Financial statement quality can directly affect investor confidence. Financial fraud is most through misstated financial reports, and even fraudulent misstatement may result from financial restatement. Well-functioning mechanisms can improve financial statement quality. In this study, the financial restatements from 2002 to 2008 were investigated to discuss the influences of operating performance, degree of earnings management and corporate governance mechanisms. The results reveal that the worse the operating performance, the more probability the financial restatements. It indicates that increasing earnings can cover up bad operation. It is further found that the financial restatements with worse operating performance will probably increase their restatement amounts. In the aspect of earnings management, the results show that the higher the degree of earnings management by discretionary accruals, the more probability the financial restatements. It is indicative of the manager use discretionary accruals to operate the earnings management in order to cover up their worse financial performance. But the verified result is not outstanding. It is also found that the financial restatements with higher degree of earnings management by discretionary accruals will probably increase their restatement amounts. Finally, the results can not prove whether the corporate governance mechanisms show that the financial restatements probably occur in the companies with CEO duality. Moreover, the results also can not prove whether the larger the board of directors, the higher their restatement amounts.

Thesis (Ph.D)--Mississippi State University. Richard C. Adkerson School of Accountancy. / Title from title screen. Includes bibliographical references.

Το φαινόμενο της χειραγώγησης των κερδών (earnings management) έχει απασχολήσει έντονα τα τελευταία χρόνια τις ρυθμιστικές αρχές, επενδυτές και γενικότερα τους χρήστες των εταιρικών οικονομικών καταστάσεων παγκοσμίως. Η παρούσα διατριβή σκοπό έχει τη διερεύνηση του βαθμού στον οποίο οι Ελληνικές επιχειρήσεις χειραγωγούν τα κέρδη τους με αποτέλεσμα άλλοτε να εμφανίζονται λιγότερα και άλλοτε περισσότερα από ότι στην πραγματικότητα είναι. Μέσω εφαρμογής διαφορετικών μελετών περιπτώσεων (case studies) και με τη χρησιμοποίηση νέων οικονομετρικών προσεγγίσεων για τον έλεγχο υποθέσεων τα συμπεράσματα συντείνουν στο ότι υψηλό ποσοστό ελληνικών επιχειρήσεων όντως χειραγωγούν τα κέρδη τους προκειμένου για την εξυπηρέτηση συγκεκριμένων στόχων. Πιο ενδιαφέρον δε είναι το συμπέρασμα ότι εφόσον υπάρχουν κίνητρα δεν διστάζουν να προβούν σε χειραγώγηση και άλλων λογιστικών μεγεθών όπως είναι οι πωλήσεις. / Earnings management has drawn increasing attention of regulators, accounting standard setters, and investors. The aim of this thesis is to investigate the extent of earnings management in the Greek context. By relying on superior econometric methodologies, applied in several different case studies, the conclusions confirm our hypotheses that a great percentage of Greek companies do manipulate their earnings in order to beat specific targets. More importantly, for a first time, it is provided empirical evidence that these companies, under certain circumstances, tend to manipulate other accounting variables as well i.e their reported sales.

This study investigates whether auditors respond to earnings management pressure created by analyst forecasts. Analyst forecasts create an important earnings target for management, and professional standards direct auditors to consider how this pressure could affect their clients. Using annual analyst forecasts available during the planning phase of the audit, I examine whether this form of earnings management pressure affects clients’ financial statement misstatements. Next, I investigate whether auditors respond to earnings forecast pressure through audit fees and reporting delay. I find that higher levels of analyst forecast pressure increase the likelihood of client restatement. I also find that auditors charge higher audit fees and delay the issuance of the audit report in response to pressure from analyst expectations. Finally, I find that when audit clients are subject to high analyst forecast pressure, a high audit fee response by auditors mitigates the likelihood of client misstatements.

No description available.

Redovisning har till syfte att ge en verklig bild över företagets finansiella situation och fungera som ett beslutsunderlag för intressenter, detta är dock inte alltid fallet. Denna uppsats har till syfte att undersöka om aktiebolag, noterade på svenska börser, med avsättningar för garantiåtaganden använder sig av dessa avsättningar som ett verktyg för resultatmanipulering. Uppsatsen har undersökt hur företag inom tillverkningsbranschen sätter av för framtida garantiåtaganden samt om det finns någon synbar systematik i dessa avsättningar. För att undersöka om så var fallet, beräknades korrelationen mellan olika variabler från företagens årsredovisningar. Beräkningarna kom att göras i två grupper utifrån hur företag i uppsatsens urval redovisat sina garantiåtaganden i årsrapporten. Studien kom fram till att det starkaste sambandet för svenska aktiebolag i tillverkningsbranschen förekommer mellan garantiavsättning och nettoomsättning eller mellan årets garantiavsättning och föregående års garantiavsättning. Att en stor andel av företagen sätter av i enlighet med årets försäljning är något som ligger i linje med vad flertalet av företagen själva anger i årsredovisningen. För att undersöka om företagen använts sig av garantiåtaganden som ett verktyg för resultatmanipulering undersöktes om företagen satt av onormalt stora eller små garantiavsättningar. I denna studie bedömdes 42 av 104 garantiavsättningar som onormala. Det var dock inget av de undersökta företagen som under något utav åren gick från ett negativt till ett positivt resultat efter att den onormala garantiavsättningen korrigerats till en mer normal garantiavsättning. Denna studie gav således inget direkt resultat om huruvida svenska börsnoterade företag inom tillverkningsindustrin använder sig av garantireserver som ett verktyg för resultatmanipulering, däremot kan det spekuleras kring varför vissa företag har så stora skillnader i sina avsättningar under åren.

Uppsatsen undersöker om kvartalsvisa resultatmönster kan indikera potentiellt användande av resultatmanipulering (eng. earnings management). Företag klassificeras som Negativa-Positiva- (NP), Positiva-Negativa- (PN) respektive kontrollföretag beroende på hur resultatförändringar ter sig över ett helår. Med hjälp av den modifierade Jonesmodellen beräknas därefter företagens godtyckliga periodiseringar för att undersöka om NP- eller PN-företag är mer troliga än andra företag att tillämpa periodiseringsmanipulering. Ytterligare undersökningar genomförs med fokus mot faktisk resultatmanipulering (eng. real activities manipulation) genom test av godtyckliga utgifter, effektiv skattesats och produktionskostnader. Överlag påvisas signifikanta resultat för faktisk resultatmanipulering för NP-företag vilket indikerar att NP-företag är mer troliga än andra företag att manipulera resultatet.

År 2005 implementerades IFRS 3 och IAS 36 inom EU. Införandet innebär att företag årligen ska nedskrivningspröva goodwillvärdet istället för att linjärt skriva av posten under dess beräknade nyttjandeperiod. Nedskrivningsprövningen baseras på företagsledningens bedömningar om framtiden och flertalet studier har belyst att det nya regelverket lett till att goodwillposten utnyttjas opportunistiskt för att manipulera det rapporterade resultatet. I denna uppsats undersöks om det i en svensk kontext finns indikationer på att goodwillposten utnyttjas för artificial smoothing. Vi gör det genom att undersöka sambandet mellan goodwillintensitet och resultatvolatilitet och sambandet mellan onormalt stora vinster och goodwillnedskrivningar. Undersökningen visar att det föreligger ett signifikant negativt samband mellan goodwillintensitet och resultatvolatilitet och att det därmed finns indikationer på att goodwillposten utnyttjas för artificial smoothing. Studien visar också att företag som gör onormalt stora resultat inte gör relativt större nedskrivningar av goodwill än företag som gör normala resultat eller förluster. Resultatet indikerar att artificial smoothing, i den mån det praktiseras på Stockholmsbörsen, primärt utnyttjas i syfte att minska förluster och inte för att utjämna onormalt bra resultat.

This thesis aims to investigate whether frequency of mandatory financial reporting affects management focus on long-term growth. Evidence from the market has illustrated how managers within listed firms sometimes strive to meet market expectations on the latest reported earnings regardless of long-term consequences (see for example Graham, Harvey & Rajgopal, 2005; Grinyer, Russell & Collison, 1998). Yet, the existing literature has neglected to research market pressure in terms of financial reporting frequency and its proposed influence on long-term growth. This study seeks to find if a more frequent mandatory reporting affects managers to more often sacrifice long-term growth in terms of reduced R&D investments. By comparing six different stock exchanges with different interim reporting requirements, this study empirically examines the hypothesized relationship, using a robust multiple regression analysis based on 320 observations during the sample period 2008-2012. The statistically significant results show a negative correlation, suggesting that firms that are required to disclose quarterly reports invest less in R&D than firms that are only required to disclose semi-annual reports. A negative correlation is observed for the whole sample as well as for the five sectors individually. The results provide additional empirical evidence to the research fields of financial reporting, managerial myopia and earnings management.

Skandaler där företag har manipulerat sitt resultat är ständigt aktuellt. Lagar och redovisningsstandarder ska säkerställa att företagen uppvisar en rättvisande bild till intressenter. Företag har dock möjlighet att använda kassaflödespåverkande aktiviteter och omdömen vid periodiseringar som skapar utrymme för att medvetet manipulera företagets resultat, earnings management (EM). Syftet med denna studie är att studera vilka EM-problem som har uppdagats i Sverige, vilka bakomliggande faktorer som ligger till grund för handlingarna och eventuella skillnader mellan privata och publika företag. Studien har kvantitativ ansats med kvalitativa inslag, med den studerade tidsperioden 1996-2013. Urvalet jämförs med en kontrollgrupp bestående av branschens publika företag. Studiens identifierade manipulationsproblem är redovisnings- och reell manipulation.   Resultatet indikerar att förändringar i studiens utvalda faktorer påverkar beslutet om EM i högre grad än absoluta nivåer. Skillnader mellan privata och publika företag finns i de förekommande manipulationsproblemen, ägarkoncentrationen och skuldsättningsnivån. Studien visar att grunden till EM ligger i opportunistiskt beteende, genom ledningens eller kontrollerande ägares personliga vinning, stöd från kontraktuella förhållanden och investerare, vilket möjliggörs genom förekomsten av informationsasymmetri mellan företag och dess intressenter.