Flerbostadshuset som studeras i rapporten är uppfört och dimensionerat med ett äldre regelverk och benämns BABS. Idag tillämpas Eurokod vid dimensioner av byggnadsverk. Skillnader i dessa regelverk skapar problem som förekommer vid en våningspåbyggnad. Dessa problem är både konstruktionstekniska och byggnadstekniska. Syftet med rapporten är att studera den mest effektiva varianten av våningspåbyggnad med avseende på bärighet, gällande krav, tilläggsåtgärder och effektivitet. Arbetet har utförts i samarbete med Sweco Structures för ett referensobjekt som har blivit modellerat i FEM för att få fram lasten vid den kritiska punkten i tre olika skeden. De tre olika skedena består av grundbyggnad, grundbyggnad med påbyggnad i betong och grundbyggnad med påbyggnad i trä. Erhållna resultat jämförs sedan med handberäkningar i enlighet med Eurokod och till viss del medhandberäkningar för BABS. Alla resultat jämförs sedan med maximal kapacitet på mark från den kritiska punkten för att kontrollera behovet av grundförstärkning. Referensobjektet undersöks även med avseende på de krav som gäller och jämförs med kraven från det äldre regelverket. Därefter analyseras eventuella tilläggsåtgärder som kan göras i samband med våningspåbyggnaden. Resultaten som erhölls var av stor betydelse för bestämmandet av typen av våningspåbyggnad. Detta eftersom resultaten bidrog till förståelse kring lastskillnader vid olika materialval och olika bestämmelser. Vid ett dåligt materialval kan lönsamhet och effektivitet äventyras. Vid oklarheter kring regelverk kan missförståelse förekomma och risk för feldimensionering uppstå. Resultaten påvisade att det mest effektiva valet av påbyggnad var påbyggnaden i trä. Detta eftersom att denna klarade av diverse krav. Påbyggnaden i betong bidrog med för stora krafter vilket skulle kunna äventyra markens stabillitet. Att förstärka marken är kostsamt och därmed drogs slutsatsen att trä var det mest effektiva materialvalet.

Träbyggande har stark historisk förankring i Sverige. För drygt ett sekel sedan sattes ett förbud in mot att bygga hus i fler än två våningar i trä på grund av den ansedda brandrisken materialet medförde. Vid Sveriges inträdande i EU år 1994 togs det gamla beslutet bort och utvecklingen inom träbyggandet för flerbostadshus har därefter fått en rejäl uppgång. Utvecklingen har medfört ett modernare sätt att bygga, från att tidigare ha byggt allt på byggarbetsplatsen till montage av prefabricerade väggmoduler. Med detta tillvägagångssätt har byggandet både kunnat säkra en högre kvalitet samt effektiviserats.  Ett företag som arbetar med prefabricerade väggblock är Isotimber. Deras väggblock är unik på det sätt att de endast innehåller trä, för att uppnå ett högre isolervärde har råvaran trä kombinerats med urfrästa luftspalter. Isotimber har haft en önskan att utveckla sin produkt eftersom de fastskruvade kassetterna som bildar ett enhetligt väggblock separerar vid lyft. Lyftpunkterna har placerats genom borrade hål i väggblocken med genomförda lyftstroppar, ett tillvägagångssätt som Isotimber önskat förändra. Tvärkrafterna som uppstått vid lyften har verkat diagonalt mot väggblocken och antal lyftpunkter har varierat.  Studien har riktat sig mot att utveckla det befintliga väggblocket samt studera om lyft har gått att utföra på ett annat sätt än i dagsläget. Lyftpunkternas placering har även granskats.  Resultatet av produktutvecklingen har lett till att en limträbalk har placerats i överkant av blocken. Det har medfört att lyftpunkter har förflyttats till limträbalken där håltagning för stroppbanden kommer att utföras. Antal lyftpunkter har blivit beroende av väggblockens spännvidd och de tvärkrafter som uppstår vid lyft skall inverka vertikalt mot väggblocken. Resultatet av den nya väggblocksprototypen har krävt dimensionering av limträbalk vid lyftpunkter samt infästningarna mellan väggblock och limträbalk.  Väggblockets förändringar har bidragit till ett smidigare montagesystem. Den monterade limträbalken kan även anses ge en mindre nedböjning i väggblocket. Lyftpunkterna har blivit fler med bestämda avståndsintervall för att motverka separationer mellan de ihopskruvade kassetterna i väggblocken. / Building with   wood has a strong historical anchorage in Sweden. Just over a century ago, a   ban was imposed on building houses on more than two floors of wood due to the   perceived fire risk caused by the material. At Sweden's accession to the EU   in 1994, the old decision was removed and the trend in the construction of   wooden houses for multi-family houses has subsequently increased   dramatically. The development has resulted in a more modern way of building,   from building everything on the construction site to the assembly of   prefabricated wall modules. With this approach, construction has been able to   ensure a higher quality and efficiency.  A company that   works with prefabricated wall blocks is Isotimber. Their wall blocks are   unique in that they contain only wood, in order to achieve a higher   insulation value, the raw material wood has been combined with milled gaps of   air. Isotimber has had the desire to develop its product because the screwed   cassettes that forms a uniform wall block, separates during the lifts. The   lifting points have been placed through drilled holes in the wall blocks with   inserted lifting straps, an approach that Isotimber wishes to change. The   transverse forces that have occurred during the lift have acted diagonally   against the wall blocks and the number of lifting points has varied.  The study has   been aimed at developing the existing wall block and to study whether lifting   could be done in a different way than today. The position of the lifting   points has also been examined.  The result of   product development has led to a laminated wooden beam being placed above the   blocks. This has meant that lifting points have been moved to the laminated   wooden beam where perforation for the straps will be executed. The number of   lifting points has become dependent on the width of the wall blocks, and the   transverse forces that arise during lifting must be vertical to the wall   blocks. The result of the new wall-block prototype has led to dimensioning of   the laminated wooden beam at the lifting points, as well as the connections   between the wall block and the laminated wooden beam.  The wall block   changes have contributed to a smoother mounting system. The laminated wooden   beam can also be considered to give a smaller deflection in the wall block.   The lifting points have become more at fixed range intervals to counter the   separations between the screwed cassettes in the wall blocks. / <p>Betyg 170707, H14.</p>

Moderna byggnader kan ställa krav på komplicerade brandtekniska lösningar eftersom de kan vara komplexa och inte bestå av konventionella arkitektoniska byggnadsdelar. De stora komplexa byggnaderna kan medföra att brandförhållandena i byggnaden avviker signifikant från de förhållanden som ligger till grund för de traditionella dimensioneringsmetoderna. När dimensionering av komplexa byggnader inte genomförs med traditionella dimensioneringsmetoder, såsom naturliga eller nominella brandförlopp, kan lokal brand eller avancerade brandmodeller användas. Storleken på den lokala branden som används vid dimensionering kan beräknas enligt Eurokod 1 appendix C där appendix E ska användas för att beräkna brandintensiteten. EKS 10 åberopar att appendix E inte får användas utan istället ska brandintensiteten bestämmas genom Boverkets allmänna råd om brandbelastning (BBRBE). Syftet med arbetet var att studera dimensionerande brand vid tillämpning av lokal brand i hyllställningar där brandintensitet, hyllställningens dimensioner och lagringssätt varieras. De temperaturer som uppkommer i brandens centrumlinje var av intresse att undersöka eftersom förhöjda temperaturer kan påverka bärförmågan i bärverket. Målet med arbetet var att tillhandahålla en komplett metod för dimensionerande brand i livsmedelsbutiker. Två metoder tillhandhölls och de utvärderades mot en tredje beräkningsmetod samt mot flödesberäkningskoden FDS för att tydliggöra vilken av de tre handberäkningsmetoderna som var mest lämplig att använda vid beräkning av temperaturer vid lokal brand. Arbetet har utgått från en typisk hyllställning från ett tidigare arbete som har modellerats i FDS. Dimensionerna på den typiska hyllställningen har varierats i arbetet, där fyra olika bredder och höjder har använts. I hyllställningarna har bränslepaket modellerats och ska motsvara en antagen bränslekonfiguration med varierande brandintensitet. Det resulterade i att 36 scenarier simulerades i FDS i 300 sekunder där antändningen var momentan. Från resultaten kunde två nya beräkningsmetoder tillhandahållas, förenklad faktormetod (FFM) och partialkoefficientmetoden (PKM). De två metoderna utvärderades mot den tidigare Ludvigsson-Rydstedts metod (LRM) samt FDS i fallstudier. Fallstudierna genomfördes på tidigare tillhandahållen data samt från en FDS simulering över ett helt brandförlopp från detta arbete. Slutsatser som erhållits utifrån resultaten och de framtagna beräkningsmetoderna är: Av hyllställningens bredd, höjd och brandintensiteten är bredden den parameter som påverkar de beräknade temperaturerna mest vid lokal brand i hyllställning. De temperaturer som uppkommer vid lokal brand i hyllställning påverkas av både brandeffekten från en hyllställning samt brandintensiteten på bränslepaketens ytor. Vid lokal brand i hyllställning kan bärverk påverkas eftersom de uppkomna temperaturerna i några scenarier översteg den kritiska temperaturen för stål. Appendix C i Eurokod 1991-1-2 kan anpassas till brand i hyllställningar om hänsyn tas till brandens startpunkt samt projicerad brandeffekt. 2/3 av hyllställningens höjd är mest lämplig att använda som starthöjd för branden i de framtagna metoderna. Generellt visade metodutvärderingen att LRM gav temperaturer som var konservativa i förhållande till FDS. PKM gav temperaturer som stämde överens med temperaturerna från FDS medan FFM gav något lägre temperaturer jämfört med PKM.

Målet med examensarbetet var att för Tyréns AB ta fram ett hjälpmedel för användandet avEurokod, de Europagemensamma standarderna för utformning och dimensionering avbärande konstruktioner till byggnader och anläggningar.Rapporten innehåller en jämförande studie mellan Boverket konstruktionsregler och Eurokod,beräkningar av en stålkonstruktion enligt Eurokod och ett hjälpmedel i form av en lathund.Jämförelsen består av två delar: Eurokod jämfört med Boverket konstruktionsregler ochEurokod jämfört med Boverkets stålkonstruktioner, skillnaderna kan vara allt ifrån konkretaskillnader i formler till nya metoder. Skillnaderna som nämns i kapitel 5 är de som vi har stöttpå under beräkningsprocessen. Beräkningarna är gjorda på en stålstomme i Aitikkoppargruva, Gällivare. Stålstommen var sedan tidigare beräknad enligt Boverkets regler somvi skulle räkna om till Eurokoderna. Beräkningarna har skett för hand och gjordes för att fåförståelse för dimensioneringprocessen i Eurokoden och därmed veta vilka formler vi skahänvisa till och vilka avsnitt ur standarden vi ska ta med i lathunden. Beräkningarna finnsdelvis i rapporten och som tillhörande exempel i lathunden.Lathunden skall fungera som ett redskap på Tyréns, där den är tänkt fungera som en genvägin i standarderna. Detta skall i sin tur underlätta vid dimensionering av stålkonstruktionerenligt Eurokoderna. Lathunden skall användas av konstruktörer som ett beräkningshjälpmedelför att lättare sätta sig in i det nya regelverket, Eurokod.

<p>Metoden för att dimensionera stålpelare med avseende på böj- och böjvridknäckning enligt <em>Eurokod 3</em> är omständlig och tidskrävande. Syftet med arbetet var att skapa beräkningshjälpmedel som underlättar dimensionering för hand enligt <em>Eurokod 3</em>. Först studerades bakgrunden till de befintliga dimensioneringsformlerna, hur de uppkommit och varför de ser ut som de gör. Sedan kunde hjälpmedel i form av interaktionsdiagram och tabeller tas fram. Interaktionsdiagrammen visar t.ex. olika kombinationer av tillåten normalkraft och moment för olika pelarprofiler och längder. För att göra det möjligt att konstruera interaktionsdiagram har tre specifika lastfall behandlats. Dessutom har arbetet begränsats till de vanligaste varmvalsade stålprofilerna. Resultatet har redovisats i en handbok med interaktionsdiagram för de olika fallen och profilerna. Dimensioneringshjälpmedlen förkortar beräkningstiden avsevärt vid handberäkningar.</p>

<p>Från och med den 1 januari 2011 kommer Sverige att gå över från Boverkets konstruktionsregler (BKR) till de, för den europeiska gemenskapen, gemensamma beräkningsreglerna Eurokoderna. De kommer att vara obligatoriska för alla bärande konstruktioner. Övergången kommer att innebära stora förändringar främst i konstruktörens vardag men man kommer även att se spår av den inom bland annat prefab-industrin. Rapportens tyngdpunkt ligger i att se på de faktorer som direkt berör betongelementindustrin. För att bättre förstå vilka förändringar övergången kommer att medföra för dels betongkonstruktören men också de konkreta förändringarna vad gäller armeringsmängd, sprickbreddsberäkningar och förankringslängder har dels ett ingående studium av de nya normerna samt en beräkningsjämförelse normerna emellan utförts.</p><p>Normerna skiljer sig åt, men det är inte någon revolutionerande förändring då de båda bygger på samma dimensioneringsmetod. Den största skillnaden är att man, enligt Eurokoderna, lägger hela säkerheten på lastsidan.</p><p>Huruvida armeringsmängden kommer, som man befarar, att öka är svårt att säga, även om mycket tyder på det. Dock skall påpekas att Eurokoderna ger en möjlighet att utföra vissa bärverk oarmerade eller lätt armerade.</p><p>Sprickbreddskraven är de samma men dimensioneringsgången är något annorlunda. Vidare ges utrymme för att kontrollera huruvida kravet uppfylls utan att utföra beräkningar.</p><p>Dimensionerandet av förankringslängder är mycket likt, normerna emellan. Men även här finns det möjlighet för konstruktören utföra dimensioneringen praktiskt taget utan beräkningar.</p>

Metoden för att dimensionera stålpelare med avseende på böj- och böjvridknäckning enligt Eurokod 3 är omständlig och tidskrävande. Syftet med arbetet var att skapa beräkningshjälpmedel som underlättar dimensionering för hand enligt Eurokod 3. Först studerades bakgrunden till de befintliga dimensioneringsformlerna, hur de uppkommit och varför de ser ut som de gör. Sedan kunde hjälpmedel i form av interaktionsdiagram och tabeller tas fram. Interaktionsdiagrammen visar t.ex. olika kombinationer av tillåten normalkraft och moment för olika pelarprofiler och längder. För att göra det möjligt att konstruera interaktionsdiagram har tre specifika lastfall behandlats. Dessutom har arbetet begränsats till de vanligaste varmvalsade stålprofilerna. Resultatet har redovisats i en handbok med interaktionsdiagram för de olika fallen och profilerna. Dimensioneringshjälpmedlen förkortar beräkningstiden avsevärt vid handberäkningar.

Från och med den 1 januari 2011 kommer Sverige att gå över från Boverkets konstruktionsregler (BKR) till de, för den europeiska gemenskapen, gemensamma beräkningsreglerna Eurokoderna. De kommer att vara obligatoriska för alla bärande konstruktioner. Övergången kommer att innebära stora förändringar främst i konstruktörens vardag men man kommer även att se spår av den inom bland annat prefab-industrin. Rapportens tyngdpunkt ligger i att se på de faktorer som direkt berör betongelementindustrin. För att bättre förstå vilka förändringar övergången kommer att medföra för dels betongkonstruktören men också de konkreta förändringarna vad gäller armeringsmängd, sprickbreddsberäkningar och förankringslängder har dels ett ingående studium av de nya normerna samt en beräkningsjämförelse normerna emellan utförts. Normerna skiljer sig åt, men det är inte någon revolutionerande förändring då de båda bygger på samma dimensioneringsmetod. Den största skillnaden är att man, enligt Eurokoderna, lägger hela säkerheten på lastsidan. Huruvida armeringsmängden kommer, som man befarar, att öka är svårt att säga, även om mycket tyder på det. Dock skall påpekas att Eurokoderna ger en möjlighet att utföra vissa bärverk oarmerade eller lätt armerade. Sprickbreddskraven är de samma men dimensioneringsgången är något annorlunda. Vidare ges utrymme för att kontrollera huruvida kravet uppfylls utan att utföra beräkningar. Dimensionerandet av förankringslängder är mycket likt, normerna emellan. Men även här finns det möjlighet för konstruktören utföra dimensioneringen praktiskt taget utan beräkningar.

Är korslaminerat trä ett bra alternativ för påbyggnader? Studiens syfte är att utreda hur väl påbyggnader i CLT står sig som alternativ i konkurrens med andra metoder att ta fram nya bostäder inom tätort där ett behov av förtätning finns. Studien riktar sig till en eventuell byggherre och i första hand till uppdragsgivaren: AB Gotlandshem. Kvartert Höken 1 är uppfört i början på 1960-talet. De aktuella byggnaderna för en eventuell påbyggnad är tre hus om två våningsplan och källare. Dessa byggnader benämns: B, D och F. Bärande väggar i stommen är uppförda i varierande material. I studien har två väggar valts ut som särkilt intressanta. De undersöks närmare genom statiska beräkningar enligt EKS 9. Studien konstaterar att de har tillräcklig tryckhållfashet för att bära en påbyggnad. Studien undersöker även ekonomiska förutsättningar för en påbyggnad i CLT. Detta görs genom att särkostnader identifieras och jämförs. Givetvis är kostnaden för materialet en särkostnad när valet står mellan två material, men studien identifierar även produktionskostnader för montering av bjälklag och installationer som särkostnader. Den ekonomiska jämförelsen indikerar en möjlighet att göra en besparing vid ett val av CLT-bjälklag. Studien visar att det är möjligt att utföra en påbyggnad av hus B, D och F i kv. Höken 1. Dessutom visar det sig att CLT är ett gott alternativ ur ekonomisk synpunkt. Materialet har fördelar som medför rationell produktion. Det innebär att CLT kan vara en billigare lösning för en påbyggnad. / Is cross laminated timber a suitable building material for adding storeys to a building? The purpose of this study is to examine how good an alternative CLT makes in comparision with other methods of developing new homes in urban areas. This study aims to a property developer and primarily to the client: AB Gotlandshem. The block Höken 1 was built in the beginning of the 1960s. The buildings of current interest are three houses with two stories and basement. These buildings are designated: B, D and F. The load bearing structure is constructed in varying materials. Two walls has been selected as especially interesting. They are examined closer through static analysis accordnig to EKS 9. The study concludes that they are sturdy enough to carry an added storey. The study also examines the ecomonic premises for adding a storey made from CLT. Separate costs are identified and compared. Naturally is the materials cost a separate cost in the choice between two different materials, but the study also identifies costs for mounting subfloor construction and installations as separate costs. The economic comparision indicates a possibility to cut costs by choosing subfloor constructins of CLT. The study shows that it is possible to add a storey to house B, D and F. Furthermore is CLT a good alternative from an economic viewpoint. The material has advantages that results in rational production methods. From this follows that CLT may be a cheaper solution for adding a storey.

I Sverige idag används trä som byggnadsmaterial i stor utsträckning, 90 % av alla enfamiljshus som byggs idag är byggda med trämaterial. Vid sammanfogning av olika träelement används olika förbandstyper. Förbanden som används idag är: Spikförband, Skruvförband, Träskruvförband, Tandbrickor, Spikplåt Syftet med arbetet är att undersöka möjligheten, samt att skapa ett dimensioneringshjälpmedel för träförband som kan underlätta dimensioneringsgången. En genomgång hur beräkningsgången ser ut enligt Eurokod 5 som är den rådande standarden för dimensionering av träförband. Arbetet kommer undersöka hur det olika parametrarna som ingår i dimensioneringsberäkningarna påverkar förbandets tvärkraftsbärförmåga. Tester har utförts på förband med förbindare av räfflad trådspik och laskar av trä. Enligt testerna visade det sig att det enskäriga förbandet hade en högre tvärkraftsbärförmåga än vad det tvåskäriga förbandet, i det fallet då man utformar det enskäriga förbandet med laskar på båda sidorna och har en förskjutning av förbindarna sinsemellan. Den parameter som påverkar tvärkraftsbärförmågan i beräkningsformlerna enligt Eurokod 5 har efter undersökning kommit fram till att det är spikens diameter som ger störst utslag på den dimensionerande tvärkraftsbärförmågan för förbandet.