Tidigare forskning har under sex decennier bevisat existensen av anomalin post-earnings-announcement drift (PEAD) som uppstår på finansmarknaden i samband med kvartalsrapporter. Denna anomali, vars existens indikerar en inkonsistens med EMH, visar att aktiepriser driftar i samma riktning som vinstöverraskningar i samband med publicering av finansiella rapporter. Vår studie undersöker huruvida denna anomali existerade på Stockholmsbörsen under åren 2010-2019. För att besvara frågeställningen undersöker vi 41 bolag som är noterade på OMX Stockholm genom en eventstudie innehållande 1640 kvartalsobservationer. Med hjälp av analytikerestimat delar vi in bolagen i portföljer om kvintiler. Setterberg (2011) som var den första att finna PEAD i Sverige fann drift för en innehavsperiod om 12 månader. Vi är istället intresserade av att undersöka kortsiktig avkastning och undersöker därför endast 60 handelsdagar. Studien finner inga belägg för att anomalin skulle ha funnits i Sverige under de studerade åren, eftersom icke signifikanta resultat uppnås för alla utom en portfölj. Resultatet indikerar att den svenska marknaden är mer effektiv än vad vi först trodde.

Purpose: The purpose of this paper is to examine if underlying psychological factors have an impact on shareholders' investment decisions and if forecasting quarterly reports have an impact on shareholders' investment decisions. Methods: The study combines an application of two different methods, survey and an event study. The purpose of the survey was to investigate if psychological factors interfere with shareholders' investment decisions. The Event study is designed to measure equity market reaction to the forecasts and if any changes occurred in the companies' share price. Theoretical: This study is based on established theories in the fields of behavioral finance, the efficient market hypothesis and the economic man. Conlusion: Underlying psychological factors have a certain impact on the shareholders' investment decisions. Both events study and survey, in particularly the part of the survey, which includes forecasts, showed that the shareholders are not affected by the forecasts published by market analysts.

Problem: Begreppet CSR har fått allt mer uppmärksamhet. Företagen tycks vara måna om att skydda sitt rykte och undvika händelser som kan skada deras bild som ett ”socialt ansvarsfullt företag”. Det råder i dagsläget ingen klarhet över hur pass allvarligt ett företag bestraffas av sina aktieägare när de missköter sitt sociala ansvar.  Syfte: Syftet med uppsatsen är att se hur den svenska finansiella marknaden reagerar på företag som missköter sitt sociala ansvar. Resultatet kan hjälpa företagen att ta ett mer välgrundad beslut kring resursfördelningen mellan vinstdrivande investeringar och CSR-drivna projekt. Resultatet kan även hjälpa investerare att på ett tydligare sätt kunna förutse vad som sker med deras aktier vid händelser som påverkar företagets CSR-image. Metod: En event studie kommer att utföras för att se om företagets aktie ger en abnormal avkastning. Publiceringen av noggrant utvalda händelser i någon av de tre tidningarna Expressen, Aftonbladet & Dagens Nyheter kommer att användas som händelsedatum. Ett t-test kommer att testa om den abnormala avkastningen kan bekräftas genom en dubbelsidig hypotesprövning. Slutsats: Nollhypotesen för de 30 utvalda händelserna kunde inte förkastas, vilket innebär att ingen signifikant abnormal avkastning uppstod vid publiceringen av nyheter som berörde företagens sociala misskötsel. Den finansiella marknaden reagerade alltså inte på sådana händelser. Slutsatsen blir därför att investerare är rationella aktörer som tycks ignorera händelser som inte berör företagets förmåga att skapa avkastning till dem.

Syfte: Studiens syfte var att undersöka om det uppstår onormal avkastning för målföretagets aktieägare vid offentliggörandet av företagsförvärv på den svenska aktiemarknaden, samt att undersöka om den svenska aktiemarknaden är effektiv enligt den effektiva marknadshypotesen. Metod: I uppsatsen tillämpades en eventstudie för att studera den onormala avkastningen. Datainsamlingen har skett från Thomson Reuters Eikon, Orbis, Zephyr och Retriver. Studiens dataunderlag har analyserats och presenterats i figurer och tabeller. Resultatet bygger på hypotesprövning och signifikanstest av framräknade onormala avkastningar.  Resultat & slutsats: Resultatet visade att målföretagens aktieägare vid offentliggörandet av företagsförvärv i genomsnitt erhöll en hög positiv onormal avkastning under perioden 2011 till 2016, samt att den svenska aktiemarknaden var effektiv. Detta genomsnittliga värde var statistiskt signifikant på signifikansnivån 0,01 procent. Förslag till fortsatt forskning: Ett förslag till vidare forskning är att undersöka ett längre tidsspann, vilket kan öka populationens storlek. Vidare forskning kan även undersöka om olika faktorer i företagsförvärvet kan förklara de erhållna onormala avkastningarna.  Uppsatsens bidrag: Studien bidrar med relevant information till företagsledningar, finansanalytiker och företagsintressenter. Detta eftersom studiens resultat skapar förståelse för företagsförvärv i en svensk kontext och kan därför ligga till grund för beslutsfattande, värderingar och beräkningar av framtida företagsförvärv. / Aim: The aim of the study is to examine if the target company shareholders receive an abnormal return on the day of the announcement, on the Swedish stock market. The study also examines if the Swedish stock market is efficient according to the efficient market hypothesis. Method: The study was conducted according to the event study methodology. The data was collected from Thomson Reuters Eikon, Orbis, Zephyr and Retriever. The findings in the study was displayed and analysed in figures and tables. Hypothesis test and test of significance were used to investigate the aim of the study. Findings and conclusions: For the time period studied, 2011 to 2016, the target company shareholders on average received a high positive abnormal return on the day of the announcement, which was significant on the one percent level. The findings also indicates that the Swedish stock market is efficient according to the efficient market hypothesis. Suggestions for future research: One suggestion for future research could be to expand the time interval, which could increase the size of the population. Future research could also take the characteristics of the acquisition in consideration in an attempt to explain the abnormal returns found in this study.  Contribution of the thesis: This study’s findings are relevant for the chairmen of the board, finance analysts and corporate stakeholders. The findings in this study provides an understanding of the nature of acquisitions on the Swedish stock market, which can be used for decision making, evaluations and calculations of future acquisitions.

Bakgrund: Det finns olika investeringsstrategier som investerare kan använda sig av, att investera i låga multiplar är en strategi som har studerats väl. Genom att använda sig av låga multiplar kan investerare finna undervärderade bolag som på sikt genererar en överavkastning gentemot marknaden.  Syfte: Studiens syfte är att analysera hur väl P/E, P/B, P/S, EV/EBIT, EV/EBITDA och EV/S multiplarna skulle kunna appliceras som investeringsstrategi på Stockholmsbörsen. Vidare ämnar studien åt att analysera om det är möjligt att generera en högre avkastning än vad indexet OMXSPI har avkastat under tidsperioden 2008-2018. Metod: Studien använder sig av en kvantitativ forskningsstrategi där två portföljer för respektive multipel har sammanställts. Portföljerna viktas om årligen och både den verkliga och den ackumulerade avkastningen beräknas fram. Vidare utvärderas portföljerna enligt utvärderingsmåtten Sharpekvot, M^2, Treynorkvot och Jensens Alpha. Resultat: Investeringsstrategin är implementerbar för tre av sex multiplar. Låga P/B, EV/EBIT och EV/EBITDA genererade en överavkastning och slog både index samt respektive hög portfölj. Medan för de resterande multiplarna P/E, P/S och EV/S resulterade det i att investeringsstrategin inte är implementerbar. EV/S hade den högsta riskjusterade överavkastning och presterade bäst av samtliga sex multiplar. Studieresultatet för samtliga multiplar kan statistiskt säkerställas med en signifikansnivå på 5%. Den månatliga portföljavkastningen är inte slumpmässig, utan marknadsavkastningen har en viss påverkan. / Background: There are several investment strategies investors can use, where the strategy to invest in low multiples is well studied. By using low multiples investors can find undervalued companies to generate an excess return. Previous studies have been focusing on the P/E and EV/EBITDA- multiples, and not as much on other used multiples in relative valuation. Therefore an interest exists to also analyze multiples such as P/B, P/S, EV/EBIT and EV/S. Purpose: The study’s purpose is to analyze how well the multiples P/E, P/B, P/S, EV/EBIT, EV/EBITDA and EV/S can be applied as an investment strategy in the Stockholm Stock Exchange. Furthermore the study aim to analyze the possibility to generate a higher return than the index OMXSPI during the time period 2008-2018. Method: The study uses a quantitative research strategy, where two portfolios for each multiple has been created. The portfolio has been reinvested once a year, both the real and accumulated return was calculated. Also, the portfolios’ performance has been evaluated by adjusting it to risk by using the Sharpe ratio, M^2 , Treynor ratio and Jensen’s Alpha. Result: The investment strategy can be implemented for three of six multiples. The low P/B, EV/EBIT and EV/EBITDA generated a higher return than both index and their respective high portfolio. The other multiples P/E, P/S and EV/S cannot be used as an investment strategy. The high EV/S portfolio had the highest risk adjusted excess return meanwhile P/S had the highest accumulated return. The result of all multiples has been found to be statistically significant, therefore the market return has an effect on the portfolios’ monthly return.

Denna studie undersöker huruvida den faktiska avkastningen för ett flygbolags aktie skiljer sig från den förväntade avkastningen i samband med att ett av flygbolagets plan kraschar. För att undersöka förekomsten av abnormal avkastning genomförs en eventstudie där 71 flygplanskrascher mellan åren 1980 till och med 2018 undersöks. Resultatet visar att det förekommer en genomsnittlig kumulativ avvikelseavkastning på -4,65% dagen då kraschen sker inklusive nästkommande dag, vilken är statistiskt signifikant på 1%. Vidare har antalet dödsfall som en flygplanskrasch orsakar en statistiskt signifikant påverkan på sambandet med styrkan 1%, där fler dödsfall resulterar i en större negativ kumulativ abnormal avkastning.

This paper uses a fundamental investment strategy model developed by Piotroski (2000), called F_SCORE. The model uses accounting-based ratios applied for portfolios of high book-to-market firms. The aim of the study is to test the model for the US stock market during the years 1998-2015, as well as to develop it. The first test uses the original model during the specified time period. The next step is to develop the model by using correlations between each of the signals and future returns that Piotroski (2000) has proven to exist. The test showed that the F_SCORE outperforms the market during the time period. In the developed model the return can be increased even further. The result shows that the market adjusted return can be increased by an average of 24.7 % annually. The developed model thereby generates a better market adjusted return than Piotroski's original model. / Följande examensarbete använder en fundamental investeringsstrategi framtagen av Piotroski (2000) som benämns F_SCORE. Strategin har sin utgångspunkt i finansiella rapporter gällande företag med höga book-to-market. Syftet med studien är att testa modellen för den amerikanska marknaden under åren 1998–2015, samt utveckla den. Det första testet använder ursprungsmodellen under den angivna tidsperioden. I nästa steg utvecklas modellen genom att hänsyn tas till respektive nyckeltals korrelation med avkastning som Piotroski (2000) visat existerar. Testet visade att F_SCORE överträffar marknaden under den valda tidsperioden. I den utvecklade modellen gick det att öka avkastningen ytterligare. Resultatet visar att det går att öka den marknadsjusterade avkastningen med i genomsnitt 24,7 % per år. Den utvecklade modellen genererar därmed en bättre marknadsjusterad avkastning än Piotroskis originalmodell.

<p>Capital Asset Pricing Model (CAPM) är den prissättningsmodell som mest frekvent används av aktörer på den finansiella marknaden samt i litteratur för att förklara sambandet mellan risk och förväntad avkastning. Teorin grundades under 1960-talet av William Sharpe och tidiga empiriska tester av modellen visade att den med hög förklaringsgrad kunde estimera en framtida förväntad avkastning givet en viss risknivå. På senare år har dock CAPM fått stark kritik eftersom nya empiriska undersökningar demonstrerat att modellen inte längre verkar visa en rättvisande avkastning i förhållande till risk.</p><p>För att undersöka om den över 40 år gamla modellen fortfarande visar någorlunda rättvisande beskrivningar av verkligheten har vi ställt oss frågan: Går det att med hjälp av historiska data förutspå en riskfylld tillgångs avkastning på den svenska aktiemarknaden?</p><p>Vid besvarade av denna fråga har studien syftet Att med hjälp av portföljer studera huruvida sambandet mellan risk och avkastning, vilket postuleras av CAPM, stämmer på den nutida svenska aktiemarknaden.</p><p>Vi har utifrån vår kunskapssyn kritisk rationalism använt oss av en kvantitativ metod för att försöka ge svar på problemställningen, vilken angreps med ett deduktivt tillvägagångssätt. Den teoretiska referensramen behandlar teorier som portföljval, den effektiva marknadshypotesen och CAPM. Det empiriska materialet består av historiska aktiekurser vilka bearbetades och användes till att komponera flertalet portföljer. Dessa portföljer har sedan analyserats genom regressionsanalys och jämförts med ett aktiemarknadsindex i syfte att besvara vår problemställning.</p><p>Det som framkommit genom studien är att det till viss del med hjälp av historiska data går att förutspå en riskfylld tillgångs avkastning på den svenska aktiemarknaden. Även om vi delvis kan ge stöd åt den testade modellen anser vi inte att betavärdet, som ensamt förklarande variabel och mått på risk, bör tillämpas vid beslutsfattande av investeringar, något som CAPM förutsätter att det ska göra. Det linjära samband som CAPM postulerar bedömer vi vara bristande i tillämpbarhet på dagens komplicerade aktiemarknad eftersom fler variabler än historiska data påverkar aktiekurserna.</p>

<p>I denna magisteruppsats undersöks eventuella långsiktiga samband mellan den svenska aktiemarknaden och aktiemarknaderna i Tyskland, Storbritannien, USA och Japan. Detta sker genom en kointegrationsanalys med Engle-Grangers metod. Undersökningen omfattar åren 1992-2010 och resultaten visar inga tecken på att det skulle existera några långsiktiga samband mellan den svenska aktiemarknaden och någon av de utländska aktiemarknaderna. Resultaten ger därmed indikationer om att den svenska aktiemarknaden tillsammans med de utländska aktiemarknaderna i undersökningen är kollektivt effektiva i åtminstone den svaga formen enligt Fama (1970). Då inga långsiktiga samband existerar bör även portföljdiversifiering mellan den svenska aktiemarknaden och de utländska aktiemarknaderna i undersökningen fungera effektivt på lång sikt.</p> / <p>In this master thesis the Engle-Granger method for cointegration analysis is used to examine long-term relationships between stock markets. The analysis is applied on Swedish stock market together with the stock markets in Germany, United Kingdom, United States and Japan. The result shows no significant signs of any form of long-term relationships between the Swedish and the foreign stock markets for the time period 1992 to 2010. The result therefore indicates that the Swedish stock market together with the foreign stock markets in the study is collectively efficient in at least the weak form according to Fama (1970). The result also indicates that portfolio diversification through investing in the Swedish stock market together with any of the foreign stock markets should be effective in the long run.</p>

<p><strong>Syfte: </strong>Huvudsyftet med denna uppsats är att undersöka betydelsen av finansiella rapporter genom att studera aktiekursens reaktion på Stockholmsbörsen för tidpunkten när företags finansiella rapporter blir offentliga. Detta bryts ned i två delsyften; <em>Skapar årsrapporter synbara reaktioner på svenska aktiemarknaden OMX vid tidpunkten för offentlighetsdatumet? </em>samt <em>följer reaktionerna på svenska aktiemarknaden årsrapporternas status? </em></p><p><strong>Metod: </strong>Undersökningen är uppdelad i två delar. Den första utgörs av en nyckeltalsanalys, på 81 finansiella rapporter mellan åren 1991-2009, för att fastställa rapporternas status och den senare är en eventstudie som behandlar aktieutvecklingen vid offentlighetsdatumet för rapporterna. Undersökningen har en kvantitativ ansats där empirin består av sekundärdata i form av årsredovisningar, delårsrapporter och börskursindex.</p><p><strong>Teori: </strong>Rapporten bygger på hypotesen om effektiva marknader, signalteorin samt teorin om insiderinformation.</p><p><strong>Empiri: </strong>Utav 81 undersökta rapporter var 32 stycken starka, 27 stycken svaga, och 22 stycken neutrala.  Alla rapporters eventfönster för offentliggörandet gav antingen ett positivt eller negativt AAR. Åren 1991, -99, -07, -08 och -09 fick ett positivt AAR medan åren 1992, -93, -00 och -01 fick ett negativt AAR. Varje status AAR blev 0,123 för de starka, -0,124 för de svaga och 0,011 för de neutrala.</p><p><strong>Analys/Slutsats </strong></p><ul><li>Då en rapport offentliggörs kan en reaktion på aktiemarknaden generellt urskiljas. </li><li>I majoriteten av fallen har rapporten medfört svagt positiva priseffekter vid offentliggörandet av en stark rapport, svagt negativa effekter vid en svag rapport och ingen signifikant reaktion vid en neutral rapport som inte bringar några större nyheter. </li><li>Det finns dock inget statistiskt samband mellan marknadsreaktionen och rapportens status vid en korrelationsanalys. Detta kan bero på att antalet studieobjekten kan ha varit för få och avvikelserna har därmed fått ett stort inflytande på det totala resultatet.</li><li>På det hela taget motsäger sig inte studien den effektiva marknadshypotesen, det skapas reaktioner av olika storlek vid offentliggörandet men för att kunna fastställa ett säkert samband mellan status och reaktioner krävs en djupare och bredare undersökning. </li></ul> / <p><strong>Purpose: </strong>The aim of this study is to investigate the significance of financial reports through stock market reactions when financial reports become public. This is broken down into two part purposes; <em>do annual reports create reactions on the Swedish stock market OMX for the date of public enunciation?</em> and <em>does the reaction on the Swedish stock market follow the nature of the financial report?</em></p><p><strong>Methods: </strong>The study has two methodological aspects. The first one consists of a ratio analysis, of 81 financial reports between 1991-2009, in order to determine the report's status. The second one is an event study that deals with share developments for the time of annual reports public enunciation. The study has a quantitative approach where the empirical data consists of information from annual reports, interim reports and share price index.</p><p><strong>Theoretical: </strong>This paper relies on the efficient market hypothesis, signal theory and the theory perspectives of insider information.</p><p><strong>Empirical</strong>: Out of 81 examined annual reports 32 had a strong approach, 27 had weak and 22 had neutral. All the reports event windows for time of public enunciation had either a positive or negative AAR. The years 1991, -99, -07, -08 and -09 had a positive AAR while the years 1992, -93, -00 and -01 had a negative AAR. Every natures AAR become, 0,123 for the strong, -0,124 for the weak and 0,011 for the neutral.</p><p><strong>Conclusion</strong></p><ul><li>When a financial report is published and becomes available to stakeholders a reaction on the stock market tends to occur. </li><li>In the majority of cases the report provides positive reactions on the stock market when the underlying report is of a strong nature, negative reactions when the report is weak and no significant reaction when it is neutral. </li><li>There is, however, no immediate correlation between the market reaction and the nature of the report.  This may be due to the number of research objects that can have been too few and there for have gotten an excessive influence on the overall result. </li><li>Overall, the study does not contradict the efficient market hypothesis, reactions do accrue but to determine the correlation between the nature of the report and the effects on stock direction it require a deeper and wider study then this. </li></ul>