En av de största och viktigaste marknaderna i dagens samhälle är den finansiella marknaden.Denna marknad består dels av valutamarknaden, där det handlas med olika konvertibla valutor, dels av kapital-marknaden som består av penningmarknaden och aktiemarknaden. Aktie- marknaden har en oerhört viktig roll när det gäller marknadsekonomin bland annat på grund av att den tillhandahåller riskvilligt kapital till företag samt ger möjlighet till spridning och omfördelning av risk. Aktörerna på aktiemarknaden strävar ständigt efter att öka värdet på sina placeringar. Värdet på dessa beror på hur företagets ekonomiska ställning ser ut. Aktörernas ambition att försöka öka värdet på sina placeringar förekommer främst på marknader som sägs vara effektiva. En effektiv aktiemarknad består av korrekt prissatta aktier och all tillgänglig information är avspeglad i aktiekursen. Här antas också att alla investerare har tillgång till samma information vilket minskar möjligheten för insatta placerare att skapa abnormala avkastningar. Hur effektiv är då den svenska aktiemarknaden? Studiens problemformulering lyder: Är aktiemarknaden effektiv vid publicering av kvartalsrapporter? Syftet är att genom en event study studera om aktiemarknaden är semi-starkt effektiv vid publicering av ny information i form av kvartals-rapporter. Vi ska studera om marknaden anpassar sig direkt till den nya informationen eller om det finns en anpassningsperiod då aktörer på marknaden kan göra abnormala avkastningar. Vi ska även se om marknaden är effektiv under dagarna innan publiceringen av kvartals- rapporten. Vi utgår från hypotesen om effektiva marknader för att med en kvantitativ metod studera problemet. Vi har studerat publiceringen av kvartalsrapporter under 2003 till 2006 för 30 stycken av de mest omsatta aktierna på Large Cap-listan på Stockholmsbörsen. Fyra kvartalsrapporter per år ger 480 kvartal som delas in i tre portföljer beroende på om det verkliga resultatet som publicerades i kvartalsrapporten var bättre, sämre eller ungefär lika som det prognostiserade resultatet. För aktierna har vi beräknat den kumulativa abnormala avkastningen från 10 dagar innan publiceringen av kvartalsrapporten till 20 dagar efter publiceringen och har genom statistiska test prövat hypotesen att marknaden är effektiv. De perioder vi studerar är 10 dagar efter publiceringen av kvartalsrapporten, 20 dagar efter publiceringen, publiceringsdagen och 10 dagar innan publiceringen. Resultatet visar att aktie- marknaden ej är effektiv fullt ut för de aktier vi valt att studera. För de aktier där det verkliga resultatet var sämre än förväntat eller ungefär lika som förväntat så är marknaden effektiv för perioderna omkring publiceringen av kvartalsrapporten förutom dagen då publiceringen sker. För de aktier där kvartalsrapporten visade ett resultat som var bättre än det prognostiserade fann vi att marknaden inte är effektiv för perioden direkt efter publiceringen, den längre perioden efter publiceringen, publiceringsdagen eller perioden innan publiceringen. Detta betyder att för de aktier där resultatet var bättre än det prognostiserade så kan aktörer på marknaden göra abnormala avkastningar.

Miljömedvetenheten bland allmänheten har den senaste tiden ökat i takt med att fler och fler varningstecken kommer fram om att allt inte står rätt till. Företag har ett stort ansvar då de orsakar stora mängder utsläpp, och även med tanke på det faktum att de är den ledande kraften att skapa mer miljövänliga produkter och lösningar på diverse miljörelaterade problem. Ur ett investerarperspektiv utgör miljörelaterade nyheter en speciell typ av information att ta ställning till. Den mest tydliga problematiken är hur miljörelaterade händelser ska tolkas och värderas, och kanske framförallt hur den övriga marknaden kommer att reagera på detta. Ur denna synvinkel har studiens problemformulering växt fram: Hur påverkar offentliggörande av miljöhändelser aktiekursen för noterade företag? Som en följd av detta har syftet varit att beskriva eventuella samband mellan företags aktiekurser och offentliggörande av miljöhändelser. Metoden som vi använt oss av är en så kallad eventstudie, vars mål är at mäta effekter av en ekonomisk händelse på ett företags värde. För att djupare kunna studera detta har vi valt att undersöka eventuella samband på kort sikt (tre dagar närmast händelsedagen) och på lite längre sikt (en tidsperiod om 30 börsdagar efter händelsedagen). Den förväntade avkastningen har baserats på historisk utveckling för varje enskilt företag. Denna avkastning har sedan jämförts med den faktiska avkastningen under mätperioden varvid en avvikande avkastning har kunnat urskiljas. Det undersökta materialet är indelat i två dimensioner; dels undersöker vi om omfattningen, i form av allvarlighetsgrad på de aktuella händelserna, har betydelse för den avvikande avkastningen, och dels har vi även valt att gruppera in händelserna i en grupp som omfattar industriföretag och en grupp där samtliga händelser ingår. Den teoretiska referensram som ligger till grund för denna studie är till stor del baserad på Eugene F. Famas teorier kring olika marknaders effektivitet och hur de reagerar på ny information. När det gäller aktiemarknaden finns även en del teorier som tar sin utgångspunkt i mer sociologiska och psykologiska faktorer för att förklara rörelser i aktiepriser. Gällande tidigare forskning inom området har vi valt att presentera fyra studier som på ett eller annat sätt ansetts relevanta i förhållande till den studie vi avsett att utföra. Det uppkomna resultatet visar att inga noterbara samband förefaller existera på längre sikt eller för den minsta allvarlighetsgraden. Däremot finns det tecken på samband mellan en negativt avvikande avkastning på händelsedagen och dagen efter för de mer allvarliga händelserna, främst inom gruppen industriföretag, men att den negativt avvikande avkastningen till största del återhämtar eller ligger på samma nivå vid 30 börsdagar efter händelsedagen. De slutsatser som framkommit av undersökningen visar att det inte förefaller finnas någon anledning att gripas av ”panik” när en miljöhändelse inträffar likt den omfattning av dem som ingått i denna studie, och att en eventuell negativ avvikande avkastning under de två första dagarna förmodligen återhämtar sig eller håller sig på samma nivå under en tidsperiod efter händelsen. Däremot finns det skäl att hålla dessa företag under uppsikt då de avvikande avkastningarna varierar avsevärt från fall till fall.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur annonseringar om reporänteförändringar påverkar aktiekursen för banker och kommersiella fastighetsbolag samt om räntenivån har en långsiktig effekt på dessa branschers risk gentemot marknaden. Vidare ska det fastställas om det förekommer abnormala avkastningar för dessa två branscher gentemot marknaden vid annonseringstillfälle.  Studien använder sig av en eventstudiemetodologi med sekundär data där tillkännagivanden angående ränteförändringar från Riksbanken används som eventdag från perioden 2000-2009. Sju företag från OMX Large Cap är indelade i två sektorer där den abormala avkastningen från varje bolag beräknas för att se om det förekommer några skillnader gentemot ett marknadsindex. Vidare undersöks hur den årliga räntenivån påverkar beta och volatiliteten för banker och fastighetsbolag på längre sikt. Undersökningen finner en statistiskt signifikant men svag positiv korrelation mellan reporänteförändringar och banker där dock inga avgörande slutsatser angående orsaken till detta kan fastställas. Kommersiella fastighetsbolag visar ingen signifikant korrelation mellan ränteförändringar och kumulativa abnormala avkastningar gentemot ett marknadsindex. Vidare påverkas inte dessa två branschers betavärden och volatilitet av räntenivån på lång sikt.

Under senare år har verkställande direktörer omsatts i allt snabbare takt. Fenomenet kallas för VD-karusellen och syftar till att verkställande direktörer får ta allt större ansvar för utvecklingen på börsen. Marknaden i sin tur värdesätter den verkställande direktören vilket skapar reaktioner vid successioner. Detta kan anses paradoxalt eftersom den verkställande direktören påverkar hur marknaden värdesätter honom/henne. Syfte: Utifrån teorier och tidigare management forskning avser studien beskriva hur marknaden reagerar på successioner. Detta kombineras med hur företagen presterar efter successionen är genomförd. Studien kommer dessutom klargöra hur prestationen påverkas av en VD:s egenskaper. Teorier: Studien har sin teoretiska utgångspunkt i strategic management samt den effektiva marknadshypotesen. Metod: För att genomföra undersökningen har vi valt att tillämpa två olika metoder, den ena är en eventstudie som används för att studera marknadens reaktioner då information angående successionen blir offentlig. Den andra är en regressionsanalys som söker samband mellan de oberoende och den beroende variabeln. Den beroende variabeln har i båda fallen varit företagens utveckling på börsen vilket bidrar till intressanta diskussioner. Resultat: Vi har observerat att mindre bolag i större utsträckning reagerar negativt på information angående VD-byten. Större bolag kan vi däremot inte uttala oss om då resultaten i tillräckligt hög grad inte varit signifikanta. Liknande resultat har dessutom kunnat observeras vid undersökning av hur företagen presterar efter en succession. Slutsatser: Studien har bevisat att små bolag påverkas mer av en succession än stora bolag. Detta har kunnat konstateras både genom eventstudien samt av regressionsanalysen.

Problembakgrund & problemdiskussion: I dagens informationssamhälle finns det oändligt med möjligheter att nå information. Dels genom traditionell media i form av papperstidningar, men också genom webbaserade plattformar i mobiltelefonen, surfplattan och datorn. För investerare innebär detta att de dagligen möts av information om företag de äger och har ett intresse för. En stor del av den information som publiceras innehåller inte något fundamentalt värde. Enligt teori om en effektiv marknad och rationella investerare påverkas investerare inte av denna information. Inom beteendevetenskapen är detta däremot fullt tänkbart. Med en beteendevetenskaplig utgångspunkt önskar vi därmed undersöka om synligheten av bolagsnamnen i press påverkar likviditeten i deras aktier. Problemformulering: Påverkar synligheten av företagsnamnet i press, och i så fall hur, likviditeten i aktierna för bolagen listade på First North? Syfte: Huvudsyftet med studien är att utreda om handelsvolymen i aktierna för bolagen listade på First North påverkas av att bolagsnamnet syns i pressen. Om vi finner ett samband i huvudsyftet vill vi även som delsyfte undersöka om påverkan skiljer sig mellan tryckt och webbaserad press. Teori: Studien inkluderar teorin om den effektiva marknaden, bounded rationality samt behavioral finance teorier om övertro, social påverkan och flockbeteende, representativitet och familjaritet. Bounded rationality diskuterar människors verkliga beslutsfattande kontra de finansiella teoriernas uppfattning om effektiva marknader och rationella individer. Behavioral finance avser förklara investerarnas beteende. Grundtanken i teorin om övertro är att det finns investerare som överskattar sin egen förmåga. Social påverkan och flockbeteende är teorier om hur investerares beslut kan påverkas av omgivningen. Representativitet och familjaritet beskriver hur investerare tar investeringsbeslut utifrån sin känsla eller koppling till företaget. Metod: I utförandet av studien har en kvantitativ metod och deduktiv ansats använts. Vår studerade marknad är First North under åren 2011-2013. Urvalspopulationen består av 15 bolag listade på den svenska delen av denna. För dessa har vi samlat in data för antalet omnämnanden i tryckt och webbaserad press för årens alla dagar och finansiell information för samtliga 753 handelsdagar. Empiri/analys: Resultatet av undersökningen visar att handelsvolymen ökar vid ytterligare ett omnämnande av bolagen i den webbaserade pressen. Efter att ha inkluderat kontrollvariabler för bolagsstorlek, fundamentala nyheter, marknadssentiment med flera anser vi att ett orsakssamband styrkts. Studien visar att likviditeten i aktierna höjs vid ökad synlighet i webbaserad press. Utifrån detta har vi dragit slutsatsen att det finns investerare på First North vars beslutsprocess är betydligt mer invecklad än vad som antas i teori om effektiva marknader och rationella investerare. Investerarnas beteenden kan bättre förklaras av teorier inom behavioral finance. Slutsats: Vi anser att vi besvarat vår problemformulering och uppfyllt studiens syften. Studien har visat att likviditeten i aktierna för bolagen listade på First North påverkas av synlighet i webbaserad press.

This diploma thesis aims at assessing stock market efficiency using seventeen shares and stock index S&P 500 which represents whole market. Selected shares were traded using several tools from technical analysis from 2012 to 2016. Trading is based on buy / sell signals. These signals were generated by 38 automatic trading strategies, created from crossing rates and sliding averages, by crossing two different sliding averages and based on technical indicators MACD, RSD and Momentum. Theoretical part of this work is dedicated to capital market, stock market efficiency assessment, shares and different types of analysis, mainly to technical. Results of stock market efficiency assessment of finances when trading all tested strategies can be found in the practical part. Random movements of rates were proven, this implies that market is slightly effective. Best trading strategy cannot be determined, because there are too many factors influencing results. Passive strategy achieved better profit. According to complete average results, MACD a 50+200EMA has highest success rate. Least appropriate strategies were MACD+SL and RSI_30+70_2. The worst shares for active trading were EBS and MRK, best LCI, ABC and VRX.

Submitted by Aline Amarante (1146629@mackenzie.br) on 2018-05-02T18:25:28Z No. of bitstreams: 2 RICARDO ANTONIO FERNANDES.pdf: 2638527 bytes, checksum: e98ed88c1aea1466370a0a2240f7a7d6 (MD5) license_rdf: 0 bytes, checksum: d41d8cd98f00b204e9800998ecf8427e (MD5) / Approved for entry into archive by Paola Damato (repositorio@mackenzie.br) on 2018-05-04T16:00:11Z (GMT) No. of bitstreams: 2 RICARDO ANTONIO FERNANDES.pdf: 2638527 bytes, checksum: e98ed88c1aea1466370a0a2240f7a7d6 (MD5) license_rdf: 0 bytes, checksum: d41d8cd98f00b204e9800998ecf8427e (MD5) / Made available in DSpace on 2018-05-04T16:00:11Z (GMT). No. of bitstreams: 2 RICARDO ANTONIO FERNANDES.pdf: 2638527 bytes, checksum: e98ed88c1aea1466370a0a2240f7a7d6 (MD5) license_rdf: 0 bytes, checksum: d41d8cd98f00b204e9800998ecf8427e (MD5) Previous issue date: 2017-11-29 / This work tests using series of price data and dividends of the stocks that composed the theoretical portfolio of the IBOVESPA for the period between 1986 and 2016 with the objective of evaluating the market rationality through Present Value models. The methodology used is the analysis of cointegrated vectors of prices and dividends and the use of the VAR and cointegration approach. The influence of dividends on stock prices in 30 years and the hypothesis of efficient markets were evaluated. We conclude that the Brazilian market does not fit the proposed model. Two methodologies were used, one to evaluate the relationship between prices and dividends, and another to evaluate the efficiency of the market. / Este trabalho realiza testes utilizando séries de dados de preços e dividendos das ações que compuseram a carteira teórica do IBOVESPA para o período entre 1986 e 2016 com o objetivo de avaliar a racionalidade do mercado por meio de modelos de Valor Presente. A metodologia utilizada é a análise de vetores cointegrados de preços e dividendos e o uso da abordagem VAR e cointegração. Foi avaliada a influência dos dividendos sobre os preços das ações em 30 anos e a hipótese de mercados eficientes. Conclui-se que o mercado brasileiro não se ajusta ao modelo proposto. Foram utilizadas duas metodologias, sendo uma para avaliar a relação entre preços e dividendos, e outra para avaliar a eficiência do mercado.

Much has been written, by academics, about the impact sponsorship announcements have on the share price performance of sponsoring firms. The objective of this study was to investigate if this phenomenon was true for JSE listed companies with particular focus on three announcement categories i.e. (i) new, (ii) renew and (iii) termination. The Efficient Market Hypothesis as an aspect of Investment Finance behaviour was explored to understand why sponsorship announcements would or would not have an impact on the share price performance. For this study, descriptive research was done with a causal design as the study tested the relationship between two or more variables. The study analysed 118 sponsorship announcements made by 19 JSE listed companies over a period of eleven years and five months. The study then assessed the share price performance for the period 120 days prior to and 120 days after the announcement date. The share price holding periods were adjusted for that of the average Financial Services (J212) Index, the Industrial (J212) Index and the Resources (J258) Index respectively to ascertain whether the returns were abnormal or not. The results have shown that there were no evidence that the announcement of a (i) new, (ii) renewed or (iii) terminated sponsorship do have a significant impact on the performance of share prices for JSE listed companies. / Dissertation (MBA)--University of Pretoria, 2012. / Gordon Institute of Business Science (GIBS) / unrestricted

This study examined the impact of open-market stock repurchases by Real Estate Investment Trusts (REITs) on the share price of the featured company. Two aspects of investment finance are rational behaviour and efficient markets. Both of these concepts were explored to understand why a share repurchase would have an impact on a company share price.Causal research was conducted to analyse the correlation between a share repurchase event and the share price of the featured company. The share buyback announcements were collected from the Bloomberg database. The holding period returns were calculated and compared to zero to analyse whether there was any momentum or contrarian signals. The holding period returns were also adjusted for the average of the all REIT index to ascertain whether the returns were abnormal or not.The results have shown share repurchase transactions to be contrarian indicators of share price performance. Even when the results were adjusted for the REIT index, the negative returns continued. / Dissertation (MBA)--University of Pretoria, 2012. / Gordon Institute of Business Science (GIBS) / unrestricted

Capital markets are effective allocators of resources and are thus vital to a society’s economic growth. Capital markets in the European Union and the United States are widely regarded as efficient. This means that whenever information about an issuer is made public, the price of the securities associated with the issuer adjusts to reflect this new information. Market efficiency is a core tenet in securities markets regulation that justifies mandatory disclosure regimes.  In the European Union, issuers are prompted to disclose inside information as soon as it arises. However, whether inside information is at hand is in some sense a subjective assessment, which is why the European disclosure model is regarded as continuous – issuers at all times have to determine whether inside information is at hand. Meanwhile, the American system requires disclosure to be made on an ad hoc basis – the duty to disclose information arises when predetermined events materialise. As opposed to quarterly or yearly reports, these events are non-periodic. The respective disclosure philosophies have implications for issuer costs as well as investors in terms of market efficiency.  Given that both the European and American capital markets function well, at least prima facie, what are the practical advantages and disadvantages of the respective philosophies? This thesis lays out the legal pretext for both perspectives, the current regulations in place, and then compares them. The aim is to understand what the two legal systems have in common, what they do differently, and subsequently to analyse what this means in a bigger context, compared with the stated aims of the respective legislations.