Titel: Finns det något samband mellan ESG-score och finansiell prestation för företag  inom finansmarknaden i Europa? En kvantitativ studie på 52 banker i Europa. Nivå: Examensarbete på grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi Författare: Hakki Arhan Altunsayar och Ensar BujupiHandledare: Jan Svanberg  Datum: 2023 – majSyftet: Syftet med denna studie är att undersöka hur ESG-score påverkar den finansiella  prestationen för företag inom finansmarknaden i Europa.  Metod: Denna studie har en positivistiskt forskningsfilosofi med en hypotetiskt- deduktiv ansats. Studien innefattar en kvantitativ strategi som har genomförts med data från 52 banker inom finansmarknaden i Europa för året 2021. Studiens data är hämtad från databasen Refinitiv Eikon. Datan har sedan analyserats i statistikprogrammen SPSS och Minitab.  Resultat och slutsats: Studiens resultat visar att det förekommer ett svagt icke signifikant negativt samband mellan ESG-betyg och finansiell prestation i banker som är lokaliserade och verksamma inom Europa.  Examensarbetets bidrag: Studien bidrar till att fylla ett forskningsgap där vi tar reda på om det råder ett samband mellan ESG-betyg och finansiell prestation inom finansmarknaden i Europa, då tar vi specifikt hänsyn till bankerna inom marknaden, studien bidrar till forskningsområdet företagsekonomi med inriktning redovisning.  Förslag till fortsatt forskning: Det krävs ytterligare forskning med andra typer av analyser och fler variabler. Detta för att kunna dra en mer omfattande slutsats om det förekommer samband mellan ESG-score och finansiella prestationer på finansmarknaden i Europa.  Nyckelord: CSR, Legitimitetsteorin, ESG, Intressentteorin, finansiella prestationer. / Title: Is there a relationship between ESG scores and financial performance of financial  market companies in Europe? A quantitative study of 52 banks in Europe Level: Final assignment for Bachelor’s Degree in Business Administration  Author: Ensar Bujupi & Hakki Arhan Altunsayar  Supervisor: Jan Svanberg  Date: 2023 - May  Aim: The purpose of this study is to investigate how the ESG-score affects the financial performance of companies within the financial market in Europe.  Method: This study has a positivistic research philosophy with a hypothetical- deductive approach. The study includes quantitative strategy that has been carried out with data from 52 banks in the financial market for the year 2021. The data for the study has been taken from Refinitiv Eikon database. The data has then been analyzed in statistical programs such as SPSS and Minitab.  Results and conclusions: The results of the study show that there is a weak non- significant negative relationship between ESG ratings and financial performance in banks located and operating within Europe.  Contribution of the thesis: The study contributes to filling a research gap where we find out if there is a relationship between ESG ratings and financial performance within the financial market in Europe, then we specifically take into account the banks within the market, the study contributes to the research area of business finance with a focus on accounting.  Suggestions for future research: Further research is required with other types of analyzes and more variables. This is to be able to draw a more comprehensive conclusion if there is a connection between the ESG score and financial performance on the financial market in Europe.  Key words: CSR, Legitimacy theory, ESG, Stakeholder theory, financial performance.

The European Union (EU) is attempting to steer capital towards environmentally friendly investments by implementing a new classification system for sustainable investments, the EU Taxonomy. However, the classification system may be ineffective in countries such as Sweden where similar systems already exist. This thesis attempts to understand the effects of the EU system in Sweden by investigating how the investment strategies of actively managed sustainable funds in the Swedish markets are affected. First, the EU Taxonomy was compared to a selection of existing systems for sustainable investments commonly used by sustainable funds in the Swedish markets. The comparison was conducted with respect to six aspects: environmental, social, governance, general, ethical and design. Second, fourteen semi-structured interviews were conducted with employees from various fund companies that manage the targeted funds. The comparison showed that the EU Taxonomy differs greatly from the existing systems. The most significant dissimilarities are that (1) the EU Taxonomy is more extensive in the environmental aspect and that (2) the EU system requires the fund companies to conduct more voluminous compliance work. The interview results displayed that (1) the fund companies are generally positive towards the implementation of the EU Taxonomy, (2) they might struggle to conduct the compliance work and (3) the demand from the funds' investors will be a crucial factor for the success of the classification system. The authors concluded that the new classification system has a substantial potential of being effective among actively managed sustainable funds in the Swedish markets. Yet, it is highly dependent on the demand from the funds' investors and on third-party data providers that can facilitate the compliance work. The expected effects are naturally that the funds adjust their investment strategies in line with six environmental objectives defined in the EU Taxonomy. / Europeiska Unionen (EU) planerar att styra kapital mot hållbara investeringar genom att implementera ett nytt klassificeringssystem för hållbara investeringar, EU Taxonomin. Klassificeringssystemet kan dock bli ineffektivt i länder som Sverige där liknande system redan finns. Denna avhandling försöker förstå effekterna av EU-systemet i Sverige genom att undersöka hur investeringsstrategierna för aktivt förvaltade hållbara fonder på de svenska marknaderna påverkas. Först jämfördes EU Taxonomin med ett urval av befintliga system för hållbara investeringar som används av många hållbara fonder på de svenska marknaderna. Jämförelsen genomfördes med avseende på sex aspekter: miljö, socialt, ägarstyrning, generellt, etik och design. Därefter genomfördes fjorton semistrukturerade intervjuer med representanter från olika fondbolag som förvaltar de avsedda hållbarhetsfonderna. Jämförelsen visade att EU Taxonomin skiljer sig mycket från de befintliga systemen. De mest betydande skillnaderna är att (1) EU Taxonomin inkluderar mer omfattande miljökriterier och att (2) EU-systemet kräver att fondbolagen utför ett mer omfattande efterlevnadsarbete. Resultaten från intervjuerna visade att (1) fondbolagen generellt sett är positiva till implementeringen av EU Taxonomin, (2) att det kan bli en stor utmaning att utföra efterlevnadsarbetet och att (3) efterfrågan från fondernas investerare kommer att vara en avgörande faktor för EU Taxonomins framgång. Slutsatsen är att det nya klassificeringssystemet har goda förutsättningar för att bli effektiv bland aktivt förvaltade hållbara fonder på de svenska marknaderna. Samtidigt är det starkt beroende av efterfrågan från fondernas investerare och av tredjepartsdataleverantörer som kan underlätta efterlevnadsarbetet. De förväntade effekterna är att fonderna anpassar sin investeringsstrategi i linje med de sex miljömål som har definierats i EU Taxonomin.

Företagande har nästan alltid cirkulerat kring att vara så kostnadseffektivt som möjligt såvälsom att vinstmaximera. Men under senare år har intresset för företags ansvarstagandegällande miljö, sociala faktorer och bolagsstyrning ökat från både intressenter och aktieägare.Även fast insatserna rörande dessa frågor medför ökade kostnader för företagen, kan det ivissa fall vara lönsamt, eftersom bland annat kostnaden av eget kapital tenderar att minska. Vivar således intresserade att undersöka huruvida företags årsredovisningar och denmedföljande hållbarhetsrapporten har något informationsinnehåll för investerare, samt omdetta innehåll skiljer sig åt beroende på om företagen påvisar höga eller låga ESG-poäng. Föratt fastställa uppsatsens frågeställning undersöker vi handelsvolymen för företag listade påOMX Nasdaq Stockholm mellan åren 2017-2021. Vidare applicerar vi eventstudiemetodensom vårt val av metod för att upptäcka en eventuell förekomst av avvikelsevolym.Eventperioden sträcker sig mellan 1 dag före till 1 dag efter eventet, emedanestimeringsperioden tar plats 10 till 60 dagar före och efter eventet. Resultatet indikerar attföretags ESG-poäng inte verkar ha någon inverkan på avvikelsvolymen vid annonsering avårsredovisningen. / The fundamentals of business have almost always focused on the priority to be as costefficient as possible and to maximize profits. But during recent years there's been anincreasing interest from both stakeholders and shareholders, regarding companies’ actions onenvironmental, social and governance responsibility. Although it inflicts extra expenses forbusiness to address these issues, it can sometimes be beneficial, since for instance it canlower the cost of equity capital. Therefore we were interested in researching whether therelease of companies' full-year reports and the accompanying mandatory CSR-report, had anyinformation content for investors, and also whether the content differs between companieswith high and low ESG scores. To determine the issue of the thesis we decided to investigatethe trading volume of companies listed on OMX Nasdaq Stockholm between years2017-2021, and performed an event study as our choice of method to detect any abnormaltrading volume. The event period was set to 1 day before and after the event, whereas theestimation period took place 10 to 60 days before and after the event. The result indicates thatcompanies’ ESG score does not seem to have any effect on abnormal trading volume on dayof release.

ESG investing is a hot subject in today’s world with socially responsible investments under management reaching 35.3 trillion in the beginning of 2020. Corporations today are highly affected by social and government pressure to take on corporate social responsibility. This rise in corporate social responsibility has led to a need for a deeper understanding of what lies beneath the ESG score and how this affect financial performance. In this study we disassemble the ESG score into its 10 subcategories and test how risk and financial return get affected by investing in a high scored portfolio compared to a low scored one. The study is carried out from the start of 2012 to the end of 2021. When testing our portfolios, the Fama-French five-factor model is applied, and we find results that shows that the alpha is positive and significant in 16 out of 20 portfolios. Our findings suggest that investing in low scored portfolios produce higher excess return than both the top portfolio and the market and that a portfolio consisting of low scored corporations have a higher Sharpe ratio in general than a portfolio consisting of high scored stocks. Furthermore, we find results indicating that for most of the ESG subcategories, investing in the portfolios with high ESG subcategory scores will provide significant excess return to the market.

Sustainability work has garnered increasing attention in society and among stakeholders. A key concept within sustainability is ESG, which encompasses environmental, social work, and corporate governance. The ESG concept builds upon CSR, which focuses on companies' societal responsibilities. Due to inconsistent findings in previous research, there is a growing interest in exploring the impact of sustainability work on companies' financial performance. Thus, this study aims to examine the relationship between sustainability work (ESG) and financial performance within the banking sector of Sweden, Denmark, Norway, Finland, and Iceland. To achieve this goal, correlations between ESG ratings and ROA, as well as ROE, were analyzed for 148 companies in the aforementioned countries. The data was obtained from the Refinitiv Eikon database and analyzed using the statistical software IBM SPSS. The results indicated a positive association between sustainability work (ESG) and financial performance, with corporate governance having a greater influence on financial performance compared to social and environmental factors. Further research suggestions include conducting similar studies in other countries and industries, as results may differ. Additionally, exploring alternative databases apart from Refinitiv Eikon could be beneficial to assess if different results are obtained.

With a background in EU regulations and an increased interest in Environmental, Social, and Governence (ESG) policies in companies when investing, this thesis considers the individual contributions to market risk in portfolios by different ESG parameters. It explores two different methods to examine if there are effects consistent across the whole Nordic markets, and the possibility to express any effects within portfolios in a clear way. It uses the OMXNORDIC index as the market index and two different fund portfolios as example portfolios, one of which is an article 9 fund. The quantile regression approach does not show any consistent effects across the whole Nordic market from any ESG parameter explored. It does however make for a clear way to present the effects on the portfolio level for each ESG parameter. The employed Copula approach does show some consistent difference between the ESG parameters for the market and in portfolios, as well as differences between the portfolios. Both of the explored methods should allow for comparisons between, and reports on, fund portfolios which would improve the ESG analyses of funds. / Mot bakgrund av EU-lagstiftning och ett ökat intresse i företags förhållning till Environmental, Social, och Governence (ESG) frågor, så utforskar den här uppsatsen ESG-faktorers bidrag till marknadsrisk i fondportföljer och på den nordiska marknaden. Uppsatsen använder två olika metoder för att undersöka om det finns potentiella konsekventa effekter på den Nordiska aktiemarknaden, och möjligheten att presentera resultat på portföljnivå på ett tydligt sätt. OMXNORDIC används som marknadsindex, och två olika fondportföljer används som exempelportföljer, varav en är en artikel 9 fondportfölj. Quantile regression-metoden visar inte på några konsekventa effekter över hela den nordiska marknaden, för någon av ESG-parametrarna. Däremot så resulterar metoden i ett tydligt sätt att presentera påverkan av ESG-parametrarna på portföljnivå. Copula-metoden som används visar på några konsekventa skillnader mellan ESG-parametrar, både för marknaden och i fondportföljerna, samt skillnader mellan portföljerna i sig. Båda metoderna lämpar sig till att jämföra och bygga rapporter på fondportföljer, vilket borde leda till bättre ESG-analyser av fonder.

[pt] Este trabalho tem como objetivo fazer uma revisão bibliográfica acerca de conceitos e diretrizes internacionais de ESG (Environmental, Social and Corporate Governance), com foco em critérios ambientais, para investimentos estrangeiros. A partir disso, buscamos lançar um olhar para duas importantes entidades do agronegócio brasileiro: a Associação Brasileira do Agronegócio (ABAG) e a Confederação da Agricultura e Pecuária do Brasil (CNA). Buscamos identificar os reflexos das diretrizes internacionais gerais e de ESG para o meio ambiente referente a investimentos estrangeiros e a narrativa dessas instituições. / [en] This work aims to carry out a literature review on international ESG concepts and guidelines (Environmental, Social and Corporate Governance), with a focus on environmental criteria, for foreign investments. Based on this, we seek to take a look at two important Brazilian agribusiness entities: the Brazilian Agribusiness Association (ABAG) and the Confederation of Agriculture and Livestock (CNA). We seek to identify how international and ESG guidelines related to environment and foreign investments reflect on these institutions narratives.

Covid-19-pandemin och efterföljande marknadskrasch skapar en unik möjlighet att analysera det finansiella värdet av hållbarhet. Denna studie undersöker uthållighet hos hållbara företag på den svenska aktiemarknaden under Covid-19-kraschen. Tidigare litteratur är tvetydig gällande värdet av hållbarhet men indikerar att det kan agera som en “hedge” under kristid. Däremot saknas forskning om detta samband på marknader där hållbarhetsrapportering är obligatoriskt. Denna studie analyserar Covid-19-kraschen med hjälp av en eventstudiemetod. Genom tvärsnitts- och difference-in-differences regression analyserar vi avvikelseavkastning för hållbara företag på den svenska aktiemarknaden. Efter kontroller för företags- och dagsfasta effekter finner vi att de mest hållbara svenska företagen fick en daglig avvikelseavkastning på 0,526 procent från 24 februari 2020 till 31 mars 2020. Dock hade samma företag en daglig avvikelseavkastning på -0,518 procent efter den 16 mars 2020, då Sveriges regering och riksbank presenterade krispaket för att stimulera den svenska ekonomin. Detta resultat indikerar att hållbarhet hade en positiv påverkan på företags uthållighet på aktiemarknaden under Covid-19-kraschen. Resultatet är statistiskt signifikant och går i linje med tidigare studier på marknader som inte omfattas av obligatorisk hållbarhetsrapportering. / The Covid-19 pandemic and the subsequent market crash provides a unique opportunity to analyze the financial value ​​of environmental and social (ES) sustainability. This study examines the resiliency of sustainable companies in the Swedish stock market during the crisis. Previous literature is ambiguous about the value of sustainability but indicates that it can act as a hedge in times of crisis. However, research on this subject is lacking in markets where sustainability reporting is mandatory. This study uses an event study design to analyze the Covid-19 crash. We analyze abnormal returns for sustainable companies in Sweden through cross-sectional and difference-in-differences regression. Following controls for day and firm fixed effects we find that the Swedish companies within the highest quartile of sustainability score received a daily abnormal return of 0,526 percent from 24 February 2020 to 31 March 2020. However, the same companies had a daily abnormal return of -0,518 percent after 16 March 2020, when the Swedish Government and the Swedish Riksbank presented crisis packages to stimulate the Swedish economy. The results indicate that sustainability positively affected stock resilience during the Covid-19-crisis. Our results are statistically significant and align with similar studies in markets where sustainability reporting is not mandatory.

Titel: Är logistikföretagens CSR-rapportering ett verktyg för att signalera uppriktigt ansvar eller ett tecken på greenwashing?  Nivå: Examensarbete på grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi  Författare: Natalie Grossmann och Paulina Borg Handledare: Jan Svanberg Datum: 2024 - Januari Syfte: Corporate Social Responsibility (CSR) är en central fråga till följd av den globala klimatkrisen och en ökad medvetenhet bland intressenter, där logistiksektorn i synnerhet står inför betydande utmaningar. Syftet med studien är att undersöka sambandet mellan CSR-prestation och CSR-rapportering för logistikföretag utifrån ett signalerings- respektive greenwashing perspektiv. Studien ämnar därmed att utforska om företagen ärligt rapporterar sina insatser med avsikt att signalera en överlägsen prestation, eller om de istället använder rapporteringen till att försköna en undermålig prestation. Metod: Studien utgår från den positivistiska forskningstraditionen och en deduktiv ansats. Materialet består av kvantitativ sekundärdata som inhämtas från Thomson Reuters databas Refinitiv Eikon för perioden 2017-2022. Som urval har 90 logistikföretag studerats och materialet har analyserats genom multipla regressioner i programmet IBM SPSS. Resultat och slutsats: Resultatet indikerar ett starkt positivt samband mellan CSR-prestation och företagens beslut att CSR-rapportera. Studien drar därmed slutsatsen att logistikföretag i enlighet med signaleringsteorin använder CSR-rapporteringen till att öppet och transparent redovisa sina faktiska CSR-prestationer. Detta snarare än att de försöker vilseleda sina intressenter genom greenwashing. Examensarbetets bidrag: Studiens resultat bidrar med värdefulla insikter för logistiksektorn, företag, intressenter och samhället. Detta med anledning av att studien visar hur logistikföretagen redovisar sina verkliga prestationer, vilket stärker trovärdigheten inom branschen. Detta i sin tur har betydelse för såväl företagens intressenter som samhället i stort. Förslag till fortsatt forskning: Framtida forskning kan med fördel inkludera mindre och onoterade företag samt utforska hur institutionella krafter, såsom tvingande och normativ isomorfism, påverkar CSR-rapporteringen. Nyckelord: CSR-rapportering, ESG, greenwashing, logistik, signalering, CSRprestation / Title: Is the CSR reporting of logistics companies a tool of signal genuine responsibility or a sign of greenwashing? Level: Student thesis, final assignment for Bachelor Degree in Business Administration Authors: Natalie Grossmann and Paulina Borg Supervisor: Jan Svanberg Date: 2024 - January Aim: Corporate Social Responsibility (CSR) is a central concern due to the global climate crisis and increased awareness among stakeholders, whereas the logistics sector, in particular, is facing significant challenges. The purpose of the study is to examine the relationship between CSR performance and CSR reporting for companies in the logistics sector from a signaling and greenwashing perspective. The study aims to determine whether logistics companies report their efforts with the intention of honestly signaling superior performance or if they use the reporting to embellish an inferior CSR performance.  Method: The study aligns with the positivist research tradition and adopts a deductive approach. The dataset comprises quantitative secondary data sourced from the Thomson Reuters database Refinitiv Eikon for the period 2017-2022. A sample of 90 logistics companies has been examined, and the data has been analyzed through multiple regressions using the IBM SPSS program.  Results and conclusions: The findings reveal a robust positive correlation between CSR performance and companies’ decisions to engage in CSR reporting. The study concludes that, in accordance with signaling theory, logistics companies utilize CSR reporting to openly and transparently communicate their actual CSR performance, rather than attempting to mislead stakeholders through greenwashing. Contribution of the thesis: The study's findings provide valuable insights to the field of logistics, benefiting companies, stakeholders, and society. This is because the study demonstrates that logistics companies transparently disclose their actual performance, the credibility within the industry receives reinforcement. This in turn, holds significance for both corporate stakeholders and the wider societal context. Suggestions for future research: Future research should include smaller and non-listed companies and explore how institutional forces, such as coercive and normative isomorphism, influence CSR reporting. Key words: CSR-reporting, ESG, greenwashing, logistic, signaling, CSR-performance

Title: International standards in sustainability reports: The differences in applicationbetween the EU and the USA. Level: Bachelor Authors: Anna Wallberg & Sofia Lundgren Supervisor: Jan SvanbergDate: 2024 – January Background: Non-financial accounting and reporting is relevant in today's societybecause society has become more aware and involved in sustainability issues. Researchers and decision-makers have difficulty agreeing on what is essential in nonfinancial reporting, thus different methods have arisen from different directives, whichresult in complicated consequences. Purpose: To analyze information within non-financial reporting in the US, and examinedifferences in the use of methods. The study is based on GRI standards against SASB'sguidelines. Method: The study uses a quantitative method and a deductive approach to examinenon-financial information from the US. Results & Conclusion: Policies and objectives are equally essential between GRI andSASB, however, a difference can be detected in the substantial effects that are reported. The study found a clear contrast in the materiality of the non-financial reports, and theydepend on the direction the standardization organizations choose to focus on. Contribution: The study has contributed to the research area by showing that there arelarge differences in information, regarding the substantial effects in environmentalreporting regarding the non-financial reports. Continued research: One recommendation is to carry out an in-depth study, whichexamines the underlying factors why companies choose not to report all substantialeffects in their non-financial reports. Keywords: Corporate social responsibility (CSR), ESG, SASB, Global reportinginitiative (GRI), Sustainability reporting / Titel: Internationella standarder inom hållbarhetsrapporter: Skillnaderna inomtillämpningen GRI och SASB:s ramverk i USA Nivå: Examensarbete på grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi Författare: Anna Wallberg och Sofia Lundgren Handledare: Jan Svanberg Datum: 2024 - Januari Bakgrund: Icke-finansiell redovisning och rapportering är aktuellt i dagens samhälle pågrund av att samhället har blivit mer medvetet och involverad i hållbarhetsfrågor. Forskare samt beslutsfattare har svårt att enas om vad som är väsentligt inom ickefinansiell rapportering, därmed har olika metoder uppstått från skilda direktiv, somresulterar i komplicerade konsekvenser. Syfte: Att analysera upplysningar inom icke-finansiell rapportering i USA, samtundersöka skillnader inom användandet av metoder. Studien utgår från GRI-standarderkontra SASB:s riktlinjer. Metod: Studien använder sig av en kvantitativ metod samt en deduktiv ansats för attundersöka icke-finansiell information från USA. Resultat och slutsats: Policys och mål är likvärdigt väsentlig mellan GRI och SASB,dock kan skillnader upptäckas i de substantiella effekterna som påverkar och rapporteras. Studien upptäckte en tydlig kontrast när det gäller väsentligheten i de ickefinansiella rapporterna, och dessa beror på den inriktningstandardiseringsorganisationerna väljer att fokusera på. Examensarbetets bidrag: Studien har bidragit till forskningsområdet genom att visa attdet finns stora skillnader inom upplysningar, när det gäller de substantiella effekterna imiljörapportering beträffande de icke-finansiella rapporterna. Förslag till fortsatt forskning: En rekommendation är att uträtta en fördjupande studie,som undersöker de bakomliggande faktorerna till varför företag väljer att inte rapporteraalla substantiella effekter i sina icke-finansiella rapporter. Nyckelord: CSR, ESG, SASB, GRI, hållbarhetsrapportering