At the beginning of 2011, Sweden started using the European rules for structural design, the Eurocodes, instead of the previous national rules. In both the previous rules and the Eurocodes, it is possible to dimension concrete columns using tabled values. However, the required cross section measurements have increased considerably. Moreover, it is possible to dimension concrete columns using calculations, however, this is unusual. The development of a fire in a fire cell can be divided into the growth stage, the fully developed fire and the cooling phase. The duration of each phase, as well as the temperature, is dependent on a number of factors, e.g. the fire load, the size of openings and the geometry of the fire cell. In the Eurocodes there are standardized temperature-time curves that can be used in the dimensioning of a structural design, one of which is the standard temperature-time curve. The tabled values are based on this time-heat regime. When exposed to fire the strength of both concrete and reinforcements decreases. Regarding the reinforcement steel, the decrease is well documented. Concrete, however, is not a homogeneous material which makes the strength at elevated temperatures complex to determine. The dimensioning of concrete columns can be executed using tabled values. However, the objective of this report is a method called the 500 °C isotherm method. Using this method, concrete at temperatures above 500 °C is assumed not to contribute to the load bearing capacity. The residual cross-section retains its initial value of strength and modulus of elasticity. This results in a reduced cross-section. Subsequently, a reduced load bearing capacity is determined for the reinforcement steel due to the temperature. Thereafter, conventional calculation methods are used. The process of describing how the isotherm method should be implicated has been obstructed by the lack of explicit information in the Eurocodes. Furthermore, few people have knowledge about how the method should be used in practice. This has resulted in some assumptions based on logical arguments. A concrete column was evaluated for 60 and 90 minutes standard fire exposure to enable a comparison with the tabled values. The result showed that concrete columns can meet the requirements with a considerably smaller cross section. The calculated cross section measurements resulted in a value between the tabled values in the Eurocodes and those in the previous rules. Although the 500 °C isotherm method is the most simple of the simplified calculation methods, and the model in this report is limited to a circular, centrically loaded column, the method is complicated and time-consuming. It is therefore likely that it only will be used in special cases when the tabled values are inapplicable. / Vid årsskiftet 2010-2011 övergick Sverige från nationell standard till de europeiska standarderna för konstruktion, Eurokoderna. I den europeiska standarden, precis som i den gamla, kan betongpelare förenklat branddimensioneras med hjälp av tabellvärden. Kraven på minsta tvärsnitt har dock blivit avsevärt större. Detta har varit blivit svårt att förena med önskemål från arkitekter. Det är även möjligt att branddimensionera betongpelare med beräkningar. Detta är dock ovanligt. Brandförloppet i en brandcell kan förenklat delas in i uppvärmning, fullt utvecklad brand och avsvalning. Tiden för de olika faserna, liksom temperaturen, påverkas av en mängd faktorer. Några av dessa är mängden brännbart material, hur stora öppningar som finns och brandcellens geometri. I Eurokoderna finns standardiserade brandförlopp som kan användas vid dimensionering. En av dessa kallas standardbrandkurvan. Tabellvärdena är baserade på standardbrandpåverkan. Vid branddimensionering används en annan lastkombination än vid normaltemperaturdimensionering. Denna lastkombination ger en lägre last än vid brottgränsdimensionering. Både betong och armeringsstål förlorar bärförmåga vid förhöjda temperaturer. För armeringsstål är denna reducering väl dokumenterad. För betong, som inte är ett homogent material, är hållfastheten svårare att beräkna. Betongpelare kan dimensioneras enligt tre metoder: Vedertagna och beprövade detaljlösningar (Tabellerade värden) Förenklade beräkningsmetoder Avancerade beräkningsmetoder Fokus i denna rapport ligger på en av de förenklade beräkningsmetoderna, 500 °C isotermmetoden. Den utgår från att betong som har en temperatur över 500 °C försummas, emedan betong med en temperatur under 500 °C antas ha sin fulla bärförmåga. Därefter beräknas en reducerad hållfasthet för armeringsstängerna utifrån den temperatur de uppnår. Dimensionering sker sedan enligt traditionella metoder. Arbetet med att beskriva hur isotermmetoden ska användas har försvårats av bristande information i Eurokoderna. Dessutom finns det få personer som känner till hur metoden ska användas i praktiken. Detta har resulterat i vissa antaganden som underbyggts av logiska resonemang. För att kunna jämföra isotermmetoden med tabellerade värden kontrollerades en pelare för 60 och 90 minuters standardbrandpåverkan (se Bilaga A). Resultatet visade att pelare kan klara kraven med mindre tvärsnitt än i tabellen. Vid dimensioneringen erhölls ett tvärsnitt som låg mellan de nya och de gamla kraven. 500 °C isotermmetoden är den enklaste av de förenklade beräkningsmetoderna för betongpelare. Detta innebär dock inte att den är enkel. Trots att modellen i denna rapport har avgränsats till centriskt belastade, cirkulära pelare är metoden tidskrävande. Troligt är därför att den bara kommer att användas vid speciella fall då tabellmetoden inte är tillämpbar.

No description available.

Examensarbetet beskriver den teori som ligger bakom en specifik lösning för balkonginspänning som Prefabmästarna har utformat. Syftet med arbetet är att få en djupare förståelse för dimensionering av betongkonstruktioner samt stålkonstruktioner med Eurokod samt EKS och att i förlängningen kunna optimera den nuvarande lösningen Prefabmästarna använder för balkonginspänningar, med hänsyn till minskad materialåtgång. Konstruktionen bygger på att en prefabricerad balkongplatta spänns fast i en kniv som är ett T-tvärsnitt vars flänsar är ingjutna i ett prefabricerat DFS-bjälklag. Inspänningen utgörs av två dragstag som fästs i balkongplattan samt med en bricka över livet på kniven. Efter inspänningen gjuts DFS-bjälklaget på vilket stabiliserar kniven från instabiliteter. Resultaten visar på att konstruktionen till stor del är mycket väl optimerad men att det på specifika ställen finns utrymme för förbättringar. Vid balkonger med längden 2,0 meter kan kniven (T-tvärsnitt ingjutet i DFS-bjälklag) minskas med 10 kg stål, vilket motsvarar drygt 50 % av knivens vikt jämtemot referenslösningen. Även vid 2,5 meters längd på balkonger kan kniven minskas ner med 7 kg stål vilket motsvarar en minskning av materialåtgången med 38 % jämtemot referenslösningen. En gemensam standard för kniven är möjlig för balkonger med längden 2,0 respektive 2,5 meter. / This dissertation describes the theory behind a specific solution for balcony attachment for concrete constructions designed by Prefabmästarna. The purpose is to get a deeper understanding of design according to Eurocode and EKS (Swedish application of eurocode) and to optimize the current solution for balcony attachment in view of reduced material usage. The design is based on a prefabricated balcony slab is fasten to a T-section whose flanges are molded in a prefabricated DFS-slab. Two tie-rods is threaded into the balcony slab and fasten to the T-section with a washer. After mounting of the balcony slab the DFS slab is molded on which stabilizes the T-section from instabilites. The results show that the structure is largely optimized but that there are room for improvements in specific places. For balconies with a length of 2.0 meters the T-section can be reduced with 10 kg of steel, which corresponds to more than 50 % of the T-section weight compared with the reference solution. Also at the 2.5 meter balconies the T-section can be reduced with 7 kg of steel, which corresponds to a 38 % reduction in material use compared with the reference solution. A common standard for the T-section is possible for balconies with a length of 2.0 and 2.5 meters.

På en byggarbetsplats kan man ibland behöva sammansätta två eller flera träkomponenter till en träkomponent med rätt dimension. Det sker oftast genom spikning men det finns också möjlighet att limma ihop träkomponenter ute på en byggarbetsplats. Limning är inte alls lika förekommande på grund av de krav som ställs på limning av bärande konstruktioner och kringliggande miljö varför limning i princip endast sker i fabriksmiljö. I denna studie utförs en jämförelse mellan sammansättning av träreglar till en träpelare med avseende på hållfasthet och ekonomi. Detta jämförs dessutom med att köpa in pelare av trä med rätt dimension. I studien behandlas dessutom möjligheten att limma ute på en byggarbetsplats och hur limningen ska utföras på ett korrekt sätt. Studien har genomförts med hjälp av de standarder som finns för beräkningsregler för dimensionering av bärverk, eurokoder. Kostnadsberäkningar har genomförts för material och utförandearbete med hjälp av marknadspriser för material och enkla beräkningar för utförandearbete. En intervju har genomförts för att besvara möjligheten att limma ute på en byggarbetsplats med lim för bärande konstruktioner. I studien har beräkningar utförts för två samt tre sammansatta träreglar och jämförts med enkla pelare i liknande dimensioner. Spikad pelare har en avsevärt lägre bärförmåga än limmad pelare som är utförd korrekt. Spikad pelare har beräknats med olika avstånd mellan spikar och limmad pelare är beräknad med två olika lim. Kostnaderna för material och utförandearbete är ganska generella men är bara en liten del av de totala kostnaderna. Vart byggarbetsplatsen är placerad, vilka verktyg och material som finns på plats och vilka förutsättningar för att utföra limningen korrekt är faktorer som är avgörande för den totala kostnaden. Ett limförband är känslig och viktigast är att applicera rätt mängd och jämnt utbrett över träytorna. Vad som dessutom ska tas till hänsyn är kringliggande miljö såsom smuts, damm, temperatur och fuktighet. För att uppfylla dessa krav ute på en byggarbetsplats måste en fabriksmiljö skapas i form av väderskydd, tält, arbetsbod eller liknande.

KL-trä är ett stommaterial som blir mer och mer intressant till följd av de höga koldioxidutsläppen från de traditionella byggnadsmaterialen betong och stål. KL-träets uppbyggnad möjliggör hög bärförmåga trots dess lätta egentyngd. Syftet för examensarbete är att jämföra KL-trä och armerad betongbjälklags bärande egenskaper. Som utgångspunkt har en del av en verklig betongbyggnad använts som referensobjekt. Strusoft FEM-design har tillämpats för bärverksanalys med målet att undersöka om KL-träbjälklag kan ersätta traditionella betongbjälklag. Arbetet innefattar fem steg där KL-träets prestanda jämförs med referensobjektet. De olika stegen består av ett utbyte med liknande tvärsnittshöjd, där bärförmågan jämförs för att se om kompletterande förstärkningar behövs. En ökning av tvärsnittets höjd undersöks för att granska materialets hållfasthetsegenskaper. För att jämföra bjälklagen tillämpas en parameterstudie av nedböjning orsakad på inverkan av spännvidd, i den avslutande delen kontrolleras byggnadens stabilitet för armerat betong- respektive KL-träbjälklag. Resultaten påvisar att KL-trä är ersättningsbart med ett betongbjälklag vid liknande dimensioner med få förstärkningar, alternativt öka dimension till ett bjälklag med grövre tvärsnitt. Spännviddens inverkan är liknande för materialen upp till 8 meter, Efter det genererar KL-trä en större deformation. Materialens olika tyngd bidrar även till en halvering av den största markreaktionen. Handberäkningar har genomförts för jämförelse med FEM-design med approximativa resultat på böjande moment, utnyttjandegrad och nedböjning.

Eurokoderna som utgör svenska normer för verifiering av bärförmåga, stadga och beständighet är i en fortgående utvecklingsfas och är ibland svåra och tidsödande att tillämpa i konstruktionsarbetet. Normerna anpassas kontinuerligt efter att frågor debatteras i branschen och det är viktigt att användarna av Eurokoderna håller sig uppdaterade. Svårtolkade begrepp och definitioner tillsammans med en omständig struktur i Eurokoderna skapar merarbete för användarna. Detta examensarbete sammanställer nödvändig information samt undersöker och utvecklar tillhörande begrepp för två ämnen, lastnedräkning och stomstabilitet. Examensarbetet kommer likt en handbok kunna användas i vardagligt konstruktörsarbete för att snabbt hitta rätt i Eurokoderna och bidra till att reda ut oklarheter kring de två berörda ämnena. Beräkningsexempel är upprättade som praktisk vägledning för respektive ämne där Eurokoderna tillämpas och hänvisas till. Examensarbetet är inriktat på handberäkningar. Dessa handberäkningar kan ligga till grund för initiala bedömningar av ett bärverks dimensioner och övergripande stabilitet men även vara ett stöd i beräkningar i bygghandlingsskeden. / The Eurocodes, which serve as the Swedish standards for verification of mechanical resistance and stability, are in an ongoing development phase and are sometimes difficult and time consuming to apply in the design process. The standards are continuously adapted to issues debated in the industry and it is important that users of the Eurocodes keep themselves up to date. Indistinct terms and definitions in the Eurocodes create, together with an inconvenient structure, extra work for users. This thesis compiles the necessary information and examines and elaborates terms related to two topics, load distribution and structure stability. Similar to a handbook, this thesis can be used in designer’s everyday work to quickly find the right Eurocodes and help sort out the confusion related to the topics in this thesis. Calculation examples are given as a practical guide where Eurocodes are applied and referred to. The thesis is focused on hand calculations. These hand calculations could act as a base for initial assessments concerning structure dimensions and overall stability as well as a guide during final calculations for construction drawings.

I Sverige använder man idag BKR och BBK 04 vid dimensionering av betongkonstruktioner vilka, inom kort tid, kommer att ersättas av Eurokod 2. Vid dimensionering av byggnader kommer Eurokod 2 Del 1-1 att användas och med regelverket kommer en hel del nya regler och normer att behöva anpassas. För att undersöka hur BKR och BBK 04 skiljer sig mot Eurokod 2 vid dimensionering av betongkonstruktioner har en balk och en pelare med vanligt förekommande dimensioner studerats. Balken dimensioneras med hänsyn till bärförmåga vid böjning och tvärkraft samt kontroll av sprickbildning. Pelaren dimensioneras med hänsyn till bärförmåga vid centriskt tryck och moment i tvärsnitt på grund av strukturimperfektioner. BBK 04 har gått ett steg närmare Eurokod 2 än tidigare utgåvor och det som skiljer vid beräkning av armering, är hur partialkoefficienter används. BBK 04 reducerar armeringen och betongens karakteristiska hållfasthetsvärden men ökar knappt de karakteristiska lastvärdena medan Eurokoderna knappt reducerar hållfasthetsvärdena utan ökar lastvärdena mer än BBK 04. Används Eurokodernas rekommenderade värden blir dess armeringsmängd betydligt högre än vid dimensionering enligt BBK 04. Dock har samtliga medlemsländer i Europeiska Unionen tagit fram ett eget nationellt annex med egenvalda värden och faktorer, och med Sveriges värden får regelverken nästintill samma armeringsmängder. Dimensionering enligt Eurokod 2 med Sveriges värden ger lägre armeringsmängder i både balkar och pelare än vad BBK 04 ger, vilket är ekonomiskt fördelaktigt. / Today, we use BKR and BBK 04 when designing concrete structures in Sweden, which will, in the near future, be replaced by Eurocode 2. When you are designing buildings, you will use Eurocode 2 Part 1-1 and with this new standard, some new rules and general rules will be necessary to adopt. To examine how BKR and BBK 04 tells apart from Eurocode 2 when designing concrete structures, one beam and one column with often common dimensions, is studied. The beam is designed with consideration of (considerate to) durability at bending moments, shear forces and control of cracking. The column is designed with consideration of durability at eccentric axial load and bending moments in cross section on account of (due to) geometric imperfections. BBK 04 has gone one step closer to Eurocode 2 than earlier editions and the things that are different, when calculating reinforcement, is how they use the partial factors. BBK 04 reduce the values for characteristic strength of reinforcing steel and concrete but hardly increase the values for characteristic load while Eurocode hardly reduces the values for strengths but increases the values for loads more than BBK 04. Using Eurocodes recommended values, the amount of reinforcement is considerable higher than designing according to BBK 04. However, all members (countries) in European Union have a National Annex with their own chosen values and factors and with the Swedish values, both (regelverken) give almost the same amount reinforcement. Designing with Eurocode 2 and the Swedish values gives lower amount reinforcement in both beams and columns than designing with BBK 04, which has economical advantages.

Today, we use BKR and BBK 04 when designing concrete structures inSweden, which will, in the near future, be replaced by Eurocode 2. When you are designing buildings, you will use Eurocode 2 Part 1-1 and with this new standard, some new rules and general rules will be necessary to adopt. To examine how BKR and BBK 04 tells apart from Eurocode 2 when designing concrete structures, one beam and one column with often common dimensions, is studied. The beam is designed with consideration of (considerate to) durability at bending moments, shear forces and control of cracking. The column is designed with consideration of durability at eccentric axial load and bending moments in cross section on account of (due to) geometric imperfections.   BBK 04 has gone one step closer to Eurocode 2 than earlier editions and the things that are different, when calculating reinforcement, is how they use the partial factors. BBK 04 reduce the values for characteristic strength of reinforcing steel and concrete but hardly increase the values for characteristic load while Eurocode hardly reduces the values for strengths but increases the values for loads more than BBK 04. Using Eurocodes recommended values, the amount of reinforcement is considerable higher than designing according to BBK 04. However, all members (countries) in European Union have a National Annex with their own chosen values and factors and with the Swedish values, both (regelverken) give almost the same amount reinforcement. Designing with Eurocode 2 and the Swedish values gives lower amount reinforcement in both beams and columns than designing with BBK 04, which has economical advantages. / I Sverige använder man idag BKR och BBK 04 vid dimensionering av betongkonstruktioner vilka, inom kort tid, kommer att ersättas av Eurokod 2. Vid dimensionering av byggnader kommer Eurokod 2 Del 1-1 att användas och med regelverket kommer en hel del nya regler och normer att behöva anpassas. För att undersöka hur BKR och BBK 04 skiljer sig mot Eurokod 2 vid dimensionering av betongkonstruktioner har en balk och en pelare med vanligt förekommande dimensioner studerats. Balken dimensioneras med hänsyn till bärförmåga vid böjning och tvärkraft samt kontroll av sprickbildning. Pelaren dimensioneras med hänsyn till bärförmåga vid centriskt tryck och moment i tvärsnitt på grund av strukturimperfektioner. BBK 04 har gått ett steg närmare Eurokod 2 än tidigare utgåvor och det som skiljer vid beräkning av armering, är hur partialkoefficienter används. BBK 04 reducerar armeringen och betongens karakteristiska hållfasthetsvärden men ökar knappt de karakteristiska lastvärdena medan Eurokoderna knappt reducerar hållfasthetsvärdena utan ökar lastvärdena mer än BBK 04. Används Eurokodernas rekommenderade värden blir dess armeringsmängd betydligt högre än vid dimensionering enligt BBK 04. Dock har samtliga medlemsländer i Europeiska Unionen tagit fram ett eget nationellt annex med egenvalda värden och faktorer, och med Sveriges värden får regelverken nästintill samma armeringsmängder. Dimensionering enligt Eurokod 2 med Sveriges värden ger lägre armeringsmängder i både balkar och pelare än vad BBK 04 ger, vilket är ekonomiskt fördelaktigt.

Fyrpålsfundament har traditionellt utförts med uppbockad jämnt fördelad rutarmering. Efter införandet av de europeiska konstruktionsreglerna, Eurokoderna, rekommenderas att en fackverksmodell tillämpas vid dimensionering av pålfundament. Normalt appliceras en fackverksmodell med trycksträvor som går från pelare ut till respektive påle och med dragband mellan pålarna. Armeringen utförs som slutna slingor koncentrerat mellan pålarna. Entreprenör föredrar den jämnt fördelade rutarmeringen då utförandet av den armerade betongplattan underlättas. I det här examensarbetet undersöks en alternativ fackverksmodell som förväntas ge en spänningsbild som motiverar en jämnare utbredd armering i betongplattans underkant samtidigt som alla dimensioneringskrav i brottgränstillstånd är uppfyllda. Vidare jämförs den upprättade fackverksmodellen med traditionellt använda beräkningsmodeller. Studien innefattar en FE-analys av ett fyrpålsfundament som modelleras med olika armeringsfördelning. Fördelningen av armeringen är framtagen ur analytiska beräkningar baserade på tre olika beräkningsmodeller: ny upprättad fackverksmodell, traditionell fackverksmodell och modell baserad på klassisk balkteori. Erhållna resultat visar på att alla tre beräkningsmodellerna kan med framgång tillämpas vid dimensionering av pålfundament i brottgränstillstånd. Studien bör betraktas som en initial undersökning där nästa steg är att verifiera erhållna resultat från FE-analys med provningar på pålfundamentet.

En stor del av de byggarbeten som äger rum i Sverige utförs på befintliga byggnader. Svensk regelförfattning använder begreppet ändring för vissa typer av arbeten på befintliga byggnader. Begreppet ändring innefattar tillbyggnad, ombyggnad och ändring. För vissa ändringar krävs att konstruktionens stabilitet verifieras i sin helhet, andra ändringar tillåter delvis verifiering. Verifieringen av konstruktionen får enligt EKS utföras i enlighet med de konstruktionsregler som användes vid byggnadens uppförande eller enligt nuvarande konstruktionsregler. Generellt gäller dock att det säkerhetsindex som specificeras i dagens regelverk ska följas.Säkerhetsindex är ett mått på vilken sannolikhet som råder för att en konstruktion ska gå i brott och härstammar från de beräkningsmetoder som baseras på sannolikhetsteori. Med äldre konstruktionsregler, som inte bygger på sannolikhetsteori, blir det svårt att bekräfta ett tillräckligt säkerhetsindex. Används gällande Eurokoder för verifiering så måste indata vara kompatibel. Syftet med detta examensarbete var att undersöka osäkerheter och att ge en kunskapsöversikt vid verifiering av befintliga takkonstruktioner i trä, med utgångspunkt i Eurokoderna och partialkoefficientmetoden.Genom litteraturstudie har verifieringsmetoderna samt material- och lastvärdens uppbyggnad redovisats för att ge en kunskapsbas vid verifiering av äldre byggnader. För att besvara syftet har följande frågeställningar använts:•Vad gäller för regler vid ändring av konstruktioner enligt svensk bygglagstiftning?•Vilka teoretiska grunder och antaganden baserades äldre konstruktionsregler på och hur är de nuvarande uppbyggda?• Hur behandlas osäkerheter i dagens konstruktionsregler och hur påverkar det användning av last- och materialvärden?• Vilka andra viktiga faktorer än material- och lastvärden kan påverka vid verifiering och hur kan osäkerheten utvärderas?• Hur kan äldre egenskapsvärden jämföras med nuvarande för att exempelvis avgöra om en lasteffekt förändrats?Genom beräkningsmodeller approximerades de äldre material- och lastvärdena till värden jämförbara med nuvarande och parametrarnas inverkan på ett beräkningsresultat kvantifierades. Syftet med beräkningsmodellerna var att ge empiriskt stöd vid val av indata. Den teoretiska bakgrunden tillsammans med beräkningsmodellerna utgör underlag till följande slutsatser:• Reglerna i Boverkets Byggregler (BBR) gäller vid ändring av konstruktioner och det är säkerhetsindex som är riktmärket vid verifiering, även då äldre konstruktionsregler används. • Äldre dimensioneringsregler är uppbyggda på deterministiska teorier vilket inte möjliggör beräkningar av säkerhetsindex som är ett sannolikhetsbaserat mått.• Osäkerheter i dagens konstruktionsnorm är baserade på sannolikhet och beaktas genom partialkoefficienter, fraktiler, faktorer och lastreduktioner. Detta medför att äldre material- och lastvärden är svåra att jämföra med nuvarande.• Befintliga träkonstruktioners hållfasthet är till stor del beroende av omgivande klimat och nedbrytningsprocesser. Last- och materialvärden påverkas också stort genom form- och korrektionsfaktorer vars påverkan kan kvantifieras med enkla beräkningsmodeller. • Äldre last- och materialvärden som avser medelvärden kan approximeras med beräkningar. För värden med låg variation i mätdata ger de beräknade värdena en kompletterande grund vid hållfasthetsbedömningar.Resultatet från studien visar att det råder svårigheter vid jämförande av äldre normativa värden och dagens fraktilvärden, vilket gör det svårt att bedöma en eventuell lastökning. Därför anses att nuvarande riktlinjer för förändrade lastvärden bör förtydligas. / When assessing existing buildings the Swedish construction regulations allows the use of older verification models derived from the time the building was established. The purpose of this thesis is to examine uncertainties when verifying existing timber roof constructions with the use of Eurocode and the partial coefficient method.By a literature study the structure of the Eurocodes was presented to mediate a knowledge base for the reader. To fulfill the purpose the following research aims were made:• What regulations applies when alterations are made to existing buildings according to Swedish regulations?• What types of verification models and assumptions has been used in past Swedish construction regulation and how is the current standard constructed?• How are uncertainties handled in the current standard and how does this effect the choice of input data?• What other aspects except material strengths affects the characteristics of timber and how can uncertainties be quantified?• How can older characteristic values approximatively be compared to contemporary values?To compare values and quantify the actual impact the factors holds, basic calculations has been made with the purpose to give empirical support when choosing input data. The study leads to the conclusions that:• The rules in Boverket’s building regulations (BBR) applies when assessing existing buildings and the safety index sets the demand of safety.• Uncertainties in current construction standards are based on probability unlike older which are based on deterministic theories.• Current timber constructions are to great extent dependent to ambient climate and deterioration processes. Load values and material strengths are affected by shape and modification factors which can be quantified with simple calculations.• Older load values and material strengths represented by mean values can be approximated by calculations. Values associated with low variation in input data gives basic knowledge when evaluating timber material strengths in existing buildings.