No description available.

Detta arbete handlar om vikten av att elever utvecklar en förståelse för resurshantering och ekologiska processer i naturen. Denna förståelse är betydelsefull för en ekologiskt hållbar utveckling. Hållbar utveckling innefattas även av sociala och ekonomiska aspekter, vilket jag även tar upp i min litteraturgenomgång. Undersökningen är kvalitativ med en fenomenografisk forskningsansats. I sex intervjuer med elever i 10-11 års ålder har jag undersökt vilken förståelse de har för processer som återvinning och kretslopp. Jag har även ställt frågor kring hur skolan bidragit till denna förståelse samt hur de använder skogen och skolträdgården som lärmiljö. Resultatet visar att eleverna var medvetna om att material kan återvinnas, men de hade ingen utvecklad förståelse för varför det är viktigt att återvinna. Ekologiska processer som kretslopp är svåra att uppfatta för elever i denna ålder, vilket också märks i resultatet. Slutligen visar också min undersökning att undervisning utomhus inte alltid leder till att eleverna tar till sig de kunskaper som läraren avser.

Trots att människor i Sverige anser sig ha en hög miljömedvetenhet, ökar konsumtionen av varor årligen. Varje år flyger mer människor utomlands och köpcentrum slår försäljningsrekord. Det verkar helt enkelt som att människors attityder inte överensstämmer med deras beteende. Syftet med denna studie är att undersöka hur relationen mellan miljöattityd och miljöpåverkan ser ut, vilken effekt som köp av ekologiska livsmedel har på relationen, samt vilka individuella faktorer som påverkar relationen. Studiens frågeställningar är följande: Hur ser relationen mellan miljöattityd och miljöpåverkan ut? Kan denna relation, åtminstone delvis, belysas av köpet av ekologiska livsmedel? Vilka individuella faktorer påverkar denna relation? Den tidigare forskningen visar att framför allt ekonomiska aspekter har stark effekt på miljöpåverkan, samt köpet av ekologiska livsmedel. Den visar också att oro för specifika miljöproblem är en starkare faktor för miljövänlighet än allmän oro för miljön. Kön har också visat sig ha effekt, där män generellt har en något högre användning av energi och högre koldioxidemission. Utbildning, till sist, är komplicerat att placera in i relationen. Dock visar merparten av tillgängliga studier att variabeln ger effekt på köpet av ekologiska livsmedel. Materialet som används samlades in i Stockholmsregionen under 1999, vilket innebär att attityderna och beteendena med all sannolikhet inte ser likadana ut idag. Genom regressionsanalys undersöktes effekten av ovan nämnda variabler. Precis som den tidigare forskningen visat gav ekonomiska faktorer absolut starkast effekt, och inkomst förklarade störst andel varians. Utbildning gav en viss effekt, ju högre utbildning, desto större påverkan genom både emissioner och energianvändning. Effekten av köp av ekologiska livsmedel och kön kan inte sägas ha någon slags effekt på sambandet. De resultat som denna undersökning finner ställer frågan om det faktiskt var så att ekologiska livsmedel under 1999 inte sågs som ett miljövänligt beteende överhuvudtaget. I så fall kan det snarare ses som en effekt av det västerländska konsumtionssamhället där människor konsumerar endast för sig själva.

Syftet med arbetet var att undersöka hur skolan ser på kost och hälsa, samt elevers matvanor. Hur viktiga är dessa frågor för skolan, finns strategier för ett arbete kring detta? För att nå syftet har intervjuer gjorts med representanter för statliga skolmyndigheter – Myndigheten för skol-utveckling (MSU) och Nationellt centrum för främjandet av god hälsa hos barn och ungdom (NCFF). Även kommunala kostchefer och gymnasierektorer från två olika kommuner (Leksand och Gävle) har intervjuats. Resultatet av undersökningen är att det råder skilda uppfattningar om kost- och hälsofrågorna hos dessa ansvariga för skolan. Mest engagerade är de statliga skolmyndigheterna, som också efterlyser mer konkreta formuleringar om kosten i läroplanen. De intervjuade rektorerna delar inte denna uppfattning. Kostcheferna vill ha in mer kostkunskap i skolans undervisning. Det råder oenighet även om godis- och läskförsäljning i skolan. Satsningen på ekologiska alternativ går dåligt: Ingen skola serverar ekologiska livsmedel; ingen av kommun-erna gör för närvarande en satsning på detta, trots de statliga direktiven. Helhetsbilden är ändå att skolorna arbetar med kost- och hälsofrågorna i ett bredare, större (mer abstrakt) perspektiv, t.ex. inom ämnen som Livskunskap och Samhällskunskap, där de globala miljöfrågorna diskuteras.

Ekologisk konsumtion av grönsaker och frukter är ett steg i rätt riktning mot en hållbar samhällsutveckling där dagens behov tillgodoses utan att äventyra kommande generationer att tillgodose sina behov. Den konventionella produktionen av livsmedel är på flera sätt inte hållbar, då produktionen formas av efterfrågan och där externa effekter förbises. Den ekologiska produktionen grundar sig i insikten att det inte räcker med att ha en så hög avkastning som möjligt, utan produktionen måste samtidigt vara hållbar och genomföras på ett ansvarsfullt sätt. Genom vår konsumentmakt kan vi som konsumenter styra vilka varor som ska säljas på marknaden och därmed styra samhället mot en mer hållbar utveckling. Därför var syftet med denna studie att undersöka vilka aspekter som bidrar till att konsumenter köper och avstår från att köpa ekologiska frukter och grönsaker. Vidare var syftet att undersöka konsumentens medvetenhet om ekologisk produktion och tillit till producenterna. Studien undersökte även konsumenternas betalningsvilja till de ekologiska alternativen. Som datainsamlingsmetod delades enkäter ut på stortorget i Östersund. Analysen resulterade i tre faktorer som var mest avgörande för att konsumenten inte handlade ekologiska grönsaker och frukter. Dessa var att det ekologiska alternativet var för dyra, att ett ekologiskt alternativ till den frukten/grönsaken man vill ha inte finns vid försäljningsplatsen och att man av ren vana handlade det konventionella alternativet. De faktorer som bidrar till att man köper ekologiska grönsaker och frukter var delvis av det skäl att man vill bidra till att arbetarna vid odlingen ska ha bättre arbetsvillkor och arbetsmiljö. Samt även av det själ att man inte vill att bekämpningsmedel ska spridas i miljön och för bevarandet av den biologiska mångfalden. Konsumenterna upplever sig måttligt medvetna om vad ekologisk odling innebär gentemot den konventionella odlingen. Majoriteten vill dock ha mer kunskap om innebörden av ekologisk produktion och helst vill man att återförsäljaren ska förse med denna information. Majoriteten av konsumenterna känner en god tillit till den ekologiska produktionen men för att denna tillit ska öka ytterligare krävs att en oberoende granskare finns och är angiven och att frukten/grönsaken är märkt med en välkänd märkning. Konsumenterna är villiga att betala lite mer för den ekologiska grönsaken och frukten i förhållande till det konventionella alternativet utan att köpviljan avtar.

Den här studien riktar sig mot arbetet med miljö- och hållbarhetsfrågor i förskolan. Syftet med studien är att ge en inblick i utbudet av bilderböcker om hållbar utveckling som riktar sig mot barn i förskoleåldern och som getts ut på den svenska marknaden mellan åren 2005 och 2015, samt vilka budskap dessa böcker kan förmedla. Detta har undersökts med en genomgång av tidigare forskning inom området hållbar utveckling i förskolan samt området hållbar utveckling och barnlitteratur, och genom en diskursanalys av 19 bilderböcker. Studien utgår från ett brett poststrukturalistiskt perspektiv där begreppen diskurs, språk och subjektivitet är centrala och lyfts fram i diskursanalysen. I studien synliggörs vilka dominerande diskurser och motdiskurser om hållbar utveckling och yngre barn som finns i bilderböcker för barn inom området hållbar utveckling, samt vad som kan bli meningsskapande för barnet som läsare inom området hållbar utveckling. Med andra ord påvisar studien vilka barn som kan skapas kring lärandet för hållbar utveckling i förskolan. I studien analyseras vilka dominerande diskurser vad gäller exempelvis barn, vuxna, djur och natur som kan synliggöras i bilderböcker om hållbar utveckling, men även vilka subjektspositioner som karaktärerna i böckerna ges samt vilka diskurser det finns om barnet som läsare. Studiens slutsats är att bilderböcker inom området hållbar utveckling för barn i förskoleåldern skapar ”ekologiska barn” som är positivt inställda till miljöinsatser som återvinning, återbruk, städning av skräp och pantning.

Aim of the thesis: The aim of this thesis is to describe and gain a deeper understanding of how companies use communication as a tool to overcome the gap between the company and the consumer. The aim is also to clarify some of the factors contributing to this gap.Method:  This thesis has been made from a qualitative approach with quantitative influences. The qualitative primary data collection was gathered through six in-depth interviews with companies in Gothenburg either selling organic and fair-trade produced clothes or marketing towards sustainable consumption. The quantitative part consists of a consumer questionnaire given to 100 women in the inner city of Gothenburg.  Frame of references: Related researches within the field of the subject are presented in the beginning of this chapter. Further theories presented are the consumer’s awareness and the consumer´s responsiveness to CSR. The consumer buying process connects the consumer to the company and how the company reacts and communicates.    Conclusions: The consumer lack adequate information to consume organic and fair-trade clothes. Social Entrepreneurs can help them overcome the issue, but needs to improve their CSR-communication. The gap between the company and the consumer can be describes by factors like supply, labeling, preconceptions, buying behavior and marketing.Keywords: Corporate Social Responsibility (CSR), Organic and Fair-trade clothes, Social entrepreneur.

<p><strong>Aim of the thesis: </strong>The aim of this thesis is to describe and gain a deeper understanding of how companies use communication as a tool to overcome the gap between the company and the consumer. The aim is also to clarify some of the factors contributing to this gap.<strong>Method:  </strong>This thesis has been made from a qualitative approach with quantitative influences. The qualitative primary data collection was gathered through six in-depth interviews with companies in Gothenburg either selling organic and fair-trade produced clothes or marketing towards sustainable consumption. The quantitative part consists of a consumer questionnaire given to 100 women in the inner city of Gothenburg.  <strong>Frame of references: </strong>Related researches within the field of the subject are presented in the beginning of this chapter. Further theories presented are the consumer’s awareness and the consumer´s responsiveness to CSR. The consumer buying process connects the consumer to the company and how the company reacts and communicates.    <strong>Conclusions: </strong>The consumer lack adequate information to consume organic and fair-trade clothes. Social Entrepreneurs can help them overcome the issue, but needs to improve their CSR-communication. The gap between the company and the consumer can be describes by factors like supply, labeling, preconceptions, buying behavior and marketing.<strong>Keywords: </strong>Corporate Social Responsibility (CSR), Organic and Fair-trade clothes, Social entrepreneur.<strong> </strong></p>

Syfte: Marknaden för ekologiska produkter har expanderat men försäljningsutvecklingen ökar långsamt. Konsumenternas köp av ekologiska produkter påverkas av många olika faktorer. Syftet med denna studie är att undersöka marknadsföringsmixens påverkan på konsumenternas köp av ekologiska produkter.   Metod: En kvantitativ studie baserad på en enkätundersökning. Det empiriska materialet som samlades in via enkäter analyserades via statistik programmet SPSS.   Resultat &amp; slutsats: Konsumenters ekonomiska situation kan begränsa köpet av ekologiska produkter eftersom produkterna tenderar att ha högre priser än de konventionella. Men det är inte endast priset som är den avgörande faktorn utan även utbudet, tillgängligheten samt konsumenternas kunskaper om ekologisk produktion kan påverka köpet. Genom att använda hela marknadsföringsmixen och kombinera faktorerna kan den ekologiska produkten vinna konkurrensfördelar.   Förslag till fortsatt forskning: Denna undersökning studerade hur marknadsföringsmixens faktorer påverkar ekologisk konsumtion. Framtida undersökningar kan fortsätta studera hur kombinationen av flera faktorer inom marknadsföringsmixen tillsammans kan påverka och främja ekologisk konsumtion. Vidare kan forskningen fokusera på hur olika kombinationer av faktorerna fungerar på olika åldersgrupper eller kön. Det är möjligt att en viss kombination fungerar på specifika grupper.   Uppsatsens bidrag: Studiens resultat visar att marknadsföringsmixens faktorer påverkar ekologisk konsumtion. Genom att kombinera olika faktorer, pris med plats och produkt med påverkan kan studien belysa vilka förutsättningar och hinder det finns för den ekologiska marknaden.   Nyckelord: Ekologiska produkter, ekologisk konsumtion, grönmarknadsföring, konsumentbeteende, grön märkning.

Syftet med det här projektet är att starta en butik som säljer ekologiska och miljövänligakläder. Genom att utarbeta en affärsidé, affärsplan och göra en marknadsundersökningfår vi reda på om detta är möjligt. Idén har vuxit fram under utbildningensgång då många kurser tagit upp den miljöpåverkan våra kläder står för. En annan anledningär att Borås nyligen blivit en Fair Trade City, vilket innebär att Borås stad skaha ett visst utbud av ekologiska och miljömärkta varor.För att kunna skapa en affärsplan behövs olika verktyg och metoder, några av dessaär litterära, muntliga och undersökningar. Undersökningarna består av en påstan intervjuoch en enkätintervju som bl.a. hjälper oss att få reda på om det finns något intresseför en ekologisk butik i Borås.Vår målgrupp är kvinnor och män i åldern 25-45 år, med barn. Sortimentet är utformatför att passa denna grupp med bl.a. jeans, T-shirts, skjortor samt babykläder.Jämfört med våra konkurrenter kommer vi att ha ett större sortiment, en högre prisklassoch bättre service. Våra konkurrenter är väletablerade på marknaden i Boråsmedan vi är nya aktörer som kan leda till en del problem och risker för oss. Därförhar vi valt att analysera dessa närmare med hjälp av SWOT - analys och Porter´s femkraftsmodell.Vi har även gjort positioneringskartor som visar vilken plats på marknadensom är ledig och att det faktiskt finns ett hål som vi kan fylla. Som sagt finnsdet stora risker förenat med att starta ett nytt företag och några av dessa är bl.a. enmissbedömning av vår marknad och målgrupp, att den ekologiska bomullen skullekunna ta slut m.m.Många nystartade företag får stänga inom det första året och därför är det viktigt attgöra en budget som visar det tänkta pengaflödet. Vi har därför ställt upp en resultatochen likviditetsbudget för första året. Likviditetsbudgeten och investeringskapitaletvisar oss hur mycket vi behöver låna av banken för att kunna öppna butiken samt betalavåra fakturor och resultatbudgeten visar vinsten det första året.Den enkätintervju som vi gjort med två egenföretagare visar att det går att starta ettnytt företag och att det kan gå till på helt olika sätt. Den påstan intervju vi gjort har tagitplats i Borås med personer mellan 25 och 45 år, både kvinnor och män. De flestaköper kläder flera gånger i månaden och vi anser att vår målgrupp är relativt köpstark.Analysen visar dock att intresset och kunskapen om ekologisk bomull är mindreän vi tänkt oss. Detta kan leda till problem med att starta upp verksamheten. / Program: Butikschefsutbildningen