Syfte: Kontroversiella branscher producerar produkter eller tillhandahåller tjänster vilka kan orsaka stora skador hos enskilda människor men även för samhället i helhet. För företag inom dessa branscher kan det ses som motsägande att engagera sig i CSR-aktiviteter. Det finns studier som undersöker om det finns en möjlighet för företag inom kontroversiella branscher att inte bara ta socialt ansvar utan även kunna öka sin finansiella prestation, men har endast gjort detta för CSR som en helhet. Syftet med denna studie är därför att undersöka vilken eller vilka av CSR-dimensionerna miljö, social och företagsstyrning som har störst effekt på företagets finansiella prestation för företag som agerar inom kontroversiella branscher. Metod: Studien har utifrån en positivistisk forskningsfilosofi antagit en deduktiv ansats för en kvantitativ undersökning. Studien använder enbart sekundärdata och har en longitudinell design där data samlats in för åren 2011-2015. I studiens urval ingår 63 företag inom de kontroversiella branscherna alkohol, spel och tobak utan någon geografisk begränsning. För att mäta olika dimensioner av CSR har måttet ESG använts och för finansiell prestation har måtten Tobin’s Q och ROA använts. Samtlig data för måtten har hämtats från Thomson Reuters Datastream och behandlats i statistikprogrammen SPSS och STATA för att sedan analyseras utifrån multipla regressioner. Resultat & slutsats: Studiens resultat visar att det finns ett positivt samband mellan den sociala dimensionen och finansiell prestation, ett negativt mellan företagsstyrningsdimensionen och finansiell prestation medan vi inte finner något stöd för ett samband mellan miljödimensionen och finansiell prestation. För kontroversiella branscher visar det att ett engagemang i den sociala dimensionen av CSR är det enda som har en positiv effekt på företagens finansiella prestation.  Examensarbetets bidrag: Studien bidrar med en bättre förståelse för hur kontroversiella branscher kan öka sin finansiella prestation genom ett CSR-engagemang. Tidigare resultat har funnit varierande resultat angående sambandet mellan CSR och finansiell prestation och genom att undersöka olika dimensioner av CSR har vi bidragit till att öka förståelsen till de varierande resultaten. Förslag till vidare forskning: I vår studie har vi använt oss av ESG som mått för olika dimensioner av CSR vilket gav oss en population på 112 företag för hela världen. Vidare forskning bör därför fokusera på ett annat mått för CSR för att få en större population vilket bidrar till högre validitet än vad vår studie har. Vi föreslår även att framtida studier analyserar vardera år för sig för att se på hur kontroversiella företags CSR-engagemang utvecklas över åren, för en djupare förståelse om dess samband med finansiell prestation. / Aim: Controversial industries produces products or offer services which can cause great damage not only for separate individuals but also for the society in total. For businesses within these industries it could be contradictive to commit in CSR-activities. There are studies that examines if there is a possibility for businesses to not only take a social responsibility but also increase their financial performance. In earlier studies it has been executed mostly for CSR in whole and the aim of this study is therefore to investigate which of the CSR-dimensions environment, social and corporate governance that has the greatest effect on financial performance for businesses operating within controversial industries. Method: From a positivist research philosophy the study has taken a deductive approach for a quantitative examination. The study only uses secondary data and a longitudinal design where data was collected for the years 2011-2015. The study´s sample consists of 63 businesses within the controversial industries alcohol, gambling and tobacco without any geographical limits. To measure different dimensions of CSR we used the measurement ESG and for financial performance we used Tobin’s Q and ROA. All data for the measurements has been collected from the database Thomson Reuters Datastream and processed in the statistical programs SPSS and STATA to later be analyzed with a multiple regression. Results & Conclusions: The result of the study shows a positive relationship between the social dimension and financial performance, a negative relationship between the corporate governance dimension and financial performance while we couldn’t find any support for a relationship between the environmental dimension and financial performance. For businesses in controversial industries it shows that a commitment in the social dimension of CSR generated the only positive relationship. Contribution of the thesis: The study contributes with a better understanding for how controversial industries can increase their financial performance through a CSR-commitment. Earlier studies have found varying results regarding the relationship between CSR and financial performance within controversial industries. Through our research we have contributed to a greater understanding to the varying results and the possible underlying reason of them. Suggestions for future research: In our study we used ESG as a measurement for different dimensions of CSR which gave us a population of 112 businesses for the whole world. Further studies should therefore focus on another measurement for the dimensions of CSR to get a bigger population, which will create a higher validity then our study has. For the future we suggest analyzations of each year separately to see how businesses within controversial industries develops regarding their CSR-commitment and financial performance over the years for a deeper understanding of the relationship.

Cette thèse en sciences de Gestion se concentre sur l'étude de la relation triptyque entre le Crowdfunding axé sur I’investissement, la RSE et l'investissement socialement responsable (ISR). L'étude repose sur un modèle de recherche tridimensionnel identifiant trois dimensions de la RSE : la dimension éthique, managériale et mesurable, la dimension éthique remet en question l'engagement social de la «foule», en fonction de sa motivation d'investissement (suite l'approche ISR). La dimension managériale tente d'identifier la «foule» en tant que partie prenante par l'adaptation modèle de Mitchel et al (1997). Enfin, la dimension mesurable illustre la capacité que les plateformes ont développé ce qui concerne la mesure de l'impact des projets sélectionnés. Le modèle de recherche identifie les différents niveaux réactivité sociale des plateformes de Crowdlnvesting observées, en fonction de la présence de ces trois dimension indiquées ci-dessus. La thèse est basée sur la recherche qualitative avec un objectif exploratoire, en utilisant l'étude cas comme une méthode de recherche avec deux cas, à savoir 100/PACT et LUMO. l'analyse empirique comprend 13 entretiens semi-directifs, deux questionnaires en ligne menés sur un site Web d'enquête en ligne. La «foule» se caractérise par un «investisseur à impact actif», confirmant l'existence de la dimension éthique de la RSE. la «foule affirme posséder les caractéristiques identifiées par Mit chef et al. (! 997), et se qualifie comme «partie prenant principal» (légitimité, pouvoir et urgence) de l'entreprise dans le cas de 100/PACT et comme «partie prenante dominante» dans le cas de lUMO (légitimité et pouvoir). La dimension mesurable de la RSE apparaît comme inexistante. Notre modèle de recherche identifie les plateformes de « Social Crowdlnvesting » s'inscrivant dans u niveau » de réactivité sociale « progressive ». Toutefois, la dimension mesurable étant en phase de développement, nous ne pouvons pas confirmer de façon précise, la classification de Crowdlnvesting en tant qu' ISR. / This thesis in management sciences focuses on studying the triptych relation between investment-based Crowdfunding, CSR and responsible investment (SRI). The research reposes on a three-dimensional research model identifying three dimensions of the CSR. The ethical, managerial and measurable dimension. The ethical dimension questions the social engagement of the “crowd”, based on their motivations to invest (following the “SRI approach”). The managerial dimension tries to identify the “crowd” as a stakeholder through the adaptation of the Mitchel et al (1997) model. Finally the measurable dimension illustrates the capacity that the platforms have developed with regards to measuring the impact of the projects they select for funding. The research model identifies different levels of social responsiveness of the observed CrowdInvesting platforms, according to the presence of these three above stated dimensions. The thesis is based on the qualitative research with an exploratory aim, using the case study as a research method based on a two case study design, namely 1001PACT and LUMO. The empirical analysis includes 13 semi direct interviews two online questionnaire conducted through an online survey website. The “crowd” is characterized as an “active impact investor”, confirming the existence of the Ethical CSR dimension. The “crowd” affirms to possess the characteristics of Mitchel et al. (1997) model, and qualifies as a “core stakeholder” (Legitimacy, power and urgency) of the enterprise in the case of 1001PACT, and as a “dominant stakeholder” in the case of LUMO (Legitimacy and power). The measurable CSR dimension appears as non-existent. Our research model therefore identifies “Social CrowdInvesting” platforms as integrating the category of a “progressive” level of social responsiveness. However, since the measurable CSR dimension is still in the development phase, we cannot confirm CrowdInvesting's classification as an SRI.

Cette thèse examine l’impact de l’investissement socialement responsable sur le risque et la performance des portefeuilles. Elle s’articule autour de quatre études, dont trois études empiriques. La première étude propose un état des lieux et une analyse critique des risques RSE des portefeuilles. Elle indique que les risques RSE évalués de diverses manières selon les acteurs existent toujours au sein des portefeuilles et évoluent en fonction du contexte institutionnel. Leur niveau peut être plus au moins élevé selon les pratiques RSE des entreprises dans lesquelles les capitaux sont placés. La deuxième étude porte sur l’analyse comparative du risque financier des fonds ISR et des fonds conventionnels. Sur un échantillon de fonds commercialisés en France sur la période 2002-2012, nos résultats montrent que les fonds ISR peuvent avoir un niveau de diversification plus élevé que les fonds conventionnels appariés, quelles que soient les conditions de marché. Il s’agit des fonds ISR investis dans la zone euro et à l’international. Cependant, les fonds ISR investis dans la zone euro, en Europe et en France ont un risque systématique plus important que celui de leurs homologues classiques contrairement aux fonds ISR investis à l’international. La troisième étude analyse le risque financier des portefeuilles construits selon le niveau de performance ESG des entreprises sur la période2002-2014. Ces portefeuilles portent sur des entreprises de la zone euro, mais aussi sur des entreprises américaines. Nos analyses montrent que les portefeuilles américains qui sur-performent globalement ou individuellement sur les trois critères ESG ont un risque financier plus faible que ceux qui sous-performent sur ces dimensions. Pour les mêmes types de portefeuilles, la zone euro affiche un risque spécifique plus faible. Les résultats sur le risque systématique sont influencés par les effets relatifs au secteur d’activité pour les portefeuilles américains et par ceux relatifs au pays pour les portefeuilles de la zone euro. La quatrième étude examine la persistance de la performance financière des fonds ISR et des fonds conventionnels. Elle indique à travers les tests non-paramétriques qu’il n’existe pas de persistance de la performance pour les fonds ISR et les fonds conventionnels. / This thesis examines the impact of socially responsible investment on the risk and performance of portfolios. It is based on four studies, including three empirical studies.The first study proposes an inventory and a critical analysis of the portfolios' CSR risks. It indicates that CSR risks assessed in different ways by the actors still exist within the portfolios and evolve with the institutional context. Their level may be low or high depending on the CSR practices of the companies in which the resources are invested. The second study deals with the comparative analysis of the financial risk of SRI funds and conventional funds. On a sample of funds distributed in France over the period 2002-2012, our results show that SRI funds may have a higher level of diversification than matched conventional matched regardless of market conditions. These are SRI funds invested in the Eurozone and globally. However, regardless of market conditions, SRI funds invested in the Eurozone, Europe and France have a greater systematic risk than their traditional counterparts, contrary to SRI global funds. The third study analyzes the financial risk of portfolios built according to companies’ level of ESG performance over the period 2002-2014. These portfolios cover the Eurozone and the U.S. firms. Our analysis shows that the U.S. portfolios which over-perform on the aggregate ESG criteria or individually on the three ESG criteria have a lower financial risk than those that underperform on these dimensions. For the same types of portfolios, the Eurozone exhibit a lower specific risk. The results on the systematic risk are influenced by the industry-specific effects for the U.S. portfolios and the country-specific effects for the Eurozone portfolios. The fourth study examines the financial performance persistence of SRI and conventional funds. It shows through non-parametric tests that there is no performance persistence for both SRI and conventional funds.

Bakgrund: Hållbara och ansvarsfulla investeringar har blivit allt viktigare för investerare, utöver avkastning och risk. Universiteten har som fanbärare av god moral ett stort ansvar i att leva upp till en hög nivå av hållbarhet. Donatorer, förmånstagare, studenter, intresseorganisationer och opinionsbildare har alla olika mål och krav på kapitalförvaltningen i universitetsstiftelser. Detta driver en målkonflikt som inte har en uppenbar lösning. Syfte: Huvudsyftet med studien är att ur ett investeringsperspektiv kartlägga och analysera svenska universitetsstiftelsers syn på och hantering av målkonflikter mellan avkastning, riskhantering och interna samt externa krav om hållbara och ansvarsfulla investeringar. Ett delsyfte med studien är att ge perspektiv och förslag till riktlinjer för hur en hållbar stiftelseförvaltning kan utformas i relation till mål om avkastning och risk givet restriktioner kring vad som ur ett hållbarhetsperspektiv är tillåtna investeringar. Genomförande: Vi har genomfört tio kvalitativa intervjuer med stiftelseförvaltare och kapitalförvaltare. Som ramverk för analysen har referensramen byggts upp utifrån evidensbaserad kapitalförvaltning sammanfattad av William F. Sharpe. Det har kompletterats med beprövad erfarenhet och stiftelselagstiftning. Slutsats: Stiftelseförvaltarna uppfattar inte målkonflikten som ett stort problem och anser sig ha löst den. Samtliga tycker att hållbarhet går att förena med god avkastning. Vi har dock upptäckt brister, framförallt i synen på risk. Genom att ha ett mer kontinuerligt angreppssätt och tydligare prioritera målen samt definiera hållbarhet anser vi att en bättre lösning uppnås. / Background: SRI has grown in importance for investors, apart from risk and return. Universities do as moral leaders of society have a responsibility to reach an elevated level of sustainability. Donors, beneficiaries, students, organizations of interest and opinion formers differ in their demands and objectives for asset management in university foundations. This fuel a conflict of objectives that has no immediate solution. Purpose: The purpose of this thesis is to, from an investing perspective, map and analyse Swedish university foundations’ view upon and management of conflicts of objectives between return, risk management and internal as well as external demands for sustainable and responsible investments. A partial purpose is to give perspective and develop suggestions for guidelines for how a sustainable foundation management can be accomplished in relation to objectives for risk and return given restrictions for what is allowed investments from a sustainable perspective. Completion: We have conducted ten qualitative interviews with foundationand asset managers. The framework used to analyse our data have been built up from evidence based asset management summarized by William F. Sharpe. This has been extended with proven knowledge and legislation. Conclusion: The foundation managers do not fully interpret the conflict of objectives as a large problem and claim they have solved it. They believe sustainability and satisfying returns can be combined. We have although found a lack of risk awareness. We conclude that by having a continuous approach, prioritize the objectives and define sustainability a better solution can be reached.

ESG (Environmental, social, and governance) investing is an investment philosophy to inform holistic and sound decision-making of investors for the purposes of both, nourishing a stable economy with acceptable rates of return while at the same time addressing stakeholders' non-financial concerns to preserve an inhabitable planet. Some scholars in finance argue that institutions subject to norms, i.e. responsible investors pay a financial cost from engaging in ESG activities. Moreover, they see ESG investing as distracting, inappropriate, risky and legally challenging. In response, several studies have emerged to show that ESG investing is a growing interest with investors, helps to mitigate financial risks, and does not need to represent a financial cost. Despite convincing evidence in a growing body of academic literature, many questions are still open to debate. Therefore, the principal objective of this thesis is to explore three dimensions of ESG investing, namely corporate environmental responsibility, renewable energy, and ESG disclosure quality. The research questions address issues relating to pension funds' investment decisions and legal obstacles resulting from utilising ESG information, financial return and risk implications of investing in renewable energy, substitutability of renewable energy for fossil fuel investments, and the effects of ESG disclosure quality on the expected cost of capital. To answer these questions, the thesis employs several standard and alternative empirical methods from the asset pricing and risk literatures. The thesis concludes the following. First, the integration of environmental responsibility into pension fund investment decision-making processes does not impede the financial and risk performance of pension funds. This means that pension funds should be allowed to consider such information in their investment decision making processes as the information does not reduce the overall financial return of the tested portfolios and does not violate trust law, i.e. the Employee Retirement Income Security Act (ERISA). Pension fund trustees have been prohibited to consider any non-financial criteria such as environmental, social, or governance criteria in their investment processes under trust law such as ERISA, when they could harm the finanical performance of the portfolio. To be more specific, a pension fund trustee breaches his fiduciary duties (the duty of loyalty and the duty of prudence), if he sacrifices the financial well-being of the pension fund for pursuing any other social goal (Langbein and Posner, 1980). In particular, the duty of loyalty is "... forbidding the trustee to invest for any object other than the highest return consistent with the preferred level of portfolio risk" (Langbein and Posner, 1980:98). Second, the thesis finds no evidence for sustained renewable energy equity premia. Furthermore, investments in renewable energy equity are considerably riskier than in fossil fuel energy equity, meaning that renewable energy firms are undergoing a period of high uncertainties related to their business model, low carbon prices, and lacking public and private infrastructure investment (Bohl et al., 2013; Kumar et al., 2012; Sadorsky, 2012b ). Finally, my thesis shows that companies with high ESG disclosure quality experience lower expected cost of equity and cost of debt financing, everything else equal.

Syfte: Medvetenheten om hållbarhetsfrågor har ökat allt mer bl.a. i samband med avslöjande av olika hållbarhetsskandaler. ESG-betyget har skapats för att intressenter ska kunna få uppfattning om hur hållbart ett företag är, men hur pålitligt är betyget egentligen? Syftet med studien är att undersöka ett eventuellt samband mellan en av ESG-betygets dimensioner; G-betyget och bolagsstyrningsskandaler, med särskilt fokus på branschtillhörighetens, företagsstorlekens och skandal-kategorins påverkan.  Metod: Studien har en positivistisk forskningsfilosofi med en deduktiv ansats. Tidsperspektivet består av en longitudinell design som genomförs med data över en tioårsperiod mellan 2010 och 2019, från 2 332 publika bolag över hela världen. Studien är baserad på sekundärdata och variablernas information har inhämtats från databasen Refinitiv Eikon. Data har analyserats i statistikprogrammet SPSS genom fyra multipla regressionsanalyser och en multipel logistisk regressionsanalys.  Resultat & slutsats: Resultatet visar att det inte finns något signifikant samband mellan G-betyget och bolagsstyrningsskandaler. Slutsats dras att graden av Thomson Reuter G-betyg inte ger någon indikation på att ett företag på kort sikt kommer involveras i en bolagsstyrningsskandal, samt att bolagsstyrningsskandalerna inte har någon effekt på G-betyget året efter skandalen inträffat. Studien ifrågasätter därför betygets validitet och användbarhet, då det inte framkommer någon koppling mellan betygets värdering av företags bolagsstyrningsarbete och konkreta prestationer.  Examensarbetets bidrag: Studien bidrar till att belysa och öka kunskapen kring G-betygets och bolagsstyrningsskandalers eventuella relation, vilket ger ett komplement till den pågående och aktuella diskussionen och utvecklingen av ESG-betyg.    Förslag till fortsatt forskning: Framtida studier kan med fördel göra en liknande studie på någon av de andra dimensionerna av ESG-betyget, för att undersöka om de skiljer sig från denna studies resultat. Denna studie tar inte heller hänsyn till skandalers allvarlighetsgrad vilket kan vara intressant för framtida studier. / Aim: Awareness of sustainability issues has increased, among other things,  connection with the disclosure of various sustainability scandals. The ESG score has been created so that stakeholders can get an idea of how sustainable a company is, but how reliable is the score really? The purpose of the study is to investigate a possible connection between one of the pillars of the ESG score; the G score and corporate governance scandals, focusing especially on the impact of the industry affiliation, company size and scandal category.  Method: The study has a positivistic research philosophy with a deductive approach. The time perspective consists of a longitudinal design that is implemented with data over a ten-year period between 2010 and 2019, from 2 332 public companies worldwide. The study is based on secondary data and the information of the variables has been obtained from the Refinitiv Eikon database. Data have been analyzed in the statistics program SPSS through four multiple regression analyses and a multiple logistic regression analysis.  Result & Conclusions: The results show that there is no significant correlation between the G score and corporate governance scandals. It concludes that the degree of Thomson Reuter G score does not give any indication that a company will be involved in a corporate governance gap in the short term, and that the corporate governance scandals have no effect on the G score the year after the scandal occurred. The study therefore questions the validity and usefulness of the rating, as no link between the rating's evaluation of corporate governance work and concrete performance is found.  Contribution of the thesis: The study helps to highlight and increase knowledge about the possible relationship between G score and corporate governance scandals, which complements the ongoing and current discussion and development of the ESG score.  Suggestions for future research: Future studies may usefully perform a similar study on any of the other dimensions of the ESG score, to investigate whether they differ from this study's results. This study also does not consider the severity of scandals, which may be of interest for future studies.

Background: Sustainable development is a phenomenon that has become increasingly important as a result of the shift in values of today’s society. Because of this increase in awareness of sustainability, organizations have parallelly increased their reporting in this area in order to enable investors, customers and other stakeholders to make decisions. From a global perspective, the sustainability reporting in different countries has become harmonized to an increasing extent. This harmonization process occurs not only in a global context, but also within the same industry. Purpose: The purpose of this study is to investigate how organizations operating in the same industry are framing and developing their sustainability reporting over time. Methods: In order to answer the research questions, a comparative study was conducted. The entirety of the empirical material has been collected using a qualitative content analysis, consisting of nine organizations' annual and sustainability reports during the years 2014-2019. The content of the reports has been analyzed in context of three main aspects: environmental, social and governance. Conclusions: The results of this study show that there are a number of similarities and common patterns in the sustainability reporting of organizations operating in the same industry. The results show that organizations operating in the same industry are becoming more and more harmonized in terms of the content of sustainability reporting. / Bakgrund: I takt med förändrade samhällsvärderingar och ett ökat intresse gentemot miljöfrågor, har begreppet hållbar utveckling kommit att spela en allt större roll. Efterfrågan på information gällande hållbarhet har ökat i takt med ett flertal olika händelser i form av dels företagsskandaler och börsfall, dels påtryckningar från investerare och politiker. Detta har resulterat i att företag har utvecklat sin rapportering gällande hållbarhet för att investerare, kunder, lagstiftare och andra intressenter ska kunna fatta relevanta beslut. Rapporteringen av företagens hållbarhetsarbete har till följd av detta fått en allt större roll där det har blivit alltmer vanligt förekommande att större företag presenterar detta i en så kallad hållbarhetsrapport. Sett ur ett globalt perspektiv, har olika länders hållbarhetsarbete harmoniserats i allt större utsträckning. Denna harmoniseringsprocess går inte endast att utläsa ur ett globalt perspektiv, utan även inom samma bransch. Syfte: Studien syftar till att undersöka hur hållbarhetsrapporteringen hos organisationer verksamma inom samma bransch utformar sig och hur detta har utvecklats över tid. Metod: Studien följer en komparativ design och har genomförts med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys bestående av nio organisationers års- och hållbarhetsredovisningar mellan åren 2014–2019. Innehållet i års- och hållbarhetsredovisningar har analyserats utifrån tre teman: miljö, socialt ansvar och bolagsstyrning. Slutsatser: Studien visar att det föreligger ett flertal likheter och gemensamma mönster i hållbarhetsrapporteringen hos organisationer verksamma inom samma bransch. Studiens resultat visar på att organisationer verksamma inom samma bransch blir alltmer harmoniserade sett till innehållet i hållbarhetsrapporteringen.

Denna studie undersöker indexinkluderingar och indexexkluderingars påverkan på europeiska företags aktiekurser genom att studera bolag som inkluderats i eller exkluderats ur hållbarhetsindexet Dow Jones Sustainability Index Europe under perioden 2017–2019. Vidare undersöks även specifikt svenska bolag som inkluderats, exkluderats eller bibehållit sin plats i indexet under samma tidsperiod. Detta till följd av det ökade intresset och utbudet av ESG- relaterade investeringar i världen, inte minst i Europa. En standardmässig eventstudiemetod baserad på marknadsmodellen används för att på kort sikt undersöka detta eventuella samband. Vi kan i resultatet inte finna några starka bevis på att en annonsering i sig har någon tydlig påverkan på företagens aktieavkastning för vare sig europeiska eller svenska bolag. Däremot finner vi att svenska bolag som behållit sin plats eller inkluderats i indexet visar en positiv genomsnittlig kumulativ avvikelseavkastning (CAR) mellan två och tio dagar efter annonseringsdagen. Det kan trots det inte bevisa indexets relevans för marknaden vilket stödjer tidigare studiers resultat. / This paper examines the impact of index inclusions and index exclusions on the share prices of European companies by studying companies that are included or excluded from the Dow Jones Sustainability Index Europe during the period 2017-2019. Furthermore, Swedish companies that have been included, excluded or retained their place in the index during the same time period are also specifically examined. This due to the increased interest and supply of ESG- related investments in the world, especially in Europe. A standard event study method based on the market model is used to investigate this possible connection in the short term. We cannot find strong evidence that an announcement has any evident impact on companies' return on investment for either European or Swedish companies. On the other hand, we find that Swedish companies that have retained their place or are included in the index show a positive average cumulative abnormal return (CAR) between two and ten days after the announcement date. Despite this, the results cannot prove the index's relevance to the market which supports previous studies.

Syfte: Studiens syfte är att undersöka om sociala kontroverser förklarar eventuella förändringar i ESG-betygets sociala dimension, samt om involvering i kontroverser leder till förbättrade CSR-strategier. Tidigare forskning har påvisat diverse problem gällande tillförlitligheten i ESG-bedömningar och olika kontroverser har medfört en negativ påverkan på ESG-betyget. Hållbarhetsrisker har därmed inte beaktats på ett korrekt sätt i bedömningen, vilket är av vikt då risken annars är stor att kapital placeras felaktigt. ESG-betyget består av tre dimensioner (E, S och G), den sociala dimensionen är tämligen outforskad i förhållande till övriga dimensioner. Denna studie fokuserar därav på den sociala dimensionen och sociala kontroverser.  Metod: Studien grundar sig i den positivistiska forskningsfilosofin med en kvantitativ metod och en hypotetisk-deduktiv forskningsansats. En longitudinell studie av 559 publika bolag under tidsperioden 2010-2019, med sekundärdata från databasen Thomson Reuters Datastream. Datamaterialet analyseras i statistikprogrammet IBM SPSS.   Resultat och slutsats: Studiens resultat visar inte på något samband mellan sociala kontroverser och det totala sociala betyget. Däremot uppträder både positiva och negativa samband mellan sociala kontroverser och policybetyg, som är några få utvalda bland många indikatorer, som bygger upp det sociala betyget. De positiva sambanden tyder på att företag anstränger sig för att förbättra sina CSR-strategier och visa sig legitima efter en social kontrovers. Utifrån resultaten dras en slutsats att sociala kontroverser medför förändringar inom den sociala dimensionen, trots att inget direkt samband till det totala sociala betyget kan bekräftas. Examensarbetets bidrag: Avsikten med studien är att bidra till den företagsekonomiska forskningen gällande ESG-betygens relevans och reliabilitet, med fokus på existerande forskningsgap gällande den sociala dimensionen. Studien tillför också en ökad inblick i företags agerande efter att de involverats i en social kontrovers.  Förslag till fortsatt forskning: Ett förslag är att studera fler indikatorer inom det sociala ESG-betyget för en djupare förståelse för effekterna av sociala kontroverser. Det vore också intressant att ytterligare studera hur företag agerar inom CSR ett flertal år efter en social kontrovers, förslagsvis genom en kvalitativ forskningsmetod. Vidare föreslås att en liknande studie genomförs, där företag i specifika länder eller branscher väljs ut för att identifiera eventuella skillnader i effekterna av kontroverser, med avseende på såväl bransch som land. Detta då det bland annat råder internationella skillnader i redovisningssammanhang. / Aim: The purpose of this study is to examine whether social controversies can explain changes in the social dimension of the ESG rating and if controversies leads to improved CSR strategies. Previous research has shown problems regarding the reliability of ESG assessments, various controversies have had a negative impact on the ESG rating. Which means that sustainability risks has not been taken into account in a correct way during the assessment. A correct assessment is important as the risk is otherwise that a large amount of capital is invested incorrectly. The ESG rating consists of three dimensions (E, S and G), the social dimension is rather unexplored in comparison with the environmental dimension. This study therefore focuses on the social dimension and social controversies.  Method: This study adopts a positivist quantitative method with a hypothetico-deductive research approach. The research design is a longitudinal study with data of 559 worldwide public companies during the period 2010-2019. The study is based on data of secondary art, collected from the Thomson Reuters Datastream. The data material is analyzed in the statistical program IBM SPSS. Results and conclusions: The results do not show any significant correlation between social controversies and the overall social score. On the other hand, there are both positive and negative connections between social controversies and policy score. Policy score are a few of many data points which the social score is based on. The positive relationships indicate that companies are making efforts to improve their CSR strategies and prove their legitimacy after a social controversy. Based on the results, it is concluded that social controversies lead to changes in the social dimension, even though no direct connection to the overall social score can be confirmed. Contribution of the thesis: This study intends to contribute to the business economics research regarding the ESG ratings relevance and reliability, with focus on existing research gaps regarding the social dimension. The study also provides an increased insight how companies react after they have been involved in a social controversy.  Future research avenues: This research could be extended in a way that takes more data points within the social score into account, to obtain a deeper understanding of the consequences and effects of a social controversy. It would also be interesting to further study how companies act within CSR several years after a social controversy, preferably through a qualitative research method. Furthermore, it is suggested that a similar study can be done, where companies in specific countries or industries are selected, to identify if there’s any differences in the effects of controversies. This would be interesting because, among other things, there are international differences in accounting contexts.

Efter att lagen gällande hur upprättandet av en separat hållbarhetsrapportering infördes år 2016, av den svenska regeringen, har hållbarhet blivit en allt viktigare del ur bolagens verksamhet. Vidare har intresset för hållbarhet fått en bredare samsyn inom finanssektorn, där målet är att nå en hållbar utveckling för landet genom att styra mot investeringar som är hållbara på sikt. Studiens syfte är att analysera hur marknaden reagerar vid offentliggörandet av hållbarhetsnyheter och om det föreligger en skillnad beroende på bolagets storlek. För att undersöka marknadsreaktionen har en eventstudie genomförts med utgångspunkt ur publicering av hållbarhetsnyheter mellan åren 2010–2020. Vidare har multipla regressioner tillämpats för att kunna urskilja signifikanta skillnader och besvara studiens hypoteser och slutligen forskningsfrågan. Resultatet för studiens hypotesprövningar visar att det inte föreligger några signifikanta skillnader i marknadsreaktion gällande hur svenska bolag, listade på Large- och Mid cap, påverkas vid publicering av hållbarhetsnyheter. Slutsatsen av analysen väcker därmed frågan om hållbarhetsnyheter har en påverkan på ett bolags aktieavkastning, eller om intressenter i stället värderar andra faktorer som exempelvis värdemaximering. Begränsningar för studien grundar sig delvis i de få antal nyheter som har studerats. En annan begränsadande faktor ur ett storleksperspektiv är att studien har bortsett från Small cap. En rekommendation för vidare forskning är därmed att ha ett större urval av nyheter samt inkludera Small Cap för att få ett helhetsperspektiv av den svenska börsmarknaden. / Since the law on how the preparation of a separate sustainability report was introduced by the Swedish government in 2016, sustainability has become an increasingly important part of the companies operations. Furthermore, the interest in sustainability has gained a broader consensus in the financial sector, where the goal is to achieve sustainable development for the country by steering towards investments that are sustainable in the long term. The purpose of the study is to analyze how the market responds when publishing sustainability news and whether there is a difference depending on the size of the company. In order to investigate the market reaction, an event study was conducted based on the publication of sustainability news between the years 2010-2020. Furthermore, multiple regressions have been applied to be able do discern significant differences and answer the study ́s hypotheses and finally the research question. The results of the study ́s hypothesis tests show that there are no significant differences in market reaction regarding how Swedish companies, listed on Large- and Mid cap, are affected when publishing sustainability news. The conclusion of the analysis therefore raises the issue of whether sustainability news has an impact on a company ́s stock return, or whether stakeholders instead value other factors such as value maximization. Limitations of the study are partly based on the few news items that have been studied. Another limiting factor from a size perspective is that the study has excluded Small cap. A recommendation for further research is thus to have a wider selection of news and to include Small cap to get a holistic perspective of the Swedish stock market.