Är det möjligt att överprestera aktiemarknaden genom investeringsstrategier eller bör den långsiktigeinvesteraren följa indexportföljen? I denna studie appliceras Joel Greenblatts investeringsstrategi ”TheMagic Formula” på den svenska aktiemarknaden under åren 2000-2020. Strategin bygger på systematiskvärdeinvestering där nyckeltalen Return On Invested Capital (ROIC) och Earnings Yield (EY)kombineras för att hitta undervärderade bolag med god resultateffektivitet. En fiktiv portfölj beståendeav 20 likaviktade bolag från NASDAQ Stockholm testas mot SIXRX under denna 20 år lång tidsperiodför att undersöka huruvida strategin överträffat marknadsportföljen på längre sikt. The Magic Formulaportföljen genererade en genomsnittlig avkastning på 13,5% per år i jämförelse med marknadsportföljenSIXRX som under samma period avkastat 6,6% per år. Störst överavkastning finner vi under turbulentabörsår där marknadsportföljen genererat negativ avkastning. I enlighet med tidigare studier på dennordiska marknaden finner vi ett signifikant alfa efter att ha justerat för småbolags- ochvärdebolagseffekten enligt Fama French trefaktormodell. Momentumeffekten tycks dock vara enförklarande faktor då vi ej finner signifikant alfa när månadsavkastning jämförs mot Carhartfyrfaktormodell som tar hänsyn till denna kända anomali.

Sammanfattning   Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka huruvida det är möjligt att uppnå riskjusterad överavkastning, genom att tillämpa aktierekommendationer som investeringsstrategi. Studien ämnar även att undersöka vilken grad av marknadseffektivitet som råder på Stockholmsbörsens Large Cap-lista.   Metod: Vi har inhämtat samtliga utfärdade rekommendationer för Stockholmsbörsens Large Cap-lista genom att använda databasen Refinitiv Eikon, rekommendationerna är inhämtade på månatlig basis och illustreras av den aggregerade, procentuella andelen för respektive typ av rekommendation. Den valda tidsperioden är 2015-01 till 2019-12. Tre portföljer har bildats som representerar köp, behåll och sälj. För att bedöma vilka aktier som platsar i de respektive portföljerna, så använder vi oss av en rekommendationsgrad (60%), detta för att en rekommendation ska kunna betraktas som entydig. Den totala avkastningen för respektive portfölj mäts därefter i relation till rådande riskfri ränta, vilket möjliggör att undersöka eventuell förekomst av riskjusterad överavkastning. Det statistiska programmet Stata har därefter använts för att bedöma huruvida avkastningen för respektive portfölj, såväl som ytterligare variabler som är inkluderade i värderingsmodellerna, är av statistisk signifikans. Värderingsmodellerna som tillämpas är Fama French Trefaktormodell och Capital Asset Pricing Model (CAPM).   Resultat: Studien kommer fram till att det är möjligt att uppnå riskjusterad överavkastning, detta genom att tillämpa säljportföljen. Signifikanta resultat (95%) uppvisades både vid tillämpning av Fama French Trefaktormodell och CAPM som värderingsmodell. Övriga portföljer uppvisade ej signifikanta resultat.   Slutsats: Slutsatsen från studien är att är möjligt att generera riskjusterad överavkastning genom att använda sig av aktierekommendationer som investeringsstrategi. Detta resultat är dock endast möjligt att uppnå genom att använda säljportföljen. Signifikant riskjusterad överavkastning kunde ej påvisas för köp- och behållportföljen, vilket indikerar att det inte finns något mervärde för en investerare att tillämpa dessa porföljer givet denna strategi. Resultatet från studien indikerar även att det råder en marknadseffektivitet av den medelstarka graden på den svenska aktiemarknaden. Dock gäller detta antagande ej för säljportföljen vars resultat strider mot den medelstarka graden av marknadseffektivitet.   Nyckelord: Aktierekommendationer, överavkastning, investeringsstrategi, portföljstrategi, effektiva marknadshypotesen, marknadseffektivitet, Fama French, CAPM, Large Cap

Problembakgrund & problemdiskussion: Att som professionell investerare lyckas överavkasta sitt jämförelseindex år efter år är lättare sagt än gjort. Oavsett vilken strategi en förvaltare använder sig av kan det vara svårt att kontinuerligt lyckas prestera bättre än marknaden. Författarna av denna studie har blivit inspirerade av anomalin PEAD, postearnings-announcement-drift. Den visar att om ett bolag överraskar positivt (negativt) har aktiekursen en tendens att stiga (falla) ett tag efter att den nya informationen har presenterats.   Problemformulering: Är det möjligt att kombinera indexplacering med PAD i samband med rapporter för att nå överavkastning gentemot OMXS30-index?  Vilken tidsperiod av tre, fem eller tio dagar är det i genomsnitt mest lukrativt att hålla aktien under rådande strategi? Syfte: Studiens huvudsyfte är att se om en kombination av aktiv förvaltning grundat på PEAD tillsammans med en passiv förvaltning i en börsfond som följer OMXS30, skulle lyckas överavkasta mot OMXS30. Studiens delsyfte är att se vilken av tidsperioderna tre, fem eller tio dagar som kan generera största avkastning. Författarna vill med denna studie kunna ge professionella investerare en stabil strategi som över tid visar sig överavkasta jämförelsebart index på ett kostnadseffektivt sätt och utan att ta allt för stor risk.   Teori: Studien behandlar teorier kopplat till Post Earnings Announcement Drift (PEAD) som sedan sätts i kontext med en genomgång av de etablerade teorierna om den effektiva marknadshypotesen och random walk. Som i sin utformning motsätter sig att en strategi byggd på PEAD ska kunna bringa överavkastning.    Metod: Studien använder sig av en kvantitativ metod med en deduktiv ansats. Aktiedata är inhämtad från bolag som ingått i OMXS30 under perioden 2010–2019. Studien har testat om strategin har överavkastat gentemot studiens utvalda referensindex.    Empiri/analys: Studiens resultat har ett empiriskt stöd för att PAD3 har en signifikant överavkastning gentemot OMXS30. Medan PAD5 och PAD10 visade sig inte ha en statistiskt säkerställd överavkastning mot OMXS30. Författarna har vidare funnit intressanta resultat som starkt pekar mot att strategin presterar starkt under en negativ marknad.   Slutsats: Strategin visade sig ha starka bevis att motsäga random walk då ett återupprepande prismönster gick att finna i studiens resultat. Trots att majoriteten av resultaten av de statistiska testerna inte var signifikanta ställer sig författarna även tveksamma till den effektiva marknadshypotesen. Strategin med den kortaste aktiva förvaltningen överavkastade index med över 150% vilket bör kunna ses som ett tecken på att marknaden inte till fullo lyckas prisa in den nya information som presenteras i samband med då bolagen släpper rapporter.

Den här uppsatsen syftade till att undersöka om insynshandel på den svenska marknaden genererar abnormal avkastning. Det syftades även till att undersöka vilken påverkan variablerna bolagsstorlek i form av stort och litet, insynspersonens befattning och transaktionstyp har på marknadens reaktion, mätt i abnormal avkastning. De allra flesta tidigare studier som har gjorts på ämnet konstaterar att insynshandel genererar abnormal avkastning. Förvärv förväntas sända positiva signaler och därmed generera abnormal avkastning och avyttringar det omvända. Teorierna om informationsasymmetri och informationshierarkier talar för att olika befattningar ska generera olika marknadsreaktioner. Mindre bolag genererar högre abnormal avkastning än stora vilket hänger ihop med både transaktionskostnader och likviditet. Den effektiva marknadshypotesen talar emot att insynshandel genererar abnormal avkastning eftersom all information är prissatt av marknaden. Studien använde sig av kvantitativ metod, med deduktiv ansats. För att undersöka marknadens reaktion användes eventstudier. Hypoteser användes för att vidare undersöka resultatet av eventstudierna och för att kunna testa variablernas påverkan på marknadens reaktion. Resultaten av studien visar att insynshandel som helhet inte genererar abnormal avkastning. Däremot fanns bevis för att marknaden reagerar positivt på att en insynsperson köper och negativt på att en insynsperson säljer. Insynshandel i små bolag genererar positiv abnormal avkastning och i stora bolag genereras negativ abnormal avkastning. Skillnader i abnormal avkastning mellan befattningar påvisades. Det konstateras att strategin som ger högst abnormal avkastning är att ta rygg på styrelseledamöter och närstående i små bolag när de köper aktier.

Most of the Swedish people are saving their money in savings accounts with limited yield potential. This study examines how the two investment strategies Magic Formula and Graham Screener performs on the Swedish stock market subgroups Large, Mid and Small Cap. With a focus to determine which strategy who suits the private investor best and yield the highest return, with the risk taken into account. The study also examines if it is possible to time the market during a long period of time to yield the highest return possible. After calculating the return on each month and market, the result from this study shows us that Magic Formula is the preferred strategy to use. It was able to yield a higher return over time compared to Graham Screener on each market and with less risk involved. However, Graham Screener should nonetheless be regarded as a qualitative investment decision for the investor.  The result also showed us that it is difficult to time the market over time which implicates that return based on a specific month occurs random and should be neglected by the private investor.

Tidigare forskning indikerar att positiv avvikelseavkastning kan erhållas genom en investeringsstrategi baserat på hållbara portföljer. Ett väletablerat mått för hållbarhet är ESG-betyg och bygger på ett företags arbete inom miljö (E), socialt ansvar (S) och företagsstyrning (G). Studien syftar till att undersöka om ett samband mellan hållbara investeringar och positiv avvikelseavkastning föreligger på den svenska aktiemarknaden. Studien konstruerar portföljer baserade på ESG-betyg samt de respektive grundpelarnas betyg och tillämpar en lång-kort strategi för att undersöka om hållbara portföljer genererar positiv avvikelseavkastning mellan januari 2010- december 2016. Studien tillämpar Carharts (1997) fyrfaktormodell och finner inget samband mellan ESG som sammansatt mått, socialt ansvar (S) respektive företagsstyrning (G) och positiv avvikelseavkastning, varför teorin om marknadens effektivitet i dess semistarka form konfirmeras. Studien finner dock stöd för att positiv avvikelseavkastning kan uppnås genom en investeringsstrategi som innebär att gå lång (kort) i portföljer baserade på höga (låga) betyg i grundpelaren miljö (E).

En aktiesplit delar en befintlig aktie till flera och priset för varje aktie delas proportionerligt efter splitfaktorn. Där 1 aktie för 100 kr kan bli 2 aktier för 50 kr, det totala börsvärdet för företaget blir oförändrat, men priset per aktie blir lägre. Det finns belägg från tidigare studier att även fast själva aktiesplitten inte bör förändra börsvärdet så har prisutvecklingen varit högre än normalt vid annonseringen av en aktiesplit. Om det är så att aktiesplittar leder till överavkastning så kan det finnas individer med mer insyn i företagetsbeslut som avser att agera på den informationen. Studien avser därför att testa om det innan annonseringen förekommer högre avkastning än vad den normala avkastningen borde vara. För att testa det har en eventstudie genomförts där marknadsmodellen används för att prognostisera vad avkastningen borde ha varit om aktiesplitten inte annonserats, mot vad den faktiska observerade avkastningen under de fem dagarna innan annonseringen var.  Studien kopplas samman med väletablerade teorier inom den finansiella forskningen som hypotesen om effektiva marknader, signaleringsteorin och annonseringseffekt. Vidare diskuteras tidigare forskning med relevans till det studerade ämnet, för att kunna analysera de resultat som uppvisas i studien mot tidigare forskning för att se likheter och skillnader.  Urvalet i studien var samtliga 125 aktiesplittar på OMX Nordic Stockholm; Small Cap, Mid Cap och Large Cap som hade en minst 2:1 splitfaktor under tidsperioden 2010-2019. Efter bortfall blev det slutgiltiga urvalet 98 aktiesplittar. Resultatet från studien visade att dagen innan annonseringen av aktiesplitten hade en genomsnittlig överavkastning som var statistisk signifikant på 1% signifikansnivå, samt att hela eventfönstret de fem dagarna kumulativt innan annonsering hade en överavkastning som var signifikant på 5% signifikansnivå. Detta tyder på en för-annonseringseffekt dagarna innan annonseringen av aktiesplitten blir allmän information.  Studiens resultat uppvisar en statistiskt signifikant ökning dagarna innan annonseringen, men med brist på kontrollvariabler går det inte att med säkerhet säga att det beror på insiderhandel. Däremot kan studien agera som grund för vidare forskning inom ämnet kring för-annonseringseffekter.

Syftet med denna studie är att undersöka marknadens reaktion vid offentliggörande av aktieåterköp. Vidare undersöks hur marknaden reagerar beroende av bakomliggande motiv som företagen anger i annonseringen. Det har använts en kvantitativ ansats. Urvalet består av börsnoterade företag Nasdaq OMX Stockholm från Small-Mid-Large Cap listor som köper tillbaka sina aktier från den öppna marknaden. Motivet till återköp har hämtas från företagens pressmeddelanden. Resultatet visar att marknaden reagerar positivt vid tillkännagivandet av aktieåterköp. Vidare återfanns att värdet på den positiva avkastningen är olika beroende på motiv till återköp.

In Sweden most people are keeping their savings in ordinary saving account without any interest return. In this study two investment strategies have been examined; Graham Screener and Net Nets strategy. Investigating which of these performs better on the different Swedish stock markets. The subgroups that have been investigated are Large Cap, Mid Cap and Small Cap. The focus of this study is to find out which strategy yields the highest return with risk taken into consideration. After testing the strategies over a 15-year time period the study concluded that the Graham Screener strategy is to prefer over Net Nets strategy. The results also gave a hint that the market efficiency theory could be questioned according to the calculations in this study.

The purpose of this study is to examine whether the returns on the Stockholm Stock Exchange and its different sectors is mean reverting during the period 2003–2019. In addition to the examination of the entire period, the study also examines the periods before, during and after the global financial crisis. Daily, weekly and monthly data is used in combination with three different statistical methods in the form of ADF-tests, KPSS-tests and GPH-tests. The previous research conducted within the area yield different results but the tendency to find support for mean reversion increases during periods of economic uncertainty. The main standpoint used in previous literature and also this study is based on Famas (1970) publication about the efficient market hypothesis (EMH).  The results from the entire period are in line with the EMH where no robust indications for mean reversion is found neither for the specific sectors or the index itself. However, when the different periods are examined, in the period following the global financial crisis the healthcare and real estate sector show signs of mean reversion. In summary, the results show more support for mean reversion when the sectors are examined in relation to the entire Stockholm Stock Exchange. The conclusion based on these results is that an investor, in contrast to the EMH, can use the serial correlation in returns for these sectors as an indicator for when to buy and sell assets during periods as the one following the global financial crisis.