Klimatförändringarna med en ökande nederbörd som följd och ökningen av hårdgjorda ytor leder till att de dagvattensystem som finns i stadsmiljöer ibland inte räcker till för att hantera den intensivaste nederbörden. Det dagvatten som bildas innehåller mycket föroreningar och om det inte tas om hand kan det leda till att dessa går ut i recipient med förorenade sjöar och vattendrag som följd. EU:s ramdirektiv för vatten som kom år 2000 och de miljökvalitetsnormer som därigenom har uppkommit bidrar till att det har blivit mer fokus på att värna om de sjöar och vattendrag som finns. En av lösningarna för att hantera dagvatten kan vara att använda ekosystemtjänster för att både fördröja, absorbera och rena vattnet. Det går bland annat att nyttja träd, svackdiken, gröna tak och våtmarksanläggningar. Studien syftar till att undersöka om ekosystemtjänster aktivt används för att lösa problem med vattenkvalitet och om de används för att implementera vattendirektivet. Det är en flerfallsstudie på fyra kommuner i Stockholmsregionen. Det empiriska materialet utgörs av en litteraturstudie av vilka ekosystemtjänster som går att nyttja i dagvattenarbetet, dokument från kommunerna samt en semistrukturerad intervju med en representant från respektive kommun. Resultatet visar att samtliga kommuner har problem med övergödning och föroreningar i sina recipienter. De använder sig av ekosystemtjänster men en del aspekter som exempelvis platsbrist, prioriteringskonflikter och juridiska aspekter blir hinder för nyttjandet av dessa tjänster. I vilken utsträckning dessa tjänster används visar inte resultatet av studien.

Abstract The customer demand for ecological products has increased in recent years, within the garden industry this mainly concerns herbs and other edible plants. The organic trend is increasing and more people are aware of the environment and want to take responsibility for it through their purchases for their garden as well. In this essay the aim is to investigate customer demand and the possibility of selling organic perennial plants in eight garden centres on the Åland islands and in Gävle/Sandviken. I include two garden centres with an organic profile to get a wider point of view. I investigate the global market for organic perennials and look further into existing certification standards on the Swedish market today. The methods I have been using are interviews and a literature study. The study shows that the experienced demand for organic perennials is small in both of my investigated groups. The biggest motivation for starting to sell organic perennials would be to find a supplier of these plants and that more customer would ask for them. The certification systems on the Swedish market today do not concern specifically organic perennials; there is a lack of rules of conduct. In USA the demand for organic perennials has increased in recent years. Several nurseries with an organic profile have opened and programs for guidance of organic growers have been founded. In Germany the production of organic perennials is small and organic certification is lacking. In both countries further research on the market for organic perennials is suggested. / Sammanfattning Utbudet och efterfrågan på ekologiska produkter har under de senaste åren ökat. Detta gäller främst livsmedel men trenden kan också ses beröra växter. De ekologiska växterna tenderar främst att vara kryddor och ätbara växter, inte prydnadsväxter. Samband kan ses mellan konsumenternas medvetenhet om miljöfrågor och efterfrågan på ekologiska växter. Syftet med uppsatsen är att i huvudsak undersöka trädgårdshandeln i Gävle/Sandviken och på Åland och dess syn på möjlighet till försäljning av ekologiska perenner samt undersöka internationella erfarenheter kring produktion och efterfrågan, och att studera utvalda svenska kvalitetssystem för perenna växter. Frågeställningarna berör efterfrågan och inställningen till ekologiska perenner hos de utvalda handelsträdgårdarna, ekologiska odlares perspektiv, existerande certifieringssystem och den internationella marknaden med fokus på USA och Tyskland. Som metod använder jag mig av intervjuer samt litteraturstudie. Jag har intervjuat totalt tio stycken trädgårdshandlare, varav två stycken med ekologisk profil. På Åland och i Gävle/Sandviken är den upplevda efterfrågan på ekologiska perenner hos de utvalda handelsträdgårdarna liten och ingen av dem säljer ekologiska perenner. Trädgårdshandlarna är motiverade till att börja sälja ekologiska perenner om någon leverantör erbjuder sådant växtmaterial och ifall efterfrågan ökar. De två handelsträdgårdarna med ekologisk profil upplever inte heller någon stor efterfrågan på ekologiska perenner. De levererar inte perenner till andra återförsäljare. I USA har efterfrågan och utbudet på ekologiska perenner ökat. Den största kundgruppen är unga, miljöintresserade personer. Det har startats program för att hjälpa ekologiska odlare av prydnadsväxter. Certifierade plantskolor finns. I Tyskland består produktionen av prydnadsväxter av en liten andel ekologiska växter. Ekologisk certifiering för produktionen saknas. I både USA och Tyskland föreslås vidare forskning kring ekologiska perenner och deras efterfrågan. I Sverige saknas ett specifikt framtaget certifieringssystem för ekologiska perenner. GRO, E-plant och Svenskt Sigill omfattar inte ekologisk odling och certifiering av sådana växter. KRAVmärkningen omfattar även odling av perenner, men det saknas regler och förhållningssätt speciellt utvecklat för odling av perenner.

Denna studie handlar om i vilken utsträckning förskollärare tar in hållbar utveckling i den dagliga verksamheten. De områden som berörs är lärandet i barngruppen, uteverksamheten samt miljöcertifieringar. Detta har undersökts genom att förskollärare i en kommun har fått svara på en webbenkät om hur de har arbetat med den ekologiska dimensionen av hållbar utveckling i sin verksamhet det senaste året. Enkäten har även följts upp med intervjuer av två förskollärare som närmare har fått beskriva sina upplevelser av detta i förskolan. Resultatet visar att majoriteten berör hållbar utveckling i sin verksamhet och det vanligaste innehållet handlar om naturkunskap, närmiljö samt sopsortering och återvinning. Samtliga erbjuder barnen utevistelse flera timmar om dagen och många lämnar förskolans gård minst en gång i veckan. Miljöcertifieringar som Grön Flagg och utmärkelsen Skola för hållbar utveckling är ej särskilt utbrett i den aktuella kommunen och attityderna kring en certifiering är blandade. Slutsatserna är att det huvudsakligen är personalens inställning och engagemang som är avgörande om de ska arbeta med lärande för hållbar utveckling där utevistelsen har stor betydelse och att en miljöcertifiering skulle kunna vara ett bra hjälpmedel om det inte krävdes så mycket administrativt arbete.

<p>Resultatet vi kommit fram till genom vår empiriska undersökning är att konsumenters uppfattning om en produkts egenskaper i vissa fall skiljer sig betydligt mot de egentliga egenskaperna. Centrala slutsatser i uppsatsen är att den perceptuella synen på miljövänliga och ekologiska produkter kan skilja sig betydligt mellan produktkategorier, men även i hög grad konsumenter sinsemellan. Marknadsföringen av dessa produkter uppfattades som jämställd med konventionell marknadsföring trovärdighetsmässigt, dock uppmärksammades en tendens till att konsumenter gärna hade sett att företag var mer specifika med hur mycket bättre produkten är för miljön i sin marknadsföring. Dessa företeelser ställs mot befintliga teorier om bland annat konsumenters attityder och beteenden, företags samhällsansvar och miljömärkning. Begreppet CSR behandlas även centralt för att skänka läsaren en djupare förståelse av problemet ur ett företags synvinkel.</p>

No description available.

Larsen, Linda (2022). Stadieövergången till årskurs sju – elevers fortsatta kunskapsutveckling och stödbehov i matematik. Speciallärarprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp. Förhoppningen med studien är att rikta större uppmärksamhet mot stadieövergången till årskurs sju med anledning av den stora omställning det är för elever och i synnerhet för de i behov av stöd. Genom att synliggöra utmaningar, utvecklingsmöjligheter och framgångsfaktorer vid stadieövergången kan studien fungera som ett diskussionsunderlag inför ett förändringsarbete. Ytterligare en förhoppning är att göra skolor observanta på elevernas behov av kontinuitet i matematikundervisningen över stadier. Studien syftar till att hitta framgångsfaktorer vid en systematisk stadieövergång till årskurs sju som främjar elevens kunskapsutveckling i matematik. Den syftar också till att undersöka vilken information som förmedlas vid övergången. En övergång i form av ett stadiebyte kan förstås utifrån en sammanvävning av Vygotskijs (1999, 2001) sociokulturella perspektiv och Bronfenbrenners (1979) ekologiska systemteori. Öquist (2018) beskriver systemteori som hierarkiska nivåer av system men det är också ett ömsesidigt beroendeförhållande mellan individen och omvärlden, likt ett ekosystem. För att påverka systemet krävs ett helhetstänk vilket går i linje med speciallärarens uppdrag som innebär kartläggning och utveckling av lärmiljön. En gemensam beröringspunkt för de båda teorierna är kontextens centrala betydelse för lärandet. Vygotskij (1999) lyfter också fram språket och tänkandet som något centralt samt att ny kunskap bygger på tidigare förkunskaper.  Studien genomfördes med hjälp av en semistrukturerad kvalitativ metod inspirerad av en fenomenologisk ansats. En tematiserad intervjuguide användes som frågeunderlag. Informanterna bestod av några elever, lärare och övergångssamordnare som delade sina uppfattningar av stadieövergången. Därmed gjordes studien utifrån olika perspektiv och både likheter och skillnader i upplevelser synliggörs. Intervjuerna spelades in, transkriberades och därefter tematiserades resultatet efter de mönster som var framträdande.  Framträdande framgångsfaktorer är betydelsen av relevant överlämnad information, samarbetet med vårdnadshavare och samverkan mellan skolorna. Studiens resultat visar att mottagande skola efterfrågar mer specifik information om elevernas kunskaper i matematik, både på gruppnivå och individnivå. Det framkommer också att relationen lärare-elev och elev-elev är betydelsefull för en framgångsrik kunskapsutveckling.  Det finns olika uppfattningar inom verksamheten gällande uppföljnings- och utvärderingsarbetet då övergångssamordnarna menar att det finns ett sådant medan lärarna menar att det inte finns. Lärarna anser att samverkan mellan skolorna fungerar väl men eleverna ser inte effekterna då matematikundervisningens kontinuitet är otydlig för dem.  Studieresultatet visar på en likhet med de utmaningar som var framträdande vid stadieövergångar för 35 år sedan (Magne, 1987), såsom den otydliga röda tråden i matematikundervisningen över stadier. Speciallärarens betydande funktion vid övergångsprocessen är framträdande i studien. Spännvidden i speciallärarens uppdrag synliggörs på samtliga nivåer; individ-, grupp- och organisationsnivå.

Syftet med denna undersökning är att jämföra två olika sätt att lära in begrepp. Elevgruppen som deltar i undersökningen delas in i två grupper och får arbeta med antingen instuderingsfrågor eller begreppskort. Eleverna som deltar i undersökningen går i nionde klass och alla över 15 år. Med hjälp av enkäter som genomförs före och efter arbetet med ekologiska begrepp samlas data in för analys av resultaten. Slutsatsen blir, att det är svårt att fastställa vilket sätt att lära in begrepp som ger bäst resultat. I undersökningen kan vi även se att det finns en del ekologiska begrepp som eleverna har svårare att lära in, oberoende av sättet de arbetat med begreppen på. Bland de begrepp som eleverna hade svårt att lära in finns kretslopp och näringspyramid. Svårigheter med att lära in ekologiska begrepp kan kanske förklaras av elevernas vardagsföreställningar eller alternativa föreställningar.

I den här uppsatsen undersöker jag trädgårdar som platser för människors nära interaktioner med lokala ekosystem och samvaro med andra arter. Med utgångspunkt i teoribildning kring ekologiska nostalgier, som föreslår att klimatförändringar och miljömässig degradering kan generera längtan till ett ekologiskt förflutet, undersöker jag minnets roll i trädgårdsskapande mot bakgrund av drastiska klimat- och miljöförändringar. Ytterligare teoretiska insikter hämtas från den spektrala geografin samt Bruno Latours beskrivning av modernitetens dikotomier förflutenhet–nutid och natur–kultur. Metoden utgörs av semi-strukturerade intervjuer och promenadintervjuer med trädgårdsodlare i Sverige. Många av de intervjuade hade djupa minnesladdade anknytningar till odling och till särskilda växter – anknytningar som kunde förstärkas av en medvetenhet om pågående klimat- och miljöförändringar. Genom att utarbeta strategier och anpassa sig efter nya villkor positioneras odlarna tillsammans med naturen och som delaktiga i ett positivt platsskapande, vilket överbryggar uppdelningen i natur och kultur. Flera informanter uttryckte viljan om att bidra till positiv förändring, även om det skedde i liten skala. De ekologiska omsorgerna kunde också vara ett sätt att försöka göra nuet eller framtiden mer i kontinuitet med det förflutna. Minnet är alltigenom centralt och jag visar hur det förflutna frammanas och samexisterar med nuet i tider av kris.

The aim of this essay is to examine the motives behind the exploitation of the highly rated arable land in Hyllie, Malmö, seen from the perspectives of the County Administrative Board of Skåne (länsstyrelsen) and the municipality of Malmö. The essay also examines what measures have been taken or considered by the municipality to compensate the loss of arable land.This is a highly relevant topic considering the urban sprawl that takes place in Skåne today and how agricultural land tends to disappear as a result of this exploitation. This exploitation of agricultural land cannot be seen as sustainable development since the agricultural land in Sweden is limited and of great interest to preserve for the national production of food and energy. The study's geographical focus will be in Malmö and Skåne with the exploitation of Hyllie as a case study.The essay will focus on what motives and values are behind such exploitation. Considering the Skåne region's desire to keep the town centres dense and counteract the current urban sprawl, I believe a discussion of the motives is necessary. The discussion will also consider how arable land is perceived not only through laws and restrictions but also how it is treated by different stakeholders in practice.The analysis of the essay will result in a discussion of the possibilities of sustainably compensate for the loss of food- and energy production. Since compensation can be considered as a method to reduce the exploitation of agricultural land, my theoretical angle of this essay will consist of theories related to the strategy, such as the principles of balance. The strategy of compensation is an up-to-date topic that gives an interesting perspective on today’s development. The method is still on the investigation state and new to practice in Sweden but as a theoretical point a view it provides a deeper discussion to my topic.This essay is also based on interviews and literature that primarily point out the need of a new perspective of how to save what is left of Swedish agricultural land from being exploited. The essay’s result shows how different motives can be brought to an acceptance of taking highly rated arable land for exploitation in Hyllie, this if other public interests are justified to be of greater value than the preservation of agricultural land.The essay advocates that the issues of preserving agricultural land should either be elevated from municipal to parliamentary interest or that the laws and restrictions connected to them should be more solid and clear in practice. Arable land should be preserved at any cost. To compensate for lost land is never a complete solution. However, continued urban development is inevitable and if land must be exploited it should be compensated, since it is a better to compensate than not to do.

Syftet med denna uppsats har varit att genom metoden nudging se om sociala normer kan påverka konsumenters val av mjölk. Två typer av observationer utfördes där konsumenters val av mjölk observerades. Styrda observationer har genomförts där 120 konsumenter puffades visuellt och verbalt diskret för att motivera dem att välja ekologisk mjölk. Dessa jämfördes sedan med 120 konsumenters val i enkla observationer, vilka inte påverkades av nudging. Resultatet sattes in i ett χ2 - test som visade att det inte var statistiskt säkerställt att nudgingen påverkade konsumenterna. Däremot drogs slutsatsen att nudging kan vara ett effektivt verktyg eftersom resultatet var gränssignifikant. Även efter att ha bevittnat olika exempel i undersökningen. Dock finns flera aspekter som kan vara avgörande för metoden. / The purpose of this essay was to try the effect of social norms through the nudging method to see the effect on consumer´s choice of milk. Individual consumer choices of milk was observed in two types of observations. First, 120 consumers was nudged visually and verbally discreet in controlled observations to motivate them into purchasing organic milk. They was then compared to 120 consumers in simple observations who was not affected by nudging. The result was then tested in a χ2 which showed that there was tendency, however not statistically significant, that nudging affected the consumers. On the contrary it was concluded that nudging can be a promising tool because the results where limit significantly. Also because of observed convincing examples during the analysis. Although there was some aspects which might have impacted the research.