Undersökningens syfte är att ta reda på hur arbetet med employer branding går till inom vården samt hur viktigt arbetsgivarvarumärket är för generation Y. Det ska även tas reda på vad som gör en arbetsgivare attraktiv ur sjuksköterskestudenters perspektiv. I denna undersökning används ett kvalitativt metodval där intervjuer har genomförts med respondenter från ett landsting och sjuksköterskestudenter på ett universitet. Resultatet från undersökningen visar att landstinget aktivt arbetar med employer branding på ett långsiktigt sätt utifrån en strategisk plan i ett samarbete mellan HR-avdelningen och kommunikationsenheten. Resultatet visar även att arbetsgivarvarumärket är viktigt för generation Y och att de ställer krav på en arbetsgivares värderingar och varumärke. Slutligen visar även resultatet att sjuksköterskestudenter finner vissa egenskaper mer attraktiva än andra i val av arbetsgivare, samt att det finns specifika attribut som är signifikanta för just sjuksköterskor.

Syftet med studien var att undersöka hur de fem dimensionerna i employer attractiveness scale (EmpAt) värderades hos en potentiell arbetsgivare bland högskolestuderande studenter vid en högskola i mellersta Sverige utifrån kön, ålder och förvärvsarbete hos de studerande. En enkätundersökning med ett strategiskt urval gjordes med totalt 121 studenter som deltagare. Resultatet analyserades med hjälp av en multivariat variansanalys (MANOVA) och visade att det förelåg en signifikant skillnad i fråga om kön. Kvinnor värderade dimensionerna social, tillämpning och utvecklinghögre än män. Resultatet visade ingen skillnad i ålder (unga vs. äldre) eller förvärvsarbete (ja vs. nej).

Syftet med den här studien har varit att undersöka hur ett företag arbetar för att deras EVP ska återspeglas i de anställdas uppfattningar om vilka man är som organisation. Det som studerades var dels vad företaget gör för att deras Employer Value Proposition ska förankras i de anställdas uppfattningar om organisationen; vad som bidrar till deras uppfattning och; hur de uppfattningarna stämmer överens med företagets Employer Value Proposition. Studiens teoretiska utgångspunkt utgick från teorier om organisationsidentitet, -image och styrning av organisationsidentiteter. Undersökningen genomfördes på ett stort IT-bolag genom sex semistrukturerade intervjuer med 1 - 2 informanter från skilda affärsenheter. Intervjuerna kompletterades även med studier av interna policydokument om företagets arbete med Employer Value Proposition. Resultatet har analyserats genom en tematisk analys där de tre delarna av IT-bolagets Employer Value Proposition valdes som huvudteman. De tre huvudtemana var: Entreprenörskap, Balans i livet och Ansvar och ledarskap. Resultatet visade att företaget arbetar i varierande grad med målsättningar, värderingar, handlingar och praxis för att deras Employer Value Proposition ska återspeglas i de anställdas uppfattningar om vilka man är som organisation. Det som främst bidrar till de anställdas uppfattningar om organisationsidentiteten är de aspekter som är en integrerad del av det dagliga arbetet. Entreprenörskap är den delen av Employer Value Proposition som tydligast överensstämmer med de anställdas uppfattningar. Även balans i livet upplevs i stor utsträckning överensstämma. Gällande ansvar och ledarskap framkom däremot en diskrepans mellan de anställdas uppfattningar och företagets Employer Value Proposition.

The purpose of this essay has been to study if the CEO of a specific ICA-store are using their employees in order to build the brand that they want for their specific store, and especially if they are using a strategy called employer branding. It is interesting to study this since almost everyone in Sweden gets affected of ICA in their everyday life and it is interesting to study how they have been able to build a brand that is so successful. But also, how they get people to build a relationship to their ICA-store. The research questions the study aim to answer are: -        Is the CEO of an ICA-store using employer branding in the work to build the stores brand? -        Does the CEO of an ICA-store put specific demands on the employees in how they talk and interact with the customers and is there any specific values the employees should represent? -        How does the internal communication take place and what is being communicated within the specific ICA-store? The theory that we have used for this study is a, from start, economic and human research theory called employer branding but used with a communicational point of view to understand the communication behind employer branding as a strategy to build a brand. The material of the study has been gathered through semi-structural interviews which in turn has been analyzed through thematisation analysis. The result of the study has shown how the strategy of how to build the specific stores brand depends on what vision the CEO of the store has for it. It is not decided through centralized rules from the central organization of ICA. How every specific store decides to build their brand is up to the specific store and what they want to achieve.

Uppsatsen ämnar identifiera vilka egenskaper som upplevs vara önskvärda i ett arbete samt om dessa varierar mellan olika grupper i samhället. Vidare studeras i vilken mån önskvärda egenskaper tillgodoses i arbetet och på vilket sätt matchning mellan önskemål och verklighet påverkar arbetstillfredsställelsen. Datamaterialet som ligger till grund för uppsatsen har inom ramen för International Social Survey Programme (ISSP) insamlats 2016 via en enkätundersökning gällande åsikter om jobb och arbetslivet. Resultaten visar att samtliga önskvärda egenskaper som studeras upplevs vara viktiga, samtidigt som vissa skillnader över vad som värderas högt återfinns mellan bland annat kön, ålder och sektor. Vidare visas att önskemål som realiseras i arbetet ökar arbetstillfredsställelsen. Framförallt är ett intressant och självständigt arbete viktigt för att känna sig nöjd.

Idag förväntar sig människor att deras arbetssituation ska uppfylla behov som sträcker sig längre än det mest grundläggande, så som mat och tak över huvudet. Detta har gjort att företag har blivit tvungna att allt mer anpassa sina organisationella strategier för att behålla arbetskraft inom företaget. Det innebär också att det blivit viktigare att locka till sig rätt kompetens och för att göra det krävs att man har ett starkt arbetsgivarvarumärke, ett så kallat Employer Brand. Medarbetare betraktas inte bara som ett företags viktigaste resurs i konkurrensen med andra företag utan också som företagets ansikte utåt. I en växande digitaliserad värld blir därför medarbetares aktivitet på sociala medier något företag måste förhålla sig till i sin Employer Branding- strategi. Studien behandlar därför hur modeföretag arbetar för att attrahera och behålla arbetskraft samt hur de använder sina medarbetare i marknadsföringssyfte på sociala medier. För att ta reda på detta har en kvalitativ studie utförts med sex mindre modeföretag. Syftet med studien var att undersöka hur mindre modeföretag förhåller sig till Employer Branding i kontexten rörande sociala medier. Resultatet visar att trots att företag värderar sociala medier högt som ett marknadsföringsverktyg, ges väldigt lite av den uppmärksamheten till Employer Branding-strategier. Studien demonstrerar dessutom att företag saknar organisationella strategier rörande medarbetares användning av sociala medier trots att betydelsen av detta erkänns. Studien identifierar också attityder angående risker kopplade till medarbetares aktivitet på Sociala medier där företag var antingen benägna att värdesätta idén om organisationell transparens eller kontroll över företagets värderingar.

This master's thesis deals with the analysis of the image of the Employer brand of global company on the local market in the Czech Republic. As a theoretical basis focuses on defining brand as such, its value and its management. The basic concepts of Employer Branding: Employer Brand, EVP and some tools for building external employers' brands were also defined. The aim of the thesis is to map attitudes of university students to the employer's brand of selected local branch of chosen global company. I also investigated whether the study of selected university affect student perceptions of the brand. In the practical part, the thesis deals with the analysis of the specific employer brand and external brand building tools. Questionnaire research is carried out among students and scatter analysis is used for the evaluation. Other research tools are case studies in the form of storytelling, analysis of free associations, and semantic differential. The results are proposed recommendations for the company based on the evaluation of the perception of the employer's brand and also the model of the ideal employer.

The master´s thesis summarizes complex view on employer branding, including formation of theoretical base, which is then applied in the form of actual employer branding project at SETOS Retail Ltd. The thesis aims to design particular stages in the process of creating employer`s brand creation, which optimize effectiveness of following processes in human resources, after that the process is being created and its benefits are evaluated at the company. The designed stages are based on the theoretical base, situational and employee analysis. The thesis consists of creation of the EVP (Employee Value Proposition), company values and mission that have been defined based on qualitative research with employees. The master´s thesis embodies creation of the Culture-Book Life Hacking, the company profile on the platform COCUMA and definition of the recruitment processes including onboarding of employees. Finally, mainly monitoring employee retention validates the thesis` contribution and benefits.

I denna studie har vi undersökt hur kön uttrycks på Instagram i kvinnodominerade och mansdominerade yrken. Vi ville undersöka om det fanns skillnader och likheter mellan hur olika arbetsgivare som representerar kvinno respektive mansdominerade yrken publicerar inlägg. Forskning visar att många företag använder sig av just Instagram i employer branding syfte, för att nå ut till potentiella medarbetare. Forskning visar även att arbetsmarknaden är könssegregerad och att bild och text kan illustrera föreställningar om vad som är manligt och kvinnligt. Vi har genomfört en kvalitativ analys med kvantitativa inslag där vår metodologiska utgångspunkt varit diskursanalys. 150 Instagraminlägg har analyserats i tre olika kvinnodominerade yrken och 150 inlägg i tre olika mansdominerade yrken. Resultatet av vår studie visar att kön uttrycks på ett könsstereotypiskt sätt i både bild och text i såväl kvinnodominerade yrken som mansdominerade yrken. Detta visades till exempel genom att sätta prefixet kvinna innan eller efter titlar inom mansdominerade yrken. Inom de kvinnodominerade yrkena syntes det genom att kvinnorna framställdes som glada och trevliga medan männen framställdes som hårt arbetande. Resultatet visade även ett fåtal Instagraminlägg där kön uttrycktes på ett könsneutralt sätt. Denna könsstereotypiska framställning syntes främst inom kvinnodominerade yrken vilket kan bero på att mansdominerade yrken inte vill feminiseras och att mansdominerade yrken har mer tryck på sig från samhället att inkludera kvinnor.

Syftet med denna studie var att utreda vad studenter på Civilingenjörsprogrammet i interaktion och design på Umeå universitet söker efter hos framtida arbetsgivare. Detta för att kunna synliggöra faktorer som är viktiga att ta hänsyn till för företag som är i behov av deras kompetens. För att uppnå syftet skapades en enkät med 13 frågor som respondenterna fick skatta på en sexgradig skala där 1 motsvarade irrelevant och 6 motsvarade helt avgörande. Det lämnades utrymme för respondenterna att lyfta egna synpunkter som de ansåg vara viktiga att ta hänsyn till. Resultaten visade att samtliga aspekter ansågs som relativt viktiga för studenterna men att det ändå fanns vissa skillnader. De faktorer som skattades som mest väsentliga var ”att ha chefer som är ärliga, inspirerande, skyddande, aktiverande och respekterande”, ”att arbetsuppgifterna är intressanta” och ”du tycker att arbetsplatsen är rolig att jobba på”. De tre aspekter som skattades lägst var ”att arbetet belönas genom förmåner som t.ex. Friskvårdsbidrag”, ”att trivas med den rådande organisationskulturen” och ”att arbeta tillsammans med talangfulla personer”. Dessutom föreslog resultaten att kvinnor hade en tendens att i genomsnitt betrakta aspekterna som lyftes i enkäten som viktigare än vad män gjorde.