2011 slutade man i Sverige att använda det nationella regelverket, Boverkets konstruktionsregler (BKR) och tillhörande Boverkets handbok om betongkonstruktioner (BBK 04) vid dimensionering av bärande konstruktioner, då de ersattes av Eurokonstruktionsstandard (EKS) som är en europeisk standard och skall användas av EU:s medlemsländer. Även om Eurokoder (EK) skall används av företag vid dimensionering av bärande konstruktioner, behandlar inte någon av eurokoderna kombinationsarmerad betong. Armeringsmetoden innefattar användandet av både armeringsjärn och fiberarmering. Med hänsyn till detta publicerade Swedish Standards Institute 2014 en standard för fiberbetong (SS 812310) som samverkar med eurokoder, med syftet att underlätta dimensionering av dessa konstruktioner. Då det tidigare inte har funnits någon nationell standard använder vissa företag fortfarande dimensioneringsmetoder som inte utgår från eurokoder och svensk standard. Syftet med studien är att undersöka skillnader av beräkningar, parametrar och resultat mellan en icke aktuell dimensioneringsmall för en kombinationsarmerad pålunderstödd platta enligt BKR, BR4 och BR13 och en som bygger på EK och svensk standard (SS). I SS 812310 finns två olika metoder för att beräkna momentkapaciteten, en förenklad och en generell metod. I studien används den förenklade metoden, på grund av den generella metodens komplexitet. Efter att respektive dimensioneringsmetod för en kombinationsarmerad pålunderstödd platta har granskats, skapades dimensioneringsmallen enligt EK och SS. Mallen krävde en ny statikberäkningsmetod med hänsyn till SS 812310. Konsekvensen blev att konstruktionen påverkades av en större tvärkraft vid stöd, men erhöll en mindre nedböjning i fält. Även jämförelsen av beräkningsmetoder och parametrar blev på grund av statiken begränsad. Total utnyttjandegrad av momentkapaciteten blev densamma i båda dimensioneringsmallarna vid samma armeringsinnehåll, men på grund av ett icke uppfyllt töjningsvillkor i fält enligt SS 812310 krävdes här ett högre armeringsinnehåll. Ett högre armeringsinnehåll medför en lägre utnyttjandegrad, vilket inte är eftertraktat då det innebär att armeringen inte kommer att utnyttjas fullt ut. Slutsatsen blev att tillämpbarheten är begränsad för den förenklade metoden i SS 812310 om töjningsvillkoret inte uppfylls och att man istället måste använda den generella metoden för fortsatt dimensionering. Konsekvenserna om villkoret inte uppfylls kan vara att större sprickor uppkommer än dem som erhölls vid balktester.

Pålning är en vanlig grundläggningsmetod för att överföra laster från överliggande konstruktioner genom svaga eller instabila jordlager till fasta jordlager eller berg. En typ av påle som ofta används är den slagna spetsburna betongpålen som slås ned genom till exempel lös lera till fast berg. 2011 trädde Eurokod in som gällande regelverk för dimensionering av bärverk. Införandet innebar förändringar i dimensionering av bland annat slagna spetsburna betongpålar. Företaget WSP i Norrköping har tidigare använt ett beräkningshjälpmedel för att få en uppfattning om en spetsburen betongpåles bärförmåga. Detta beräkningshjälpmedel blev i och med införandet av Eurokod inte längre giltigt. En önskan från WSP var att klargöra vad som gäller för dimensionering av spetsburna betongpålar enligt Eurokod och att ett nytt beräkningshjälpmedel skulle skapas om så var möjligt. När litteraturstudien för examensarbetet utfördes stod det klart att inget samlat dokument som beskrev alla delar av dimensionering av slagna spetsburna betongpålar fanns. Syftet med examensarbetet blev i och med det att sammanställa och tydliggöra gällande regelverk kring dimensionering av slagna spetsburna betongpålar. I den teoretiska referensramen sammanställs gällande regler och tillvägagångssätt för att utföra dimensioneringsberäkningar för en slagen spetsburen betongpåle. Det som sammanställts kan ses som ett förslag på hur dimensionering av en slagen spetsburen betongpåle kan genomföras. Resultatet visar att det är möjligt att skapa ett tillförlitligt beräkningsprogram som kan beräkna bärförmågan hos en spetsburen betongpåle enligt Eurokod. Vid jämförelsen av bärförmågan beräknad med det tidigare beräkningshjälpmedlet och det nya visade det sig att det nya ger en högre bärförmåga och framförallt ett noggrannare beräknat resultat.

No description available.

I rapporten undersöks ett trägarage från Myresjöhus med avseende på globalvindstabilitet, där skivbeklädda regelväggar används som stabiliserande element.Rapporten analyserar också olika typer av skivmaterial ur stabiliseringssynpunkt,samt hur utformningen av garaget påverkar den totala horisontalstabiliteten.Resultatet redovisar en lösning på hur skivväggarna i garaget kan utformas för attklara av de yttre vindlasterna.

Den Europeiska standarden är indelad i flertalet Eurokoder och dessa är de kommande beräkningsreglerna som år 2011 blir obligatoriska för alla bärande konstruktioner inom den Europeiska unionen. De kommer att ersätta tidigare nationella regler och det är framförallt Boverkets konstruktionsregler (BKR) med tillhörande handböcker som berörs av Eurokoderna. Flertalet faktorer påverkar när en övergång från svenska byggregler till Eurokoderna skall bli möjlig men det viktigaste har med dess tillgänglighet att göra. Det är inte längre en fråga om Eurokoderna skall börja tillämpas, utan istället när. Syftet med detta examensarbete är att det skall ge en allmän och överskådlig bild av hur de svenska byggreglerna skiljer sig från sin europiska motsvarighet, varvid likheter och olikheter skall lyftas fram. Jämförelsen har baserats på ett antal beräkningar som har utförts på ett framtaget referensobjekt, där endast de delar som berör beräkningar kring referensobjektet kommer att granskas och jämföras. För att få underlag till dessa beräkningar har litteraturstudium av respektive regler tillämpats. Detta material har allt eftersom sammanställts i denna rapport. Med utgångspunkt från det framtagna referensobjektet kan man till stor del fastlägga att skillnaden mellan svenska byggregler och europeisk standard inte är av större karaktär. En av de mest framgående skillnaderna är dock att den europeiska standarden är betydligt mer beskrivande om hur och vad som skall beräknas, vägen till resultatet, medan de svenska byggreglerna endast beskriver det slutgiltiga resultatet. Detta leder till att den europeiska standarden är betydligt lättare att följa och därav även lättare att tillämpa.

As cities are densified and as the housing shortage iscontinuously high, the need to utilize height in new constructionsincreases, and with it, also the need to quickly make preliminaryassessments when designing structural components in higherbuildings. The question of whether calculations made using handmethods and calculations made using computerized methods yieldsresults of the same order of magnitude, when analyzing structures,is therefore of interest. The question investigated in this work is whether calculationsmade by hand and calculations made with FEM-design 3D Structure,with respect to stresses in a single structural component, yieldresults of the same order of magnitude. A 16 storey building withconcrete walls and floors was the basis for the calculations. Thecalculations were made for two load cases for both handcalculations and calculations made with FEM-design 3D Structure;one case where vertical forces are considered to have a beneficialeffect on the stability of the building and one case wherevertical forces are considered to have an adverse effect on thestability of the building. The survey shows that there are major differences in resultsbetween the two methods for each load case respectively. Theexplanation for this is believed to depend upon thecharacteristics of the two calculation methods. The recommendation given in this essay is that hand calculationsshould be used when the accuracy is of less important for theapplication of the results, when there is no access tocomputerized calculation programs, or when the time required tomake more accurate calculations is limited. FEM design 3DStructure 16 should be used when accuracy is of greater importanceand complexity is high. The work was carried out in collaboration with Knut JönsonIngenjörsbyrå i Uppsala AB.

Vid byggnation av nya småhus efterfrågas idag öppen planlösning, höga fasadliv och stora fönsterpartier vilket leder till färre stabiliserande innerväggar och stora spännvidder. För att i ett tidigt skede av projektering identifiera begräsningar av vindstabilisering efterfrågar Eksjöhus ett verktyg för att kontrollera stomstabiliteten. Studien har undersökt när Eksjöhus behöver beakta stomstabilisering vid framtagning av nya husmodeller och utifrån detta har ett verktyg utvecklats för kontroll av stomstabilitet. Inledningsvis utfördes en litteraturstudie som ligger till grund för de beräkningarna som verktyget baserats på. Beräkningarna är utförda enligt Eurokoderna och den plastiska dimensioneringsmetoden. Avslutningsvis genomfördes en workshop med slutanvändarna för att ta emot synpunkter på utformningen av verktyget. Därtill har en kontinuerlig dialog förts med Eksjöhus under hela studien för att styra arbetet i rätt riktning. Studien visar att stommens kapacitet överskrids när ett väggelements horisontella bärförmåga är mindre än den fördelade dimensionerande vindlasten på väggelementet. Den horisontella bärförmågan styrs primärt av förbindarens tvärkraftbärförmåga och väggarnas effektiva längd medan vindlasten styrs av byggnadens geometri och geografisk placering. Verktyget utformades för ett referensobjekt i Excel och kan användas för att beräkna den dimensionerande vindlasten och kontrollera stomstabiliteten. Användaren har möjligheten att ändra innerväggarnas placering samt lägga till och ta bort öppningar på samtliga väggar. Metoden i denna studie kan tillämpas för att skapa liknande verktyg som kontrollerar stomstabiliteten för nya husmodeller. / <p>Examensarbetet är utfört vid Institutionen för teknik och naturvetenskap (ITN) vid Tekniska fakulteten, Linköpings universitet</p>

One of the biggest challenges of our time is the climate change. With a rapid change infocus for a more substantiality in structural design. This means that we need to reducethis sector emissions and we have with this paper shown how one way of this ispossible. And that is to reduce the amount of concrete in the structure withoutcompromising security or the structural integrity.This report shows that if constructors wants, there is ways to make this happen alreadytoday without making changes in the law or regulations. If building constructers use thezone method, they can reduce the use of concrete with more than 36% concrete pillarshowed by this report.We have trough this paper discovered the main obstacle with calculations and use of thezone method is the temperature and unclarity with the method in the Eurocodes. Wewant to highlight the opportunity’s this method gives constructors to make moreenvironmental choices.

Eurokoderna som tillsammans med EKS (Boverkets konstruktionsregler), utgör svenska normer för verifiering av bärförmåga, stadga och beständighet kan ibland vara svåra och tidsödande att tolka och tillämpa i konstruktionsarbetet. I bruksgränstillstånd finns oftast inte krav kvantifierade i eurokoden utan det är byggherrens eller konstruktörens ansvar att formulera dimensioneringskriterier för till exempel deformationer. Denna brist på tydliga krav och definitioner gör det svårt att få en samlad bild och tolkningar och kriterier tenderar till att bli individuella. Hur deformationsgränser och lastfall tolkas och tillämpas påverkar hur byggnadsdelar dimensioneras och utformas och därmed även materialåtgång, kostnad och miljö.   Den här studien är gjord för att effektivisera hur AFRY arbetar med eurokoderna med avseende på bruksgränstillstånd och framför allt vertikala stomdeformationer. Studien visar även hur materialanvändningen påverkas av olika deformationskriterier och lastfall. För att kunna visa detta har några vanligt förekommande konstruktionslösningar studerats.   Det som framkommit är att frånvarandet av deformationsgränser i de svenska eurokoderna är en brist som borde åtgärdas och kanske borde vi göra som andra länder som har med deformationsgränser i den generella delen av eurokoden. Eurokoderna kan även vara krångliga att läsa, och det är lätt att tappa helhetsbilden när informationen som eftersöks finns i olika stycken och eurokoder.   Det har även framkommit att materialåtgången kan vara så stor som 66 procent beroende av hur eurokoderna tolkas och vilka deformationskrav som används. Det är dock en siffra som kan ha stora variationer beroende på konstruktionslösning och material, men resultatet ger dock en fingervisning på hur det kan se ut.

För att kunna säkerställa att en byggnad kan konstrueras enligt lagarna krävs att man vet hur storbelastning konstruktionen kommer utsättas för och därför är lastnedräkning viktig fördimensioneringsprocessen. Syftet med arbetet är att undersöka de skillnader som uppstår när mananvänder förenklingarna som finns i handboksformlerna jämfört med den avancerade finitaelementanalysen och hur materialvalet påverkar skillnaden.Ett typhus skapades med tre olika konstruktionslösningar för huset; en i betong, den andra i stål ochden tredje utförd i trä. I typhusets bottenvåning valdes fem punkter där det analyseras hur mycketlast som kommer ner. Vid handberäkningarna har ett kalkylblad skapats med ekvationer för 6.10 aoch 6. 10 b. För beräkningarna i FEM-design har load combinations skapats baserade på ekvationerför 6.10 a och 6.10 b.De procentuella skillnaderna mellan resultatet från handberäkningarna utan lastreduktion och FEM-design beräkningarna visar små skillnader i beräkningarna för punkt A och B för alla material. Ipunkt C ser man stora skillnader för stål och trä medan betong visar en skillnad på 9%. I punkt Doch E ser man större skillnad.Den här undersökningen visar att det inte är valet av material som avgör hur stor skillnad det blirmellan handberäkningar och FEM-designberäkningar utan hur komplex konstruktionen manberäknar är. Det är viktigt att ha förståelse för de beräkningar man gör i FEM-design annars riskerarman att inte förstå vad som går fel i beräkningarna.