<p><strong>Sammanfattning</strong></p><p><strong>Seminariedatum:</strong> 2009-01-08</p><p><strong>Lärosäte:</strong> Mälardalens Högskola, Västerås<strong></strong></p><p><strong>Nivå:</strong> Kandidatuppsats i Företagsekonomi, 15 hp</p><p><strong>Titel:</strong> ”Mycket snack, lite verkstad – En studie om varför konsumenten inte köper ekologiska livsmedel”</p><p><strong>Författare:</strong> Helene Kaspersson 850325                 Jennie Spångberg 860813                 Stefan Sjöblom 871231</p><p><strong>Handledare:</strong> Claes Jonsson</p><p><strong>Problemformulering:</strong> Varför köper inte konsumenten ekologiska livsmedel?</p><p><strong>Syfte:</strong> Vi har för avsikt att beskriva hur konsumenten påverkas av individuella influenser och gruppinfluenser till att inte köpa ekologiska livsmedel. I en förlängning skall denna uppsats kunna vara till hjälp i processen att öka försäljningen av ekologiska livsmedel.</p><p><strong>Metod:</strong> För att kunna ge en generell bild av beteendet utförs en kvantitativ undersökning i form av en enkätundersökning.</p><p><strong>Teoretiskt perspektiv:</strong> Studien har köpbeslutsprocessen som utgångspunkt med fokus i hur konsumenten påverkas av individuella influenser och gruppinfluenser.</p><p><strong>Slutsats:</strong> Vi har kommit fram till slutsatserna att kunden agerar utifrån ett vanebaserat beteende vid köp av livsmedel. Det finns en stereotyp som symboliserar den ekologiska konsumenten. Kunden påverkas av sin referensgrupp till att inte vilja sticka ut.</p><p><strong>Nyckelord:</strong> Konsumentbeteende, Köpbeslutsprocessen, Influenser, Ekologiska livsmedel</p> / <p><strong>Abstract<strong></strong></strong></p><p><strong><strong>Seminar date:</strong> 2009-01-08</strong></p><p><strong>University:</strong> Mälardalens Högskola, Västerås</p><p><strong>Level:</strong> Bachelor thesis in Business administration, 15 credits</p><p><strong>Title:</strong> ”Mycket snack, lite verkstad – En studie om varför konsumenten inte köper ekologiska livsmedel”</p><p><strong>Authors:</strong> Helene Kaspersson 850325             Jennie Spångberg 860813             Stefan Sjöblom 871231<strong>Tutor:</strong> Claes Jonsson<strong></strong></p><p><strong>Problem formulation:</strong> Why does not the consumer buy organic food?</p><p><strong>Purpose:</strong> Our purpose is to describe how the consumer is affected by individual influences and group influences not to buy organic food. Our study shall later on be helpful in the process of increasing the sales of organic food.</p><p><strong>Method:</strong> To be able to create a general view of the behavior, we use a quantitative approach with an inquiry.</p><p><strong>Theoretical perspective:</strong> The theoretical framework consists of the buying decision-making process with focus on how individual influences and group influences affect the customer.</p><p><strong>Conclusions:</strong> We have reached the conclusions that the customer is affected by his/her habits when it comes to the buying decision of food. The “organic food customer” is associated with a stereotype. The customer is affected by its reference group not to be different.</p><p><strong>Key words:</strong> Consumer behavior, Buying decision-making process, Influences, Organic food</p>

<p>The<em> Purpose </em>of this study was to examine what knowledge and which attitudes there are about environmental friendly food in the society. To do so an essay were constructed and distributed to five different working places. Altogether there were 50 essays distributed and 43 were returned. <em>The main result; </em>the respondents think that it is important for people to learn how to consume food in a more environmentally friendly way. The majority of the respondents recognized the eco-label KRAV but the European eco-label and Demeter were not recognized in a less extent. Few of the respondents knew what GMO stands for. Over half of the respondents thought that it is pretty important/important or very important to buy ecological food but only one third of them said that they commonly/always buy ecologic food. Slightly more than one third was shore that they could contribute to an environmental friendly development by consuming ecological food. <em>Conclusion:</em> the respondents know too little about what the eco-labels stands for. Far from everyone is convinced that it actually is environmental friendly to buy environmental friendly food.</p>

<p>Syfte: Att analysera hur dagligvaruhandeln använder sig av Grön Marknadsföring internt och externt för att positionera sig som ett miljövänligt företag på marknaden.</p><p>Metod: En deskriptiv undersökning med primärdata i form av personliga intervjuer från de tre största aktörerna inom svenska dagligvaruhandeln.</p><p>Teori: ”Green Marketing Activities at the Three Levels” har används som modell för att ta reda på hur de olika företagen arbetar med Grön Marknadsföring. Modellen är uppdelad i åtta områden och tre nivåer för Grön Marknadsföring.</p><p>Slutsats: Samtliga företag vill ta ett miljöansvar, men två av tre ser sig även ha ett ansvar att informera och hjälpa kunder till ett bättre handlande. Två av de tre undersökta företagen är mer inriktade på att bygga ett ekologiskt varumärke medan det tredje företaget är mer inriktad på att upplysa om ekologi. Undersökningen visar dock att alla aktörer har undermåligt arbete med marknadsföringen i butik för att fånga upp kunders ekologiska intresse. Alla aktörer arbetar även för att integrera Grön Marknadsföring i företaget, men möjligheterna till detta skiljer sig i och med de olika ägandeförhållandena. Slutligen framgår det att alla samarbetar med miljöorganisationer, vilket stärker trovärdigheten utåt mot kund och omvärld.</p> / <p>Purpose: To analyze how the food market industry use Green Marketing, internal and external, to position it self as an environmental friendly company.</p><p>Methodology: This essay is a descriptive study with primary data based from three interviews with different companies in the Swedish food market industry.</p><p>Theory: We have used the model ”Green Marketing Activities at the Three Levels” to find out how the different companies practice Green Marketing. The model is divided into eight areas and three different levels.</p><p>Conclusions: All the companies take a high level of environmental responsibility, but two of them say that they also have a responsibility towards the costumer. Two of the studied companies are more focused on building an ecological brand while the third company is more concentrated to inform the costumer of ecology. However, the study shows that all companies have an inadequate form of marketing in the grocery store to encourage the costumer’s ecological interest. All of them also work to integrate Green Marketing into the company, though the possibilities differ because of different ownerships. The study finally shows that all the companies cooperate with environmental organizations, to enhance credibility towards their costumers.</p>

Syfte: Att analysera hur dagligvaruhandeln använder sig av Grön Marknadsföring internt och externt för att positionera sig som ett miljövänligt företag på marknaden. Metod: En deskriptiv undersökning med primärdata i form av personliga intervjuer från de tre största aktörerna inom svenska dagligvaruhandeln. Teori: ”Green Marketing Activities at the Three Levels” har används som modell för att ta reda på hur de olika företagen arbetar med Grön Marknadsföring. Modellen är uppdelad i åtta områden och tre nivåer för Grön Marknadsföring. Slutsats: Samtliga företag vill ta ett miljöansvar, men två av tre ser sig även ha ett ansvar att informera och hjälpa kunder till ett bättre handlande. Två av de tre undersökta företagen är mer inriktade på att bygga ett ekologiskt varumärke medan det tredje företaget är mer inriktad på att upplysa om ekologi. Undersökningen visar dock att alla aktörer har undermåligt arbete med marknadsföringen i butik för att fånga upp kunders ekologiska intresse. Alla aktörer arbetar även för att integrera Grön Marknadsföring i företaget, men möjligheterna till detta skiljer sig i och med de olika ägandeförhållandena. Slutligen framgår det att alla samarbetar med miljöorganisationer, vilket stärker trovärdigheten utåt mot kund och omvärld. / Purpose: To analyze how the food market industry use Green Marketing, internal and external, to position it self as an environmental friendly company. Methodology: This essay is a descriptive study with primary data based from three interviews with different companies in the Swedish food market industry. Theory: We have used the model ”Green Marketing Activities at the Three Levels” to find out how the different companies practice Green Marketing. The model is divided into eight areas and three different levels. Conclusions: All the companies take a high level of environmental responsibility, but two of them say that they also have a responsibility towards the costumer. Two of the studied companies are more focused on building an ecological brand while the third company is more concentrated to inform the costumer of ecology. However, the study shows that all companies have an inadequate form of marketing in the grocery store to encourage the costumer’s ecological interest. All of them also work to integrate Green Marketing into the company, though the possibilities differ because of different ownerships. The study finally shows that all the companies cooperate with environmental organizations, to enhance credibility towards their costumers.

The Purpose of this study was to examine what knowledge and which attitudes there are about environmental friendly food in the society. To do so an essay were constructed and distributed to five different working places. Altogether there were 50 essays distributed and 43 were returned. The main result; the respondents think that it is important for people to learn how to consume food in a more environmentally friendly way. The majority of the respondents recognized the eco-label KRAV but the European eco-label and Demeter were not recognized in a less extent. Few of the respondents knew what GMO stands for. Over half of the respondents thought that it is pretty important/important or very important to buy ecological food but only one third of them said that they commonly/always buy ecologic food. Slightly more than one third was shore that they could contribute to an environmental friendly development by consuming ecological food. Conclusion: the respondents know too little about what the eco-labels stands for. Far from everyone is convinced that it actually is environmental friendly to buy environmental friendly food.

Sammanfattning Seminariedatum: 2009-01-08 Lärosäte: Mälardalens Högskola, Västerås Nivå: Kandidatuppsats i Företagsekonomi, 15 hp Titel: ”Mycket snack, lite verkstad – En studie om varför konsumenten inte köper ekologiska livsmedel” Författare: Helene Kaspersson 850325                 Jennie Spångberg 860813                 Stefan Sjöblom 871231 Handledare: Claes Jonsson Problemformulering: Varför köper inte konsumenten ekologiska livsmedel? Syfte: Vi har för avsikt att beskriva hur konsumenten påverkas av individuella influenser och gruppinfluenser till att inte köpa ekologiska livsmedel. I en förlängning skall denna uppsats kunna vara till hjälp i processen att öka försäljningen av ekologiska livsmedel. Metod: För att kunna ge en generell bild av beteendet utförs en kvantitativ undersökning i form av en enkätundersökning. Teoretiskt perspektiv: Studien har köpbeslutsprocessen som utgångspunkt med fokus i hur konsumenten påverkas av individuella influenser och gruppinfluenser. Slutsats: Vi har kommit fram till slutsatserna att kunden agerar utifrån ett vanebaserat beteende vid köp av livsmedel. Det finns en stereotyp som symboliserar den ekologiska konsumenten. Kunden påverkas av sin referensgrupp till att inte vilja sticka ut. Nyckelord: Konsumentbeteende, Köpbeslutsprocessen, Influenser, Ekologiska livsmedel / Abstract Seminar date: 2009-01-08 University: Mälardalens Högskola, Västerås Level: Bachelor thesis in Business administration, 15 credits Title: ”Mycket snack, lite verkstad – En studie om varför konsumenten inte köper ekologiska livsmedel” Authors: Helene Kaspersson 850325             Jennie Spångberg 860813             Stefan Sjöblom 871231Tutor: Claes Jonsson Problem formulation: Why does not the consumer buy organic food? Purpose: Our purpose is to describe how the consumer is affected by individual influences and group influences not to buy organic food. Our study shall later on be helpful in the process of increasing the sales of organic food. Method: To be able to create a general view of the behavior, we use a quantitative approach with an inquiry. Theoretical perspective: The theoretical framework consists of the buying decision-making process with focus on how individual influences and group influences affect the customer. Conclusions: We have reached the conclusions that the customer is affected by his/her habits when it comes to the buying decision of food. The “organic food customer” is associated with a stereotype. The customer is affected by its reference group not to be different. Key words: Consumer behavior, Buying decision-making process, Influences, Organic food

Denna studie syftar till att identifiera vad det är som driver eller hindrar lantbrukare i Östergötland att ställa om sitt lantbruk till ekologisk produktion och huruvida de identifierade påverkningsfaktorerna skiljer sig åt mellan konventionella och ekologiska lantbrukare. Semistrukturerade intervjuer med tre konventionella samt fyra ekologiska lantbrukare genomfördes för att undersöka deras erfarenheter. Respondenternas erfarenheter redovisas i sex identifierade teman; Gårdsspecifika förutsättningar, Ekonomi, Politik, Administration och regelverk, Miljö och hälsa samt Produktionsteknik. En jämförelse mellan de båda grupperna genomförs och det empiriska materialet ställs mot tidigare forskning. Resultatet av studien visar att skillnader mellan ekologiska och konventionella lantbrukares uppfattningar kring hinder och drivkrafter förekommer, men inte inom alla teman. Det är tydligt att lönsamhet är viktigt för att lantbrukare skall ställa om sin produktion men även andra faktorer påverkar valet och behöver beaktas om en ökad konvertering är önskvärd. / This study aims to identify motivations and barriers for farmers in Östergötland regarding conversion to organic farming and if the identified factors of influence differ between the conventional and the organic farmers. We used semi-structured interviews with three conventional farmers and four organic farmers to examine their personal experience regarding organic farming. The experiences from the respondents are presented in six identified themes: Farm specific conditions, Economy, Politics, Administration and regulations, Environment and health and Production techniques. This is followed by a comparison between the groups, and the empirical material is linked to scientific sources on the subject. The result of the study indicates that differences between identified motivations and barriers exists between the two groups, but not within every theme. It is clear that profitability is an important factor for farmers to convert their production, but other factors may influence the choice as well. It is necessary to consider these factors if an additional increase in organic farming is desired.

Lic.-avh. (sammanfattning) Uppsala : Sveriges lantbruksuniv., 2003. / Härtill 2 uppsatser.

More than 3,5 billion people currently lives in cities, a number that is expected to increase further. The densification of cities makes it increasingly difficult for people to access natural areas, at the same time as biological diversity is threatened. In this study, we highlight the importance of urban ecosystem services through social and ecological aspects. This study presents a summary of different evidence-based solutions that contribute with urban ecosystem services. It moreover uses a case of urban development in Slakthusområdet (Meatpacking district), Stockholm, in order to describe contemporary processes that integrate solutions that contribute to urban ecosystem services. The results show that there are challenges in implementing these solutions with respect to political, economic, and market factors. The study thereby identifies how examining authorities and policy demands on a green factor tool enable ecosystem service solutions. By studying ecosystem services as part of a social-ecological system, this study ultimately contributes with knowledge on the execution of multifunctional solutions, which are becoming ever more important with the densification of cities around the globe. / Över 3,5 miljarder människor är idag bosatta i städer, och i framtiden förväntas den siffran öka. Förtätningen av städer försvårar människornas tillgång till naturområden samtidigt som den biologiska mångfalden hotas. I den här studien understryker vi de urbana ekosystemtjänsternas roll utifrån sociala och ekologiska aspekter. Härigenom presenterar den här studien en sammanställning över olika evidensbaserade gröna lösningar som bidrar med urbana ekosystemtjänster. Vidare tar den här studien avstamp i stadsutvecklingen av Slakthusområdet i Stockholm i syfte om att studera samtida processer kopplat till implementeringen av lösningar som bidrar med ekosystemtjänster. Resultatet pekar på att det finns utmaningar för implementering av lösningar som bidrar med ekosystemtjänster kopplade till ekonomi, politik och marknadslösningar. Därigenom identifieras kravet för grönytefaktor (GYF) och de granskande myndigheternas arbete med möjligheter för implementering av gröna lösningar. Genom att studera ekosystemtjänster som en del av ett social-ekologiska system bidrar den här studien med kunskap om tillämpningen av mångfunktionella lösningar, vilka blir allt viktigare i och med den ökade förtätningen av städer.

Matematik är ett debatterat ämne som diskuteras i såväl skolans och medias värld. Få andra skolämnen skapar så mycket känslor som detta ämne (Olèn, 2016). Detta arbete syftar till att undersöka attityder till matematik hos unga elever samt dess bakomliggande faktorer i den sociala närmiljön. Vidare ämnar även studien att undersöka om det förekommer skillnader i attityder på två grundskolor i Malmö med olika socioekonomiska förutsättningar. För att undersöka detta har en enkät blivit besvarad av elever i en klass från varje skola. Tidigare nationell och internationell forskning visar på elevers negativa attityder gentemot matematik. Trots det visar resultatet i denna studie att en majoritet av eleverna uttrycker positiva attityder oavsett socioekonomiska förutsättningar. Framträdande skillnader mellan skolorna är användandet av matematik utanför skolmiljön. Tendenser påvisar att vårdnadshavare med högre utbildning har en prevalens av att vara mindre involverade i elevers matematik-utveckling i hemmet, enligt elevernas uppfattning. Samma elever uttrycker i högre utsträckning att de sällan får hjälp i eller samtalar om matematik i hemmet. Däremot visar resultatet att de elever som uppgett att deras vårdnadshavare saknar utbildning på högskola eller universitet erbjuds mer stöttning genom hjälp och samtal om matematik i hemmet. Studiens resultat belyser att läroboken, av eleverna, anses utgöra en central roll i matematikundervisningen på båda skolorna. Övriga likheter uppvisas genom att samtliga respondenter anser att ämnet är viktigt och en majoritet uppger även att de vill fortsätta att arbeta i läroboken i matematikundervisningen. Det framgår av resultatet att en merpart av eleverna upplever att undervisningen utgörs av kommunikation i form av diskussion och samtal i tillägg till lärobokens centrala roll. Flera svar tyder också på att mottagarna av undervisningen uppfattar lektionerna som varierade. Studien visar vidare att lärare eller vårdnadshavare är de som, ur elevernas perspektiv, har störst inverkan på attityden till matematik. / Mathematics is a topic which is up for debate and discussion in school as well as the media. Few other educational subjects induces emotions in the same manner as mathematics. The purpose of this paper is to examine the attitude towards mathematics in young students and the underlying influences by the immediate social environment. Further, the papers intends to examine if there are differences in attitudes towards mathematics in two different elementary schools in Malmö, Sweden, with different socio-economic conditions. In order to examine the topic, a questionnaire has been conducted with one class from each school. Pre-existing national as well as international research indicates a negative attitude towards mathematics in students. In contrary to this, the results of this study concludes a majority of the students expresses positive attitudes on the subject regardless of socio-economic basis. Augmented differences between the two schools are found to be in the use of mathematics outside of the educational environment. There are tendencies at display which indicates parental guardians with higher education are prevalent to be less involved in the students development in mathematics at home, according to the students perception. To a higher extent, the same students expresses that they receive less assistance or discussion regarding mathematics at home. On the contrary, the result indicates that students who stated their parental guardians lack higher level education such as a university degree receives more support through assistance and discussion regarding mathematics at home. The result illustrates that the textbook is, by the students, perceived as a central role of the mathematical education on both schools. Other similarities are at display through the fact that all respondents are of the opinion that mathematics is an important subject and a majority of them reports that they would like to continue working in the text book during mathematics education. It also apparent from the result that a majority of the students experience that the learning is conducted through communication in the form of discussion and conversation in addition to the central role of textbooks. Several answers also indicates that the recipients of the education acknowledges the classes or lessons as varied. Further, the study demonstrates that teachers or parental guardians are the ones, out of the students perspective, who implicates the students attitude towards mathematics the most.