Bakgrund: I takt med klimatförändringarna har EU publicerat nya förordningar som syftar till att begränsa den sektor som har högst koldioxidutsläpp. Private Banking-sektorn omfattas av de nya förordningarna och tidigare forskning lyfter fram olika faktorer som påverkar en Private Bankers integrering av ESG i investeringsprocessen i arbetet mot att uppnå Parisavtalet och de globala målen 2030. Forskningsfråga: Hur arbetar Private Bankers med miljö-, sociala och styrningskriterier? Syfte: Syftet med denna studie är att analysera vilka faktorer som påverkar en Private Banker att integrera miljö-, sociala och styrnings (ESG-) kriterier i investeringsprocessen. Studien avgränsar till Private Banking-sektorn i Sverige. Metod: Studien har genomfört på ett kvalitativt tillvägagångssätt i kombination med en abduktiv ansats. Intervjuerna har genomförts med fem olika respondenter från tre olika storbanker i Sverige från Halmstad, Göteborg och Stockholm. Teoretisk referensram: Den teoretiska referensramen behandlar tre olika teorier; aktieägarteori, intressentteori, nyinstitutionell teori. Resultat: Det görs tydligt att trenden inom storbankerna är hållbarhet. De olika faktorerna visar sig ha ett samband i hur en Private Banker integrerar ESG i investeringsprocessen genom att faktorerna påverkar varandra. De formella reglerna har störst påverkan i en Private Bankers investeringsbeslut inom storbankerna, men är även formad efter samhällets normer och värderingar. En utmaning inom sektorn är att få sina kunder mer medvetna om den påverkan deras placeringar har.

Mergers and acquisitions (M&A) are a popular way of growing a company. This is challenged by previous research that shows that an M&A-transaction generally harms the financial key metrics of the acquiring company. The main focus of this report is to examine if there is an effect on financial ratios for Scandinavian companies partaking in an M&A as an acquirer. The effect is captured by the movements in the key metrics return on equity (ROE), return on assets (ROA), return on invested capital (ROIC), EBIT-margin. In addition, both ESG-ranking and underlying non-financial values, like if the deal was domestic or not, the age of the executives and board gender diversity, are looked at for a better understanding of what differences there are between the performance of M&As.  A database of Scandinavian companies acting within Europe was created containing the specific deal characteristics over a period of three years prior as well as three years after the deal. The statistical methods used to analyze this data were Wilcoxon signed-rank test, bivariate Pearson Correlation and Independent Samples t-test. The generated results in the aggregated dataset showed a negative performance of ROE and ROIC in the period after the deal, compared to the period prior to the deal. This result was also seen in the sub-set of foreign deals with an additional negative performance of ROA for the acquirer while the sub-set of domestic deals did not show any significant negative performance in the period after the deal. We found that it was not possible to analyze the post-period effect on ESG-ranking as the data for our included companies was too scarce. Our findings suggest, when looking at our certain key metrics, that M&A-transactions are not economically justified and that executives might be partially motivated by something other than economic performance when deciding upon an M&A. It is furthermore possible to conclude that the disclosing of ESG data has not been a priority for companies in the past and continues to be ignored by the masses which makes it difficult to progress academically in this field.

The theoretical and practical importance of working capital management (Sharma & Kumar, 2011) and its strong link with the firm’s financial stability (Wang et al., 2020, p. 2; Kamel 2015, p. 35) make it one of the most important functional areas of corporate finance. Although literature and the corporate world recognize corporate sustainability mainly through corporate social responsibility (CSR), ESG emerged in the recent past and quickly made its strong footfall as an indicator of corporate sustainability. Literature is evident that studies have mainly focused on studying both working capital management (WCM) and corporate sustainability in relation to firm financial performance (FFP), while scant research has assessed the relationship between WCM and corporate sustainability (Barros et al., 2022, p. 1). The primary purpose of this study is to examine the relationship between corporate sustainability and WCM in the Swedish market to fill this gap in the literature and contribute to the existing body of knowledge on the subject matter through its findings, especially with reference to the use of ESG rating scores.  The relationship was examined through the quantitative approach. Sample data was comprised of 418 firm-year observations retrieved from Refinitiv Eikon on 38 firms listed on Nasdaq Stockholm between 2010-2020. ESG rating scores were used to measure corporate sustainability, while two proxy measures; cash conversion cycle (CCC) and working capital requirements (WCR) were for WCM. Stata software was used to find the results of the study by running the pertinent regression models using robust standard errors. Various statistical tests were performed to satisfy all the OLS classical assumptions. The empirical results of our study revealed mixed findings. The findings connected to CCC indicated no statistically significant relationship between ESG scores and CCC which allowed us to conclude that sustainable firms in Sweden do not operate with a shorter CCC (or cash cycle). The findings connected to WCR indicated a significant negative relationship of WCR with the environmental and social score, however no relationship with ESG and governance scores. These results allowed us to conclude that sustainable firms in Sweden are able to operate with WCR (or cash requirements), however, these effects entirely come from the environmental and social pillars, which indirectly implies more sustainable firms can operate with lower levels of debt than their counterparts. Since we found no significant effect from the ESG scores for both CCC and WCR, our findings were partially in line with the shareholder theory, the stakeholders’ theory, and the legitimacy theory we used as theoretical references in our study. The overall findings of our study allow us to suggest sustainable firms in Sweden reconsider their working capital policy decisions to achieve working capital efficiency (a shorter cash cycle) while staying aligned with their sustainability goals.

Sammanfattning   Titel: Effekten kvinnliga styrelseledamöter och ämbetstid i styrelsen har på CSR samt kulturella skillnaders inverkan på sambanden   Nivå: ​Examensarbete på Grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi.   Författare: Celine Andersson och Louise Eriksson.   Handledare: ​Jan Svanberg.   Datum: ​2019 – Juni.   Syfte: ​På grund av påtryckningar från samhället har företagens intresse för CSR-aktiviteter på senare år ökat, och även skapat reglering och restriktioner kring detta. Ansvaret för att dessa regler och restriktioner efterföljs är styrelsens, där styrelsens agerande kan bero på dess sammansättning. Studien syftar till att undersöka om kvinnliga styrelseledamöter samt ämbetstiden i styrelsen kan ha en påverkan på företagens CSR genom ändrat intresse i dess CSR-aktiviteter, och även se om kulturella skillnader har en inverkan på ett eventuellt samband.   Metod: ​Studien har en positivistisk utgångspunkt med en hypotetisk-deduktiv ansats. Forskningsstrategin som studien utförs inom är kvantitativ, där data angående kvinnliga styrelseledamöter, ämbetstid i styrelsen och CSP hämtats från 598 respektive 704 företag från Europa respektive USA, vilket resulterat i 2990 respektive 3520 observationer under femårsperioden 2013-2017. För insamling av datan har vi använt databasen Thomson Reuters Datastream. Vi har även hämtat data angående nationers kulturella skillnader från Hofstede Insights, med hjälp av Country Comparison Tool. Sammanställning av datan har skett med hjälp av statistikprogrammet SPSS.   Resultat & slutsats: ​Det resultat studien kommer fram till är att det finns ett positivt samband mellan kvinnliga styrelseledamöter och CSR. Vi ser att ämbetstiden i styrelsen har en liten effekt på CSR, men här behövs det ytterligare forskning. Kulturella skillnader kan vi fastställa har en modererande effekt på båda ovanstående samband.   Examensarbetets bidrag: Bidraget som studien ger är en ökad kunskap kring hur styrelsens ämbetstid påverkar företagets CSR, den ger även en påbörjad fyllnad av forskningsgapet som finns kring hur kulturella skillnader påverkar sambandet. Vidare har vi ökat ett säkerställande av det positiva sambandet mellan kvinnliga styrelseledamöter och CSR, samt fastslagit att kulturella skillnader påverkar kvinnliga styrelseledamöters makt gällande CSR, samt hur ämbetstiden i styrelsen påverkar beslut kring CSR.   Förslag till fortsatt forskning: ​För framtida forskning på ämnet efterfrågar vi studier för den optimala andelen kvinnliga styrelseledamöter och var gränsen går för att det positiva sambandet mellan kvinnliga styrelseledamöter och CSR blir svagare. Vidare forskning på ämnet kan även vara att djupare studera om ämbetstiden har en påverkan på företagets CSR.   Nyckelord: ​Kvinnliga styrelseledamöter, ämbetstid i styrelsen, kulturella skillnader, CSP, CSR, Hofstede och ESG. / Abstract   Title: The impact of female board members and board tenure have on CSR and cultural differences on these relationship   Level: ​Student thesis, final assignment for Bachelor Degree in Business Administration   Author: ​Celine Andersson and Louise Eriksson   Supervisor: ​Jan Svanberg   Date: ​2019 - June   Aim: ​Due to pressure from the society, companies interest in CSR activities has increased in recent years, and has also caused regulation and restrictions on this. The board is responsible for ensuring that these rules and restrictions are complied with, where the boards actions may depend on its composition. This study aims to investigate whether female board members and the board tenure can have an impact on the companies CSR through a changed interest in the the companies CSR-activities, and also see if cultural differences might have an impact on a possible relationship.   Method: ​The study has a positivistic starting point with a hypothetical-deductive approach. The research strategy in which the study is conducted is quantitative, where data on female board members, board tenure and CSP were obtained from 598 and 704 companies from Europe and the US, which resulted in 2990 and 3520 observations during the five-year period 2013-2017. For data collection, we have used the Thomson Reuters Datastream database. We have also collected data on nations' cultural differences from Hofstede Insights, using the Country Comparison Tool. Compilation of the data has been made using the statistical program SPSS.   Result & Conclusions: ​The result we found in the study is that there is a positive correlation between female board members and CSR. We can see that the board tenure has a small effect on CSR, but here further research is needed. Furthermore, we can determine that cultural differences have a moderating effect on both of the above relationships.   Contribution of the thesis: ​The contribution that the study provides is an increased knowledge of how board tenure affects the company's CSR, it also provides a commenced filling of the research gap that exists about how cultural differences affect the relationship. Furthermore, we have increased the assurance of the positive relationship between female board members and the CSR and has established that cultural differences affect the power of women board members regarding CSR, and how the board tenure affects decisions about CSR.   Suggestions for future research: ​For future research on the subject, we demand studies for the optimal proportion of female board members and where the limit goes for the positive relationship between female board members and CSR to be weaker. Further research on the subject can also be on whether the board tenure has an impact on the company's CSR.   Key words: ​Women on boards, board tenure, cultural features, CSP, CSR, Hofstede and ESG.

There is a growing awareness of, and commitment to, Responsible Investment (RI) in the institutional investment markets internationally. RI is defined as the consideration of environmental, social and/or governance (ESG) issues in long-term oriented investment decision-making. As the role of ESG in determining investment risk and opportunity becomes more evident, and as ESG data becomes more available, RI is increasingly seen as an area of potential investment innovation. This thesis applies institutional, evolutionary and relational economic geography theories to examine this trend, exploring the mainstreaming of RI through novel empirical and conceptual research. This thesis examines the investment learning processes and information channels available in Western liberal market economies of the UK, US and Australia. It adopts economic geography knowledge and innovation frames towards answering the question: 'Now that ESG information is more widely available in the investment markets, why has this not catalysed a greater shift towards RI integration in mainstream investment decisions?'. Learning, language and leadership factors within the institutional investment industry are all argued to help answer this question. This research uses a mixed method approach, with analysis based on a survey of 154 investment professions, 97 semi-structured interviews and a case of RI innovation. This thesis develops a conceptual framework of the communication channels and information sources used in investors' innovation-decision-process, drawing attention to the importance of both social and asocial learning processes in generating and sharing knowledge about climate issues within investment markets. Following this, the thesis examines the role of 'local buzz' and 'global pipelines' in facilitating access to, and uptake of, ESG information. Levels of buzz and pipelines are found to vary in different financial centres, and are facilitated by formal and informal networking linked to RI groups. Importantly, then, this thesis finds that both spatial and relational proximity influence investors' access to ESG information and RI knowledge. The second half of this thesis examines whether and how RI information, knowledge and practice can be integrated into existing individual and organisational decision-making frameworks. It highlights the need to better translate RI information into investment-relevant language, and provides an example of how environmentally-driven stranded assets can be reframed as a version of sunk costs, contributing novel spatial-temporal theorisations of this concept. Through an illustration of RI decision-making by the investment consultant Mercer and the University of Sydney endowment fund, this thesis highlights that the capacity to integrate RI through the investment chain does exist. However, willingness to do so is found to be hindered by institutional and organisational path dependent norms, reduced only in some firms by seeing RI as an innovative area of competitive advantage from growing client demand. This thesis therefore finds that RI is being adopted in increasingly more mainstream investment firms, but this is not always fully integrated throughout the firm, and that uptake is geographically varied based on exposure to networks of information and knowledge sharing, and institutional, organisational and individual norms. Ultimately, this thesis therefore contributes towards understandings of the processes underpinning the mainstreaming of RI, but also contributes to broader economic geographies of investment, knowledge sharing and innovation.

Titel: Finns det ett samband mellan CSR och lånens löptid? - En kvantitativ studie på 300 publika bolag mellan 2008 - 2016 Nivå: Examensarbete på Grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi Författare: Matilda Tapper och Linda Tufvesson Handledare: Jan Svanberg Datum: 2018 – Maj Syfte: Företagens sociala ansvarstagande blir en allt viktigare fråga, inte minst för intressenter och långivare vid bedömning av företagsrisken och kreditrisken. Många forskare har studerat hur CSR påverkar ett företags kapitalstruktur och vi vet därför att CSR påverkar företagens möjlighet att ta kortfristiga lån eftersom socialt ansvarstagande företag har en lägre finansiell risk. Syftet med den här studien är därför att undersöka om CSR påverkar ett företags val mellan lång- och kortfristigalån. Metod: Studien utgår från en positivistisk forskningsfilosofi och har en hypotetisk-deduktiv ansats. Studien har en kvantitativ strategi och tidsperspektivet består av en longitudinell design som genomförts med sekundärdata från Thomson Reuters databas Datastream med data för åren 2008 - 2016. Urvalet består av 300 publika europeiska bolag för vilka data har analyserats med multipla regressionsanalyser i statistikprogrammet IBM SPSS. Resultat & Slutsats: Resultatet indikerar på att det inte föreligger något samband mellan total CSR och lånens löptid, vilket troligtvis drivs av att miljödimensionen antar ett negativt samband som är lika starkt som företagsstyrningsdimensionens positiva samband. Studiens resultat visar inte heller på något samband mellan den sociala dimensionen och lånens löptid. Slutsatsen är därför att inget samband föreligger mellan total CSR och lånens löptid. CSR-aktiviteter inom miljödimensionen anses vara det som främst ligger i intressenternas intressen. Förslag till fortsatt forskning: Då det i studien visat sig att sambanden skiljer sig åt mellan de olika dimensionerna bör framtida forskning se till varje enskild dimension och se mer till de kategorier och indikationer som underbygger dessa dimensioner. Vi föreslår även att en liknande studie genomförs, med en löptid på tre år istället för ett år som definition på långfristiga skulder, för att ge underlag för jämförelser mellan Europa och USA. Uppsatsens bidrag: Studien bidrar till att fylla det forskningsgap som finns för europeiska bolag gällande sambandet mellan CSR och lånens löptid samt till att undersöka sambandet mellan varje enskild dimension och lånens löptid.Studien bidrar också till teorin gällande att användningen av eget kapital inte bara påverkas av sociala aktiviteter, utan även av total CSR. Det praktiska bidraget är i form av bevis på att företag kan påverka kostnaden för eget kapital genom CSR och därmed ett företags ekonomi som helhet. / Title: Is there a relationship between CSR and debt maturity? - A quantitative study of 300 public European companies between 2008 - 2016 Level: Student thesis, final assignment for Bachelor Degree in Business Administration Author: Matilda Tapper and Linda Tufvesson Supervisor: Jan Svanberg Date: 2018 – May Aim: Corporate social responsibility becomes an increasingly important issue, not least for stakeholders and lenders in assessing corporate risk and credit risk. Many researchers have studied how CSR affects the capital structure of a company and we know that CSR affects companies' ability use short-term debt because socially responsible companies have a lower financial risk. The aim of this study is therefore to investigate whether CSR affects a company's choice between long-term and short-term debt. Method: The study assumes a positivistic research philosophy and has a hypothetical- deductible approach. The study has a quantitative strategy and the time perspective consists of a longitudinal design, implemented with secondary data from Thomson Reuters database Datastream with data from the years 2008 - 2016.The sample consists of 300 public European companies for which data were analyzed by multiple regression analyzes in the IBM SPSS statistics program. Result & Conclusion: The results indicates that there is no correlation between total CSR and debt maturity, which is probably driven by the environmental dimension assuming a negative relationship that is as strong as the positive relationship with the corporate governance dimension. The result of the study also shows no correlation between the social dimension and debt maturity. The conclusion is therefore that there is no correlation between total CSR and debt maturity. CSR-activities within the environmental dimension are considered to be the main interests of stakeholders. Suggestions for future research: As the study showed that the relationships differ between the different dimensions, future research should address each individual dimension and look more at the categories and indications that support these dimensions. We also suggest that a similar study may be conducted, with a debt maturity of three years instead of one year as the definition of long-term debts, to provide basis for comparisons between Europe and the United States. Contribution of the thesis: The study contributes to filling the gap of research that exists for European companies regarding the relationship between CSR and debt maturity, as well as investigating the relationship between each individual dimension and debt maturity. The study also contributes to the theory that the use of equity is not only influenced by social activities but also by total CSR. Also, a practical contribution in the form of evidence that companies can influence the cost of equity through CSR and thus a company´s economy as a whole.

Syfte: Företagens sociala ansvar diskuteras alltmer frekvent och CSR har vuxit fram som en viktig fråga för företagen och dess intressenter. Som en respons på detta har frågan kring företagens ansvar att betala skatt också lyfts fram som en del i det sociala ansvaret. Då tidigare studier visat på motstridiga resultat har det diskuterats om företagets lönsamhet har någon påverkan på sambandet mellan CSR och skatteundandragande, och att denna modererande variabel kan vara en orsak till de tidigare motstridiga resultaten. Syftet med denna studie är därför att undersöka om företagets lönsamhet har någon påverkan på sambandet mellan CSR och skatteundandragande, baserat på företag på den europeiska marknaden. Metod: Studien använder en positivistisk forskningsfilosofi med en hypotetisk-deduktiv ansats. Studien har en kvantitativ forskningsstrategi och en longitudinell design som genomförts med data över tio år på 460 publika europeiska företag, för åren 2007-2016. Studien bygger på sekundär data från databasen Thomson Reuters Datastream. Data har analyserats i statistikprogrammen SPSS och STATA. Resultat & slutsats: Studiens resultat ger bevis på att lönsamheten har en viss modererande effekt på sambandet mellan CSR och skatteundandragande. Företag som visar på en hög lönsamhet visar istället på ett större positivt samband mellan CSR och skatteundandragande, vilket tyder på att de ser skatt och CSR som två åtskilda aktiviteter. Resultatet gällande olika institutionella strukturers påverkan på sambandet, visar att det finns skillnader beroende på vilken institutionell struktur företaget befinner sig inom. Studiens slutsats är därför att lönsamheten har en modererande effekt på sambandet mellan CSR och skatteundandragande, samt att lönsamma företag visar större tendenser för skatteundandragande aktiviteter än mindre lönsamma. Examensarbetets bidrag: Studien bidrar till den empiriska forskningen för europeiska företag, gällande sambandet mellan CSR och skatteundandragande. Den bidrar även till att öka den empiriska forskningen på ämnesområdet samt huruvida företagets institutionella tillhörighet påverkar ovan nämnda samband. Resultatet bidrar med värdefull teoretisk information till den motstridiga forskningen gällande sambandet mellan CSR och skatteundandragande. Förslag till fortsatt forskning: Ett förslag till fortsatt forskning är att använda andra mått för skatteundandragande, då begreppet anses vara så brett. Ytterligare ett förslag är att utföra en liknande studie där CSR delas utifrån dess olika dimensioner för att se om det finns skillnader mellan dem. Ur ett populationsperspektiv finns det ett gap gällande den globala forskningen, ett förslag är därför att genomföra en liknande studie, där börsnoterade bolag från hela världen inkluderas. Där företagen sedan fördelas utifrån den institutionella struktur som de tillhör, för att analysera resultatet utifrån institutionell nivå i ett globalt perspektiv. / Aim: Companies social responsibility has been discussed more frequently and CSR has grown to be an important question for companies and their stakeholders. As a response to this the question regarding companies’ responsibility to pay tax has also been lifted as a part of their social responsibility. Earlier studies has showed contradictory results regarding the relation between CSR and tax avoidance, and arguments regarding companies results has emerged as an moderating variable to the relation. The purpose of this study is to examine the correlation between CSR and European companies’ effective tax rate, and if the influence of profitability has any effect on this relation. Method: The study is assumes a positivistic research philosophy with a hypothetical-deductive approach. The study has a quantitative strategy and a longitudinal design, implemented with ten-year data of 460 public European companies, for the time period 2007-2016. The study is based on secondary data from the database Thomson Reuters Datastream. The data has been analyzed in two statistical programs, SPSS and STATA. Result & Conclusions: The result of the study gives some evidence that profitability has a moderating effect on the relationship between CSR and tax avoidance. Companies that has high profitability shows a greater positive relationship between CSR and tax avoidance, which indicates that they view tax and CSR as substitutes or as two opposite activities. The result regarding different institutions influence on this relationship, shows that there are differences depending in which institution the company is located. The conclusion from this study is therefore that profitability have a proven moderating effect on the relationship between CSR and tax avoidance, companies with high profitability does show greater tendencies to use more tax avoidance when their CSR-activities are higher, then does companies with less profitability. Contribution of the thesis: The study contributes to the empirical research for European companies, regarding the relationship between CSR and tax avoidance. It also contributes to the empirical research in this area of research, and whether or not the companies sectorial or institutional belonging effect the relationship between CSR and tax avoidance. The result contributes with valuable theoretical information to the contradictory research regarding the relationship between CSR and tax avoidance. Suggestions for future research: One suggestion for future research is to use other measurements for tax avoidance, when the description of tax avoidance is so wide. Another suggestion is to do a similar study where CSR is divided into its separate dimensions to see if there is differences between them, regarding the relation towards tax avoidance. From a population perspective there is a gap regarding the global research on this subject, one suggestion is therefore to perform a similar study, where public companies from all over the world is included. Then group the companies depending on which institution the belong to, to analyse the results from an institutional level from a global perspective.

The recent and well debated topic of sustainable investments together with the contradiction of the typical sustainable individual and the typical investor constitutes the purpose for the empirical research. Secondary shareholder data obtained from the Central Securities Depositary, Euroclear Sweden, together with corporate sustainable ratings from Thomson Reuters contributes to portraying the typical Swedish sustainable investor. Together with previous research we find that women tend to invest more in sustainable companies than men and that a lower income is related to a higher degree of sustainable investments. In conflict with presented theories we state that, based on our sample, investors over age 65 hold more sustainable companies than their younger counterpart. Regarding gender the results show that women invest more in sustainable companies than men. / Hållbara investeringar är ett ämne som fått ett allt större fokus vid investeringsbeslut och påverkan på miljö och social rättvisa är högaktuellt i den vardagliga debatten. Den grupp individer som beskrivs vara intresserade av hållbarhetsfrågor i allmänhet är unga kvinnor. Samtidigt visar tidigare undersökningar att i sammanhanget investerare är den typiske investeraren en man över 50 år. Uppsatsens problemformulering utgår från denna skillnad mellan den hållbara individen och den typiske investeraren för att undersöka vilka investerare som står för investeringar i hållbara företag. De demografiska faktorerna kön, ålder, årsinkomst, portföljvärde och bostadsort används i uppsatsen för att identifiera skillnader mellan hållbara och icke-hållbara investerare. Samt ifall demografiska faktorer har något samband med en investerares grad av hållbarhet. Ägardata för de demografiska faktorerna har baserats på Euroclear Swedens värdepapperscentral. Företagen i urvalet har hållbarhetsklassificerats utifrån Thomson Reuters ESG-score, en betygsättning av företag med hänsyn till deras arbete kring miljö, social och bolagsstyrningspåverkan.  Tidigare forskning presenterar demografisk utformning för investerare som tar hänsyn till hur deras placeringar påverkar omvärlden. Enhälligt för tidigare forskning är att det är kvinnor som bryr sig om hållbarhet och investerar socialt ansvarsfullt, samt att unga investerare väljer i större utsträckning hållbarhet jämfört med äldre. För inkomst pekar tidigare forskning inte på en gemensam inkomstklass utan beroende på i vilket land undersökningen är gjord samt på vilken investerartyp den är gjord skiljer sig resultatet åt. Storstadsbor investerar enligt tidigare forskning mer hållbart än övrig befolkning och portföljvärdet för hållbara investerare beskrivs i regel vara lägre än för de icke hållbara. Genom t-test undersöks skillnaden mellan hållbara samt icke-hållbara och genom regressionsanalyser undersöks hur demografiska variabler har en påverkan på graden av hållbarhet i svenska privata aktieportföljer.  Undersökningen finner vad gäller skillnaden mellan hållbara och icke-hållbara investerare att variabeln ålder utgör en statistiskt signifikant skillnad mellan de olika investerartyperna. Resultatet talar emot den teoretiska referensramen och visar att investerare över 65 år har högst koncentration i hållbara företag, jämfört med åldersklasserna 18-44 och 45-64. Skillnaden mellan könen tyder även på att kvinnor investerar mer hållbart än män och att hållbara investerare har en lägre genomsnittlig inkomst än de icke hållbara investerarna.

Titel: Leder rapportering om hållbarhet till ännu bättre resultat? En global studie om 4 288 bolag och kostnad för räntebärande skulder Datum: 2018 – maj Syfte: CSR är ett välutforskat ämne med många olika inriktningar. Vårt val föll på att studera dess inverkan på kostnaden för räntebärande skulder. Antalet tidigare gjorda studier i samma inriktning är inte lika omfattande och de vi hittat har både varierande utfall och design. Vårt syfte har varit att undersöka relationen mellan CSR-aktiviteter, CSR-rapportering och skuldkostnad. Vi har även delat in CSR-aktiviteter i de fyra dimensionerna miljö, den sociala dimensionen, företagsstyrning och kontroversdimensionen för att kunna studera respektive dimensions relation gentemot CSR-aktiviteter och skuldkostnad. Metod: Vår studie har en positivistisk forskningsfilosofi med en hypotetisk-deduktiv utgångspunkt. Vi har ett tidsperspektiv som har en longitudinell design med data från 4 288 företag under en åttaårsperiod. Studien har ett års förskjutning framåt för skuldkostnaden. Studien baseras på sekundärdata inhämtad från Thomson Reuters Datastream som sedan har analyserats i statistikprogrammet IBM SPSS. Resultat & slutsats: Våra resultat ger bevis för att det finns ett negativt samband mellan dimensionen för kontroverser och skuldkostnad. Företag som på ett bra sätt hanterar och undviker kontroverser genererar också en lägre skuldkostnad. Total CSR samt dimensionerna social, miljö och företagsstyrning visade alla positiva samband med skuldkostnad, vilket betyder en högre skuldkostnad. CSR-rapportering har full medieringseffekt för den sociala dimensionen samt för total CSR medan resultaten visade på delvis mediering för miljö, företagsstyrning och kontroversdimensionen.   Examensarbetets bidrag: Studien har bidragit med ny kunskap till förhållandet mellan CSR och värdeskapande, med inriktning på kostnaden för räntebärande skulder. Resultaten signalerar ett behov av en uppstyrd definition och reglering av CSR-aktiviteter och dess rapportering samt hur viktigt det är för ett företag och dess skuldkostnad att inte förknippas med negativa händelser i media. Förslag till fortsatt forskning: Eftersom vår studie bygger på sekundärdata tagen från företag som redovisar sina CSR-aktiviteter hade vi, om mer tid funnits, velat komplettera vår forskning med fältstudier. Detta för att fånga in företag som inte redovisar CSR och möjligen även se till vilken grund bankerna gör sina riskbedömningar på. Vårt första förslag till fortsatt forskning blir därför att utföra fältstudier, framförallt mot företag som inte redovisar sina CSR-aktiviteter. Ett andra förslag till fortsatt forskning är att använda sig av alternativa mått för att mäta CSR-aktiviteter. Vidare föreslår vi också att utföra en liknande studie med längre tidsförskjutning än ett år. / Title: Does disclosure about doing good lead to doing better? A global study on CSR, CSR disclosure and cost of debt Date: 2018 - May Aim: CSR is a well-researched subject with many different approaches. Our perspective is to study its impact on the cost of debt. The number of previous studies in the same direction as our is not extensive, and those we have found have both varying outcomes and designs. Our purpose is to investigate the relationship between CSR activities, CSR disclosure and cost of debt. We have also divided CSR activities into four dimensions; the environmental dimension, the social dimension, the corporate governance dimension and the controversial dimension in order to study the relation between each dimension, CSR disclosure and cost of debt. Method: Our study has a positivistic research philosophy with a hypothetical-deductive starting point. We have a time perspective that has a longitudinal design with data from 4 288 companies over an eight-year period. The study has a one-year lag for the cost of debt. The study is based on secondary data obtained from Thomson Reuters Data Stream. We have analyzed the data in the IBM SPSS statistics program. Result & Conclusions: Our results provide evidence that there is a negative correlation between the controversial dimension and the cost of debt. Companies that manage and also avoid controversies also generates a lower cost of debt. Total CSR and social, environmental and corporate governance dimensions all showed a positive correlation with cost of debt, which means higher cost of debt. CSR reporting has full mediation effect for the social dimension as well as for total CSR activities, while the results showed partial mediation for environment, corporate governance and the controversial dimension. Contribution of the thesis: The study has contributed new knowledge to the relationship between CSR and the creation of value, focusing on the cost of debt. The results indicate the need for a defined definition and regulation of CSR activities and its reporting, and the importance of a company and its cost of debt to not be associated with destructive media events. Suggestions for future research: Since our study is based on secondary data taken from companies reporting their CSR activities, we wanted, if we had more time, to supplement our research with field studies. This to capture companies that don't report CSR and possibly also to see why and how banks make their risk estimations. Our first suggestion to further research will therefore be field studies, especially against companies that do not report their CSR activities. A second suggestion for further research is to use alternative measures to measure CSR activities. Furthermore, we also suggest that future researchers carry out a similar study with longer time shifting than one year.

: I denna studie undersöker vi om CSR-strategier påverkar företagets möjligheter att få tillgång till externt kapital genom att sänka dess kapitalbegränsningar. Förtydligat syftar studien till att förklara hur sambandet mellan CSR-arbete och kapitalbegränsningar samt mellan CSR:s dimensioner och kapitalbegränsningar ser ut. Kan ett ökat CSR-arbete minska kapitalbegränsningar, ge ökad tillgång till kapital som i sin tur leder till större möjligheter att göra lönsamma investeringar och därmed skapa värde för företaget? Tidigare forskning har stannat vid att konstatera att CSR är värdeskapande och ökar företagets finansiella prestation men få rapporter går vidare och förklarar på vilket sätt värdet skapas eller varför den finansiella prestationen ökar. Vi tar ett steg till och ställer oss frågan varför värde skapas. / In this study, we investigate whether CSR strategies affect the company's ability to access external capital by reducing its capital constraints. Explained, the study aims at explaining the relationship between CSR performance and capital constrains, as well as between CSR dimensions and capital constrains. Can an increased CSR performance reduce capital constrains, increase access to capital, which in turn leads to greater opportunities to make profitable investments and thus create value for the company? Previous research has stopped finding that CSR is creating value and increases the company's financial performance, but few reports go further and explain how the value is created or why the financial performance is increasing. We take a further step and ask why value is created.