SAMMANFATTNING Titel: ESG-betyg och finansiell prestation Nivå: Examensarbete på grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi Författare: Axel Almefors Sjögren och Martin Lötberg Handledare: Jan Svanberg  Datum: 2023 – Maj Syfte: Hållbarhetsredovisningens betydelse hos företag har ökat sedan dess introduktion år 1981. Detta har resulterat i att företagen bär ett större ansvar för sina anställda, leverantörer, intressenter, miljön och samhället. Samtidigt har den finansiella sektorn en väsentlig roll för att länders samhällsekonomier ska vara funktionella. Trots detta har tidigare studier börjat ifrågasätta hållbarhetsredovisningens värde på grund av tvetydiga resultat. Tidigare studier har bland annat funnit dessa tvetydiga resultat hos företag som är etablerade inom olika branscher, marknader, sektorer och länder. Utifrån dessa resultat har det blivit betydande att enbart undersöka en specifik sektor inom ett visst avgränsat geografiskt område, som är välutvecklat för att se hur utvecklingen skett. Studiens syfte blir således att undersöka om ESG-betyg korrelerar med finansiellt resultat inom den nordiska finansiella sektorn. Metod: Studien tillämpar en kvantitativ deduktiv ansats ifrån den positivistiskaforskningsfilosofin. Studiens insamlade data är av sekundär art och har inhämtats ifrån Thomson Reuters datastream Refinitiv Eikon. 40 finansiella företag ifrån Sverige, Norge, Danmark och Finland har analyserats för räkenskapsåren 2019-2022. Studiens data har sedan analyserats genom statistikprogrammet SPSS, där univariat, bivariat och multivariat analys har tillämpats.  Resultat och slutsats: Studiens resultat visar inga signifikanta samband mellan den oberoende variabeln ESG-betyg och de tre beroendevariablerna ROA, ROE och Tobin’s Q.Detta innebär att studien inte kan dra några generella slutsatser om sambanden mellan variablerna. Trots avsaknad signifikans visar regressionsanalyserna för ROA och ROE ett mer negativt samband och ett mer positivt samband för Tobin’s Q. Examensarbetets bidrag: Studien bidrar med en mer uppdaterad undersökning av sambandet mellan ESG-betyg och finansiella prestationer inom den nordiska finansiella sektorn. Utifrån detta bidrar studien med ökad kunskap gällande sambandet, vilket kan vara till intresse för potentiella investerare och intressenter. Förslag till fortsatt forskning: I och med att studien inte fann några signifikanta samband för räkenskapsåren 2019-2022 vore det intressant att undersöka sambandet på längre sikt. Detta för att se om företagens eventuella kapitalkostnader har reducerats, samt om företagen har återhämtat sig ifrån Covid-19 pandemin. Det vore även till intresse om framtida forskning tillämpar fler ESG-betyg än enbart Thomson Reuters för att få ett mer sammanhållet ESG-betyg.  Nyckelord: ESG-betyg, Finansiella prestationer, Marknadsvärde, Finanssektorn, Banksektorn, Nordiska länderna. / ABSTRACT Title: ESG-rating and financial performance Level: Student thesis, final assignment for Bachelor Degree in Business Administration Author: Axel Almefors Sjögren and Martin Lötberg Supervisor: Jan Svanberg Date: 2023 - May Aim: The importance of sustainability reporting among companies has increased since its introduction in 1981. This has resulted in companies taking greater responsibility for their employees, suppliers, stakeholders, the environment and society. At the same time, the financial sector plays an essential role in the functioning of national economies. Despite this, previous studies have started to question the value of sustainability reporting due to ambiguous results. Previous studies have found these ambiguous results among companies established in different industries, markets, sectors and countries. Based on these results, it has become significant to examine only a specific sector within a certain limited geographical area, which is well developed to see how the development has taken place. The purpose of the study is thus to investigate whether ESG ratings correlate with financial performance in the Nordic financial sector. Method: The study applies a quantitative deductive approach from the positivist research philosophy. The study's collected data is of a secondary nature and has been obtained from Thomson Reuters datastream Refinitiv Eikon. 40 financial companies from Sweden, Norway, Denmark and Finland have been analyzed for the financial years 2019-2022. The study's data has then been analyzed through the statistical program SPSS, where univariate, bivariate and multivariate analysis has been applied. Results and conclusions: The results of the study show no significant correlation between the independent variable ESG rating and the three dependent variables ROA, ROE and Tobin's Q. This means that the study cannot draw general conclusions about the relationship between the variables. Despite the lack of significance, the regression analyses for ROA and ROE show a more negative relationship and a more positive relationship for Tobin's Q. Contribution of the thesis: The study provides a more updated examination of the relationship between ESG ratings and financial performance in the Nordic financial sector. Based on this, the study contributes to increased knowledge about the relationship, which may be of interest to potential investors and stakeholders. Suggestions for future research: As the study did not find any significant relationships for the financial years 2019-2022, it would be interesting to examine the relationship in the longer term. This is to see whether companies' potential capital costs have been reduced, and whether companies have recovered from the Covid-19 pandemic. It would also be of interest if future research applies more ESG ratings than just Thomson Reuters to get a more coherent ESG rating. Key words: ESG rating, Financial performance, Market value, Financial sector, Banking sector, Nordic countries

Med en växande efterfråga efter hållbarhet är förhållandet mellan environmental, social & governance (ESG) och företagsprestanda ofta föremål för forskning. Forskningen om detta ämne har dock hittills inte varit entydig. Orsakerna till detta är olika metoder som används och snäva områden som endast representerar det specifika sammanhanget. Dessutom har förhållandet mellan ESG och företagens resultat hittills mestadels genomförts med fokus på rent finansiella mått, vilket gör att marknadsvärden i viss mån fortfarande är outforskade. Syftet med denna studie är att undersöka förhållandet mellan ESG och marknadsvärde (mätt med Tobin’s Q) inom kontexten av den skandinaviska industrisektorn. Med olika perspektiv från "shareholder theory”, "stakeholder theory” och från rationella eller etiska investerare, säger studiens hypoteser att det bör finnas ett signifikant positivt samband mellan ett företags ESG betyg och dess marknadsvärde, och att det bör finnas ett signifikant negativt samband mellan ett företags ESG risk och dess marknadsvärde. Genom en kvantitativ metod har tvärsnittsdata samlats in och införlivats i en multipel regressionsmodell med flera variabler. Studiens resultat tyder på att det inte finns något signifikant samband (positivt eller negativt) mellan ESG och marknadsvärde. Studien förkastar därav nollhypoteserna och således förklaringsförmågan hos de ovan nämnda teorierna. Det konkluderas att den skandinaviska marknaden troligen består av både rationella och etiska investerare, vilket neutraliserar den effekt som ett företags ESG värde har på dess marknadsvärde. Resultatet föreslår också att företag inom den skandinaviska industrisektorn kan implementera ESG utan att det missgynnar dess marknadsvärdering. / With a growing demand for sustainability, the relationship between environmental, social & governance (ESG) and corporate performance is frequently occuring in research. However, research on this topic has as of now been inconclusive. The reasons for this are the different methodologies used and the narrow scopes that represent the specific context only. Furthermore, the relationship between ESG and corporate performance has mostly been conducted with a focus on strict financial metrics, leaving the perspective of market value to a certain degree still unexplored. This paper aims to examine the relationship between ESG and market value (measured by Tobin’s Q), in the context of the Scandinavian industrial sector. With different perspectives from Shareholder theory, Stakeholder theory and those from a rational or ethical investor, this study’s hypotheses states that there should exist a significant positive relationship between a company’s ESG score and their market value, and accordingly a significant negative relationship between a company’s ESG risk and their market value. Through a quantitative approach, cross-sectional data have been collected and incorporated in a multiple regression model with several variables. Our results suggest that no significant relationship (positive or negative) exists between ESG and market value. We therefore reject the null hypotheses and consequently the explanatory power of the above-mentioned theories as well. It is concluded that the Scandinavian market probably consists of both rational and ethical investors, neutralizing the effect a company’s ESG value has on its market value. The results further indicate that companies within the Scandinavian industrial sector might be able to incorporate ESG to improve their corporate behavior, with no negative market value effects.

This study examines the impact of the EU Taxonomy on the goals, strategies andimplementation of energy efficiency measures of two property-owning companies. Acomparative analysis examines how these goals, strategies and implementations have changedbefore and after the taxonomy came into effect. To do this, a before-after perspective has beenchosen. The study shows that the goals and strategies of the companies have changed the most.The companies are motivated to work in line with the taxonomy to ensure that their brand isimproved. One of the implications of the taxonomy is that in addition to measuring the energyconsumption in kWh/sqm, it will now be measured in primary energy factor, which will lead to some difficulties in the work with energy efficiency. The implementation of energy-efficiency measures will be largely unchanged despite the enforcement of the EU Taxonomy, where the main difference is that certain measures that could not be justified before now canbe considered reasonable to implement depending on the primary energy factor and theweighting factors associated with it. The companies also expressed difficulties in theimplementation of primary energy capital, but also optimism and an effort to improve theenergy efficiency of as many of their properties as possible in order to meet the requirementsof the EU Taxonomy. / Denna studie utvärderar effekterna av EU Taxonomin på fastighetsägande företags mål,strategier och implementering av energieffektiviserande åtgärder. Genom en jämförande analysundersöks hur dessa mål, strategier och implementeringar har ändrats före och efter atttaxonomin började gälla. För att göra detta har ett före-efter perspektiv valts, där tiden företaxonomin valdes som före år 2018. Studien visar att det är målen och strategierna som ändratsmest. Företagen är motiverade till att arbeta i linje med taxonomin för att säkerställa att derasvarumärke förbättras. Taxonomin kommer även att medföra att man utöver att mätaenergianvändningen i kWh/kvm, nu kommer att mäta denna i primärenergital, vilket kommerleda till vissa svårigheter i detta arbete. Implementationen av energieffektiviserande åtgärderkommer att se i princip likadan ut trots verkställandet av EU Taxonomin, där den störstaskillnaden är att vissa åtgärder som inte kunde motiveras innan nu kan anses rimliga attgenomföra beroende på primärenergitalet och viktiningsfaktorerna kopplade till detta.Företagen uttryckte även svårigheter i införandet av primärenergitalet, men även optimism ochen strävan till att effektivisera så många av sina fastigheter som möjligt för att de ska nå upptill kraven som ställs i EU Taxonomin.

Det finns ett ökat fokus på hållbarhet på grund av miljömässiga utmaningar vi som global gemenskap ställs inför, såsom klimatuppvärmning. Det har dock funnits en brist på ekonomiska incitament att åtgärda detta. Nu finns det studier som påvisar marknadsfördelar för företag som är mer miljömedvetna - och de som yrkar på motsatsen. Uppsatsen ämnar att kvantitativt studera om det finns en förändring i totala aktieavkastningen när företag i OMXS30 får högre hållbarhetsbetyg inriktade på miljö. Denna uppsats använder sig av Refinitivs Environmental Pillar (EP) betyg. Sambandet mellan avkastning och EP-betyg undersöks med hjälp av regressionsmodeller baserade på Fama-French trefaktormodell, där EP-betyg lagts till som ytterligare en faktor. Regressioner genomförs för OMXS30 företagen. Det sammanställda resultatet är ej statistiskt signifikant, men tyder på att det finns ett negativt samband mellan EP-betyg och aktieavkastning. / There is an increased focus on sustainability due to the environmental challenges that we as a global community are facing, such as global warming. There has however been a lack of economic incentive to do this. There are now studies that demonstrate market advantages for companies that are more environmentally conscious - and those that implore the opposite. This essay aims to quantitatively study if there is a change in total stock return when companies in the OMXS30 score higher in sustainability ratings focused on the environment. The essay uses Refinitiv’s Environmental Pillar (EP) scores. The relationship between return and EP-score is examined with the help of regression models based on the Fama-French three factor model, where EP scores are added as an additional factor. Regressions are performed for OMXS30 companies. The compiled results are not statistically significant; however, they suggest a negative relationship between EP scores and stock returns.

During the past few decades, social responsible investing (SRI) has rapidly grown to become a renowned investment strategy. Because of the contradictory findings on how successful this strategy is in terms of financial return, the aim of this thesis is to compare the performance of sustainable and conventional funds in four different geographical areas during the last three years. With the use of regression analysis, the correlation between the Portfolio Sustainability Score of a fund, which is a Morningstar-provided rating that represents how well a fund incorporates ESG, and its risk-adjusted return is determined. The final results of this analysis varies among the four geographical regions. The correlation between the two variables is positive in USA and Asia ex-Japan, whereas a negative relationship is found in Europe and the Nordic region. However, the obtained findings are not of statistical significance, implying that there is no difference between the risk-adjusted returns of sustainable versus conventional funds. / Under de senaste årtionden har hållbara investeringar ökat och på senare tid även blivit en väletablerad investeringsstrategi. Då tidigare studier inom området uppvisat motstridiga resultat gällande hur effektiv denna strategi är inom värdeskapande, fokuserar denna rapport på att klargöra ifall hållbara alternativt vanliga fonder är fördelaktiga utifrån ett finansiellt perspektiv. Mer specifikt undersöks fyra geografiska områden över en tidsperiod på tre år. Genom regressionsanalys bestäms korrelationen mellan en fonds Portfolio Sustainability Score, ett betyg som erhålls av Morningstar som representerar hur väl den specifika fonden inkorporerar ESG, och dess riskjusterade avkastning. De slutgiltiga resultaten av denna analys varierar i de fyra geografiska områdena. I USA och Asien där Japan exkluderas är korrelationen positiv medan en negativ korrelation råder i Europa och Norden. Dock är resultaten inte av statistisk signifikans vilket indikerar att det inte är någon skillnad i den riskjusterade avkastningen mellan hållbara och vanliga fonder.

ESG risks, which stands for environmental, social, and governance, has in recent years exploded as a conversational topic. Including ESG efforts in company reports, and being transparent about operations is not as foreign as before. However, companies operating in controversial sectors and areas, known to have great environmental impact, face increased pressure to comply with the ESG values. One sector would be the oil sector, which is known as one of the most controversial sectors in regards to social and environmental issues. Disastrous events, such as spills and deaths following operations, have spread fast and sometimes hit hard on stock prices. The report will assess changes in stock prices in relation to changes in ESG-risk scores and ESG news for a selected number of companies, as well as a few macro variables. For this, a multiple regression analysis will be carried through. The thesis concludes in a model in which the ESG variables cannot explain overall stock movements; the variables that are shown statistically significant are mainly macro variables. However, certain stock movements that are marked as influential points by the model, which in this case all were rapid stock movements, seem to be reflected better on the changes of the ESG variables, which paves the way for further research. / ESG-risker, som står för miljö (enviromental), sociala (social) och styrning (governance), har under senare år blivit ett återkommande konversationsämne både på arbetsplatser och i undervisning. Transparens i årsredovisningar och tydliga ställningstaganden i miljömässiga och etiska frågor är inte längre lika främmande. Företag som verkar inom kontroversiella sektorer och områden, som är kända för att ha stor miljöpåverkan, står inför ett ökat tryck att bejaka dessa växande ESG värderingar. Den sektor som behandlas här är oljesektorn, känd som en av de mest kritiserade sektorerna när det gäller sociala och miljömässiga frågor. Katastrofhändelser, såsom oljespill, sprider sig i dag snabbt och påstås påverka aktiekursändringar. Rapporten kommer att bedöma förändringar i aktiekurserna i förhållande till förändringar i så kallade ESG-riskpoäng för ett antal utvalda företag, genom att utföra en multipel regressionsanalys. Makrovariabler som bedöms relevanta tas även hänsyn till. Avhandlingen avslutas i en modell där ESG-variablerna inte kan förklara de totala aktiekursrörelserna. De variabler som visar statistisk signifikans är huvudsakligen makrovariabler. Snabba aktierörelser som i huvudsak inte följer regressionsmodellen verkar däremot emellertid bättre förklaras av ESG-variabler eller händelser, vilket banar väg för ytterligare undersökningar.

Bakgrund: Till följd av att ESG är ett icke-finansiellt bedömningsområde har många investerare historiskt valt att inte profilera sin egen verksamhet med ambitiösa hållbarhetsmål. De senaste årens åtstramade regulatoriska omgivning och ökande ESG-engagemang hos intressenter ställer alltmer krav på institutionella investerare att integrera ESG-bedömningar när de utvärderar nya investeringsmöjligheter. SME-bolag har sämre förutsättningar att tillhandahålla konkurrenskraftiga ESG-data och riskerar således få sämre tillgång till kapital. Effekterna ESG perspektivet har för kapitalanskaffning och vilken ESG-information som är viktigast för att attrahera kapital är relativt outforskat och bör utredas dels för att hjälpa bolag att behålla konkurrenskraft, dels för att förbereda dem för kraven på hållbarhetsrapportering som ställs ur ett kapitalförvaltningsperspektiv, vilket kan vara särskilt angeläget för SME-bolag. Syfte: Syftet med rapporten är att analysera institutionella investerares syn på ESG för att utreda hur det påverkar deras utvärderingar av nya investeringsmöjligheter. Utifrån detta ämnar studien utreda vilken information som är viktigast att tillhandahålla för att sammanställa hållbarhetsrapporter som är i linje med investerarnas önskemål. Metod: Studien bygger på en kvalitativ metod med en abduktiv ansats och det empiriska underlaget har analyserats med en tematisk analys. Resultat: Samtliga bolag, även SME-bolag, bör integrera ESG perspektivet i sin rapportering för att öka investeringsviljan och anpassa sig till omvärldsförändringar och intressenter. ESG-engagemanget är högt bland institutionella investerare eftersom hållbara bolag bidrar till att skapa avkastande och resistenta portföljer. Det viktigaste inom ESG utgår från vad som är relevant och materiellt för respektive bolag och bransch. Med detta vill investerare kvantifiera ESG-relaterade störningar och effekter för att förstå potentiell påverkan på ett företags resultat och värdering.

This study analyzes if there is a connection between ESG - which stands for Environmental, Social and Governance, and stock returns over time. The study also analyzes how integrating ESG can impact a company's competitiveness long term. This is done by researching the following two research questions:  How can a multiple regression model be formulated to determine if there is a connection between ESG and stock returns? How are companies integrating ESG and sustainability practices and what are the benefits of doing so? The first question was answered by performing a regression analysis on ESG factors reported on Nordic stocks and determining if the dependent variable ROI could be explained by these. The second question was answered by conducting a literature review and interviews with relevant actors. The results from the multiple regression analysis showed a low adjusted R2 of 0.23 which implied that there is no clear relationship between ESG factors and ROI. The literature review shows that there are positive outcomes associated with a company being sustainable that are not directly related to the financial yield. The interviews examined how different companies are integrating ESG and sustainability work into their business practice to achieve long term competitiveness while also complying with regulations coming from the EU. In conclusion, there is no clear relationship between ESG and stock return, and the focus with ESG lies within ensuring that a company integrates sustainability to keep a competitive spot in the market and reduce risk, while also reducing their environmental and social impact. / Denna studie undersöker om det finns en koppling mellan ESG - vilket står för Environmental, Social and Governance, och avkastning över tid. Studien analyserar även hur integreringen av ESG kan påverka ett företags konkurrenskraft på lång sikt. Detta görs genom att undersöka följande två frågor:  Hur kan en multipel regressionsmodell formuleras för att avgöra om det finns en koppling mellan ESG faktorer och aktiers avkastning? Hur integrerar företag ESG och hållbarhetsprinciper och vilka fördelar för detta med sig? Den första frågan besvarades genom att genomföra en regressionsanalys på ESG faktorer som hade rapporterats för Nordiska börsnoterade bolag och avgöra om den beroende variabeln total avkastning (ROI) kunde förklaras av dessa faktorer. Den andra frågan besvarades genom att genomföra en litteraturstudie och genomföra intervjuer med relevanta aktörer. Regressionsanalysen hade en låg tillförlitlighet och visade på att det inte fanns några tydliga kopplingar mellan ESG-faktorer och avkastningen. Resultatet från litteraturstudien visar att det finns positiva effekter av ESG som inte är kopplade till finansiella mått. Intervjuerna visar på att företag integrerar ESG i sitt arbete för att behålla sin konkurrenskraft på marknaden. Sammanfattningsvis så finns det ingen tydlig koppling mellan ESG-faktorer och aktiers avkastning, och fokus med ESG bör snarare vara att se till att företag arbetar hållbart för att behålla sin del av marknaden, minska risk och samtidigt minska sin påverkan på klimatet.

Titel: Förhållandet mellan hållbarhetsprestationer och finansiella prestationer inom IT-sektorn. En kvantitativ studie på 321 börsnoterade bolag inom IT-sektorn i Europa och USA. Nivå: Kandidatuppsats i företagsekonomi Författare: Edwin Johansson och Robel Beyene Handledare: Jan Svanberg Datum: 2023-Maj Syfte: Syftet med studien är att med hjälp av ESG-betyg samt delkomponenterna E-, S- och G-betyg undersöka hur hållbarhetsprestationer påverkar finansiella prestationer för börsnoterade IT-bolag i Europa och USA. Metod: Studien har en vetenskapsteoretisk utgångspunkt i den positivistiska forskningsfilosofin och antar vidare en deduktiv forskningsansats. Dessutom är den kvantitativa forskningsstrategin och tvärsektionella forskningsdesignen den forskningsstrategi respektive forskningsdesign som studien antar. Hållbarhet- och finansiell data på 321 börsnoterade IT-bolag i Europa och USA har inhämtats från Thomson Reuters datastream för året 2021. Analysen har sedan genomförts i statistikprogrammet IBM SPSS. Resultat och slutsats: Resultatet från denna undersökning tyder på att det finns ett svagt positivt samband mellan ESG samt komponenten miljö (E) och finansiell prestation men inte för komponenterna social (S) och styrning (G). Detta tyder på att miljöfaktorer är särskilt viktiga för det finansiella resultatet inom IT-sektorn.Examensarbetets bidrag: Denna studie ger värdefulla insikter för investerare, företag och beslutsfattare som är intresserade av att främja hållbarhet och ansvarsfullt företagsbeteende inom IT-sektorn. Förslag till fortsatt forskning: För att öka kunskapen samt för att kunna generera konkreta slutsatser behövs vidare forskning inom ämnet. För specifikt IT-sektorn kan vidare forskning inkludera företag från alla kontinenter för att utöka urvalet. Vidare kan liknande studier genomföras med en longitudinell design där flera år inkluderas. Nyckelord: ESG, finansiella prestationer, hållbarhetsprestationer, shareholder theory, stakeholder theory, legitimitetsteorin och IT-sektorn. / Title: The relationship between sustainability performance and financial performance in the IT sector. A quantitative study of 321 listed companies in the IT sector in Europe and the USA. Level: Bachelor thesis in Business administration Authors: Edwin Johansson and Robel Beyene  Supervisor: Jan Svanberg  Date: 2023 - May Aim: The purpose of this study is to use ESG ratings and the sub-components E, S and G ratings to investigate how sustainability performance affects financial performance for listed IT companies in Europe and the USA. Method: This paper has a scientific starting point in the positivist research philosophy and further adopts a deductive research approach. In addition, a quantitative research strategy and cross-sectional research design are adopted throughout this paper. Sustainability and financial data on 321 listed IT companies in Europe and the USA have been collected from Thomson Reuters data stream for the year 2021. A univariate, bivariate and multivariate analysis has taken place in the statistical program IBM SPSS. Results and conclusions: The results from this study indicate that there is a weak positive relationship between ESG and the component environment (E) and financial performance. However, no relationship was found between the components social (S) and governance (G) and financial performance. This suggests that environmental factors are particularly important for financial performance in the IT-sector.Contribution of the thesis: This study provides valuable insights for investors, companies and decision makers that are interested in promoting sustainability and responsible corporate behavior in the IT- sector. Suggestions for future research: In order to increase the knowledge and to be able to draw conclusions, further research is needed within the subject. Specifically for the IT-sector, further research could include companies from all continents to broaden the view. Furthermore, similar studies can be carried out with a longitudinal design where data from several years are included. Key words: ESG-rating, sustainability performance, financial performance, shareholder theory, stakeholder theory, legitimacy theory and IT-sector.

This thesis examines the type of Environmental, Social, and Governance (ESG) information that institutional investors seek when making and monitoring investment decisions, as well as the possibilities for this information to be presented in sustainability reports. As a basis, twelve semi-structured interviews were conducted with Swedish state institutional fund holders in the category regions and municipalities. Furthermore, five interviews were conducted with six employees at a large Swedish-Norwegian fund company. The results show that the basic demand for ESG information is governed by the content that the investor's organization's financial policy requires, for example, that the fund company has signed the UN Principles for Responsible Investments (PRI) or follows frameworks such as the Global Reporting Initiative (GRI). Furthermore, sustainability motivations are sought in qualitative form, for example about the fund's sustainability strategy, corporate inclusion and justifications about the fund's actual sustainability impact in the portfolio companies. In addition, motivations for potential future business exclusions is also desired. However, this wish is difficult to cater for as it could potentially create discontent between fund companies and portfolio companies. Such a justification could also contribute to market disorders for the company in question, which could degrade the value of the fund holding. Quantitative data are also requested, such as carbon dioxide emissions for the fund portfolio. However, this cannot always be met in the report as reported data from companies are missing. Furthermore, a necessity for the sustainability reports to be used properly by the investors is that data is presented similarly between funds, so that comparisons between funds are facilitated. Finally, investors point out that much of the ESG information they seek is only useful if all funds report in a similar format, and that the ESG information only becomes truly valuable after a unanimous definition of sustainability is introduced. / I detta examensarbete undersöks vilken typ av ESG-information som institutionella investerare eftersöker när de ska genomföra och övervaka investeringsbeslut, samt hur möjligheterna ser ut för denna information att kunna presenteras i hållbarhetsrapporter. Som underlag genomförs tolv stycken semi-strukturerade intervjuer med svenska statliga institutionella fondinnehavare inom kategorin regioner och kommuner. Vidare genomfördes fem intervjuer med sex stycken anställda på ett stort Svenskt-Norskt fondbolag. Resultaten visar att den grundläggande efterfrågan av ESG information styrs av det innehåll som investerarens organisations finansiella policy kräver, exempelvis att fondbolaget signerat PRI eller följer ramverk såsom GRI. Vidare så eftersträvas hållbarhetsmotiveringar i kvalitativ form, exempelvis kring fondens hållbarhetsstrategi, företagsinkludering samt motiveringar kring fondens faktiska hållbarhetspåverkan i portföljbolagen. Utöver dessa efterfrågas även motivering av potentiella framtida företagsexkluderingar. Denna önskan är dock svår att tillgodose då denna potentiellt skulle kunna skapa osämja mellan fondbolag och portföljbolag. En sådan motivering skulle även kunna bidra till marknadsoroligheter för det aktuella bolaget, vilket kan försämra värdet på fondinnehavet. Slutligen efterfrågas även kvantitativ data, exempelvis koldioxidutsläpp för fondportföljen. Denna kan dock inte alltid tillgodoses i rapporten då nog lång tillbakagången klimatdata saknas. En nödvändighet för att hållbarhetsrapporterna ska nyttjas ordentligt av investerarna är vidare att data presenteras liknande mellan fonder, så att en jämförelse mellan fondalternativ underlättas. Investerarna poängterar slutligen att stor del av den ESG-information de eftersträvar bara är användbar om alla fonder rapporterar på liknande sätt, samt att ESG-informationen först blir riktigt användbar då en samstämmig definition av hållbarhet införs.