Syftet med studien är att undersöka skolkuratorers förutsättningar till att arbeta mot kränkningar och mobbning på nätet i grundskolans förskoleklass till årskurs sex. Studien belyser hur deras juridiska och organisatoriska förutsättningar påverkar handlingsutrymmet att arbeta mot kränkningar och mobbning på nätet, samt även hur skolkuratorer bedriver det förebyggande och åtgärdande arbetet. Datainsamlingen har skett genom semistrukturerade kvalitativa intervjuer med sex stycken skolkuratorer. Studiens resultat visar att skolkuratorerna upplever och beskriver arbetssättet mot kränkningar och mobbning på nätet olika. Slutsatsen är att skolkuratorerna har samma juridiska förutsättningar, dock finns skiljaktigheter mellan skolkuratorernas organisatoriska förutsättningar att arbeta förebyggande och åtgärdande. Avsaknad av preciserad lagstiftning och riktlinjer gällande hur arbetet ska bedrivas leder till att skolkuratorerna har ett brett handlingsutrymme inom organisationen att själva utforma arbetet mot fenomenet, på basis av det egna intresset. Samverkan med elever, föräldrar och andra aktörer sker i syfte att sprida kunskap om säkert internetanvändande. Studien syftar till att uppmärksamma det sociala arbetet inom skolan, eftersom det är ett outforskat område gällande specifikt skolkuratorers arbete mot kränkningar och mobbning på nätet. För att fylla kunskapsluckan är det centralt att skapa förståelse för vilka förutsättningar de har att bedriva arbetet mot kränkningar och mobbning på nätet.

The purpose of the study is to study how pupils define bullying and what they perceive their school’s preventive work against bullying to be. Another purpose is to then illustrate and analyze how the pupils perceptions and the school’s preventive work correspond to the school law/ Skolverkets publications. The method applied was semi-structured focus group interviews where the pupils were able to express their own thoughts and reflections on the subject. The interview material was then compared and analyzed to literature on the subject bullying, to publications by the school law and Skolverket and to the school’s own publication on the preventive work applied by the school. The result shows that pupils are very much aware of what constitutes bullying and their definitions of bullying correspond to a high degree to the definitions found in literature about bullying. Something that becomes evident through the study is that bullying nowadays changes the arena where it takes place. A lot of the bullying takes place on the internet and through social media where school staff are not able to prevent the bullying from happening in the same way. The pupils are well aware of how the school’s preventive work against bullying and it does correspond to the school’s preventive plan. The school’s prevention plan does also measure up to Skolverkets own directions on how a school should work against bullying in a preventive way.

Kränkande behandling är ett samhällsproblem som för unga ofta tar sin plats i skolan. Skolan ska vara en plats för kunskapsberikande och inte kränkande behandling. Skolor har ett ansvar att säkra elevernas rätt till en trygg skolgång, huvudmannen i kommunen har även ett ansvar att upprätta en plan för att förebygga och förhindra kränkande behandling. Denna kvalitativa studie jämför handlingsplaner mot kränkande behandling mellan gymnasieskolor som befinner sig i utsatta respektive icke utsatta områden. Syftet med jämförelsen är att se om det finns märkbara skillnader i hur skolor definierar och arbetar mot kränkande behandling i skolan baserat på deras geografiska läge. Vidare är syftet att se om det arbete som beskrivs i handlingsplanerna är tillräckligt i arbetet mot psykisk ohälsa. Metoden som används vid analysen är Norman Faircloughs kritiska diskursanalys. Socialkonstruktivism och intersektionalitet används som teoretiskt ramverk i analysen av resultatet. Studien visar att det inte finns några skillnader som direkt kan härledas till skolornas geografiska läge. Studien fann dock smärre skillnader som eventuellt kan förstås utifrån det geografiska läget. Dessa skillnader fanns bland annat i skolornas beskrivning av kränkande behandling samt i deras arbete mot detta och ansvarsfördelningen bland personal och elever.

No description available.

Många gånger händer det att eleverna inte syns tillräckligt för fritidshemslärare, det är då det sker kränkande handlingar utförda av andra elever. Den fysiska, psykiska och dolda mobbningen går obemärkt och det drabbar inte bara den utsatte utan det drabbar hela samhället. Syfte i denna studie är att undersöka hur fritidshemslärare arbetar förebyggande mot mobbning och kränkningar i sina verksamheter. Vi jämför två olika skolornas förebyggande arbete mot kränkning och mobbning, den ena med en likabehandlingsplan mot mobbning och kränkande behandling och den andra med en Olweus antimobbningsprogram. Vi vill undersöka i vilken utsträckning och på vilket sätt detta påverkar fritidshemlärarnas arbete gentemot mobbning och kränkande handling som finns i respektive skolor Undersökningen kommer att belysas på olika sätt genom att intervjua både fritidshemslärare, elever och respektive skolors rektorer för att få en bättre förståelse och en bredare perspektiv för undersökningen. Resultatet och diskussionen visar bland annat att fritidshems lärarnas engagemang, närvaro och delaktighet kan vara avgörande i förebyggande syfte mot mobbningen. / Many times, it happens that the students are not visible enough to after-school teachers, this is when abusive acts are performed by other students. The physical, mental, and hidden bullying goes unnoticed, and it not only affects the victim, but it affects the whole society. The purpose of this study is to investigate how after-school center teachers work to prevent bullying and abuse in their activities. We compare two different schools' prevention work against abuse and bullying, one with an equal treatment plan against bullying and abusive treatment and the other with an Olweus anti-bullying program. We want to investigate to what extent and in what way this affects the after-school teachers' work towards bullying and abusive action that exists in each school. a broader perspective for the study. The results and the discussion show, among other things, that the after-school teacher ‘s commitment, presence and participation can be decisive in the preventive purpose against bullying.

Mobbning förekommer överallt på arbetsplatser runt om i världen. Det är ett ökande globalt problem som behöver belysas. Arbetsplatsmobbning kan leda till både psykiska och fysiska besvär som depression och hjärt- och kärlsjukdomar. Det finns inte mycket forskning kring HR: s roll i mobbningsärenden. Syftet med studien var därför att undersöka hur HR-personal på kommuner förebygger, hanterar och upplever arbetsplatsmobbning. Frågeställningarna belyste förebyggande mobbningsarbete, upplevelser och hantering samt hinder och svårigheter enligt HR personal. För att undersöka detta gjordes en kvalitativ studie, baserat på en intervjuguide, med åtta erfarna kvinnor med HR- roll från olika kommuner i Västsverige. Data är analyserade med en tematisk analys och resultaten presenterade på ett strukturerat sätt utifrån fyra huvudteman: Vad är arbetsplatsmobbning?, Förebyggande arbete, Hantering samt Hinder och svårigheter. Ordet mobbning har granskats noggrant och HR upplever att ordet mobbning endast används när det gäller barn i skolan. För vuxna väljer HR att använda ordet kränkning i sina ärenden. Olika hanteringssätt av utsatta personer som kommer till HR i förtroende diskuteras vidare och HR rollens objektivitet beskrivs och tolkas som en svårighet. / Bullying occurs everywhere in workplaces around the world. It is a growing global problem that needs to be addressed. Workplace bullying can lead to both mental and physical ailments such as depression and cardiovascular disease. There is not much research on HR's role in bullying cases. The purpose of the study was therefore to investigate how HR staff in municipalities prevent, handle and experience workplace bullying. The issues shed light on preventive bullying work, experiences and handling as well as obstacles and difficulties according to HR staff. To investigate this, a qualitative study was conducted, based on an interview guide, with eight experienced women with HR roles from different municipalities in West Sweden. Data was analyzed with a thematic analysis and the results presented in a structured way based on four main themes: What is workplace bullying?, Preventive work, Handling, and Obstacles and difficulties. The word bullying has been carefully examined and HR feels that the word bullying is only used when it comes to children in school. For adults, HR chooses to use the word violation in their cases. Different ways of dealing with vulnerable people who come to HR in trust are further discussed and the objectivity of the HR role is described and interpreted as a difficulty.

Syftet med denna empiriska studie är att synliggöra en grundskolas tolkning och förebyggande arbete mot kränkande behandling på internet. Genom att svara på vilken syn de olika professionerna i skolan har, från rektor till klasslärare, om skolans förebyggande arbete mot kränkande behandling på internet kommer syftet besvaras. Tillvägagångssättet för att besvara frågeställningarna i studien har varit kvalitativa intervjuer där informanternas svar står för studiens resultat. Till studien har fyra professioner som är verksamma på samma skola bidragit med sina uppfattningar och svar på intervjufrågorna. Studiens resultat synliggör att skolan saknar ett tydligt förebyggande arbete och att det främst är upp till undervisande lärare att jobba med frågorna som rör kränkande behandling på internet. Studien visar vilken brist som finns i det förebyggande arbetet och vad verksamma lärare tycker krävs för att det förebyggande arbetet ska bli bättre. Således kan denna studie vara intressant för skolor att ta del av för att själva veta vad som krävs och vad verksamma lärare önskar rent kunskapsmässigt för att på lång sikt minska den kränkande behandlingen på internet hos eleverna.

Syftet med denna studie är att undersöka hur användningen av Stopphanden beskrivs som en strategi för att förebygga kränkande behandling i förskolan, samt vilka för- och nackdelar förskollärarna och rektorn anser att det finns med Stopphanden. För att ta reda på detta har vi ställt oss dessa frågor: Vad är förskollärarens roll i arbetet kring Stopphanden? På vilka sätt beskriver förskollärare och rektor att Stopphanden används för att förebygga kränkande behandling? Vilka effekter av Stopphanden beskrivs som centrala i intervjuerna? Vi har utgått från det sociokulturella perspektivet eftersom det passade studiens syfte bäst. Studiens datainsamling har genomförts med kvalitativa metoder och semistrukturerade intervjuer med tre förskollärare och en rektor. Resultatet visar att Stopphanden är en enkel och tydlig metod som är lätt att använda för vuxna och barn i alla åldrar. Vidare poängterades vikten av vilket syfte som ligger till grund för Stopphanden eftersom metoden lätt kan blandas ihop med andra begrepp.

Föreliggande studie har undersökt lärares uppfattningar och erfarenheter av det förebyggande arbetet mot mobbning. Syftet med undersökningen är att försöka fördjupa förståelsen för lärares olika uppfattningar om det förebyggande arbetet mot mobbning, samt vilka formella villkor, hinder och ramar lärarna uppfattar att de har i detta arbete. Den metodologiska ansatsen vi valde att använda oss av var en kvalitativ intervjuundersökning genom semistrukturerade intervjuer som genomfördes via Zoom. Resultatet visade att lärare uppfattar att mobbning sker när elever skiljer sig från normen och osäkra elever runt omkring känner ett behov av att hävda sig genom att trycka ner de som är avvikande. Till följd av detta beskrev även lärarna vilka utmaningar och möjligheter som fanns för de i arbetet mot mobbning, vilket resulterade i tidsaspekter, gruppstorlekar samt bristande samverkan med omsorgspersoner. Slutligen genom att analysera resultatet med stöd av ramfaktorteori, samt Hundeides teori om sociokulturella ramar, kom vi fram till att trots att det finns relationella kunskaper om hur mobbning kan förebyggas, visade det sig att lärarnas uppfattningar om vad man själv kan och inte kan göra mer bygger på punktuella perspektiv och det Hundeide beskriver som lärares naiva teorier. Med stöd av både lärarnas egna uppfattningar om arbetets förutsättningar, samt både ramfaktorteorin och Hundeides syn på hur naiva teorier blir dominerande tolkar vi det som att skolans ramfaktorer är allt för begränsande för att ett förebyggande arbete mot mobbning verkligen ska fungera i praktiken. Här uppfattar vi som en viktig slutsats i vårat arbete att ramarna, och då inte minst att tiden med varje elev behöver öka samt att gruppstorlekarna behöver minska. Detta så att man kan arbeta bättre med skolans negativa normkultur vilket samtliga lärare ansåg vara en viktig orsak till mobbning.

Social media's effect on the youth’s weekday increases; "Snap," "Tik Tok," "Facebook," Social media's influence in young people's everyday lives is growing, "Snap", "Tik Tok," Facebook "," Instagram "and many other applications / websites have a big role and impact on conflicts among children and young people. Young people's vulnerability on the internet has become the most common way to carry out threats, exclusion, sexual crimes, and so on. Some crimes have even become more normalized for young people according to many actors in Halmstad municipality. The Internet today is used and exploited in the wrong way that different actors then need to put resources on. School is one of them and the social service is also a great help as well as the police department which have a role in handling crime. Researchers today conclude that it has become increasingly unsettling for young people out on social media and with this, resources have been investigated regarding vulnerability among adolescents and how these conflicts are handled. Is there prevention against young people out on the net and what does the prevention work look like today? / Sociala mediers påverkan i ungas vardag blir allt mer större, ”Snap”, ”Tik Tok, ”Facebook”, ”Instagram’ samt flertal andra applikationer/hemsidor har en stor roll och inverkan till konflikter bland barn och unga. Unga människors utsatthet på internet har blivit det vanligaste sättet för att utföra hot, utstötning, sexuella brott, och så vidare. Vissa brott har även blivit mer normaliserade för unga människor enligt många aktörer i Halmstad kommun. Internet idag missbrukas och utnyttjas på fel sätt som sedan olika aktörer får lägga resurser på. Skolan är en av dem och socialtjänsten är även till stor hjälp samt polismyndigheten som har en roll vid hantering av brott. Forskare idag har kommit fram till att det har blivit allt mer oroligt bland unga ute på sociala medier, därmed har resurser undersökts beträffande sårbarheter och utsatthet av ungdomar samt hur dessa konflikter hanteras. Finns det förebyggande åtgärder mot ungdomar ute på nätet samt hur ser det förebyggande arbete ut idag?