The aim of this descriptive literature study was to describe the patients’ experience of the need for social support and the choice of coping strategies during treatment for eating disorders. Further, the authors wanted to describe the relationship with the parents and also to highlight the caring relationship between nurse and patient. Results that came to light, concerning the patients’ experience, were that patients with eating disorders, in a majority of studies, indicated a deficient social network. The authors´ studies point out a need for social support in the convalescence and a need for assistance when it comes to changing coping strategies in stressful situations or events. Furthermore, the authors also intend to seek strategies for successfully changing the dysfunctional eating behaviour. The family should be seen as a resource in the treatment without challenging the patients’ autonomy. Further, the family plays an important role to encourage new patterns of behaviour and to provide support and help during the patients’ treatment. Building a lasting relationship between patient and nurse is a significant part of the nursing care and thus an important step in the recovery process. The nurses´ caring work with this patient group can consist of help for patients to identify strategies for seeking social support in addition to facilitating the communication between the patient and its family. In order to provide these patients the possibility of good nursing care, it requires that nurses have basic knowledge about eating disorders, which the nurses should be prepared for during their education. / Syftet med denna deskriptiva litteraturstudie var att beskriva patientens upplevelser av socialt stödbehov och val av copingstrategier under pågående behandling av ätstörningar. Vidare ville författarna utifrån litteraturen beskriva relationen till familjen samt belysa den vårdande relationen mellan patient och sjuksköterska. Resultat som framkom angående patientens upplevelser var att patienter med ätstörningar i flertalet studier angavs ha bristande sociala nätverk. Studierna påvisar ett uttalat behov av socialt stöd för att kunna tillfriskna samt få hjälp att förändra copingstrategier vid stressfulla situationer eller händelser för att kunna ändra det dysfunktionella ätbeteendet. Familjen bör ses som en resurs i behandlingen utan att patientens autonomi utmanas. Familjen spelar bland annat en viktig roll till att uppmuntra nya beteendemönster och för att ge stöd och hjälp under behandlingsprocessen. Att bygga en hållbar relation mellan patient och sjuksköterska är en betydelsefull del av omvårdnaden och således ett viktigt steg i tillfrisknandeprocessen. Sjuksköterskans omvårdnadsarbete med denna patientgrupp kan innefatta hjälp för patienter med ätstörningar att identifiera strategier för att söka socialt stöd samt underlätta kommunikationen mellan patienten och dennes familj. För att kunna ge dessa patienter en möjlighet till att få god omvårdnad krävs det att sjuksköterskor har grundläggande kunskaper om ätstörningar vilket sjuksköterskan borde förberedas inför redan under sin utbildning.

The purpose of the present study was to evaluate a day ward treatment program for eating disorders by examining the patients' expectations and experiences of treatment. Previous research suggests that patients' expectations are important variables to be considered in the treatment of eating disorders as they have shown to influence treatment outcome in various ways. The present study included 38 patients who had completed the day ward treatment and fulfilled the criteria for either anorexia nervosa, bulimia nervosa or eating disorder-not otherwise specified. Data was collected using the self report questionnaire Eating Disorder Patients' Expectations and Experiences of Treatment (ED-PEX) which measures patients' expectations prior to treatment as well as their experiences directly after treatment termination. Data was also collected using ten half-structured interviews which were held 3-18 months post treatment. Diagnosis criteria were used to assess the treatment outcome. At treatment termination 23 of 38 patients were diagnosis free. The results indicated that the control-focused interventions were most helpful according to the patients. It was also revealed that the patients desired more specific information about the purpose of the treatment components prior to, as well as during, the treatment process.

Kort Upprepad Skattning av Ätstörningssymptom- Patientversion (KUS-P) är ett självskattningsformulär, avsett att mäta de vanligaste symptomen hos personer med ätstörningar. Formuläret har använts i forskningssammanhang samt i kliniska sammanhang. De psykometriska egenskaperna har inte tidigare undersökts. Syftet med föreliggande studie var att validera och normera formuläret. Självskattningar från en normalpopulation bestående av 945 gymnasie- och universitetsstuderande samlades in för studiens analyser. Data på 270 patienter från en ätstörningsenhet fungerade som klinisk jämförelsegrupp. Det insamlade materialet undersöktes avseende könsskillnader. Resultaten visar att KUS-P har god reliabilitet och validitet samt klassificerar 84 % korrekt, med ett gränsvärde på 22 poäng för kvinnor. Det visade sig finnas signifikanta skillnader mellan könen, på hela skalan samt på de symptomfrågor som rör tankar och känslor. / Kort Upprepad Skattning av Ätstörningssymptom - Patientversion (KUS-P) is a self-report questionnaire, intended to measure the most common symptoms in people with eating disorders. The questionnaire has been used in research and in clinical contexts but its psychometric properties have not yet been reported on. The aim with this study was to validate and standardize the questionnaire. Self-reports from a normal population comprising of 945 upper secondary school and university students was gathered for the study's purposes. Records from 270 patients in an eating disorder unit served as a clinical comparison group. The collected material was examined with regards to sex differences. The result shows that KUS-P has good reliability and validity. The questionnaire classifies 84% correctly and has a cutoff value at 22 points for women. There were significant differences between sexes, on the entire scale and on those symptom questions concerning thoughts and feelings.

IDA-projektet

Sverige har många olika kliniker och institutioner som behandlar problem med ätstörningar och behandlingsformerna inom dessa är mycket varierande. Många av dem har lagt fokus på att ge sina patienter individanpassade resurser och ökad kunskap för att utifrån detta lära sig att ta eget ansvar för sitt tillfrisknande. Syftet med denna undersökning är att se på vilket sätt lärprocesser utvecklats och vilken ny personlig kunskap som påverkat tillfrisknandet till ett hälsosammare liv. Undersökningen har inspirerats av en narrativ ansats och metoden som använts är personlig intervju samt intervju via e-post och brev. Genom MHE Kliniken i Mora skickades brev till, sammanlagt, 20 personer som tidigare haft problem med ätstörningar men som nu anses friska efter professionella kriterier. Den personliga intervjun utfördes med en individ som haft kontakt med en behandlingsverksamhet i Gästrikland. För att stärka materialet användes även en publicerad fallstudie i undersökningen. Resultatet av undersökningen visar att deltagarna i studien ansåg att de genom behandlingen fått nya kunskaper och lärt sig nya sätt varpå de kan hantera problem, både genom teoretisk information men även genom att praktiskt prova. De utvecklades till självständiga individer som lärde sig att ta ansvar för sitt eget liv. Utifrån analysen visades att lärandeprocesser förutsätter en personlig anknytning och meningsfullhet för att ny kunskap ska genereras. Genom undersökningen kan slutsatsen dras att det krävs mycket arbete för att stegvis förändra ett ohälsosamt beteende. Genom högre självkänsla, större tillit till sina egna förmågor och en ökad livskompetens är detta dock fullt genomförbart. / In Sweden, there are great numbers of different clinics and institutions for treating eating disorders and the variation of the treatment differs alot. Many of these are focusing on giving their patients individually suited resources and increased knowledge how to get in charge of their own recovery. The aim of this study is to find out how learning is developed and what personal knowledge you need in the struggle of achieving a healthier life. This study was inspired from a narrative point of view and the methods used are face-to-face interview and interview by e-mail and original mail. Through the MHE Clinic, situated at Mora Sweden, mail were sent to 20 individuals who, in the past, had problems with eating disorders. The face-to-face interview was made with one person, who previously, was in contact with a treatment center in the district of Gästrikland. A published casestudy was also used to further strengthen the collected material. The results of the study shows that the participators gathered new knowledge and learned new ways of handling their everyday problems, both by getting theoretical information but also by actually trying it. These persons grew into indepentent individuals who learned to take responsibility of their own lives. According to the analysis, processes of learning requires personal relation and meaningfulness to be able to generate new knowledge. The conclusion of the study shows that it takes a lot of work to change an unhealthy behaviour, although it is possible by increasing your self-esteem, by trusting your own ability and by gaining a competence of life.

Tidigare studier visar att förekomsten av ätstörningar är högre inom idrotten än i samhället i stort och är enligt Riksidrottsförbundet en viktig fråga för idrottsrörelsens arbete. Träningsanläggningar är en arena där många individer befinner sig dagligen. Studier kring träningsanläggningars förebyggande arbete mot ätstörningar saknas idag. Syftet med denna studie är att undersöka om och i så fall hur instruktörer på träningsanläggningar arbetar med insatser kring ätstörningar bland sina medlemmar. Studien genomfördes med enkät som datainsamlingsmetod där 26 instruktörer från tre olika träningsanläggningar i Sverige medverkade. Urvalet baserades på bekvämlighetsskäl efter anläggningarnas belägenhet och av tidigare personliga kontakter. Enkäten bestod av 11 frågor som utformades utifrån uppsatsens syfte och frågeställningar. Resultatet visade att ingen av de tre anläggningarna hade någon skriftlig eller dokumenterad handlingsplan/policy eller förebyggande arbete mot ätstörningar. Kunskap och medvetenhet om ätstörningar fanns hos flertalet av respondenterna. 23 av de 26 respondenterna såg sig själva som förebild för sina deltagare.

Män har under lång tid inte ansetts kunna lida av ätstörningar eller kroppsuppfattningsstörningar då forskning negligerat dem. Detta har lett till att det råder brist på kunskaper om ätstörningar och kroppsuppfattningsstörningar bland män. En av de vanligaste kroppsuppfattningsstörningar bland män har visat sig vara muskeldysmorfi. Det finns begränsade kunskaper kring det och syftet med denna studie har varit att få en ökad kunskap om och beskriva vad det är samt hur det kan påverka de män som lider av problematiken. Studien är en litteraturstudie med en kvalitativ forskningsansats där både artiklar och böcker använts som underlag. Resultatet visade att muskeldysmorfi är en störning där personen blir besatt kring den egna kroppens muskulatur och som främst drabbar unga män som bodybuildar. Man vet ännu inte huruvida den ska klassas som ätstörning, dysmorfofobi eller tvångssyndrom då forskning saknas och den anses ha samband med alla dessa. Orsaker till utvecklande av muskeldysmorfi anses vara en kombination av samhällets och medias påverkan och genetiska och psykologiska faktorer. För behandling anses i dagsläget kognitiv beteendeterapi vara det mest verksamma. Konsekvenser av muskeldysmorfi kan vara skamkänslor över den egna kroppen och tvångsbeteenden och tvångstankar. Intima - och vänskapsrelationer samt den egna ekonomin och arbetslivet kan påverkas negativt och i en del fall kan muskeldysmorfi det leda till att personer börjar använda anabola steroider eller andra farliga preparat för att kunna öka i muskelmassa.

Throughout the years, women have been the focus of eating disorders and body image research. With women being the focus of research in these areas, disorders such as Anorexia Nervosa, Bulimia Nervosa, and Body Dysmorphic Disorder (BDD) have caught the eyes of researchers. With this new discovery, there has been a recent surge of research on body image issues and men. Originally termed reverse anorexia or bigorexia, Muscle Dysmorphia (MD) has gained the attention of researchers for about a decade (Grieve, 2007; Pope, Katz & Hudson, 1993; Pope, Gruber, Choi, Olivardia & Phillips, 1997). The Muscle Dysmorphia Inventory (MDI) was created to measure the symptoms of MD and provide clinicians with an inventory that would aid them in the diagnosis and treatment of MD (Short, 2005). The MDI is a 34-item scale that uses the etiological model proposed by Grieve (2007) and assesses or evaluates the four proposed diagnostic criteria of MD (Short, 2005). Short (2005) developed questions using the four criteria of MD outlined by Olivardia (2001). While the MDI has shown good internal consistency (Cronbach’s alpha = .87; Short, 2005), no other psychometric properties have been assessed. The goal of this study was to assess the validity and reliability of the MDI so that the accuracy of the measure will be known and it may be used as a diagnostic tool in clinical settings. The hypothesis of the study was that the MDI is a reliable and valid measure. This study assessed the reliability and validity of the MDI through a correlational design. Test-retest reliability and Cronbach’s alpha were used to identify the reliability of the MDI. The MDI was compared to tests that measure traits of MD and to self-reported behaviors, which assessed concurrent and predictive validity of the MDI. The MDI appears to be a good diagnostic tool for clinicians to use when looking at MD. This study examined the reliability and the validity of the MDI. This study shows that the MDI has adequate test-retest reliability, and good internal consistency. The results indicate that the MDI has good concurrent validity when compared to other tests that measure symptoms of MD. Under predictive validity, there was some support to suggest that the MDI can predict MD, however, the predictive validity of the MDI needs to be examined more in-depth. The MDI appears to measure more state symptoms of MD than trait symptoms. This may make it easier for clinicians to detect an emerging problem before it becomes harder for the individual to overcome.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva förekomst och belysa vilka riskfaktorer som bidrar till att män utvecklar ätstörningar samt att beskriva hur dessa kan se ut. Kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar användes för att genomföra denna litteraturstudie. Resultatet visar att det är svårt att veta hur många män som lider av ätstörningsproblematik eftersom området fortfarande är sparsamt utforskat och att prevalensen visar sig vara väldigt olika i olika studier. Ångest och depression och andra affektiva störningar är ofta sammankopplat med ätstörningar men om det är en riskfaktor eller ett symtom är svårt att veta. Grupptryck och massmediala faktorer kan bidra till utvecklandet av ätstörningar hos män, men press från vänner har visat sig vara en större riskfaktor än press från media. Övervikt och högt BMI har visat sig vara en stor riskfaktor för utvecklandet av ätstörningar, men även män som har låg vikt har visat sig vilja bli större och använder sig då av kompulsiv träning och använder anabola steroider i vissa fall. De ätstörningsbeteenden som ofta syns hos män är hetsätning och tvångsmässig träning. Även kräkning och läkemedelsanvändning är vanligt förekommande. Mer forskning kring detta område behövs. Nyckelord: ätstörningar, män, förekomst, symtom, beteenden. / The aim of this literature review was to describe the prevalence and shed light on what risk factors contribute to the development of eating disorders in males and to describe how these disease can express themselves. Qualitative and quantitative scientific papers where used to conduct this literature review. Results show that it is hard to know how many men are suffering from eating disorders is still sparsely researched and the prevalence is very different in different studies. Anxiety, depression and other types of affective disorders are often connected to eating disorders, but whether it is a risk factor or a symptom is hard to know. Peer pressure and pressure from mass medial factors can contribute to the development of eating disorders in males, but the pressure from friends has shown to be a greater risk factor than the mass medial pressure. Obesity and a high BMI has shown to be a big risk factor for the development of eating disorders, but even males who has a low weight has shown interest in getting bigger and uses compulsive exercise and in some cases steroids. The eating disorder behaviors often shown in men are compulsive eating and compulsive exercise. Self-inflicted vomiting and the use of laxatives is also regularly used. More research in this subject is needed. Key words: eating disorders, male, prevalence, symptom, behaviors.

Thesis (M.S.) in Food Science and Human Nutrition--University of Maine, 2009. / Includes vita. Includes bibliographical references (leaves 43-47).