Titel: Ekologiskt som ekologiskt? – En kvantitativ studie av eko-label effekten ur de tre hållbarhetsaspekterna. Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi: Examensarbete i företagsekonomi C 15hp Författare: Malin Damberg Larsson och Anna Östlund Handledare: Dr. Jonas Kågström Datum: 2015 MAJ Syfte: Syftet med studien är att mäta om magnituden på eko-label effekten skiljer sig utifrån vilken del av de tre hållbarhetsaspekterna (miljö, social, ekonomisk) produkten fokuserar på. Genom vår studie vill vi bidra med en inblick i hur eko-label effekten påverkar synen på ekologiska produkter utifrån de olika aspekterna. Metod: I studien genomfördes ett experiment med 117 deltagare som var uppdelade i tre olika grupper. Deltagarna fick smaka på två vanliga vindruvor men där en benämndes som ekologisk. De tre grupperna skilde sig åt genom att den ”ekologiska” vindruvan påstods rikta sig mot antingen social-, ekonomisk- eller miljö/ekologisk hållbarhet. Detta för att se om eco-label effekten var starkare i någon av de tre betingelserna. Resultat & slutsats: Resultatet visar att konsumenter tenderar att glorifiera ekologiska produkter. Det går också att se att redan ekopositiva konsumenter som möts av en rikta marknadsföring mot eko- och miljö tenderar att glorifiera ekologiska produkter mer jämfört med de andra betingelserna. Förslag till fortsatt forskning: Författarna efterlyser vidare forskning som vill inrikta sig mot en äldre målgrupp och dess syn och uppfattning på ekologiska produkter. Uppsatsens bidrag: Uppsatsens bidrag består av att både bekräfta delar av tidigare studier som visat på en glorifiering av ekologiska produkter samt belysa vikten av tanken om de hälsofördelar de ekologiska produkterna anses ha bland konsumenterna. Rent praktiskt bidrar uppsatsen till kunskap kring vikten av att i sin marknadsföring belysa miljöaspekter.

Studien syftar till att undersöka hur företag kan utforma sin gröna marknadsföring för att skapa förtroende för att en produkt kan räknas som ekologisk trots att ekocertifikat saknas.   Den teoretiska referensramen inbegriper två verktyg inom grön marknadsföring, nämligen grön kommunikation och ett grönt varumärke. Dessa verktyg används enligt teorin för att underlätta kundens evaluering över huruvida en produkt kan kategoriseras som grön eller konventionell. För att undersöka detta var en kvalitativ metod mest lämpad. För att kunna fördjupa förståelsen valdes en flerfaldig fallstudie. Den empiriska undersökningen är utförd på två företag, nämligen Ekoleko och Ekotjusigt. För att nå empirisk mättnad valdes det att studien skulle kompletteras med observationer av sju aktörer inom branschen och deras kommunicerade marknadsföring.   I analysen jämförs primärdatan med studiens teoretiska referensram, och det är denna analys som har lagt grunden för studiens slutsatser. I studiens slutsatser konkluderas det att företagets gröna kommunikation och gröna varumärke kan samverka för att skapa förtroende. Genom att kommunicera detaljerad och transparent information som är baserad på kundens värde av produktgruppen kan företagets gröna varumärke stärkas och en kontrollfunktion skapas som i sin tur kan legitimera och skapa förtroende för företagets kommunicerade marknadsföring. Tillsammans skapar de båda verktygen ett likartat värde som ekocertifikat.

Aim: This essay aims to conclude which sources, actors and causalities individuals use to obtain and sustain certain attitudes towards organic products. Our thesis statements are framed as follows: What causalities can be distinguished about university students positive attitudes towards organic products? What sources shape university students positive attitudes associated to organic products? Method/Theory: The empirical data for this essay have been obtained by using qualitative interviews which have made it possible for us to get deep and meaningful data about the informants views on how they form their attitudes about organic produce. The theoretical framework have been Fishbein and Azjen’s (1975) Theory of Reasoned Action (TRA) which have served the purpose of categorising and explaining the processes for individuals forming of attitudes and in extension their behavior.   Main Results: The main results drawn from the empirical material show that the participants, through the process of inferential beliefs, themselves concludes that organic products are positive even though they find it hard to specify exactly where their information is gathered. However, the material show us that the informants listen to people in their close surrounding such as family and friends and that this is their primary reason for their attitudes towards organic produce. Furthermore the participants state that they do see information concerning organic produce on different media, but what stands out in the empirical data is that this type of information does not as clearly create the foundation for the participants attitudes as their surrounding and background, but rather serves as a way for the participants to confirm their beliefs and find new information surrounding this area. Lastly we suggest that the subjective norms, found in the surrounding of our respondents, have a bigger affect not only on the intention of our informants but also in the shaping of their attitude. We can see that the main attitude of our respondents is of a positive character and since our target group in a few years will have purchasing power we believe that the trend we see today will keep moving in the same positive direction.

Studiens syfte är att förklara sambandet och särkopplingen mellan en organisations hållbarhetsmål och arbetssätt inom de tre hållbarhetsdimensionerna; ekologisk, social och ekonomisk. För att uppnå syftet kartlades först sambandet och särkopplingen mellan hållbarhetsmålen och organisationens arbetssätt inom olika områden inom respektive hållbarhetsdimension. För att testa särkopplingen testades 12 hypoteser varav sex mot allmänna hållbara prestationer och sex mot hållbara energiprestationer. Uppdelningen av hållbara prestationer gjordes med hänsyn till att särskilja de branschspecifika hållbara prestationerna. Studieobjekten befann sig alla inom energikrävande branscher, därav uppdelningen. Med grund i teorin och litteraturinsamlingen har teoretiska antagandet dragits att höga hållbara prestationer bidrar till hög måluppfyllelse. Teoretiska antaganden kan även dras att särkoppling uppstår då det finns ett gap mellan hållbarhetsmål och arbetssätt. Våra antaganden, utifrån litteraturinsamlingen, är att låg grad av särkoppling leder till höga hållbara prestationer. Utifrån tidigare forskning och teorier utformades en teoretisk modell. Modellen och hypoteserna testades genom en teoretiskt anpassad enkätundersökning. Den kvalitativa empiriinsamlingen och tidigare forskning låg till grund för utformningen av enkäten som användes. Totalt deltog 217 respondenter, varav 104 från studiens fokusgrupp och 113 från en referensgrupp. Sambandet och särkopplingen mättes i enkäten genom att låta studiens respondenter ta ställning till vilken grad arbetssätten speglade hållbarhetsmålen. Analysen bygger på en statistisk analys och en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet bekräftar att arbetet med respektive hållbarhetsdimension påverkar en organisations allmänna hållbara prestationer. Det visade även att ett område inom respektive hållbarhetsdimension bekräftades ha en positiv påverkan på de allmänna hållbara prestationerna. Områdena var ekologisk utsläpp, social mångfald och ekonomiska samhälleliga förväntningar. För de hållbara energiprestationerna påvisades det att endast området ekologisk utsläpp påverkar hållbara energiprestationer. De bekräftade områdena påvisade därmed en låg grad av särkoppling mellan hållbarhetsmålen och organisationens arbetssätt. En låg grad av särkoppling inom dessa områden bidrog till höga hållbara prestationer och hög måluppfyllelse inom organisationen och betyder att arbetet var målinriktat.

Ekologisk hållbarhet är en av de tre dimensionerna som är kopplade till det omtalade begreppet hållbar utveckling som har fått mycket uppmärksamhet i dagens samhälle. Båda begreppen hållbar utveckling och ekologisk hållbarhet kan man finna i skolans läroplan för grundskolan. I ämnet biologi kan man läsa om hur svenska skolväsendet ska undervisa om och för en ekologisk hållbarhet. Undervisningen i skolan ska ge eleverna möjligheten att utveckla djupare förståelse och ansvarstagande för vår gemensamma natur och miljö.    I denna studie är syftet att lyfta lärares uppfattningar om ekologisk hållbarhet och hur lärarna arbetar med miljöundervisning i ämnet biologi. En kvalitativ undersökning med semistruktur har använts för att intervjua sex lärare från två olika kommuner i Sverige. I studiens resultat framgår det att det finns en variation av lärares uppfattning om begreppet ekologisk hållbarhet. Samtliga lärare anser att det är viktigt med miljöundervisning och att undervisningen förmedlar vikten av att ta ansvar för vår gemensamma natur och miljö. Slutligen behöver undervisningen bygga på elevers tidigare erfarenheter och kunskaper för att främja lärande

Hållbar utveckling har kommit att bli en viktig utgångspunkt inom samhällsplanering och markanvändning. Lagar som ingår i Plan- och bygglagen och Miljöbalken utgår ifrån de regler och bestämmelser som behövs föratt kunna värna om den hållbara utvecklingen. Den hållbara utvecklingen diskuteras även flitigt isamhällsdebatten, vad som bör prioriteras för att uppnå en hållbar utveckling och hur man ska gå tillväga. I min uppsats studerar jag tre grönområden; Nackareservatet, Ryssbergen och Hammarbyskogen, varav Nackareservatet hör till ett skyddat naturområde. Jag undersöker vilka syften de tre grönområdena är tillskrivna och varför. För att uppnå en hållbar utveckling krävs det att de sociala, ekologiska och ekonomiska aspekterna får stå i fokus. I den här uppsatsen ställer mig frågan vilken/vilka av dessa tre aspekter som har prioriterats mest i respektive område och varför. Jag studerar också det geografiska läget av de tre områdena och hur denna placering eventuellt kan ha påverkat förutsättningarna för respektive område. Nackareservatet är ett skyddat naturområde vars syfte är att främja det sociala värdet, såsom friluftslivet och rekreationen. Hammarbyskogen är inte ett skyddat naturområde men har som syfte att främja det ekologiska värdet genom att behålla sambandet mellan Nackakilen ochTyrestakilen. Ett annat syfte är att främja det ekonomiska värdet genom att b.l.a bygga bostäder och skolor i Hammarbyskogen. Ryssbergen, som inte heller är ett skyddat naturområde, har som syfte att främja både det ekonomiska värdet och det ekologiska värdet genom att bli en plats både för exploatering samt en plats för ett nytt naturreservat.

Den här studien handlar om två viktiga ämnen för förskolan, vilka är föräldrasamverkan och hållbar utveckling. Syftet med den här kvantitativa studien är att undersöka och skapa kunskap om hur personal i svensk förskola runt om i Sverige använder sig av föräldrasamverkan, specifikt i deras arbete med hållbar utveckling. Studien är baserad på en enkätundersökning, vilket bestod av sju öppna frågor och 16 slutna frågor. Totalt lämnades 102 anonyma svar in av personal i förskolor runt om i Sverige. Resultatet visade att förskolepersonal möjliggör vårdnadshavares involverande och deltagande i arbete med hållbar utveckling genom att förse dem med information på olika sätt, både genom formella och informella samtal. Aktiviteter som pedagogerna brukar hålla för att göra vårdnadshavare delaktiga är främst föräldradagar, öppet hus, drop-in dagar, odlingsfester och arrangerade aktivitetsdagar. Många respondenter ansåg att det gick lika bra att involvera vårdnadshavarna i alla dimensioner inom hållbar utveckling, den ekonomiska, den sociala samt den ekologiska dimensionen, och de formulerade att hur bra det går beror på deras föräldrasamverkan. Annars upplevde de flesta att den ekologiska dimensionen och den sociala dimensionen var lättast. Endast ett fåtal pedagoger upplevde att den ekonomiska var lättast att inkludera vårdnadshavare inom. Förskolepersonalen förmedlade att deras egen vilja och engagemang till att involvera vårdnadshavarna i arbetet med hållbar utveckling är antingen positivt eller neutralt. Samtidigt var det blandat mellan positiva, neutrala och negativa upplevelser när det kommer till förskolepersonalens upplevelser av vårdnadshavares engagemang och vilja till involvering. De utmaningar som förskolepersonal upplevde framkom i föräldrasamverkan inom arbete med hållbar utveckling var att det finns olika värderingar, livsstilar och kulturella skillnader samt att tidsbristen är ett hinder. En gynnsam följd av vårdnadshavares aktiva medverkan i förskolan är att det skapar förutsättningar till att barnens lärande utvecklas. Samtidigt får personalen nya kunskaper och erfarenheter från vårdnadshavarna samt nya synpunkter på hållbarhetsfrågor.

Syftet med denna studie är att undersöka hur förskollärarna arbetar med hållbar utvecklingmed fokus på mat i förskolan samt hur de hanterar de etiska dilemman som kan uppkomma idessa situationer. En kvalitativ metodansats användes i studien där vi genomförde femstycken halvstrukturerade intervjuer med förskollärare. Intervjuerna skedde via telefon ochspelades in för att sedan transkriberas. Vi analyserade intervjuerna med hjälp av de tredimensionerna inom hållbar utveckling: ekologisk, social och ekonomisk. Resultatet avstudien visar att hållbar kost är svårt att definiera enligt förskollärarna, för att det är ett stortbegrepp som kan innehålla många olika komponenter, exempelvis kan en hållbar kostinnebära vad kroppen behöver få i sig till vilken påverkan maten har för vår planet. Utifrånden ekologiska dimensionen arbetar förskollärarna med odling och kompostering. Dock villede allra flesta arbeta mer med odling och kompostering, för att i dagsläget fanns inte tiden tillför det. I den sociala dimensionen framkom det att förskollärarna vill få mer inflytandegällande vad som ska serveras på förskolan samt att barnen får mer tillgång till att vara medoch tillaga maten. Att alla äter olika typer av mat och att vissa äter kött och andra ätervegetariskt var inget som förskollärarna ansåg vara ett problem. De menade dock att detkunde uppstå ett dilemma med att barnen själva inte alltid fick välja själva vad de ska äta. Iden ekonomiska dimensionen ingår problemet med matsvinn som ur en ekonomisk synpunktinte är hållbar och att det är något förskollärarna tar upp att de jobbar mycket med. Slutsatsenav studien blev att förskollärarna jobbar mycket med hållbar kost i relation till de tredimensionerna även fast de själva ansåg sig vara okunniga och ville arbeta mer med det. Dejobbade bland annat med en hållbar kost genom att kompostera, odla och genom att prata ommatsvinn. Förskollärarna upplevde inte några problem med miljöetiska aspekter uppstod utanbarnen tycker att det är en naturlig del och accepterar det som de får lära sig om de får detförklarat för sig.

Detta arbete handlar om vad människor gör för färdmedelsval vid vardagspendling från Kristinehamn till Karlstad. Valen som behövs göras för att ta sig från Kristinehamn till Karlstad kan påverkas av flera olika faktorer. Idag finns det flera olika transportalternativ att använda sig av; pendlare mellan Kristinehamn och Karlstad kan välja mellan bland annat bil, tåg samt buss. Dessa färdmedel påverkar de sträckor som används men också slutdestinationens närområde på sina sätt. För att koppla arbetet till samhällsplanering har vi valt att undersöka tre aspekter: ekonomiskt, miljömässigt eller bekvämlighetsmässigt.

Studien syfte var att se på förutsättningarna för övergången från gymnasiesärskola till vuxenlivet för elever som går sista året. Hur förbereds eleverna inför yrkes- och vuxenlivet när skolan närmar sig ett slut? Eleverna utgör en grupp som riskerar att inte få det stöd de behöveroch behöver fångas upp inför övergången. Studien består av kvalitativa intervjuer med elever, föräldrar och olika professioner i skolan. Bronfenbrenners ekologiska systemteori bidrog till att förstå vilka faktorer som har betydelse för elevens möjligheter i övergången och vad som påverkar i samspel i olika miljöer. Även Nordfors Nilssons förmågecirkel som handlar om ansvar, kommunikation, reflektion, kreativitet och samarbete användes för analys av data. Resultatet visar att eleverna inte riktigt har uppfattat eller förstått sin egen förberedelsetid i skolan. De vet att de varit delaktiga i valet för APL-platser, att detta utgått från deras egna intressen och de beskriver att vissa platser inte var lämpliga utifrån deras förmåga. Störst oro framkom i samtal med föräldrar. De funderade över vad händer efter skolan när trygghet och nätverket runt eleven försvinner? Lärarna lyfte att läroplanens centrala innehåll för eleverna var svårtolkat och behövde omvandlas till så vardagsnära och konkreta aktiviteter som möjligt för eleverna och förklaras för att de skulle förstå nyttan av dessa. Kuratorerna stöttar eleverna i att skriva ansökningar och ge information om vad som skulle hända efter skolan. En skola använde metoden ADIS och ROS (förberedelse för vuxenlivet). I projektet SamSTART skapas en trygghet för eleverna inför ett första besök på arbetsförmedlingen. Studien bidrar medkunskap för yrken involverade i förberedelser för elever inför vuxenlivet.