Investeringar i aktier eller aktiefonder kan få ens pengar att växa genom den kumulativa avkastning som genereras. Genom ränta-på-ränta-effekten kan en liten ökning i avkastning från dessa investeringar få en stor effekt över en lång tidsperiod. På grund av detta etablerar många investerare strategier för att försöka uppnå en högre avkastning än den generella aktiemarknaden. Att slå marknaden har historiskt sett varit svårt vilket går i linje med det rådande paradigmet om att marknader är effektiva. Empirisk forskning har dock visat på återupprepande prismönster, som inneburit att det funnits möjligheter att strategiskt och systematiskt investera för att generera en högre riskjusterad avkastning än marknaden. Dessa prismönster kallas för anomalier och när de är tidsbaserade benämns de vanligtvis som kalendereffekter. Syftet med studien var att undersöka huruvida kalendereffekter även varit förekommande på marknader med mindre utvecklade institutioner och begränsad tidigare forskning. Studien är avgränsad till aktiemarknader i Afrika och har ställts i relation till motsvarande marknader i några av västvärldens mest välutvecklade ekonomier. En jämförelse har gjorts för att undersöka vart och vilka kalendereffekter som funnits samt hur resultatet skiljer sig mellan Afrika och västvärlden. Studien omfattar en tidsperiod från år 2000 fram till 2020. Resultatet visar något vanligare och mer signifikanta kalendereffekter på de afrikanska marknaderna men inte någon annan tydlig övergripande skillnad vid jämförelse med de västerländska marknaderna. Långa positioner vid månadsskiftet och efterföljande dagar alternativt vid slutet av handelsveckan har kunnat ge en högre riskjusterad avkastning än den generella marknaden i flera länder. Under tidsperioden finns det således belägg för att överavkastning kunnat uppnåtts på ett flertal afrikanska aktiemarknader genom systematiskt planerade investeringar. / Investments in equities or equity funds can help to make your money grow through the cumulative returns generated. Through compound interest, a small increase in return on these investments can have a large effect over a long period of time, resulting in many investors establishing strategies to achieve a higher return than the general stock market. Beating the market has historically been difficult which supports the prevailing paradigm that markets are efficient. However, empirical research has shown recurring price patterns, implying that there have been opportunities to strategically and systematically invest to generate a higher risk-adjusted return than the market. These price patterns are called anomalies and when time-based, are usually referred to as calendar effects. The purpose of this study was to examine whether calendar effects were also present in markets with less developed institutions and limited previous research. The study is focused on stock markets in Africa, which have been compared to corresponding markets in some of the most developed economies in the Western world. A comparison has been made to examine where and what calendar effects existed and how the results differ between Africa and the Western world. The study covers a period from 2000 to 2020. The results show slightly more common and significant calendar effects in the African markets, but no other clear overall difference was observed when compared with the Western markets. Long positions at the end of the month and subsequent days, alternatively at the end of the trading week, have been able to produce a higher risk-adjusted return than the general market in several countries. Thus, during this time period, there is evidence that excess returns could have been achieved in a number of African stock markets through systematically planned investments.

Leasing har länge varit ett alternativt sätt att finansiera sin verksamhet på, men har tidigare givit företag möjligheten att redovisa tillgångar utanför balansräkningen vilket kunde ge en gynnsammare bild över företagets verksamhet. För att motverka detta infördes en ny redovisningsstandard vid namn IFRS 16, där man tog bort möjligheten att redovisa leasingavtal utanför balansräkningen. Syftet med denna studie är att undersöka hur den svenska aktiemarknaden reagerade på det obligatoriska införandet av IFRS 16, och om de branscher som bör påverkas mer av standarden fick en större reaktion än övriga. Metoden som används är en eventstudie, samt en tvärsnittsregression som båda baseras på företag som var noterade på Stockholmsbörsen under 2019. Studien finner en positiv reaktion i samband med införandet och denna reaktion är större för de branscher som påverkas mer av IFRS 16. Resultaten tyder på att förändringarna som standarden medför leder till en marknadsreaktion, men resultatet ska tolkas försiktigt då metoden medför vissa begränsningar.

Syftet: Studien syftar till att analysera och beskriva den abnormala avkastningen på aktier inom hotellbranschen under Covid-19. Ytterligare analyseras agerandet av hotellföretagens största aktieägare under pandemin för att skapa en förståelse för hur storägarna hanterade sitt aktieinnehav.Teori: I denna studie tillämpas teorierna de effektiva marknadshypotesen och behavioral finance.Metod: Studien tillämpar en kvantitativ metod och för att uppfylla syftet har både en eventstudie gjorts av de 20 största börsnoterade hotellföretagen i världen under tidsperioden 24 oktober 2019 till 24 april 2020. Ytterligare har årsredovisningar för hotellföretagen 2016 och 2021 analyserats.Resultat: Resultatet visade ovanliga nedgångar på aktiemarkanden och att det förekom statistisk signifikant abnormal avkastning inom hotellbranschen under Covid-19. De största aktieägare valde att antingen behålla eller öka sitt aktieinnehav.Slutsats: Slutsatsen dras att marknaden inte var effektiv under studieperioden enligt den effektiva marknadshypotesen och behavioral finance bekräftas. Trots att branschen var hårt drabbad av pandemin, valde hotellföretagens största ägare att inte sälja av sitt aktieinnehav.

Studien utreder norsk marknadsreaktion på vinstvarningar. För att åstadkomma dettagenomförs en eventstudie, med avvikelseavkastning som mätmetod under tidsperioden2014–2022. Totalt inkluderas 72 vinstvarningar utfärdade av bolag noterade på Oslo Børs istudien. Marknadens reaktion analyseras i två eventfönster av olika längd. En multipelregressionsanalys genomförs för att undersöka om bolagsstorlek, multipla vinstvarningar,bolagets betavärde eller typen av information i vinstvarningen påverkaravvikelseavkastningen. Resultaten från eventstudien visar att vinstvarningar har ensignifikant negativ effekt på avvikelseavkastningen. Vidare indikerar resultaten från denmultipla regressionsanalysen att bolag med högt betavärde upplever en störreavvikelseavkastning vid utfärdandet av en vinstvarning.

Enligt den effektiva marknadshypotesen prissätter marknader tillgångar rationellt utifrån all tillgänglig information. En viktig datapunkt för företagsvärdering är det redovisade resultatet. Resultatet kan manipuleras genom diskretionära beslut som påverkar hur resultatet periodiseras. Ett manipulerat resultat är inte lika uthålligt som ett resultat utan manipulation vilket har följder för företagets värdering. En effektiv marknad bör genomskåda det manipulerade resultatet och inte övervärdera företagen med höga diskretionära periodiseringar (Xie 2001). Studien finner att en hedgeportfölj som utnyttjar avkastningsskillnaden mellan företag med låga och höga diskretionära periodiseringar har en positiv riskjusterad avvikelseavkastning på 1,1 % per månad med p-värde 10,5 %. Den riskjusterade överavkastningen kan, förutsatt att alla relevanta risker justerats bort, tolkas som att marknaden övervärderar diskretionära periodiseringar. Den eventuella övervärderingen av de diskretionära periodiseringarna kan tyda på att marknadsaktörerna förleds av resultatmanipulation och är ett tecken på att den svenska marknaden inte är effektiv. / The market, according to the efficient market hypothesis, prices assets rationally using all available information. One important data point for company valuation is the company's earnings. The level of earnings reported can be manipulated through discretionary decisions affecting the accruals. Manipulated earnings are less persistent than earnings with no manipulation which has implications for the valuation of the company. An effective market should see through the manipulated earnings and not overvalue companies with high discretionary accruals (Xie 2001). This study finds that a hedge portfolio exploiting the difference in total returns between companies with high and low discretionary accruals has a positive risk-adjusted return of 1,1% per month with a p-value of 10,5%. This risk-adjusted return could, if all relevant risks are controlled for, be interpreted as meaning that the market overvalues discretionary accruals. This possible overvaluation could be a sign that the market is being misled by earnings management and that the Swedish market is not effective.

Företags finansiella offentliggöranden når ofta endast ett begränsat antal investerare, vilket resulterar i ökad informationsasymmetri och som ett resultat lägre aktielikviditet. Detta är särskilt framträdande för företag som är mindre till storleken, eftersom dessa företag tenderar att få mindre täckning av traditionella kanaler såsom pressnyheter och analytiker. Samtidigt har företag i allt större utsträckning börjat använda Twitter som en del av sin strategi för investerarrelationer, där Twitter skiljer sig från traditionella investerarrelationer genom att information kan distribueras snabbare och blir mer lättillgängligt. Syftet med denna studie är således att testa om offentliggöranden och ökad spridning av finansiell information på Twitter kan minska informationsasymmetrier och därmed göra marknader mer effektiva för att allokera kapital från investerare till företag. Tidigare studier har studerat sambandet mellan ökad spridning av företagsinformation och dess påverkan på företags finansiella prestation och har funnit att spridning av finansiell information via Twitter påverkar informationsasymmetrin i företagsaktier. Genom att studera svenska små och medelstora företag (SME:s) fyller denna studie ett tidigare forskningsgap där vikten ligger i att studera vilken påverkan Twitter har på mindre företag som är mindre synliga i traditionell media och hos analytiker. Undersökningen har baserats på historiska aktiekurser från Nasdaq som sträcker sig över tidsperioden 2020 till 2022. Företagen som ingick i studien var listade på Nasdaqs First North Growth Market, för vilka datamaterial i form av börsdata och frekvens av Twitter-inlägg har samlats in. För att kvantifiera informationsasymmetri och aktielikviditet används avvikande bid-ask spread (eng. Abnormal bid-ask spread) och Amivest likviditetsratio. Studien har använt en kvantitativ forskningsansats för att visa hur sambandet ser ut mot Twitter och utifrån regressionsanalyser, där ett antal Twittervariabler inkluderats, har frågeställning kunnat studeras. Med hjälp av statistiska hypotesetester och en analys av den teoretiska referensramen med intressentmodellen, effektiva marknadshypoteser och investor recognition hypotheses försöker studien förklara hur informationsasymmetrier påverkar effektiviteten hos den finansiella marknaden och hur det kan motverkas genom ökad synlighet. Studien kunde inte hitta något signifikant samband mellan spridning av finansiell information på Twitter och en minskad informationsasymmetri eller ökad aktielikviditet. Resultatet indikerar att större företag som är mer synliga i medier och därmed har en högre grad av investor recognition har en lägre informationsasymmetri. I resultatet är det tydligt att det är få företag i populationen som använder Twitter aktivt för att sprida finansiell information, och de företag som gör det är inte konsekventa, vilket kan innebära att intressenter söker sig till andra mer pålitliga kanaler under rapportperioder. Slutsatsen lyder att företag inte kan ompaketera information och distribuera den via Twitter för att minska informationsasymmetri, då marknaden redan effektivt har tagit informationen i beaktelse på annat håll. Denna studie är ändå relevant för flertalet intressenter som studerar eller arbetar med investerarrelationer, då den bidrar med intressant information inom området.

In today's society most swedish people are saving money on saving accounts that give nointerest return. So, in this study we have examined two investment strategies GrahamScreener and Dogs of the dow. We wanted to see how the two strategies perform on theswedish stock markets and even see which one of them performs the best and gives back thehighest interest rate. After we have tested the two strategies on the two different markets overa 14-years period we got the resultat that Graham Screener is a way better strategy than Dogsof the dow. This gave us the conclusion that the theory that the efficient market hypothesisgives us that you can't overperform the market could be questioned with the data and theresultat this study gave us

This study shows how the two investment strategies Net-nets and magic formula performs on the Swedish stock markets subgroups Small, Mid and Large Cap. Also, with the intention to see which of these two strategies suits the private investors on the Swedish stock market and see which gave the highest rate of return. The results after a 15-year long time period showed us that Magic Formula was the one to be preferred on the Swedish stock market much due to the incompatibility of Net-nets on the Swedish stock market. Mainly because of the small sample of compatibility companies that suited the Net-nets instructions. Magic Formula was therefore able to yield a higher rate of return on all the subgroups compared to Net-nets and gave us the conclusion that it performs best on the Mid Cap on the Swedish stock market.

Post earnings announcement drift (PEAD) är den första erkända avvikelsen mot den effektiva marknadshypotesen och innebär att aktier tenderar att utvecklas i samma riktning som en resultatöverraskning. Denna studie undersöker förekomsten av PEAD för små bolag på First North och Stockholmsbörsen under perioden 2016–2022. Studien har genomförts som två eventstudier där daglig avkastning för små bolag på First North och Stockholmsbörsen har undersökts efter publicering av kvartalsrapport. Vår studie finner att First North uppvisar omvänd drift för upp till 60 handelsdagar efter kvartalsrapporter, vilket innebär att aktiekurser tenderar att utvecklas i motsatt riktning som kursreaktionen vid resultatöverraskningen. Vi fann ingen signifikant PEAD på Stockholmsbörsen, varken PEAD eller omvänd drift. Resultaten tyder på att First North överreagerar i samband med resultatöverraskningar, vilket sedan följs av en priskorrigering i efterföljande period. Detta indikerar att små bolag på First North har mindre effektiv prissättning än bolag med motsvarande storlek på Stockholmsbörsen.

Denna studie syftar till att undersöka aktiemarknadens reaktion på tillkännagivande av VD-avgång för börsnoterade företag på Stockholmsbörsen, samt analyserar hur graden av ägarstruktur påverkar denna marknadsreaktion. Forskningsmetoden genomförs genom en eventstudie som baseras på ett urval av 181 tillkännagivanden av VD-avgångar, vilka sträcker sig över perioden 2013 till 2022. Resultatet visar på att tillkännagivanden av VD-avgångar har en negativ påverkan på aktiemarknaden, särskilt under eventdagen, med en signifikant negativ abnormal avkastning under eventfönstret (från 10 dagar före eventdagen till 10 dagar efter eventdagen). Vidare belyser studien genom regressionsanalys att graden av koncentrerat ägande inom företagen har ett positivt samband med marknadsreaktionen på en signifikansnivå om 15%, och därmed kan hypotesen inte accepteras.