This study examines how ESG news affects companies' share values, as well as how the ESG categories individually affect share values. The study focused on Swedish listed companies and covers a total of 150 news articles from the period 2021-2024. This led to share values for 74 different companies being analyzed. The news articles were selected from Dagens Industri and the share values were taken from Avanza. The study was conducted with an event study to examine how specific events affect share values. In accordance with previous studies, a measurement period of 11 days per event was chosen. Four pairs of hypotheses were formulated and tested with two-tailed t-tests. The results showed that ESG news affects companies' share values, especially news within the environmental and governance categories. These categories were found to have a significant impact and created greater market reactions than the social news. / Denna studie undersökte hur ESG-nyheter påverkar företags aktievärden samt hur de enskilda kategorierna inom ESG var för sig påverkar aktievärdena. Undersökningen fokuserade på svenska börsnoterade företag och omfattade totalt 150 nyhetsartiklar under perioden 2021–2024. Detta ledde till att aktievärden för 74 olika företag analyserades. Nyhetsartiklarna hämtades från Dagens Industri och aktievärdena från Avanza. Studien genomfördes med en eventstudie för att undersöka hur de specifika händelserna påverkade aktievärdena. I enlighet med tidigare studier valdes en mätperiod på 11 dagar per händelse. Fyra hypotespar formulerades och testades med tvåsidiga t-test. Resultaten visade på att ESG-nyheter påverkar företagens aktievärden. Detta gällde särskilt nyheter inom kategorierna miljö och styrning, som visade sig ha en signifikant påverkan och väckte större marknadsreaktioner än sociala nyheter.

Climate change is one of the most complex and urgent challenges facing the world, incurring financial losses. In response, the European Commission has developed frameworks such as the European Green Deal (EGD) and the European Climate Law to reduce greenhouse gas emissions and achieve climate neutrality by 2050. Sustainable finance, which integrates environmental, social, and governance (ESG) factors into investment decisions, plays a pivotal role in achieving these goals. The EU's Action Plan on Financing Sustainable Growth led to the creation of the Taxonomy Regulation (TR) and the EU Taxonomy (ET) to standardize definitions of sustainability and increase sustainable investments. However, there is a need for clearer guidance on the practical application of the ET. This paper aims to explore the practical application of the ET, comparing it with ESG ratings and focusing on its implementation in the building sector through the BREEAM-SE certification system, to enhance understanding and identify areas for improvement. This study employs a qualitative research method involving document analysis and expert insights from a webinar. The document analysis, divided into two parts, explores the ET in relation to ESG in general and within the construction and real estate sector, and the ET and BREEAM-SE. This approach synthesizes diverse perspectives to understand the ET's practical application. Complementing this, a webinar at AFRY provided practical insights from industry experts on integrating the ET with BREEAM-SE, enhancing the study's comprehensiveness. This study addresses two key research questions related to the ET and its practical application. First, it explores how the ET compares to ESG ratings and which of them is the most suitable for the construction and real estate sector. Conclusion to this research question is that the ET emerges as a more appropriate framework. Due to the significant divergence in the definition, design, scope, and utilization of various ESG ratings, the ET offers greater benefits by providing a structured, standardized, and sector-specific approach, addressing specific activities within the construction sector and offering consistent and reliable evaluations for stakeholders. Second, the study examines how the ET's criteria for Construction of new buildings intersect with the BREEAM-SE v6.0 certification standards. The findings indicate that while almost all of the criteria within the ET overlaps with the criterias in BREEAM-SE, BREEAM-SE is more thorough. This intersection provides value to construction and real estate owners, demonstrating that meeting BREEAM-SE standards can also mean ET alignment, while the reverse is not true. Overall, the research highlights the practical application of the ET and its integration with existing certification systems. / Klimatförändringarna är en av de mest komplexa och akuta utmaningar som världen står inför, och de medför betydande finansiella förluster. Som svar på detta har Europeiska kommissionen utvecklat ramverk såsom den Europeiska gröna given (EGD) och den Europeiska klimatlagen för att minska växthusgasutsläppen och uppnå klimatneutralitet till 2050. Hållbar finans, som integrerar miljömässiga, sociala och styrningsmässiga (ESG) faktorer i investeringsbeslut, spelar en avgörande roll för att uppnå dessa mål. EUs handlingsplan för att finansiera en hållbar tillväxt resulterade i skapandet av taxonomiförordningen (TR) och EU-taxonomin (ET) med syftet att standardisera definitioner av hållbarhet och öka hållbara investeringar. Det finns dock ett behov av tydligare vägledning om den praktiska tillämpningen av ET. Denna rapport syftar därför till att utforska den praktiska tillämpningen av ET, jämföra den med ESG och fokusera på dess implementering inom byggsektorn genom certifieringssystemet BREEAM-SE. Detta för att öka förståelsen för ET samt identifiera förbättringsområden. Studien använder en kvalitativ forskningsmetod som involverar dokumentanalys och expertinsikter från ett webbinarium. Dokumentanalysen, som är uppdelad i två delar, utforskar ET i förhållande till ESG i allmänhet och inom bygg- och fastighetssektorn, samt ET i jämförelse med BREEAM-SE. Denna metod syntetiserar olika perspektiv för att förstå ETns praktiska tillämpning. För att komplettera denna analys har praktiska insikter från ett webbinarium på AFRY om hur man integrerar ET med BREEAM-SE använts, vilket breddade studiens omfattning. Studien adresserar två viktiga forskningsfrågor relaterade till ET och dess praktiska tillämpning. Först undersöks hur ET jämförs med ESG och vilket av dessa verktyg som är mest lämpligt för bygg- och fastighetssektorn. Slutsatsen är att ET framstår som ett mer lämpligt ramverk. Detta på grund av den betydande skillnaden i definition, design, omfattning och användning mellan olika ESG. Av denna anledning erbjuder ET större fördelar genom att tillhandahålla ett strukturerat, standardiserat och sektorsspecifikt tillvägagångssätt, som adresserar specifika aktiviteter inom byggsektorn och erbjuder konsekventa och tillförlitliga utvärderingar för intressenter. I den andra forskningsfrågan undersöker studien hur ET kriterier för nybyggnation överlappar med BREEAM-SE v6.0 certifieringsstandard. Resultaten visar att nästan alla kriterier inom ET överlappar med kriterierna i BREEAM-SE, vilket visar att BREEAM-SE är mer grundlig. Denna överlappning ger värde till bygg- och fastighetsägare och visar att uppfyllelse av BREEAM-SE-standarder även kan innebära att kraven för ET uppfylls, medan det omvända inte gäller. Sammanfattningsvis belyser forskningen den praktiska tillämpningen av ET och dess integration med befintliga certifieringssystem.

Inledning: Hållbarhet blir allt viktigare för svenska fondsparare. Följaktligen har detta lett till en ökning av antalet hållbara fonder som förutspås fortsätta att öka. Tidigare forskning har studerat hur hållbara fonder presterar i jämförelse med icke-hållbara fonder. Studierna visar på skilda resultat. Det finns studier som visar att hållbara fonder överpresterar de icke-hållbara fonderna, men det finns också studier som visar på det motsatta.  Syfte: Studien syftar till att jämföra prestationen hos hållbara och icke-hållbara fonder genom att använda alfa som ett mått på avkastning. Med utgångspunkt i tidigare forskning och teorier syftar studien vidare till att diskutera fondernas prestationer för att identifiera eventuella skillnader och förklaringar till dessa.  Metod: Studien följde en kvantitativ forskningsstrategi och en deduktiv ansats. Studien inkluderade 21 hållbara fonder samt 16 icke-hållbara fonder. Studien tillämpade regressioner med utgångspunkt i CAPM samt Fama och French trefaktormodell för varje fond. För att studera fondernas prestation studerades regressionens intercept alfa, som förklarar tillgångens förväntade avkastningen i förhållande till riskfaktorerna. Slutsats: Studiens resultat tyder på att hållbara fonder underpresterar marknaden, medan icke-hållbara fonder överpresterar marknaden. Det är dock inte möjligt att dra några statistiska slutsatser från studiens resultat. Studiens resultat analyseras och förklaras utifrån modern portföljteori, prissättning av aktier, EHM samt beteendefinans. / Introduction: Sustainability is becoming increasingly important for Swedish fund savers. Consequently, this has led to an increase in the number of sustainable funds that is predicted to continue to increase. Previous research has studied how sustainable funds perform in comparison to non-sustainable funds. The studies show different results. There are studies that show that sustainable funds outperform non-sustainable funds, but there are also studies that show the opposite. Purpose: The study aims to compare the performance of sustainable funds and non-sustainable funds using alpha as a measure of performance. Building upon prior research and theories, the study further seeks to discuss the funds’ performances to identify any differences and explanations for these results. Method: This study followed a quantitative research strategy and a deductive approach. The study included 21 sustainable funds and 16 non-sustainable funds. The study applied regression based on the CAPM and the Fama & French three factor model for each fund. To study the performance of the funds, the intercept alpha of the regression was studied. Alpha explains the asset's expected return in relation to the risk factors.  Conclusion: The study's findings suggest that sustainable funds underperform the market, while non-sustainable funds outperform the market. However, it is not possible to draw any statistical conclusions from this study's result. The results of the study are analyzed and explained based on modern portfolio theory, pricing of shares, EHM and behavioral finance.

During recent years many fund managers have merchandised their funds as accounting for “ethical”, “responsible” and “sustainable” criterions during the investment process (the generic term “ESG funds” will be used hereafter). These managers have used this as a marketing tool and claimed that this brings added value to their investors.  However, it has been very hard for investors to actually determine if the fund managers have been following these announced “ESG” criterions and strategies. In addition to this there have been a lot of discussions around whether or not funds that incorporate “ESG” criterions during their investment process sacrifice return in order to fulfill their obligations.   During March this year Morningstar launched the first independent rating that aims to evaluate how the underlying holdings in fund, i.e. companies in which the fund own shares, manage environmental, social and governance (ESG) matters. By analyzing the underlying holdings from the aspects mentioned above, Morningstar has been able to aggregate this information into a sustainability measure for funds. This new sustainability measure has been named Morningstar Sustainability Rating™, which is a rating for how sustainable a fund is.   This thesis address questions regarding how ESG funds, or rather funds that market themselves as ESG funds, tend to have different attributes compared to traditional funds in the Nordic countries Sweden, Denmark, Finland and Norway. The specific attributes that has been examined are relative fund flows, total returns, risk-adjusted ratings and sustainability ratings.   The results suggest that ESG funds do not show a difference in Sustainability Ratings compared to traditional funds. Furthermore, it could be verified that ESG funds in some cases generate higher relative fund flows compared to traditional funds. It has also been confirmed that these ESG funds actually outperforms traditional funds from a total return perspective.

Financial markets have many different key actors, but one of the most important ones are the financial analysts. They are considered as experts in gathering and disseminating the information that firms produce, to those that seek it, such as stock recommendations and reports on firms. Related to this is a growing interest in society toward disclosures in regards of CSR as well as ESG. There has been considerable discussion in academia of whether or not CSR can be considered to be value relevant. This is a question which relate to both institutional and legitimacy perspectives in terms of theory, but also discussions in regards to agency and stakeholder theory as well:   Has value relevance of CSR disclosures increased in stock recommendations for the Nordic markets?   Thereby, the main purpose of this thesis is to find out whether or not there has been a shifting view of CSR over time, which would be evidenced in an increasing legitimization of CSR in terms of an increasing value-relevance to financial analysts. This would also be related to a shifting institutional logic, whereby it would be possible to relate to a shift in the view of the firm and its role in society. This is both looked at purely from the starting point of the dataset to the end point, but also for two different periods of time, so as to test if there is a different view of the issue after the financial crisis. In addition to this main purpose, this thesis furthermore sets out to answer whether CSR is value-relevant or not in different subsegments, such as nations, industries and the different types of recommendations that exist.   To answer the research question, an objectivist and positivist stance is taken, which subsequently leads the authors to utilize quantitative methods and statistical analysis to the data. Here, different panel models are fitted to the data to account effects that exist within it. To explain the findings, a theoretical framework is built upon three different levels: societal, firm and individual level. Here, on the societal level theories such as institutional theory as well as legitimacy theory are dealt with. On the firm level, agency theory and stakeholder theory as well as theoretical views of CSR forms the basis, and the individual level deals with theory related to the financial analyst.   In looking at the results and the analysis, one cannot draw the conclusion that there has been a shifting view of the value-relevance of CSR. Financial analysts appear to not find it value-relevant in issuing their stock recommendations, except for two cases: namely in terms of the industrial sector Basic Materials and the Buy recommendations. In terms of Basic Materials, it appears to be value-relevant in a positive manner. In regards to the Buy recommendation, it appears to have a negative effect on the value-relevance. All in all, this thesis cannot find evidence for a value-relevance of CSR to financial analysts in the Nordic markets. Essentially, the view of it appears to be pessimistic.

Un consensus peut être observé dans la littérature au sujet de l’augmentation du risque financier due à la mauvaise performance environnementale ainsi que la diminution du risque due à la bonne performance environnementale. Autant les chercheurs que les investisseurs s’entendent pour dire que la réputation de l’entreprise a un impact sur ses activités et sa performance. Les marchés financiers ajustent donc leur appréciation du risque des entreprises selon leur performance environnementale telle que mesurée par les cotes MSCI-KLD. Toutefois, est-ce que ces cotes sont véritablement liées au risque environnemental vécu par les entreprises? C’est la question de recherche abordée par ce mémoire. Plus spécifiquement, cette étude tente de déterminer si le niveau de performance environnementale d’une entreprise, telle que mesurée par la cote MSCI-KLD, a un impact sur sa probabilité d’expérimenter un événement environnemental, et donc sur sa réputation et son risque.

Les bénéfices que procurent une saine réputation sont multiples : avantage comparatif inimitable, certification de la qualité, productivité supérieure des employés, etc. À l’opposé, en plus de ne pas avoir accès à tous ces bénéfices, les entreprises ayant une réputation trop embryonnaire ou qualifiée de mauvaise sont souvent limitées dans leur potentiel de croissance par des contraintes législatives et sociales. S’appuyant sur ces observations, plusieurs chercheurs se sont intéressés à évaluer les impacts de la réputation sur la performance et sur le risque d’une entreprise. À ce titre, les résultats concernant la performance anormale divergent en fonction de la période analysée, la méthodologie et l’estimateur de la réputation employé (p. ex. Filbeck et al., 2013; Anginer et Statman, 2010). En revanche, plusieurs études constatent une relation significative entre la réputation et les deux types de risque d’une entreprise, soit le risque systématique et idiosyncratique (p. ex. Delgado-Garcia et al., 2013; Oikonomou et al., 2012). Dans le même ordre d’idées, ce mémoire vise à analyser l’effet réputation sur la performance des entreprises américaines. Pour ce faire, nous employons une approche inconditionnelle suivant la méthode de Fama et French (1993) et une approche conditionnelle suivant la méthode de Ferson et Schadt (1996) afin d’expliquer le rendement quotidien de cinq types de portefeuilles. La réputation est évaluée de manière fragmentée, soit par agrégat global, par aspect, par dimension et en combinaison complémentaire, à partir de la base de données MSCI-KLD. Nos résultats soutiennent la présence d’un effet de réputation pour le marché américain entre 2004 et 2014. Cela s’exprime par une performance supérieure des modèles d’évaluation d’actifs financiers intégrant des facteurs de risque relatifs à la réputation. Soulignons toutefois que l’ajout de variables instrumentales relatives à la réputation n’améliore pas de manière significative l’explication des modèles traditionnels.

The last decades have seen a rapid increase of sustainable investing, also known as ESG (Environmental, Social and Governance) investing. There has also been an increasing body of academic literature devoted to whether investors can gain any financial benefits from taking ESG under consideration. Previous literature of portfolio performance in terms of risk-adjusted returns has given much of its attention to best-in-class approaches, which is a strategy that selects top performers in ESG within a sector or industry. The purpose of this study is foremost to investigate a best-effort approach to ESG investing, which is a strategy that focuses on the top improvers in ESG. The purpose is further to compare this with a best-in-class approach, since the findings from earlier studies of this strategy still are inconsistent. The region chosen to perform this study in is the Eurozone. Several theories that have implications for portfolio studies and abnormal returns are taken under consideration in relation to the study and its findings. This includes the efficient market hypothesis, the adaptive market hypothesis and modern portfolio theory. The theoretical framework also cover asset-pricing models and the notions of risk-adjusted returns. A quantitative study with a deductive approach are used to form portfolios, with a Eurozone index as the investable universe. Best-effort and best-in-class portfolios as well as difference portfolios of the two approaches are created, based on ESG data and different cut-off rates for portfolio inclusion. As for risk-adjusted performance measure, the Carhart four-factor model are used. The overall results are mostly insignificant findings in terms of abnormal returns. However, three best-effort portfolios based on the top ESG improvers show significant positive abnormal returns. These findings are strongest for the environmental and social factor. As for the best-in-class approach, only the governance portfolios provided weakly significant results in terms of abnormal returns. Further, the study is not able to significantly distinguish between a best-effort and a best-in-class approach when it comes to risk-adjusted performance. The exception is the environmental factor based on the top performers in each approach, where the best-effort portfolio outperforms the best-in-class portfolio. Finally, none of the portfolios provided significant negative risk-adjusted returns. This can at least be considered as good news for ESG investing, since it indicates that investors do not have to sacrifice risk-adjusted returns in order to invest in a more sustainable way.

Titel: CSR-aktiviteters samband med revisionsarvodet samt företagsvärdet. En kvantitativ studie i europeisk kontext. Nivå: Examensarbete på Grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi Författare: Camilla Uppgren och Therese Karlsson Handledare: Jan Svanberg Datum: 2019 - Juni Syfte: CSR och revisionsarvode är var för sig två välstuderade ämnen. Studier som studerar sambandet mellan företagets arbete med CSR och det debiterade revisionsarvodet är däremot ett i stort sett outforskat område. Studiens syfte har därför varit att förklara huruvida ett företags CSR-aktiviteter påverkar företagets revisionsarvode. Samt att identifiera om ett företags CSR-aktivitet i kombination med revisionsarvode påverkar företagets värde. Metod: Studien förhåller sig inom en positivistisk forskningsfilosofi med en hypotetisk-deduktiv forskningsansats. En kvantitativ metod används för att studien ska erhålla kvantifierbara och generaliserbara resultat. Som tidsperspektiv har en longitudinell design använts där data från Thomson Reuters Datastream har hämtats hem för företag under åren 2007–2017. Där datainnehållet sedan har analyserats i SPSS. Resultat & slutsats: Studiens resultat visar på att det existerar ett signifikant samband mellan delar av företagets CSR-arbete och revisionsarvodet för europeiska företag. Vår studie går med stor försiktighet emot de tidigare studierna genom att indikera att det inte finns något samband mellan företagets CSR-arbete i relation med revisionsarvodet och företagets värde, resultatet har däremot hög multikollinearitet och avsaknad av signifikans. Examensarbetets bidrag: Arbetet har bidragit med mer empirisk bevisning och ytterligare forskning gällande relationen mellan CSR och revisionsarvode. För övrigt bidrar studien med ett praktiskt bidrag för företagsledningen att fatta ekonomiska beslut kring val att införa hållbartföretagande i verksamheten. Förslag till fortsatt forskning: Den här studien använder sekundärdata och en kvantitativ forskningsmetod. Vi anser att det även hade varit intressant att inkludera revisorernas tankar och erfarenheter av CSR arbete. Vilket gör att vårt förslag till fortsatt forskning därmed är att använda exempelvis kvalitativa intervjuer för att få in revisorernas sida och syn på ämnet.

I och med att hållbarhetsfaktorer får en allt större inverkan på investeringsbeslut är syftet med studien att undersöka huruvida en strategi baserat på ESG-poäng genererar avvikelseavkastning. Studiens teoretiska ansats bygger på den effektiva marknadshypotesen och tidigare litteratur inom hållbart investerande. Populationen som undersöks är svenska företag noterade på Nasdaq OMX Stockholm under perioden januari 2010-december 2016. Genom att konstruera jämviktade portföljer av 53 företag baserat på ESG-poäng från Thomson Reuters skapas två skilda portföljer, en hållbar och en icke hållbar. Portföljernas avvikelseavkastning undersöks först genom CAPM för att sedan ytterligare justeras efter Fama & French trefaktormodell. Studiens resultat visar att sambandet mellan hållbara portföljer och avvikelseavkastning är neutralt. Undersökningen visar därför att en strategi i vilken ESG-poäng ligger till grund för portföljstruktur inte är finansiellt överpresterande i Sverige. Indikationer ges dock om att en investeringsstrategi som innehar långa positioner i hållbara portföljer och blankar icke hållbara ger positiv avvikelseavkastning.