Abstract  Master thesis in Business Administration, School of Business and Economics Linnaeus University 4FE17E VT2022  Authors: Eric Månsson & Marcus Nykvist  Supervisor: Magnus Willesson  Examiner: Christopher von Koch  Title: Identifying Reflexivity  Keywords: Reflexivity, EMH, AMH, fundamental value, market value, feedback loop, cognitive function, manipulative function.  Background: Current economic theory describes the risks the financial markets face as exogenous in nature. Several studies suggest the presence of an unaccounted-for risk which is not exogenous in nature but endogenous. Seemingly, the initial risk is exogenous but through the interaction between the market and its participants this risk can be either amplified or dulled. As such, current economic theory illustrates only partially the risks of financial markets as they do not account for endogenous risk. A theory is necessary which not only acknowledges the influence of exogenous risk but also considers the impact of endogenous risk after the fact. The theory of reflexivity offers a solution to this problem as it considers the interactions between the market and its participants and how these two affect each other, through the so-called cognitive- and manipulative function.  Purpose: As reflexivity entails a more complete description of the behavior of financial markets than current economic theory, the purpose of this study is to identify its occurrence.  Method: This study uses a deductive research approach along with a quantitative strategy to test its purpose. The utilized model is constructed through the theory of reflexivity and the implications this theory poses toward statistical testing. The study conducts its testing on a random sample of firms from the S&P 500 between 1992-2021 using annual data.  Results: The results of the study are invalidated due to the use of weak instruments in the market model, and due to a lack of endogeneity in the fundamental model. As such, the occurrence of reflexivity cannot be confirmed through this study. An interesting ancillary finding however is a methodological implication which suggests that different proxies for fundamental value as well as different instrumental variables may be necessary given a certain context to identify endogeneity and instrumental relevance respectively. / Sammanfattning  Examensarbete, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet, Företagsekonomi 4FE17E VT2022  Författare: Eric Månsson & Marcus Nykvist  Handledare: Magnus Willesson  Examinator: Christopher von Koch  Titel: Identifying Reflexivity  Sökord: Reflexivity, EMH, AMH, fundamental value, market value, feedback loop, cognitive function, manipulative function.  Bakgrund: Nuvarande ekonomiska teorier behandlar de risker som finns på de finansiella marknader som exogena. Hursomhelst, flertalet studier indikerar att det även finns risker som inte har tagits i beaktning och som eventuellt kan anses vara endogena. Det verkar därmed som att den ursprungliga risken är endogen, men genom samspelet mellan marknad och dess deltagare kan denna stärkas eller dämpas. Till följd av detta verkar det som att de nuvarande ekonomiska teorierna bara tar hänsyn till en del av alla de risker som existerar på de finansiella marknaderna. Med andra ord, det behövs en teori som inte bara tar hänsyn till de exogena riskerna, men som också uppmärksammar de endogena riskerna. Reflexivity erbjuder en sådan lösning i och med dess hänseende till interaktionen mellan marknad och marknadsdeltagare och dessas påverkan på varandra genom de så kallade kognitiva och manipulativa funktioner.  Syfte: Syftet med detta arbete är att identifiera reflexivity på marknaderna, eftersom att denna teori erbjuder en mer heltäckande beskrivning av marknadsbeteendet.  Metod: Tillvägagångssättet i denna studie är i form av en deduktiv forskning med en kvantitativ strategi för att testa syftet. Modellen som används är uppbyggd genom reflexivity-teorin och dess innebörd som denna teori har för statistisk testning. Testningen utgår från ett slumpmässigt urval av företag från S&P 500 mellan 1992 och 2021 på en årlig basis.  Resultat: Resultaten från denna studie ogiltigförklarades på grund av svaga instrumentala variabler i testningen och till följd av bristande endogenitet i den fundamentala modellen. Det gick därmed inte att bekräfta förekomsten av reflexivity genom denna studie.

Tidigare forskning har under sex decennier bevisat existensen av anomalin post-earnings-announcement drift (PEAD) som uppstår på finansmarknaden i samband med kvartalsrapporter. Denna anomali, vars existens indikerar en inkonsistens med EMH, visar att aktiepriser driftar i samma riktning som vinstöverraskningar i samband med publicering av finansiella rapporter. Vår studie undersöker huruvida denna anomali existerade på Stockholmsbörsen under åren 2010-2019. För att besvara frågeställningen undersöker vi 41 bolag som är noterade på OMX Stockholm genom en eventstudie innehållande 1640 kvartalsobservationer. Med hjälp av analytikerestimat delar vi in bolagen i portföljer om kvintiler. Setterberg (2011) som var den första att finna PEAD i Sverige fann drift för en innehavsperiod om 12 månader. Vi är istället intresserade av att undersöka kortsiktig avkastning och undersöker därför endast 60 handelsdagar. Studien finner inga belägg för att anomalin skulle ha funnits i Sverige under de studerade åren, eftersom icke signifikanta resultat uppnås för alla utom en portfölj. Resultatet indikerar att den svenska marknaden är mer effektiv än vad vi först trodde.

Title: Credit Rating Impact on Information Environment – A study on the informational impact of credit ratings in financial markets using equity analysts’ performance as proxy. Introduction: The credit rating agencies provide risk assessment for a massive amount of financial assets around the world. These risk assessments are in turn used by numerous different market participants. The general idea behind this industry is that the credit ratings provide additional information or alternatively increase the quality of information in financial markets. Recent studies (most of which is written after the financial crisis of 2008) argue that there are several issues in the rating processes leading to failure to provide accurate ratings. Other studies still claim that credit rating agencies still provide useful information or alternatively increase the quality of information by sorting and ranking public knowledge of assets. We see the need for an investigating study examining the informational benefits of credit rating in the information environment of markets. Research Approach: How does the issuing of credit ratings impact the information environment in financial markets? Purpose: The study aim to contribute to the understanding of the current and historical effects that credit ratings have, and have had, on the information quality of markets and hence the efficiency of markets. Method: Our study takes a deductive research approach where the methodology is one of a quantitative and explanatory character. To analyze the effects on market information we use the BKLS model (Barron, Kim, Lim & Stevens, 1998), which uses equity analysts’ performance as proxy for the information environment. These data are then used in a long-term time-series study looking for long-term changes in analysts’ performance with yearly observations. Furthermore we test the instant market effects on stock prices from the issuing of a credit rating in a secondary short-term time-series study with daily observations. Conclusions: We find that the issuing of a credit rating in fact decreases the amount/quality of information available in financial markets (both public and private information). We contribute these effects to conflicts of interest in the rating processes and agency problems in the relationship between issuer and credit rating agency. Several practical examples of this are found such as ratings shopping, solicitation of ratings issuing, agencies offering consultant services and the lack of regulatory measures taken by regulators such as ESMA and SEC. We propose several ways of developing the research in this field; most importantly we want to see future studies on the differences between solicited/unsolicited issuing of ratings.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka hur marknadseffektiviteten på Stockholmsbörsen har blivit påverkat av finanskrisen 2008, vilket genomförs genom att undersöka om bolag får avvikande avkastning vid publicering av kvartalsrapporter. Teori: Teorikapitlet utgår från den effektiva marknadshypotesen, där dess tre olika komponenter samt anomalier tas upp. Metod: Undersökningen genomförs med hjälp av en event studie och en hypotesprövning för att kontrollera hur effektiviteten på NasdaqOMX har blivit påverkad av finanskrisen. Undersökningen utgår ifrån en period på tre år, 2009-2011, och omfattar aktierna på index OMXS30. En insamling av kursdata från de 29 bolag som ingick i OMXS30 har skett, med hänsyn till datum för publicering av kvartalsrapporter. Detta ger totalt 261 observationer under dessa tre år. Empiri: Hypotesprövningen tillsammans med övrig empiri har visat att det kan finnas ett samband mellan publicering av kvartalsrapporter och bolagens aktiepris. Dock visar empirin att finanskrisens påverkan på effektiviteten har varit mycket liten. Analys: Analys av empirin tyder på att det finns tydliga tecken på att bolagens aktiepris påverkas vid publicering av kvartalsrapporter. Störst påverkan sker däremot publicering av kvartalsrapport ett och två. Analys av empirin visar även att marknaden har återhämtat sig snabbt efter finanskrisen. Slutsats: Undersökningen visar att det finns tecken på en mellanstark form av effektivitet på NasdaqOMX, även om denna inte är helt hundraprocentig. Dock är det svårt att dra en generell slutsats hur mycket 2008 års finanskris har påverkat denna effektivitet eftersom en finanskris har efterlöst en annan. / Purpose: The purpose of this paper is to examine how market efficiency on the Stockholm stock exchange has been affected by the financial crisis of 2008, which is carried out by examining if companies earn abnormal returns when publishing quarterly reports. Theoretical perspectives: The theory chapter is based on the efficient market hypothesis, where its three different components and anomalies are discussed. Methodology: The examination is carried out by an event study and a hypothesis test to control how the efficiency on NasdaqOMX has been affected by the financial crisis. The examination is based on a three year period, 2009-2011, and includes the stocks on the index OMXS30. Stock data has been collected from the 29 companies in the OMXS30, with regard to dates the quarterly reports were published. This gives a total of 261 observations under three years. Empirical outcome: The hypothesis test, together with other empirical results, has shown that there may be a relation between the publishing of quarterly reports and company stock price. However, empirical results show that the financial crisis effect on the market efficiency has been insignificant. Analysis: Analysis of the empirical results show that there are clear signs of change in company stock price when publishing quarterly reports. However, the significant change can be seen during the publishing of quarterly report one and two. Analysis of the empirical results also shows that the market has quickly readjusted after the financial crisis. Conclusion: The study shows that there are signs of semi-strong market efficiency on NasdaqOMX, even if this efficiency is not 100 percent strong. However, it is hard to come to a general conclusion on how much the financial crisis 2008 has affected this efficiency due to the fact that one financial crisis has resolved after another.

Syfte: Studien har utrett om aktiesplit genomförda på Stockholmsbörsen under åren 2004-2008 genererat överavkastning och i sådana fall om det har funnits några skillnader i överavkastning beroende på företagens storlek. Teori: Den effektiva marknadshypotesen, framförallt i dess semistarka form, har utgjort en teoretisk referensram för arbetet. Metod: En kvantitativ deduktiv forskningsansats har tillämpats med eventstudiemetodik som grund. Undersökningen behandlar en femårsperiod mellan 2004-2008 där ett urval av 56 stycken splitar mötte uppsatta kriterier. Dessa delades in i tre undergrupper beroende på bolagens kapitalstorlek vid splitgenomförandet. Kursdata för 250 dagar innan spliten och 250 dagar efter har samlats in för berörda bolag med hänsyn till splitdagen. OMXSPI har använts som jämförelseindex. Resultat: Resultatet tillsammans med hypotesprövning visar att överavkastning i samband med aktiesplit har påträffats för hela populationen under mätperioden. Ett möjligt samband mellan storleken på bolag och omfattningen överavkastning har även upptäckts. Den enskilt största överavkastningen uppmättes på splitdagen. Analys: En analys av resultaten pekar på att marknaden uppfattat aktiesplit som en positiv nyhet och i linje med tidigare forskning har det funnits överavkastning i tiden runt en aktiesplit. Vid uteslutande av en undergrupp som inte klarat hypotestestet kunde sambandet mellan företagsstorlek och omfattningen överavkastning till viss del bekräftas som negativt. Slutsats: Investerare har kunnat generera överavkastning i samband med aktiesplit på Stockholmsbörsen mellan 2004-2008. Resultatet tyder på ett negativt samband mellan företagsstorlek och överavkastning, däremot kan inte sambandet bekräftas tillfullo. / Purpose: The study has investigated whether or not stock splits on the Stockholm Stock Exchange during the years 2004-2008 generated positive abnormal return and in such case, has there been any difference in the positive abnormal return depending on firm size. Theory: The efficient market hypothesis, especially in its semi-strong form, has provided a theoretical framework for the essay. Method: A quantitative deductive research approach is applied with event study methodology used as basis. The study concerns a five-year period 2004-2008, where a selection of 56 splits met set criteria. These were divided into three groups depending on their capital size at the split date. The price data for 250 days before the split, and 250 days after were collected for the companies with regard to split day. The same data was collected for OMXSPI that was used as a benchmark. Results: The result together with hypothesis testing shows that positive abnormal return associated with stock split has been found in the overall population. A possible correlation between the firm size and the extent of positive abnormal returns has also been discovered. The single greatest positive abnormal return was measured on the split date. Analysis: An analysis of the results indicates that the market perceived stock split as positive news. There has been a positive abnormal return around the time of a stock split in line with previous research. The exclusion of a subgroup that failed hypothesis test revealed a partly confirmed negative relationship between firm size and the amount of positive abnormal returns. Conclusion: Investors have been able to generate positive abnormal returns in association with stock split on the Stockholm Stock Exchange from 2004 to 2008. The results suggest a negative correlation between firm size and positive abnormal returns, however, the correlation is not fully confirmed.

Klimatförändringar och global uppvärmning kan ses som bidragande faktorer kring hur naturkatastrofer blir allt mer frekventa. Naturkatastrofer kan skapa obalans mellan utbud och efterfrågan och ha en inverkan på aktiemarknaden. Syftet med denna studie är att undersöka naturkatastrofers, närmare bestämt orkanen Ians, inverkan på läkemedelsföretags aktiepriser. Studien antar en kvantitativ ansats och hämtar sin empiri från databasen Factiva. Genom att använda teorierna effektiva marknadshypotesen (EMH) samt behavioral finance studeras 61 stycken av de största börsnoterade läkemedelsföretagen i USA med en eventstudie. Läkemedelsföretagen delas in i storleksbaserade portföljer inom de tre läkemedelsföretags-kategorierna “Medical Equipment/Supplies”, “Pharmaceuticals” och “Healthcare Provision” där de undersöks och jämförs. Studien har även inkluderat en branschspecifik variabel i form av godkända läkemedelsprodukter för “Pharmaceuticals”. Läkemedelsföretagen observeras fem dagar före eventdagen, under själva eventdagen (28 september), och fem dagar efter eventdagen. Enligt resultaten går det att tyda att endast ett signifikant samband av elva hypotesprövningar kunde observeras, vilket var för mindre stora läkemedelsföretag inom kategorin Healthcare Provision med en negativ CAAR på -4,15 procent. Tidigare forskning visar blandade reaktioner hos branscher till följd av naturkatastrofer, däribland fann Malik och Faff (2022) ett liknande negativt signifikant samband för små läkemedelsföretag inom Healthcare Provision. Resultatet indikerar att mindre stora läkemedelsföretag inte är lika motståndskraftiga vid naturkatastrofer som stora läkemedelsföretag. Vidare indikerar även resultatet att aktieprisförändringarna i eventstudien agerat likartat med aktieindexet S&P 500 och det är därmed troligt att studiens resultat till stor del beror på effekterna av S&P 500. / Climate change and global warming can be seen as contributing factors to the increasing frequency of natural disasters. Natural disasters can create imbalances in supply and demand and have an impact on the stock market. The purpose of this study is to investigate the impact of natural disasters, specifically Hurricane Ian, on pharmaceutical company stock prices. The study adopts a quantitative approach and draws its empirical data from the Factiva database. Using the theories of the Efficient Market Hypothesis (EMH) and behavioral finance, 61 of the largest publicly traded pharmaceutical companies in the United States are studied using an event study. The pharmaceutical companies are divided into size-based portfolios within the three pharmaceutical company categories: "Medical Equipment/Supplies", "Pharmaceuticals", and "Healthcare Provision", where they are examined and compared. The study also includes an industry-specific variable in the form of approved pharmaceutical products for the "Pharmaceuticals" category. The pharmaceutical companies are observed five days before the event day, on the event day itself (September 28), and five days after the event day. According to the results, only one significant relationship out of eleven hypothesis tests could be observed, which was for smaller Healthcare Provision companies with a negative CAAR of -4.15 percent. Previous research shows mixed reactions among industries following natural disasters, including Malik and Faff (2022) finding a similar negative significant relationship for small Healthcare Provision pharmaceutical companies. The result indicates that smaller Healthcare Provision companies are not as resilient to natural disasters as larger pharmaceutical companies. Furthermore, the result also suggests that the stock price changes in the event study have acted similarly to the S&P 500 stock index, indicating that the study's results are largely influenced by the effects of the S&P 500.

Problem: Begreppet CSR har fått allt mer uppmärksamhet. Företagen tycks vara måna om att skydda sitt rykte och undvika händelser som kan skada deras bild som ett ”socialt ansvarsfullt företag”. Det råder i dagsläget ingen klarhet över hur pass allvarligt ett företag bestraffas av sina aktieägare när de missköter sitt sociala ansvar.  Syfte: Syftet med uppsatsen är att se hur den svenska finansiella marknaden reagerar på företag som missköter sitt sociala ansvar. Resultatet kan hjälpa företagen att ta ett mer välgrundad beslut kring resursfördelningen mellan vinstdrivande investeringar och CSR-drivna projekt. Resultatet kan även hjälpa investerare att på ett tydligare sätt kunna förutse vad som sker med deras aktier vid händelser som påverkar företagets CSR-image. Metod: En event studie kommer att utföras för att se om företagets aktie ger en abnormal avkastning. Publiceringen av noggrant utvalda händelser i någon av de tre tidningarna Expressen, Aftonbladet & Dagens Nyheter kommer att användas som händelsedatum. Ett t-test kommer att testa om den abnormala avkastningen kan bekräftas genom en dubbelsidig hypotesprövning. Slutsats: Nollhypotesen för de 30 utvalda händelserna kunde inte förkastas, vilket innebär att ingen signifikant abnormal avkastning uppstod vid publiceringen av nyheter som berörde företagens sociala misskötsel. Den finansiella marknaden reagerade alltså inte på sådana händelser. Slutsatsen blir därför att investerare är rationella aktörer som tycks ignorera händelser som inte berör företagets förmåga att skapa avkastning till dem.

<p>Capital Asset Pricing Model (CAPM) är den prissättningsmodell som mest frekvent används av aktörer på den finansiella marknaden samt i litteratur för att förklara sambandet mellan risk och förväntad avkastning. Teorin grundades under 1960-talet av William Sharpe och tidiga empiriska tester av modellen visade att den med hög förklaringsgrad kunde estimera en framtida förväntad avkastning givet en viss risknivå. På senare år har dock CAPM fått stark kritik eftersom nya empiriska undersökningar demonstrerat att modellen inte längre verkar visa en rättvisande avkastning i förhållande till risk.</p><p>För att undersöka om den över 40 år gamla modellen fortfarande visar någorlunda rättvisande beskrivningar av verkligheten har vi ställt oss frågan: Går det att med hjälp av historiska data förutspå en riskfylld tillgångs avkastning på den svenska aktiemarknaden?</p><p>Vid besvarade av denna fråga har studien syftet Att med hjälp av portföljer studera huruvida sambandet mellan risk och avkastning, vilket postuleras av CAPM, stämmer på den nutida svenska aktiemarknaden.</p><p>Vi har utifrån vår kunskapssyn kritisk rationalism använt oss av en kvantitativ metod för att försöka ge svar på problemställningen, vilken angreps med ett deduktivt tillvägagångssätt. Den teoretiska referensramen behandlar teorier som portföljval, den effektiva marknadshypotesen och CAPM. Det empiriska materialet består av historiska aktiekurser vilka bearbetades och användes till att komponera flertalet portföljer. Dessa portföljer har sedan analyserats genom regressionsanalys och jämförts med ett aktiemarknadsindex i syfte att besvara vår problemställning.</p><p>Det som framkommit genom studien är att det till viss del med hjälp av historiska data går att förutspå en riskfylld tillgångs avkastning på den svenska aktiemarknaden. Även om vi delvis kan ge stöd åt den testade modellen anser vi inte att betavärdet, som ensamt förklarande variabel och mått på risk, bör tillämpas vid beslutsfattande av investeringar, något som CAPM förutsätter att det ska göra. Det linjära samband som CAPM postulerar bedömer vi vara bristande i tillämpbarhet på dagens komplicerade aktiemarknad eftersom fler variabler än historiska data påverkar aktiekurserna.</p>

<p>The purpose of this Bachelor thesis is to analyze if there is a correlation between stock prices and the amount of searches of the companies names on Google. The theories used in the study were Capital Asset Pricing Model (CAPM) and Efficient Market Hypothesis (EMH). Regressions analysis is used as the statistical method to see if there is a significant correlation between the stock prices and the amout of searches of the company name on Google. The data used were the rate of return of three companies (ABB, Oriflame and Sandvik) on the Nasdaq OMX Nordic stock market, the rate of return of the Nasdaq OMX Nordic stock market index (OMX Stockholm_PI) and the Google search frequency from Google Trends on each company. The result showed no significance and the conclusion of the thesis is that there is no significant correlation between the three studied companies and their search frequency on the search engine Google.</p> / <p><strong>Syfte</strong>: Syftet med uppsatsen är att undersöka ifall det finns ett samband mellan företags aktiekurser och sökfrekvens på företagets namn på söktjänsten Google.</p><p><strong>Data: </strong>Daglig avkastning på ABB:s, Oriflames och Sandviks aktier, Aktieindex samt Googels sökfrekvens.</p><p><strong>Teorier: </strong>Capital Asset Pricing Model (CAPM), Effektiva marknadshypotesen (EMH)</p><p><strong>Slutsats: </strong>Det råder inget signifikant samband mellan de undersökta företagens aktiekurser och deras företagsnamns sökfrekvens på söktjänsten Google.</p>

The purpose of this Bachelor thesis is to analyze if there is a correlation between stock prices and the amount of searches of the companies names on Google. The theories used in the study were Capital Asset Pricing Model (CAPM) and Efficient Market Hypothesis (EMH). Regressions analysis is used as the statistical method to see if there is a significant correlation between the stock prices and the amout of searches of the company name on Google. The data used were the rate of return of three companies (ABB, Oriflame and Sandvik) on the Nasdaq OMX Nordic stock market, the rate of return of the Nasdaq OMX Nordic stock market index (OMX Stockholm_PI) and the Google search frequency from Google Trends on each company. The result showed no significance and the conclusion of the thesis is that there is no significant correlation between the three studied companies and their search frequency on the search engine Google. / Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka ifall det finns ett samband mellan företags aktiekurser och sökfrekvens på företagets namn på söktjänsten Google. Data: Daglig avkastning på ABB:s, Oriflames och Sandviks aktier, Aktieindex samt Googels sökfrekvens. Teorier: Capital Asset Pricing Model (CAPM), Effektiva marknadshypotesen (EMH) Slutsats: Det råder inget signifikant samband mellan de undersökta företagens aktiekurser och deras företagsnamns sökfrekvens på söktjänsten Google.