Det här examensarbetet går ut på att jämföra EKS 11 och SS-EN 1991-1-7 olika beräkningsmodeller för olyckslaster. Ifall en byggnad endast har ett trapphus som enda nödutgång krävs det att den dimensioneras för olyckslaster. Dessa olyckslaster delas upp i två olika grupper, kända- och okända olyckslaster. Kända olyckslaster är exempelvis påkörning när byggnaden ligger nära en väg och explosion ifall det finns exempelvis gasledningar i byggnaden. Okända olyckslaster är de laster där man inte kan dimensionera för ett exakt värde. Istället dimensionerar man för att minska konsekvenserna av lasten där främsta alternativet är att använda de krav som ställs på väsentliga bärverksdelar och applicera dem på de bärande konstruktionsdelarna. Alternativt när byggnaden inte har gasledningar så kan man beräkna för okända laster genom att dimensionera via värdet som uppkommer från en gasexplosion, 34 kN/m2. Dimensioneringen anpassas efter ett verkligt projekt konstruerat av Structor. Tidigare problem har uppstått vid tolkning av eurokodens beräkningsgång och därför har eks 11 kommit med förtydliganden och med mer triviala lösningar kring olyckslaster. Beräkningsgången för de olika olyckslasterna ser olika ut beroende på om man följer eks 11:s metod eller eurokodens metod. Målet med arbetet är att förtydliga skillnaderna mellan de olika beräkningsgångarna och se vad som ligger till grund för dom. För att kunna skapa en bredare förståelse kring olyckslaster har eurokoden, EKS 11, litteratur och Structor varit till stor hjälp. Examensarbetet är avgränsat till olyckslaster när det bara finns ett trapphus som enda utrymningsväg där det sker en jämförelse mellan EKS 11 och SS-EN 19911-7. Resultatet visar att de två olika beräkningsgångarna ger två olika svar vid beräkning av både kända- och okända laster. Ekvationerna för att räkna fram olyckslaster i de olika standarderna tar hänsyn till olika saker vilket leder till olika resultat. Slutsatsen som går att dra är att det alltid finns olika förutsättningar för varje projekt. Därför bör det göras en riskanalys i projekteringsskedet för att avgöra vilken standard som ska användas för det aktuella projektet. / This dissertation is based on a comparison between the two different procedures on accidental actions in the Swedish norm EKS 11 and SS-EN 1991-1-7. If a construction only has a stairwell as the only emergency exit it requires that accidental actions determines. These accidental actions are categorized mainly to known and unknown accidental actions. Known accidental actions are for example collision by a vehicle or a gas leak from a gas pipe in the building. Unknown accidental actions are those loads that cannot be completely determined. Instead an analyze how to decrease the damage by accidental actions are used. The main approach is to value members as key elements, in effect making them strong enough to withstand a prescribed hazard loading. An alternative if the construction does not have any gas pipes is to use the pressure of 34 kN/m2 to represent the static equivalent from a notional gas explosion. The values in the work are based from a project constructed by the Swedish company Structor. Previously difficulties have occurred while comprehending the Eurocode’s calculation procedures therefore the new Swedish norm EKS have clarified a lot about accidental actions. The calculation procedures results in two different answers between the Eurocode and the Swedish norm EKS. The aim with this dissertation is too clarify the differences between them and perceive the reasons behind it. To be able to have a wider understanding of the subject accidental actions a screening has occurred of the Eurocode, the Swedish norm EKS and literature. The Swedish company Structor has also shared a lot of knowledge on the subject. The dissertation has been limited to accidental actions on stairwells as the only emergency exit and a comparison between the Swedish norm EKS 11 and SS-EN1-7. The outcome of the two different calculations shows two different results of the known and unknown accidental actions. The equations for calculating accidental action in the different standards considerate different things which leads to different results. The conclusion is that there always are different conditions in every project. Therefor a risk assessment should be done before the construction begins to determine which standard is the most suitable for the project.

Efter introduktionen av Eurokoderna har mängden minimiarmering i betongkonstruktioner ökat. Denna ökning beror på skillnader i metoderna som nu används för att beräkna mängden minimiarmering i olika typer av betongkonstruktioner och de som användes tidigare då BKR var den gällande normen. Minimiarmering används i betongkonstruktioner för att omfördela tvångsdeformationer. I detta arbete undersöks om mängden minimiarmering kan minskas utan att dess huvudsakliga funktion går förlorad. I arbetet har ett antal metoder för att beräkna minimiarmering jämförts för att se hur stora skillnaderna i armeringsmängd blir, varför dessa uppkommer och vilka för- och nackdelar som finns med metoderna. De undersökta metoderna inkluderar den som anges i Eurokod 2, förändringar som gjorts i den tyska nationella bilagan till Eurokod 2 och ett förslag till ändring som presenterats av Hallgren i ett preliminärt arbete.   Resultaten bygger på simuleringar utförda i FEM-programmet Atena där olika typfall undersökts. I typfallen har betongens hållfasthetsklass, tvärsnittsdimension, armeringsdimension, täckande betongskikt och vidhäftningsförutsättning varierats. Armeringsmängden varierades för att motsvara den mängd som krävs vid beräkning enligt de tidigare nämnda metoderna. I alla undersökta fall antas tvärsnittet vara utsatt för ren dragbelastning, vilket är fallet vid krympning. Resultaten från de numeriska simuleringarna visade att en större armeringsmängd ger minskade sprickbredder och ökade möjligheter att omfördela tvångsdeformationer till nya sprickor. Bildandet av nya sprickor sker också vid en mindre krympning. Skillnaderna jämfört med om en mindre armeringsmängd används blir dock i de flesta fall små och mängden armering kan reduceras utan att minimiarmeringens sprickfördelande funktion äventyras. Resultaten från de numeriska simuleringarna användes också för att ta fram ett alternativ som ger en mindre mängd minimiarmering utan att armeringens huvudsakliga funktion försvinner. I detta arbete föreslås en förändring rörande koefficienten k i Eurokod. Förändringen av värdet på koefficienten k gör att mängden erforderlig minimiarmering minskar betydligt vid beräkningar, speciellt för tvärsnitt med en större tvärsnittshöjd. Fler numeriska simuleringar utfördes och det kunde säkerställas att en armeringsmängd motsvarande den som ges med den föreslagna ändringen fungerar för alla undersökta typfall. Endast en liten ökning av sprickbredderna sker.   En undersökning av sprickproblematiken under betongens hållfasthetstillväxtfas har gjorts, och resultaten visar att problem med sprickbildning inte beror på den autogena krympningen eller på uttorkningskrympningen. Endast en liten andel av denna krympning hinner uppnås under de första veckorna, samtidigt som hållfasthetstillväxten sker relativt snabbt. Problem med sprickbildning under denna tidsperiod beror istället på andra faktorer såsom en stor värmeutveckling i betongen, en ojämn uttorkning eller en ojämn temperaturfördelning över tvärsnittet i kombination med tvång. Efter den värmeutveckling som skett i betongen under det första dygnet efter gjutning påbörjas en avsvalningsfas. Under denna kan sprickbildning uppstå i betongen, och denna sprickbildning finns kvar när uttorkningskrympningen senare fortskrider. En jämförelse har även gjorts mellan handberäkningar av karaktäristiska sprickbredder enligt Betongföreningens handbok till Eurokod 2 och sprickbredder utlästa ur resultaten från de numeriska simuleringarna. Resultaten visar att metoden överlag fungerar bra, men att vissa justeringar skulle kunna göras för att anpassa den till mindre värden på betongens krympning. / After the introduction of the Eurocodes, the minimum amount of reinforcement for crack control in concrete structures has increased. This is due to differences in themethods for calculating the minimum amount of reinforcement used in the Eurocodes and in BKR, a standard which was used in Sweden before the Eurocodes. Minimum reinforcement for crack control is used in concrete structures to redistribute the tensile stresses caused by restraint during the shrinkage. This thesis examines if the amount of minimum reinforcement can be reduced without compromising the main functions of the reinforcement. In this thesis a number of methods for calculating the minimum reinforcement has been compared to see how large the differences in the amount of reinforcement are, why they occur and what are the advantages and disadvantages of the different methods. The different methods revised in this thesis are the method in Eurocode 2, the changes made in the German National Annex to the Eurocode 2 method and a method proposed by Hallgren in a preliminary work.   The results are based on simulations performed in the FEM-application Atena where different scenarios were examined. In the investigated scenarios, the strength classes of the concrete, the cross-sectional dimensions, the size of the reinforcement bars, the size of the concrete cover and the bond strength has been varied. The amount of reinforcement in each case has been varied to correspond to the required minimum amount according to the different methods for calculating minimum reinforcement. In all investigated cases, the cross section is assumed to be exposed to pure tensile load, which is the case for shrinkage. The results of the simulations showed that a larger amount of reinforcement reduces the width of the cracks, that a larger amount of small cracks are formed, and that new cracks are formed earlier at a lower shrinkage value. The differences are however in most cases small compared to when a lower amount of reinforcement is used. In other words, a lower amount of reinforcement could be used without compromising the main functions of the minimum reinforcement. The results from the simulations have also been used to obtain an alternative method for calculating the minimum reinforcement that gives a lower amount of reinforcement without compromising the main functions. The proposed change in Eurocode is a modification in the value of the coefficient k. By changing the value of the coefficient k, the amount of required minimum reinforcement is decreased significantly, especially for large crosssection heights. More numerical simulations were performed to ensure that the reinforcement amount according to the proposed change works for all scenarios considered in this thesis. The results showed that the reinforcement were capable of redistributing the tensile stresses caused by restraint. Only a small increase in the crack widths could be observed.   An investigation was conducted to find an explanation to why cracks occur during the first weeks after casting of the concrete. The results show that the problem with cracks occurring during this period is neither due to the autogenous shrinkage nor the drying shrinkage. Only a small share of those types of shrinkage are achieved during the first weeks, and at the same time the concrete strength growth is relatively fast. Instead, the problems with cracks seem to be caused by other factors, such as a large heat development in the concrete during the first day, uneven drying shrinkage or an uneven temperature distribution over the cross section in combination with restraint. Cracks can develop during the first days after casting of the concrete due to the shrinkage that occur when the concrete cools off after the large heat development the first day. These cracks remain when the drying shrinkage continues. A comparison was also made between hand calculations of the characteristic crack widths according to “Betongföreningens handbok till Eurokod 2” and the crack widths read out of the results from the numerical simulations. The results showed that the method generally works well, but some minor adjustments could be made to adapt the method to smaller values of concrete shrinkage.

Most people do not associate Scandinavia with seismic activity and earthquakes; however, there is in fact seismic activity in the region. Although in comparison with southern Europe the return periods of earthquakes with large magnitudes are quite long, itis critical to consider earthquake impact when designing structures. Earthquake impact is difficult to predict, but building standards provide guidance to safely designstructures based on statistical and empirical data specific to regional conditions andcircumstances. Crucial for the final impact and response of a structure is not only theground acceleration, but also the ground type, which can amplify seismic vibrationsand ultimately cause unfortunate damage to the structural elements. Since 2010 Eurocode 8, the European standards for seismic design has been in effectfor building structures in Norway. The main difference with the application of thestandards in Norway compared to Southern Europe is the choice between elastic andductile design in some cases. Presumably, the same design regulations are applicablefor design of structures in Sweden, because parts of Sweden share similar conditionsas in Norway. This master thesis examines the results of selecting between elastic andductile design based on an arbitrary finite element model, and ultimately, presentsthe differences in cost efficiency in both quantitative and qualitative measures. In the arbitrary structure that is analyzed, the lateral bearing system contains a concrete wall shaft. In order to evaluate profitability, the cost development of reinforcement in the walls, is analyzed based on ground acceleration and ductility class. Thestudy ultimately implies a breaking point when structures in ductility class mediumare more cost efficient than structures in ductility class low and vice versa, with thecondition that the governing lateral force is the seismic vibration and that the normalized axial force is less than 15% / Skandinavien förknippas inte i första hand med seismisk aktivitet och jordbävningar.I regionen förekommer seismisk aktivitet, dock är returperioderna för jordbävningarmed stor magnitud förhållandevis lång i relation till södra Europa. Jordbävningslasterär svåra att förutse, men byggnormerna vägleder till säkert utformande och dimensionering mot dess påverkan, baserat på statistiska och empiriska data för regionala förutsättningar och omständigheter. En avgörande faktor för konstruktioners inverkan och respons är inte endast markaccelerationen utan även marktypen som kanförstärka de seismiska vibrationerna och eventuellt orsaka skada på byggnader. I Norge används sedan 2010 de europeiska normerna för jordbävningsdimensionering, Eurokod 8. Den väsentliga skillnaden jämfört med utförandet av konstruktioneri södra Europa är att valet mellan elastiska och duktila utformanden ges i vissa fall.Hypotetiskt kan samma normer användas för dimensionering av byggnader i Sverige,eftersom vissa regioner i Sverige har samma förutsättningar som i Norge. I detta examensarbete undersöks valet mellan elastisk och duktil dimensionering medhjälp av finita element modellering av en godtycklig konstruktion samt en jämförelseav de två fallen som slutligen leder till en analys av kostnadseffektiviteten, både kvantitativt och kvalitativt. Det horisontella bärsystemet i den använda modellen är ett schakt bestående av betongväggar. För att kunna uppskatta lönsamheten analyseras kostnadsutvecklingenav armeringsinnehållet, beroende av markacceleration och duktilitetsklass. Studienhar resulterat i definitionen av en brytpunkt som anger när dimensionering enligtduktilitetsklass medium är effektivare än dimensionering enligt duktilitetsklass lågoch vice versa, under förutsättning att jordbävningslasten är dimensionerande ochden normaliserade axialkraften är lägre än 15%.

Purpose: this degree project will examine the possibilities of increasing the structural integrity in case of fire of a preexisting concrete building according to the rules in EKS 11, specifically for a hospital building. Furthermore, the degree project will provide solutions to increase the structural integrity in case of fire. Method: the study is based on a technical report provided by Kadesjös Ingenjörsbyrå AB where information about the hospital buildings technical aspects is presented. To examine current rules for fire-resistance rating of the hospital building, the regulations presented in BBR and EKS 11 were studied. Products had to fulfill the criteria of the European testing standards when they were evaluated as solutions that would increase the structural integrity of the building. The products were then evaluated according to the criteria presented in Eurocode 2 when dimensioning with tabulated data. An interview were held with Michael Försth professor in structural and fire engineering. Professor Försth were asked questions to evaluate potential methods and products that could increase the fire-resistance rating of the hospital building. Results: showed that proposed solutions are able to increase the structural integrity in case of fire of the hospital building to a degree where they were able to fulfill the requirements. Not all solutions were appliable on all building components of the hospital buildings. The difference in technical aspects of the solutions were presented. Conclusions: the identified solutions for increasing the structural integrity in case of fire are rock wool insulation, fire protection paint, additional concrete casting on columns and installation of sprinkler system. The solutions differ in technical aspects such as the space they take when implemented, weight increase when implemented, the amount they increase the structural integrity in case of fire when implemented and the method of implementing the solutions.

Byggnader konstruerade av KL-trä har blivit allt vanligare i Sverige och i resten av världen de senaste 20 åren. Trä är en förnyelsebar resurs och materialet tillåter varierad arkitektur. Eftersom trä är ett hygroskopiskt material finns det risker med att utsätta konstruktionen för nederbörd. Vissa forskare menar att väderskydd under konstruktionstiden är absolut nödvändigt på grund av risk för röta och mögel samt minskad hållfasthet, medan andra avfärdar dessa risker om det byggs medvetet.  I Eurokod 5 används klimatklasser för att ta hänsyn till fuktens påverkan på hållfastheten och styvheten i trämaterialet. Det finns tre klimatklasser, varav två av dem har samma hållfasthetsmodifieringsfaktor för konstruktionsvirke och limträ samt KL-trä. Dimensionering av träkonstruktioner blir därför i viss utsträckning förenklad.  Syftet med detta examensarbete var att visa hur tillverkare, konstruktörer och andra aktörer kan agera för att på ett mer detaljerat sätt dimensionera KL-trä med avseende på hur fukt påverkar dess hållfasthet och styvhet. Målet var att utveckla en beräkningsmodell och undersöka hur dimensionering av KL-trä kan göras på olika sätt samt att analysera de olika tillvägagångssättens för- och nackdelar. Slutsatserna som dragits av arbetet är att beräkningsmodellerna kan användas för att dimensionera KL-trä med hänsyn till hur fuktkvoten varierar över tid och över skivans djup, förutsatt att aktuella fuktkvoter eller en realistisk uppskattning av fuktkvoter finns tillgänglig. Modellerna är även intressanta ur ett pedagogoiskt perspektiv då de tydligt åskådliggör hur fuktkvoten påverkar dimensioneringsresultaten för KL-trä.

I denna fallstudie jämförs en gammal gårdsbyggnad uppförd 1898 med kraven som ställs vid nybyggnation idag. För cirka 120 år sedan ställdes inte lika stränga krav på byggnationen som idag. De krav som undersöks handlar om hållbarhet och konstruktion. Syftet med studien är att skapa en bättre förståelse för varför dagens krav finns genom att undersöka en byggnad som är uppförd utan dessa krav. För att nå klimatmålen, som Sverige har antagit, finns det bland annat krav på byggnaders energieffektivitet som kan mätas genom att beräkna byggnadens primärenergital. Energieffektiviteten påverkas delvis av hur välisolerad en byggnad är varför kravet som ställs på en byggnads U-värde (värmegenomgångskoefficienten) också är intressant att undersöka. Gränsvärden på primärenergital och U-värde finns i Boverkets byggregler, BBR. Krav på konstruktionen finns i den internationella standarden Eurokod och de nationella valen i EKS. Beräkningar har gjorts på tak och bärande väggar för att kontrollera att de har tillräcklig bärighet. Även primärenergitalet och U-värden har räknats ut samt risken för fukt i den solida tegelväggen. Resultatet visar att konstruktionen klarar de krav som ställs i Eurokoderna och EKS och att byggnadens funktion bara uppfyller ett av de krav som ställs i BBR. Resultatet är i linje med tidigare forskning som har genomförts på energiprestanda hos gamla byggnader och visar på att det genom renovering, utan att skada byggnadens kulturvärde, är möjligt att uppnå dagens krav även om just den byggnaden som undersökts här inte når kraven. / This case study compares the function and framework of a building from 1898 with the requirements regarding sustainability and strength when building today. The purpose of this study is to get a better understanding of the requirements by investigating a building that was built without them. The requirements on a new building’s sustainability are today applied to old buildings that undergo extensive renovation. Two measurements to ensure high sustainability are primary energy and the heat transfer coefficient. A well-insulated building has a low heat transfer coefficient and will require less energy to heat and therefore be more energy efficient and more sustainable. Calculations have been made to determine the strength of the roof and the walls according to the Eurocodes and the nationally determined parameters, EKS. The primary energy and heat transfer coefficient has been calculated and compared to the mandatory provisions, Boverkets byggregler, BBR. The result shows that the framework is strong enough to take care of the loads it is exposed to. Most of the requirements regarding sustainability fail to be met. Although in conclusion it should be possible to meet some, if not all, the requirements with further renovation without harming the cultural value of the building.

I byggbranschen har nya metoder för lastanalys utvecklats och digitaliserats med hjälp av datorer och kraftfulla analysprogram. En stor del av dagens lastanalys utförs med hjälp av FEM baserade program. Dessa program bidrar till mer tidsbesparing och större noggrannhet.FEM-Design är ett FEM baserad analys program som kan hantera olika typer konstruktioner. Trots detta är inte programmet tillräckligt lämpat för brodimensionering när det gäller trafiklaster på broar. Konstruktören behöver därför gå igenom Eurokods-och Trafikverkets regler och krav för att hitta information kring trafikaster och därefter skapa dem i programmet.För att kunna utnyttja programmets kraftiga funktioner och anpassa det mer för brodimensionering, behöver programmet kompletteras med nya funktioner som underlättar hantering av rörliga laster. Målet var att undersöka olika lastmodeller enligt Eurokoden och TRVFS, och skapa dem i FEM-Design. Dessutom peka ut vilka förbättringar som kan utföras i programmet för att underlätta hantering av dessa trafiklaster.Tillsammans med StruSoft AB utfördes lastdefinitioner av Lastmodell 1, Lastmodell 2, och Lastmodell 3 i programmet FEM-Design.Resultatet av arbetet visar en mängd nya fordonslaster som definierades i programmet och som är baserade på det europeiska Eurokoden, och inhemska krav.Programmet FEM-Design går framgångsrikt att göras mer praktisk för brodimensioneringar. Med fortsatta studier, extra funktioner, och mer lastmodell-definitioner har FEM-Design potentialen att även konkurrera med andra bro-program. / In the construction industry, new methods of load analysis have been developed and digitized using computers and powerful analysis programs. A large part of today's load analysis is performed using FEM based programs, which contributes to time saving and greater accuracy.FEM-Design is a FEM based analysis program that can handle different types of constructions. Nevertheless, the program is not sufficiently applied to bridge dimensioning when it comes to traffic loads on bridges. The designer therefore needs to review the Eurocode rules and national requirements in order to find information about the moving loads and then define them in the program.In order to utilize the program's powerful features and suit it more for bridge dimensioning, the program needs to be complemented with new features that will facilitate the handling of moving loads. The goal was to examine the different load models according to the Eurocode and TRVFS, and creates them in FEM Design. In addition, identify which improvements can be made to the program to facilitate the handling of the traffic loads.Together with StruSoft AB, load definitions of Load model 1, Load model 2, and Load model 3 were performed in the FEM-Design program.The result of the work shows a number of new vehicle loads as defined in the program, which are based on the European Eurocode, and the country's special requirements.The program can successfully be made more practical for bridge constructions. With continued studies, additional features, and more load model definitions, FEM-Design has the potential to compete with other bridge programs.

Floods are the natural disaster that causes the most deaths and economic damage in the world. Sweden has been relatively spared from casualties in connection with floods, but the material damage is significant. In the future, larger and more frequent floods are expected. It is therefore interesting to study new protection barriers with higher capacity. C3C Engineering AB is a Växjö-based company that manufactures concrete blocks according to the lego principle out of waste concrete. In 2021, C3C has 99 production sites spread around Sweden. In the study, four models of stacking C3Cblock® were analyzed.The aim of the study was to produce calculation materials that can be used for stacking and placing C3Cblock® for flood protections. To calculate the capacity of the models, three horizontal loads were assumed to act on the stacking: static water pressure, hydrodynamic water pressure and floating debris load. In the study, four interviews with experts in the flood area were conducted. The interviews provided an insight into how experts at the relevant authorities view Sweden's preparedness, management, planning against floods and which criteria for protection barriers are considered important.The results from the study show that the C3Cblock® largely manage the water velocities and water heights that the authority for protection and preparedness maps for. The work also shows that the impact of floating debris has a relatively small effect compared to the hydrodynamic and hydrostatic water load. As the calculation set-up has been in ideal conditions, it is important when using the C3Cblock® for flood prevention purposes to have knowledge of terrain conditions such as base material and ground slope. / Översvämningar är den naturkatastrof som orsakar flest antal dödsoffer och ekonomisk skada i världen. Sverige har varit relativt förskonat från dödsoffer i samband med översvämningar, men de materiella skadorna är betydande. I framtiden förväntas större och mer frekventa översvämningar. Det är därför intressant att studera nya skyddsbarriärer med högre kapacitet. C3C Engineering AB är ett Växjöbaserat företag som tillverkar betongblock enligt legoprincipenutav överbliven spillbetong. År 2021 har C3C 99 stycken produktionsplatser utspridda runt om i Sverige. I arbetet kontrollerades fyra modeller för stapling av C3Cblock®. Målet med arbetet var att ta fram beräkningsmaterial som kan användas vid stapling och placering av C3Cblock® i förebyggande syfte mot översvämningar. För att beräkna modellernas kapacitet antogs tre horisontella laster verka på staplingen: statiskt vattentryck, hydrodynamiskt vattentryck och drivgodslast. I arbetet har fyra stycken intervjuer med sakkunniga inom översvämningsområdetgenomförts. Intervjuerna gav en inblick i hur sakkunniga på berörda myndigheter ser på Sveriges beredskap, hantering, planering mot översvämningar och vilka kriterier för skyddsbarriärer som anses viktiga. Resultatet av arbetet visar att C3Cblock® till stor del klarar de vattenhastigheter och vattenhöjder som myndigheten för skydd och beredskap karterar för. Arbetet visar också att inverkan av drivgods har en relativt liten effekt jämfört med dethydrodynamiska- och hydrostatiska vattenlasten. Då beräkningsuppställningen varit i ideala förhållanden är det viktigt att vid användning av C3Cblock® i förebyggande syfte mot översvämningar ha kännedom kring terrängförhållanden som underlagsmaterial och marklutning.

FRP stands for Fiber Reinforced Polymer. FRP materials have yet to be introduced inbridge construction in Sweden. Composite materials can through combined componentsand manufacturing processes be tailored to fit advanced bridge designs. FRP materials arestrong, durable and of low weight. FRP materials give the superstructure reduced weightand are therefore a suitable alternative for industrial prefabrication. This report shows thatFRP materials are possible to use in bridge construction. With the introduction of a specificEurocode we are confident that FRP materials will become a competitive alternative inbridge construction in Sweden in the future. / Broar är förenade med stora kostnader, dels för att bygga och dels för att underhålla ochreparera. FRP står för Fiber Reinforced Polymer är ett erkänt material för många andraanvändningsområden, exempelvis flyg och bilindustri. I Europa finns en mängd FRP-broar,men materialet har ännu inte introducerats i någon bro i Sverige.FRP är ett kompositmaterial som genom olika kombinationer av komponenter ochtillverkningsprocesser kan skräddarsys för den aktuella uppgiften i en konstruktion. FRPmaterialär starka, beständiga och har en låg vikt. Fördelar med FRP inom brokonstruktionär att det ger överbyggnaden en minskad egenvikt och därmed är ett lämpligt alternativ attprefabricera industriellt, då bland annat transport- och lyftbarhet gynnas samt att en högbeständighet ger minskat underhåll.Då ingen litteratur hanterar FRP i Brokonstruktion har de intervjuades åsikter varit mycketviktiga för arbetet. Litteraturstudien har legat till grund för en ökad förståelse för egenskaperutmärkande för olika typer av FRP. Intervjuer har utförts med personer som i dagslägetkommit i kontakt med materialet inom brokonstruktion. Detta har gjorts för att nå ett relevantresultat med möjlighet att kunna identifiera materialets för- respektive nackdelar samtanledningen till det låga användandet i Sverige.Rapporten visar att materialet har positiva egenskaper och är möjligt att använda vidkonstruktion av broar. Det saknas i dagsläget en specifik Eurokod som på ett enhetligt sättredovisar hur materialet ska hanteras. Med införandet av en specifik Eurokod och om en nykompetens arbetas fram inom branschen är vi övertygade om att FRP-material kommer attbli ett konkurrenskraftigt alternativ vid brokonstruktion.

På grund av bostadsbristen de senaste åren har byggbranschen varit tvungen att möta den höga efterfrågan på bostäder. Ett sätt att underlätta det tryck som skapats på grund av den höga efterfrågan är att rekonstruera byggnader avsedda för annan användning än bostäder till bostadshus. Ett problem som har uppstått vid ombyggnation av till exempel ett kontorshus som består av spännarmerade pelardäck, är känsligheten för nya hål som krävs för nya installationer som går igenom de efterspända bjälklagen (bestående av betongplattor). Problematiken består av att håltagningar som vanligtvis är lokaliserade nära pelarna måste göras på ett större avstånd från pelaren på grund av de spännkablar som går över och nära plattans pelaranslutning. Efterspända kablar är normalt sett belägna över plattans pelaranslutning enligt dagens dimensioneringsnormer för att bidra till plattornas genomstansningskapacitet.I detta examensarbete undersöktes det om det finns vetenskapligt stöd för att flytta kablarna till en längre distans från pelaren (än vad normerna rekommenderar) med hänsyn till genomstansningskapaciteten, och därmed förenkla vid en potentiell ombyggnation.Huvudsyftet med arbetet var att med hjälp av en litteraturstudie samt beräkningar jämföra ett experiment som utförts av Ghassem Hassanzadeh och Håkan Sundquist vid KTH 1997- 1998 (som visade att kablar på ett längre avstånd från pelaren ger ett visst bidrag till betongplattans genomstansningskapacitet) med dagens normer samt nyare studier. Dagens dimensioneringsnormer inkluderar inte bidraget till kapaciteten när spännkablarna placeras utanför det så kallade grundkontrollsnittet (området som undersöks vid dimensionering enligt normerna).Ett annat syfte med detta examensarbete var att studera och uppdatera de beräknade resultaten (enligt dåtidens normer) från studien. Denna rapport uppdaterar studien genom att undersöka rådande normernas beräknade resultat samt jämföra med liknande tester från andra forskare. Dimensioneringsnormerna som undersöktes var Eurokod 2, ACI 318 och MC2010Som del av litteraturstudien redovisas även en liknande försökserie från Portugal av A. Pinho Ramos, Valter J.G. Lúcio & Duarte M.V Faria samt en sammanställning av olika försök som genomfördes i Schweiz av Clément T, Ramos A.P, Fernández Ruiz M, Muttoni A. Sammanställning i Schweiz beräknade genomstansningskapaciteten för 74 olika plattor där plattorna från försöket vid KTH finns med. Den här studien tyder på att dagens dimensioneringsnormer har en säkerhetsmarginal vid approximationer (vid både normalfall och vid flytt av kablar), men att det fortfarande saknas tillräckliga belägg för att rättfärdiga en flytt av spännkablar.Rapporten är skriven för CBI Betonginstitutet där G. Hassanzadeh har varit handledare.