Syfte: Uppsatsens syfte är att testa den svaga formen av marknadseffektivitet på ett antal aktiemarknader genom teknisk analys i form av system med glidande medelvärden.   Teoretisk referensram: Den teoretiska referensramen utgår ifrån den effektiva marknadshypotesen men omfattar även behavioral finance och teknisk analys.   Metod: Uppsatsen är av förklarande karaktär med ett positivistiskt synsätt och ett deduktivt angreppssätt. Testen av marknadseffektivitetens svaga form sker genom en kvantitativ undersökning av sekundärdata. I undersökningen genomförs en hypotesprövning där en passiv investeringsstrategi jämförs mot aktiva investeringsstrategier byggda på system med glidande medelvärden. Undersökningen omfattar åren 2002-2009 och sker på tio väletablerade aktieindex, i Norden samt på tillväxtmarknader och på etablerade marknader, vilket ger cirka 17 500 observationer.   Empiri: Hypotesprövningen visar att system med glidande medelvärden har kunnat skapa riskjusterad överavkastning samt kunnat förutse framtida kursrörelser på aktiemarknaderna i Danmark, Norge, Sverige och Hong Kong. På aktiemarknaderna i Finland, Brasilien, Indien, Japan, Tyskland och USA har systemen som testats inte kunnat skapa riskjusterad överavkastning och/eller inte kunnat förutse framtida kursrörelser.   Analys: Det finns flera faktorer som påverkat resultaten i olika grad vilket gör att endast indikationer om grad av effektivitet på de olika marknaderna ges i slutsatsen.   Slutsatser: På aktiemarknaderna i Danmark, Norge, Sverige och Hong Kong ges indikationer om att kraven för svag marknadseffektivitet inte uppnåtts. Medan det på aktiemarknaderna i Finland, Brasilien, Indien, Japan, Tyskland och USA ges indikationer om att kraven för svag marknadseffektivitet varit uppfyllda.

Bakgrund: Börsen ger en möjlighet för företag att erhålla kapital och för placerare atttillgodogöra sig avkastning. Personer med insyn i det egna företaget, så kalladeinsiders, kan dock i egenskap av sin position inneha kurspåverkande information somövriga aktörer på marknaden inte har möjlighet att ta del av. Tidigare forskning harpåvisat att insiders utnyttjar denna informationsasymmetri för att på så sätt tillgodogörasig överavkastning. Syfte: Syftet med studien är att undersöka om insiders kan tillgodogöra sigöveravkastning genom handel med aktier på Nasdaq OMX. Vidare ämnar studienutröna eventuella skillnader i överavkastning beroende på företagsstorlek,transaktionsstorlek samt tidsperiod. Metod: I denna studie har en kvantitativ forskningsstrategi i form av en eventstudietillämpats. Studien har en deduktiv ansats och undersöker insidertransaktioner från 90företag på stockholmsbörsen under tidsperioden 2006-01-01 till 2011-12-31. Förberäkning av överavkastning har den justerade marknadsmodellen använts. Kursdata förrespektive företag har hämtats från databasen Thomson Reuters EcoWin Pro.Information om insidertransaktioner har hämtats från finansinspektionensinsynsregister. Resultat: Resultatet visar att insiders tillgodogör sig överavkastning genom handel medaktier i det egna företaget, främst i samband med säljtransaktioner. / People with insight into their own company, also known as insiders, can have access toprice-sensitive information which other investors are not able to access. Previousresearch has shown that insiders exploit this asymmetric information to thereby obtainabnormal returns. The purpose of this study is to investigate whether insiders can obtain abnormal returnsby trading shares on Nasdaq OMX. Furthermore, the study aims to investigate if thereare any differences in the abnormal return depending on company size, transaction size,and time period. This study investigates insider transactions of 90 companies on the Stockholm StockExchange during the time period 2006-01-01 to 2011-12-31. The results show that insiders obtain abnormal returns by trading shares in their owncompany. The abnormal returns occur primarily related to sales transactions.

Sverige klassificerades år 2004 som det aktietätaste landet i världen, då hela 77 procent av befolkningen var exponerad mot aktiemarknaden i någon form. År 2012 uppgick innehaven på svenska börsen till 3 715 miljarder kronor. Utvecklingen på aktiemarknaden är därför något som berör merparten av Sveriges befolkning. Investerare har sedan börsens introduktion försökt förutse marknadens utveckling för att finna de vinnande aktierna. Detta har utmynnat i flera olika sätt att analysera marknaden, exempelvis genom teknisk och fundamental analys. En tredje omtalad metod är kalenderanomalier, vilket baseras på kända mönster som tenderar att inträffa under vissa perioder på handelsåret. Detta sätt att prediktera börsens utveckling har väckt författarnas intresse och ligger till grund för studiens genomförande. Studien har undersökt fem av de mest kända kalenderanomalierna; Januarieffekten, Januaribarometern, Turn-of-the-month, Sell-in-May och Holiday Effect. Syftet har varit att utvärdera om dessa anomalier existerar på Stockholmsbörsens tio officiella branschindex, samt om investerare kan utnyttja dem för att uppnå högre riskjusterad avkastning än respektive index. För att utvärdera anomaliernas existens samt investerares möjlighet till överavkastning har författarna skapat 55 syntetiska portföljer. Detta motsvarar en portfölj för varje anomali och bransch, samt för OMXSB. Undersökningsperioden som portföljerna varit aktiva på sträcker sig från 2000-01-03 till 2012-12-31. När portföljerna inte varit aktiva på marknaden har dessa investerats i SSVX 3 mån, vilket har använts som riskfri ränta i studien. Med ett deduktivt angreppssätt och en positivistisk kunskapssyn har författarna genomfört en kvantitativ undersökning på Stockholmsbörsens officiella branschindex. Studiens teoretiska referensram baseras på tre välkända teorier, varav två motsätter sig anomaliers existens medan den tredje bekräftar. De teorier som talar mot kalenderanomaliers existens är Random Walk och Effektiva Marknadshypotesen medan Behavioral Finance är den teori som ställer sig positiv till anomalierna. För att säkerställa studiens statistiska resultat har en regressionsanalys samt ett t-test används. Dessutom har Jensens Alfa legat till grund för att beräkna portföljernas riskjusterade avkastning. Studiens resultat bekräftar att kalenderanomalier existerar på flera av Stockholmsbörsens branschindex samt OMXSB. Starkaste anomalierna är Turn-ofthe-month och Sell-in-May som återfinns på flera av branscherna medan resterande kalenderanomalier endast uppvisat svaga resultat. Intressantast ur en investerares perspektiv är givetvis om resultatet går att använda för att uppnå överavkastning. Totalt är det 16 portföljer som kan användas av investerare för att uppnå högre riskjusterad avkastning än respektive index. Resultatet indikerar därför att den svenska marknaden inte är helt effektiv men att kalenderanomalier inte alltid går att utnyttja.

Problembakgrund & problemdiskussion: Investerare behöver information om bolaget för att kunna avgöra värdet på dess aktier. Vissa personer har bättre information om bolagens förehavanden än andra. Insiders är en sådan grupp. De kan tänkas ha ett informationsövertag gentemot övriga aktörer på marknaden. Skulle insiders kunna generera överavkastning med privat information, går det emot den effektiva marknadshypotesens (EMH) starka form. Om publik information rörande insidertransaktioner kan användas, av outsiders, för att tillgodogöra sig överavkastning, går det emot den halvstarka formen av EMH. Marknadens effektivitet har studerats och debatterats under ett flertal decennier. EMH är kontroversiell, då resultat har visat att effektiviteten varierar. Studier har visat skilda resultat rörande insiders möjlighet till överavkastning, respektive outsiders möjlighet till detsamma, genom information om insidertransaktioner. Problemformulering: Finns det möjlighet till överavkastning för insiders vid aktiehandel på Stockholmsbörsens Small-, Mid- och Large Cap- listor? Syfte: Huvudsyftet är att kartlägga insiders möjlighet till överavkastning på den svenska aktiemarknaden. Första delsyftet är att redogöra för outsiders eventuella möjlighet till överavkastning vid imitation av insidertransaktioner på publikationsdagen. Andra delsyftet är att studera eventuella skillnader i överavkastning beroende på bolagsstorlek, transaktionsstorlek och insiders position i bolaget. Teori: Studien behandlar den grundläggande teorin EMH, informationsasymmetrin och signaleringshypotesen. Informationsasymmetrin rör skillnaden i information mellan bolag (insiders) och marknaden (outsiders). Högre asymmetri bidrar till lägre effektivitet på marknaden och vice versa. Signaler som skickas till marknaden i form av information kan minska asymmetrin och därigenom bidra till en starkare informationseffektivitet på marknaden. Metod: En kvantitativ studie med en deduktiv ansats har valts för att utföra denna studie. Det praktiska tillvägagångssättet är en händelsestudie där perioden mellan 2006 och 2010 studerats. Över 9 000 insidertransaktioner utförda i bolag på Stockholmsbörsens Small-, Mid- och Large Cap-listor ligger till grund för den empiriska studien. Vidare har portföljurval utförts för att kunna uppnå studiens delsyften. 52 portföljer, innehållande över 18 000 observationer har utforskats och signifikanstestats. Empiri/analys: Resultaten av studien visar att insiders har kunnat generera överavkastning. Outsiders har även haft möjlighet att imitera insidertransaktioner på publikationsdagen, och därigenom uppnå högre avkastning än förväntat. Vidare visar resultatet att bolagsstorlek, transaktionsstorlek och insiders position i bolaget har betydelse för överavkastningen. Av totalt 52 portföljer genererade 41 sammansättningar en signifikant överavkastning under mätperioden. Slutsats: Studiens resultat gör att vi kan betvivla två av EMH:s effektivitetsformer. Den starka, då insiders systematiskt kan generera överavkastning. Den halvstarka, då outsiders kan tillgodogöra sig överavkastning genom publik information. Resultatet visar att effektiviteten på Stockholmsbörsen studerade Cap-listor kan ifrågasättas.

Olja är en råvara och en naturtillgång som kan ses som en investeringsmöjlighet för investerare, oljebranschen är även vår fokus på denna uppsats. Därmed, genom att kartlägga investeringsformerna aktivt förvaltade fonder och investmentbolag inom oljebranschen har vi gjort en fallstudie. Med denna studie vill vi ta reda på vilken investeringsmöjlighet som är den mest optimala utav vårt stickprov på tre aktivt förvaltade fonder och tre investmentbolag. Dessa sparformer har valts utifrån fyra olika områden bestående utav Norden (med fokus på Norge), Mellanöstern, Nordafrika och Nordamerika. Områdena har valts utifrån att de är stora oljeexportörer, att de är stora oljeimportörer och/eller att de har påverkats utav aktuella händelser. Denna undersökning har utgått ifrån teorin den effektiva marknadshypotesen som en utgångspunkt för uppsatsen. Teorin har varit till hjälp för att stödja hur aktuella händelser i omvärlden kan ha påverkat de olika sparformernas avkastning, genom påståendet att priset motsvaras av informationen utgiven på marknaden. När denna uppsats skrevs har det varit oroligheter och krig ibland annat Mellanöstern samt Nordafrika. Detta har påverkat länderna starkt och kommer även både i framtiden och också en del redan nu att påverka investeringsformerna inom olja. Metoderna hypotesprövning samt Sharpe kvot har använts för att komma fram till ett reslutat och en slutsats. Slutsatsen av denna fallstudie utifrån författarna är att investera i Aker ASA som är ett investmentbolag som investerar i Norge. Detta investmentbolag är mer stabil och har gått bäst jämfört med referensindexet Brent. Det kan även tilläggas att investmentbolag saknar en förvaltningsavgift och blir därmed billigare att investera i jämfört med aktivt förvaltade fonder. / Oil is a crude material and a natural resource that can be viewed as an investment opportunity for investors; the oil industry is also our focus of this essay. Thus, by identifying investment forms as actively managed funds and investment companies in the oil industry, we conducted a case study. In this study, we wanted to found out which investment option is the most optimal out of our sampling of three actively managed funds and three investment companies. These savings have been selected from four different areas; consisting out of the Nordic countries (with a focus on Norway); Middle East, North Africa and North America. The areas have been selected on the basis that they are major oil exporters, that they are major oil importers and/or to have been affected out of external events.This study took inspiration from the theory of efficient market hypothesis as a starting point for the essay. The theory has been helpful to support that the current events in the Earth may have influenced the form of saving and their returns; the theory assert that the price corresponds to the information released on the market. When this essay was written, there have been for example unrests and wars, amongst others in both Middle East and North Africa. This has affected the countries strongly and will continue affecting them both in the future and also some already affects the investment opportunities in the oil.Hypothesis testing methods and the Sharpe ratio has been used to give us a result and a conclusion to this essay.The conclusion of this case study from the authors is to invest in Aker ASA, which is an investment company that invests in Norway. This investment is more stable and has done best compared with the reference index Brent. It can also be added that Investment Company does not have a management fee and is thereby cheaper to invest in compared to actively managed funds.

Syfte: Syftet med denna studie är att se hur olika branschindex reagerar till information gällande förändring av reporäntan. Teoretiskt perspektiv: Den teoretiska referensramen som tillämpas i denna studie består av Effektiva marknadshypotesen, Behavioral finance med en underliggande teori Herd behavior samt en del vetenskapliga artiklar som undersöker samma ämne. Metod: Denna studie är i form av en kvantitativ forskning med "event study" som tillämpningsmetod. I studien undersöks fyra olika aktiebranschindex, Finans och Fastighet, Telekom. Teknologi och Energi samt även 8 energi bolag. Empiri: Empirin av studien presenteras i Resultat och Analys avsnittet. Empirin har genererats genom att beräkna den onormala avkastningen av fyra aktie branschindex samt åtta energi bolag. Slutsats: Det fanns ingen tydlig struktur på hur aktiemarknaden reagerade vid annonsering av en reporänteförändring. De undersökta branscherna visade en del variation i resultaten. Det var svårt att tyda om det existerade någon effektivitet på den svenska aktiemarknaden.

Tidigare forskning har kunnat påvisa att aktier med låga P/E-tal genererar en högre genomsnittlig och en bättre riskjusterad avkastning än såväl marknaden som aktier med höga P/E-tal. Fenomenet benämns P/E-effekten och syftet med denna uppsats är att undersöka om P/E-effekten existerar på den svenska aktiemarknaden och testa om en investeringsstrategi baserad på att köpa aktier med låga P/E-tal kan användas för att uppnå en överavkastning. I studien inkluderades bolag listade på Nasdaq OMX Stockholm Large Cap under tidsperioden 2007-2014. Jensen’s Alpha Approach användes för att utreda om någon statistiskt signifikant riskjusterad överavkastning uppnåddes. I likhet med tidigare forskning indikerar resultaten att P/E-effekten, åtminstone under tidsperioden för undersökningen, existerade på Stockholmsbörsen och att det var möjligt att uppnå en riskjusterad överavkastning genom att investera i aktier med låga P/E-tal. Resultaten kan även anses ifrågasätta huruvida marknaden uppfyllde kraven för den halvstarka formen av marknadseffektivitet då en investeringsstrategi baserad på offentlig information användes för att uppnå en riskjusterad överavkastning.

Intro: 80 percent of the Swedish population own shares. This makes Sweden the leading country in private investment in securities. It can be difficult for the private investor to know where, when and which security to invest in. The strategies are as ambivalent as the stock markets fluctuations. If the investor prefers to refrain from investing money himself, there are brokers who carry out these types of services. Brokers use complex calculations and analytical tools to reach the best investment strategies. Their results are based on historic data from public information. According to the theory of the efficient market hypothesis, it is not possible to generate excessive returns on investments which are based on publicly available information. Purpose: The study aims to assess if stock recommendations published in a business newspaper have any value for investors, who hopes to generate high returns. Methodology: Since the data is quantitative, a deductive method is used to comprehend the results. Investments are divided into two fictive portfolios where one portfolio follows a passive investment strategy whilst in the other, active investments based on public information are made. A one-sample t-test is used to obtain the statistics for answering the hypothetical questions. Theoretical: The primary theory for the essay is the theory of efficient market hypothesis, perspectives but also passive investment strategies and the random walk hypothesis are being touched upon. Empirical: A study has been conducted of recommendations with the recomendations foundations found on DI.se between 01.01.2005 and 31.12.2006, as the study objects. Theprimary sources have been DI.se and the NASDAQ OMX. The results from the data are solely products of my own empirical findings. Conclusion: The results signify a large difference between a passive and an active investment strategy, although the statistical results indicates no significancy.

I samband med lågkonjunkturen 2008 har det skett en ökning av preferensaktieemissioner på den svenska marknaden. Då detta är ett relativt nytt fenomen på den svenska börsen har få studier genomförts om hur bolagets börsvärde påverkas av offentliggörandet av en preferensaktieemission. För att undersöka hur börsvärdet förändras genomför vi en eventstudie där vi testar den svenska marknadens effektivitet vid offentliggörandena. Vi studerar om det uppkommer avvikelseavkastningar i samband med offentliggörandet av bolagens beslut. Dagen för offentliggörandet visar resultatet i vår studie en genomsnittlig negativ signifikant reaktion med 1,25 %. Dagen efter offentliggörandet finner vi positiva signifikanta avvikelseavkastningar vilket indikerar att marknaden är ineffektiv och att bolagets börsvärde efter offentliggörandet påverkas positivt.

Under senare år har verkställande direktörer omsatts i allt snabbare takt. Fenomenet kallas för VD-karusellen och syftar till att verkställande direktörer får ta allt större ansvar för utvecklingen på börsen. Marknaden i sin tur värdesätter den verkställande direktören vilket skapar reaktioner vid successioner. Detta kan anses paradoxalt eftersom den verkställande direktören påverkar hur marknaden värdesätter honom/henne. Syfte: Utifrån teorier och tidigare management forskning avser studien beskriva hur marknaden reagerar på successioner. Detta kombineras med hur företagen presterar efter successionen är genomförd. Studien kommer dessutom klargöra hur prestationen påverkas av en VD:s egenskaper. Teorier: Studien har sin teoretiska utgångspunkt i strategic management samt den effektiva marknadshypotesen. Metod: För att genomföra undersökningen har vi valt att tillämpa två olika metoder, den ena är en eventstudie som används för att studera marknadens reaktioner då information angående successionen blir offentlig. Den andra är en regressionsanalys som söker samband mellan de oberoende och den beroende variabeln. Den beroende variabeln har i båda fallen varit företagens utveckling på börsen vilket bidrar till intressanta diskussioner. Resultat: Vi har observerat att mindre bolag i större utsträckning reagerar negativt på information angående VD-byten. Större bolag kan vi däremot inte uttala oss om då resultaten i tillräckligt hög grad inte varit signifikanta. Liknande resultat har dessutom kunnat observeras vid undersökning av hur företagen presterar efter en succession. Slutsatser: Studien har bevisat att små bolag påverkas mer av en succession än stora bolag. Detta har kunnat konstateras både genom eventstudien samt av regressionsanalysen.