were given in the school environment. Freedom was measured with the help of internal locus of control. A Survey was made on 370 students in ninth grade in secondary schools (högstadiet) in the county of Västra götaland and Småland. A regression analysis was made to see how low internal locus of control effected the amount of bullying a student performed, compared to the students who had high internal locus of control. Earlier studies showed sex-differences related to tendencies when it came to bullying. The same analysis was made for boys and girls respectively. The results of these tests showed that girls had a significant, but low correlation between mobbing and locus of control. The other groups that was tested showed no significant correlation for boys or the population together. That concludes that it was not possible to find a connection between the two variables, even though the girl group got a significant value it only stood for 6% of the varians and thus locus of control is not a good predictor of performing bullying.
|
482 |
”Du får inte komma på mitt kalas” : Pedagogers tolkningar av och arbete med kränkande behandling i förskolan. / "You are not welcome at my birthday party" : Teachers’ interpretations of and work with abusive treatment in preschoolAndersson, Caroline, Centerwall, Charlotte January 2018 (has links)
Inledning Kränkande behandling finns i hela svenska samhället, likaså i skolan och förskolan. Det harforskats mer om ämnet i skolans värld men betydligt mindre inom förskolan. Förskolans styrdokument och lagar säger att diskriminering, trakasserier och kränkande behandling ska motverkas och det framhåller också att de ska förebyggas redan i förskolan. Även om forskningen konstaterar detta råder det osäkerhet kring vad kränkande behandling är bland pedagoger. Syfte Studiens syfte är att ta reda på hur pedagoger tolkar vad kränkande behandling innebär iförhållande till förskolans styrdokument och lagar, samt hur pedagogerna arbetar förebyggande mot kränkande behandling. Metod Studien genomfördes med hjälp av kvalitativa intervjuer med fem pedagoger på en förskola.Det användes även två stycken teorier i studien. De två teorierna var: det sociokulturella perspektivet och den socialpsykologiska attributionsteorin, detta för att nå fram till studiens syfte. Resultat Resultatet påvisar att samtliga pedagoger har olika tolkningar kring vad kränkande behandlinginnebär för dem personligen samt att arbetet med det förebyggande arbetet kring kränkande behandling också skiljer sig åt. Likaså antyder pedagogerna att den största risken för att kränkande behandling kan ske är när pedagogerna inte är närvarande, också att det sker mellan de olika parterna i förskolans verksamhet. Exempelvis mellan vuxen till barn och barntill barn.
|
483 |
Can Psychopathic Traits Predict Different Roles in Bullying: Perpetration or VictimizationBacke, Daniel, Dankvardt, Johan January 2018 (has links)
Bullying and being a victim of bullying have serious consequences for adolescents. Why do adolescents bully others and why do some become victims, could it be because of their personalities or maybe even problematic personality traits. In the current study, we will investigate if psychopathy or if any of the dimensions of psychopathy separately, can predict engagement in bullying or being a victim of bullying. The data that is used in this study is taken from a community sample from 7th through 8th grade. The results in this study show that psychopathy as an entirety and the interpersonal and behavioral dimension of psychopathy do in fact predict some levels of engagement in bullying, while the affective dimension did not. Psychopathy and the different dimensions did not significantly predict becoming a victim of bullying. In conclusion, traits like impulsivity and grandiosity can to some extent predict engagement in bullying, however psychopathy nor the dimension do not predict being a victim of bullying. / Att mobba andra eller att falla offer för mobbning har allvarliga konsekvenser. Hur kommer det sig att vissa tonåringar mobbar andra och att andra blir offer; kan det möjligtvis vara på grund av personlighetsdrag eller mer problematiska personlighetsdrag. I denna studie kommer vi undersöka om psykopati i sin helhet eller någon av psykopatins dimensioner separat kan förutse att man mobbar andra eller att bli mobbad. De data som har använts i denna studie är från en stor datainsamling med ett urval bestående av ungdomar i sjunde och åttonde klass. Resultaten från denna studie visar att de två dimensionerna interpersonella och beteende till viss del kunde förutse att mobba andra. Psykopati eller någon av dess dimensioner kunde dock inte signifikant predicera att man blev mobbad. Sammanfattningsvis så visar studien att psykopatiska personlighetsdrag som att vara impulsiv och grandios till viss del kan predicera att mobba andra men inte predicera att man blir ett offer för mobbning.
|
484 |
Små barn gör inte så : Pedagogers uppfattningar- om och erfarenheter av mobbning i förskolanKöttö, Emmi January 2017 (has links)
The purpose of this study was to examine how it comes that bullying in preschool is discussed in so small amounts and why the term bullying seems to have an age limit to it. This studies questions are: how does preschool teachers define and identify bullying and how is the term used in preschool? Why does bullying occur according to preschool teachers? Do preschool teachers use elaborated strategies to handle difficult situations that could be seen as bullying according to certain definitions? Does bullying exist in the preschools where the interviewed preschool teachers work? This study is based on qualitative interviews with preschool teachers at their individual preschools. The study shows that preschool teachers define bullying as negative actions, that can be both conscious and non-conscious. The study also shows that the preschool teachers do not use the term bullying when addressing childrens behaviour or when discussing negative actions among the children with them. The main reason for not using the term bullying is the belief that the term itself is too complex for children in preschool to understand. The participating preschool teachers believe that the reason for bullying among children is lack of unity and social status. Based on this study preschool teachers do not use any specific strategies to handle difficult situations and bullying in preschool, instead they use tools like books, EQ as an approach and children’s owns equal plans. According to two out of five preschool teachers there is no bullying at their preschool.
|
485 |
"Schyst språk-Inget bråk"-en utvärdering av ett språk- och attitydprojekt / "Schyst språk-Inget bråk"-an evaluation of a language- and attitude projectBergenhök, Malin January 1999 (has links)
Detta arbetes syfte har varit att beskriva och utvärdera"Schyst språk-Inget bråk"projektet som genomfördes på Solhagaskolan i Ryd, Linköping under läsåret 1998-99. Det startades p.g.a. att elevernas språk och beteende inte gick att tolerera längre och för att förbättra stämningen på skolan. Man hade en arbetsgrupp bestående av tre ur personalen som också var de ansvariga. Dessa tre tog kontakt med olika institutioner i närsamhället, som bildade en samverkansgrupp, för att alla som träffar barnen skulle vara enade mot samma mål. På skolan delades barnen in i kompisgrupper från sexårs till femte klass, där de ibland gjorde aktiviteter ihop under året. Man hade även en hel del samlingar med alla elever på skolan där syftet var att skapa en känsla av gemenskap på skolan. För att kunna nå mitt syfte har jag gjort en enkätutvärdering i två klasser, intervjuat de tre i arbetsgruppen och två ur samverkansgruppen, jag har även läst litteratur om att förebygga mobbning och våld i skolor. Slutsatser jag har dragit är bl.a. att elevernas tankar kring projektet skiljer sig åt en del beroende på årskurs och kön, lärarna har i stort sett varit nöjda med arbetet i projekt, samt att resultatet är att eleverna har blivit medvetna om hur det låter när de säger dumma saker och att det har blivit lugnare på skolan.
|
486 |
Bildkompositionens verkan på emotion i film : En komparativ analys av hur bildkomposition används för att förstärka den visuella gestaltningen av huvudkaraktärernas emotioner i filmerna Låt den rätte komma in och Let me in.Bors, Stefan January 2018 (has links)
Det primära syftet med den här studien är att ta reda på om bildkomposition har en betydande roll i den visuella gestaltningen av karaktärers emotioner. Studien grundas i en kvantitativt riktad komparativ analys som tittar på hur bildkompositionen används som förstärkande medel för den visuella gestaltningen av huvudkaraktärens emotioner och emotionella tillstånd i den svenska filmen Låt den rätte komma in jämfört med den amerikanska versionen av samma berättelse Let me in. Med fokus på de fyra sekvenserna i berättelsen där huvudkaraktären blir utsatt för mobbning. Resultatet visar på att det finns tydliga samband mellan bildkompositionen och den visuella gestaltningen av emotion i båda filmerna. Den svenska versionen visar dock på ett mer gediget bildspråk som skapar fler intressanta associationer mellan bildkompositionen och karaktärens emotioner än den amerikanska versionen. Således blev slutsatsen att bildkomposition är en berättarkomponent som innehar en viktig roll i filmens funktion att beröra.
|
487 |
Vilka ungdomar mobbar andra? : Samband med impulsivitet, våldsbenägenhet och föräldrabarnkommunikation / Which youngsters bully others? : Relationships with impulsivity, violence and parental communicationEngelbrektsson, Susanne, Turtell, Joakim January 2017 (has links)
Mobbning drabbar 60 000st barn i Sverige varje år och är ett problem i skolan. Mobbare har inte bara problem i skolan utan löper också större risk till att begå våldsbrott i vuxen ålder än personer som inte mobbar andra. Syftet med denna studie är att belysa om faktorerna impulsivitet, våldsbenägenhet och föräldrabarnkommunikation kan ha samband med att en person blir en mobbare samt att ta reda på om det finns några skillnader mellan killar och tjejer i dessa eventuella samband. En kvantitativ studie är gjord med datamaterial från LoRDIA (Longitudinal Research on Development In Adolescence) våg 3 där 1324 ungdomar i åldrarna 13–17 år ingår. Resultatet påvisar att det genom självrapporterat och självskattat beteende finns ett positivt statistiskt signifikant samband mellan att mobba andra, våldsbenägenhet samt föräldrabarnkommunikation i form av föräldrars frågande och ett negativt statistiskt signifikant samband mellan att mobba andra och föräldrabarnkommunikation i form av föräldrars vetskap och barns berättande / Bullying affects 60,000 children in Sweden every year and is a problem in school.Not only do bullies have problems at school but also runs a greater risk of committingviolent crimes at an adult age than people who do not bully others. The purpose ofthis study is to highlight whether impulsivity, violence and parenting communicationcan have relationships with bullying and to find out if there are any differencesbetween boys and girls. A quantitative study was made based on data from LoRDIA(Longitudinal Research on Development in Adolescence) wave 3, where 1324 youngpeople aged 13-17 were included. The result shows that based on self-reported andself-assessed behavior there is a positive statistically significant relationship betweenbullying others, violent behavior and parenting communication in the form ofparental solicitation, and a negative statistically significant relationship betweenbullying others and parenting communication in the form of parental knowledge andchild disclosure.
|
488 |
LÄRARES ATTITYDER OCH INTERVENTIONSSTRATEGIER MOT OLIKA FORMER AV MOBBNINGNerelius, Isabelle January 2017 (has links)
Denna kvantitativa vinjettstudie undersökte lärares skillnader i attityder och interventionsstrategier mot fysisk-, verbal-, social- och nätmobbning. Åtta vinjetter beskrev samtliga mobbningsformer i en enkät som besvarades av 114 grundskolelärare från olika städer i Sverige. Resultatet indikerade att lärare är mer benägna att ingripa mot situationer av fysisk mobbning jämfört med situationer av nät-, verbal- och social mobbning, att lärare värderar social- och verbal mobbning som mindre allvarligt än fysisk- och nätmobbning samt att lärare upplever bristande kunskaper i att hantera situationer av social- och nätmobbning i jämförelse med situationer av fysisk- och verbal mobbning. Studiens resultat diskuteras utifrån tidigare forskning och understryker vikten av läraren i det förebyggande arbetet mot alla former av mobbning i skolan. / The present study examines teachers’ attitudes and intervention strategies toward physical-, verbal-, social- and cyber bullying. Eight vignettes described these various types of bullying in one survey that 114 teachers completed from different cities in Sweden. The results indicated that teachers were more likely to intervene towards physical bullying rather than cyber-, verbal- and social bullying. Teachers perceived social-, and verbal bullying less serious than physical- and cyber bullying. Teachers also felt that they lacked the knowledge on how to handle situations in forms of social- and cyber bullying rather than situations of physical- and verbal bullying. These findings are discussed based on previous research and emphasize the importance of teachers’ role in intervening and preventing all types of bullying.
|
489 |
Vem duschar? : En kvantitativ studie om vilka elever i årskurs 9 som duschar efter lektioner i idrott och hälsaSundström, Mathilda January 2017 (has links)
Syfte och frågeställningar Denna studie vill undersoka varfor/varfor inte elever vill duscha i omkladningsrummet efter lektionerna i idrott och halsa. Fragestallningarna blir saledes: Hur stor andel av eleverna i arskurs nio duschar efter lektionerna i idrott och halsa? Finns det nagot samband mellan att duscha efter lektionerna i idrott och halsa och elevers vanor av fysisk aktivitet? Duschar lagidrottare efter lektionerna i idrott och halsa i storre utstrackning an andra som ar fysiskt aktiva? Finns det nagot samband mellan att duscha efter lektionerna i idrott och halsa och elevers installning till amnet? Skiljer sig duschvanorna efter lektionerna i idrott och halsa mellan konen? Metod Med en enkatundersokning fick arskurs nio-elever fran tva skolor svara pa fragor kring fysisk aktivitet i och utanfor skolan samt upplevelsen av omkladningsrummet, genom att kryssa for det alternativ de ansag passa in bast pa dem. Respondenterna valdes genom ett bekvamlighetsurval da god kontakt redan fanns till dessa skolor och elever. Av de 132 elever som deltog i enkatundersokning svarade alla pa hela frageformularet, vilket ledde till noll bortfall. Resultat Pa de skolor denna enkatundersokning genomfordes var det vanligare att duscha i skolans omkladningsrum efter idrott och halsa-undervisningen bland dem som var fysiskt aktiva pa fritiden. De som duschar ar i huvudsak aktiva inom lagidrotter. Endast 28% av de elever som deltog i studien uppgav att de duschar efter idrottslektionen, flertalet av dem tyckte mycket bra eller helt okej om amnet idrott och halsa. Killarna duschade i skolans omkladningsrum efter idrottslektionen i storre utstrackning an tjejerna. Slutsats Enligt studien duschar mindre an en tredjedel av eleverna i skolans omkladningsrum efter lektionerna i idrott och halsa och mer an halften av eleverna tycker inte att omkladningsrummet ar frascht. De som duschar ar fysiskt aktiva pa fritiden dar de utovar lagsporter.
|
490 |
Stigmatisering i arbetslivet : En kvalitativ studie om arbetsplatsmobbning och normpåverkanLjungström, Daniel, Söderqvist, Sven-Åke January 2017 (has links)
Studiens syfte har varit att skapa en djupare förståelse för mobbning och utifrån berättelser undersöka hur arbetsplatsmobbning upplevs, samt tillämpa ett sociologiskt perspektiv på fenomenet. Studien har haft en kvalitativ samt narrativ inriktning, där datamaterialet bestående av åtta tidigare publicerade livsberättelser har analyserats med hjälp av Goffmans stigmateori, samt Erikssons systemteori. Vid analysen har även datamaterialet relaterats till tidigare forskning. I våra tolkningar av berättelserna fann vi olika teman för hur mobbning upplevs. Dessa delades in i uppkomst, karaktär och konsekvenser. Vår studie förklarar mobbningens uppkomst genom att individer bryter mot rådande normer beträffande den sociala kontexten på arbetsplatser. Det normbrytande handlandet möjliggör att individen kan stigmatiseras samt bestraffas. Studien visar att utfrysning som sanktioneringsmetod var vanligt förekommande och att mobbning kan ge allvarliga konsekvenser för den som drabbas. Utsatta personer kan utveckla en negativ självbild samt uppleva skamfyllda känslor. Resultatet visar även att utsatta personer ofta hamnar i sjukskrivning, där ett återinträde till arbetsplatsen tenderar att misslyckas. / The purpose of the study has been to create a deeper understanding of bullying, and based on stories examine how workplace bullying is perceived and apply a sociological perspective on the phenomenon. The study has had a qualitative and narrative orientation, where the data material consisting of eight previously published life stories has been analyzed using Goffman's stigma theory, as well as Eriksson's system theory. In the analysis, the data material has also been related to previous research. In our interpretations of the stories, we found different themes for how bullying is experienced. These were divided into origin, character and consequences. Our study explains the origin of bullying by individuals violating current norms regarding the social context at workplaces. The norm breaking act allows the individual to be stigmatized and punished. The study shows that sanctioning by exploitation was common and bullying could have serious consequences for the victim. Exposed persons can develop a negative self-image and experience shameful feelings. The result also shows that vulnerable people often end up in a disease state and the re-entry to the workplace tends to fail.
|
Page generated in 0.0647 seconds