Denna systematiska litteraturstudie presenterar fyra olika perspektiv på hur kroppen kan integreras i fysikundervisningen. Dessa är det fysiska, fenomenologiska, ekologiska och sociokulturella perspektivet. Syftet med studien är att utifrån ämnesdidaktisk forskning problematisera och diskutera hur kroppen kan användas som redskap i fysikundervisningen i årskurs 4–6. De frågeställningar som utgåtts från är hur kroppen kan användas som en naturlig del i fysikundervisningen för att gynna elevernas lärande. Den andra frågeställningen är vilka utmaningar som redogörs för att använda kroppen som redskap i fysikundervisningen. Användningen av kroppen visade sig bidra till en ökad förståelse för undervisningens innehåll och ett ökat engagemang hos eleverna. De elever med goda förkunskaper gynnades inte lika mycket som de eleverna med begränsade förkunskaper. Detta är något lärare kan ha i åtanke för att anpassa undervisningen efter elevernas behov. Vad gäller utmaningar anses undervisningstiden begränsa lärarnas möjligheter att ge eleverna en likvärdig undervisning.

Syftet med denna studie var att undersöka hur lärare som arbetar i grundskolan ser på sin undervisning av elever som befinner sig i gråzon och vilket stöd de använder sig av i undervisningen. Elever som befinner sig i gråzon innebär att eleverna har inlärningssvårigheter men de har inte diagnosen intellektuell funktionsnedsättning och därmed inte har rätt till grundsärskolan som skolform. Studien har en kvalitativ ansats och bygger på semistrukturerade intervjuer med 11 kvinnliga lärare i grundskolan. De definierade begreppet gråzon och berättade om sina erfarenheter av att undervisa dessa elever. Bronfenbrenners ekologiska utvecklingsteori användes för att analysera resultatet. Det relationella- och kategoriska perspektivet som Persson beskriver är ytterligare en teori som används för att analysera resultatet. Resultatet visade att lärarna ser flera möjliga strategier som de kan använda för att stärka elevernas lärande som att repetera mer för hela klassen och använda mer stödmaterial. En utmaning lärarna såg var att de upplever tidsbrist och att de eftersöker mer kunskaper om elever som befinner sig i gråzonen. En slutsats vi kunde dra av studien var att lärarna känner att de inte räcker till och vill och behöver ha mer kunskap om dessa elever för att utveckla sin egen undervisning.

I bakgrunden framkommer att Sverige är ett ekonomiskt starkt land men att det finns utrymme för förbättringar, framförallt när det gäller hur resurser ska fördelas och hur barn blir bemötta inom skolan. Eleverna kommer till skolan med olika förmågor och förutsättningar och behovet av specialpedagogiska insatser ökar. Skolan möter elever som har ett omfattande behov av insatser ifrån flera instanser och intresset för hur samordningen av dessa insatser fungerar väcks. Statens Kommuner och Landsting har tagit fram verktyget Samordnad Individuell Plan (SIP) för att skapa förutsättning för att på ett effektivt sätt samordna insatser för personer i behov av stöd. Syftet med uppsatsen är att få mer kunskap om hur SIP fungerar ur ett skolperspektiv, både vad beträffar SIP som arbetsform och vad för innehåll SIP-mötena genererar. Den övergripande metoden för att uppfylla syftet var en fallstudie som baseras på kvalitativa semistrukturerade intervjuer med rektorer, lärare samt vårdnadshavare till elever mottagna i särskolan. Resultatet som analyserades utifrån Bronfenbrenners (1979, 1986) utvecklingsekologiska nivåer visade att mötesledarens insats under mötet blir avgörande för mötets form. Hur skolan och dess specialpedagogiska insatser lyftes under mötena berodde mycket vad som föranlett elevens behov av en SIP. I samtliga fall som studien baserades på har skolan visat sig vara en kontext vars insatser lett till positiva konsekvenser för den berörda eleven. Inställningen till SIP som verktyg är positiv hos de som deltagit i denna studie.

Bakgrund: Enligt WHO lever över en miljard människor med hypertoni och är den ledande orsaken till förtidig död världen över. Hypertoni drabbar män och kvinnor i lika stor utsträckning och kan obehandlad leda till en rad olika allvarliga sjukdomar såsom stroke, hjärtinfarkt, hjärtsvikt och njursvikt. Omvårdnaden består av farmakologisk behandling och icke farmakologisk behandling i form av livsstilsförändringar. Vid behandling kan olika barriärer till följsamhet uppstå hos patienten. Sjuksköterskan behöver öka sin kunskap kring dessa barriärer för att kunna leverera adekvat personcentrerad omvårdnad. Syfte: Patienters upplevelser av barriärer till följsamhet vid behandling av hypertoni. Metod: Litteraturstudien utgår från kvalitativ metod där upplevelser av ett fenomen avses utforskas. Litteraturstudiens artiklar analyserades via kvalitativ design. Resultat: Litteraturstudiens resultat bygger på tolv vetenskapliga artiklar. Analysen av artiklarna har resulterat i fem kategorier där två av kategorierna fick två respektive tre subkategorier. Kategorierna var: Barriärer till följsamhet som uppstod hos individen - livsstil och livsstilsfaktorer, Barriärer till följsamhet som uppstod i relation till familj, vänner och sociala nätverk, Barriärer till följsamhet som uppstod i kontakt med sjukvården, Barriärer till följsamhet som uppstod i interaktion med samhället och samhällsstruktur och Barriärer till följsamhet som uppstod vid farmakologisk behandling. Konklusion: Det finns flertalet olika barriärer till följsamhet vid behandling av hypertoni. Ämnet är komplext och sträcker sig från individperspektiv till ett bredare helhetsperspektiv. Genom att belysa resultatet utifrån Bronfenbrenners ekologiska modell för mänsklig utveckling, erbjuds både ett helhetsperspektiv samt en möjlighet att utgå från de enskilda systemen för att skapa personcentrerad omvårdnad.

Syfte: Tillväxt och syraproduktion undersöktes i olika suspensioner hos bakterier som är vanligt förekommande i den dentala biofilmen. Förekomst av buffringskapacitet till följd av proteolytisk aktivitet i artificiellt konsortium och oralt konsortium undersöktes också.Material och metod: Färska isolat av Actinomyces, Lactobacillus paracasei, Streptococcus mutans, Streptococcus intermedius och Streptococcus oralis inkuberades i tillväxtmedium med neutralt eller surt initialt pH, med eller utan glukos och/ eller urea. Tillväxten undersöktes genom mätning av optisk densitet vid 600nm. Syra- och alkaliproduktion mättes med pH-meter.Resultat: L. paracasei och S. intermedius uppvisade en tillväxt oberoende av pH, och ett surare slut-pH i mediet med surt initialt pH jämfört med neutralt initialt pH. S. oralis och Actinomyces uppvisade större tillväxt vid neutralt initialt pH och hade en syraproduktion som var oberoende av initiala pH. Alla arter nådde ett slut-pH under kritiska pH för emaljen (5,5) oberoende av initialt pH. Tillväxten påverkades inte av glukos. I oralt konsortium var slut-pH högre i mediet med glukos och urea jämfört med i mediet med bara glukos. Konklusion: Alla arter uppvisade syraproduktion och syratolerans och kan sannolikt bidra till demineralisering av tandens hårdvävnad. Ytterligare studier med fler mätvärden behövs för att utreda kariogeniciteten hos dessa arter med större tillförlitlighet. Alkaliproduktion hos sackarolytiska arter kan eventuellt påverka plackets pH. Ytterligare studier behövs för att undersöka förekomsten av alkaliproduktion hos sackarolytiska arter i förhållande till karies och dess effekt på pH i biofilmen. / Aim: To investigate dental biofilm bacteria for growth and acid production in different environments. The occurrence of inherent buffering capacity by alkali production in an artificial consortium and oral consortium was also examined.Materials and method: Fresh isolates of Actinomyces, Lactobacillus paracasei, Streptococcus mutans, Streptococcus intermedius and Streptococcus oralis were incubated in growth media with neutral or acidic initial pH and with and without glucose and/ or urea. Growth was monitored by measuring optical density at 600nm. Acid and alkali production was monitored using a pH meter. Results: L. paracasei and S. intermedius showed growth independent of pH and a more acidic final pH at acidic than neutral initial pH. S. oralis and Actinomyces showed a greater growth at neutral pH and had an acid production insensitive to an acidic environment. All species reached a final pH below the critical pH for enamel (5.5) independent of initial pH. Growth was unaffected by glucose. In oral consortium, the final pH was less acidic in the medium with glucose and urea compared to in the medium with only glucose.Conclusion: All species showed acidic and aciduric properties and may contribute to tooth demineralization. Further studies with a larger number of measurements are needed to assess the cariogenicity of these species with a higher reliability. Alkali production in saccharolytic species may affect the plaque pH. Further studies are needed to assess the occurrence of alkali production in saccharolytic species related to caries and its effects on the pH in the biofilm.

Marknadens påstående om att ”använda så lite plast som möjligt” är vilseledande när 5 av 11 miljövänliga blöjmärken observerades innehålla 80-75% fossil baserad plast.  Detta demonstrerar att vilseledande marknadsföring är närvarande på marknaden av miljövänliga engångsblöjor. Enligt denna studie kan en produkt kan idag innehålla 80% fossilbaserad råvarumaterial och fortfarande bli klassad som en miljövänlig produkt. Förutom att gröntvättning vilseleder konsumenter så bidrar den med att bromsa utvecklingen mot en hållbar konsumtion. Detta eftersom gröntvättning förhindrar strävan utförd av uppriktiga miljövänliga företag och vägleder genuina konsumenter mot icke-optimala val. Som i sin tur ger upphov av effekten att öka produkt konsumtionen och minska rörelsen mot en mer hållbar miljö.  Det är därför av intresse att framhäva möjlig falsk marknandsföring genom att undersöka marknadens påståenden i jämförelse med laborativa resultat. De ”gröna” företag som undersökts var: Lillydoo, Naty, Pampers Pure, Kit & Kin, Bambo Nature, Love & Green, Moltex, Seventh Generation, The Honest company, Hello Bello, och Tooshies by Tom. Som referens valdes två “icke-gröna” märken Libero och Pampers. Dessa totalt 13 st märken undersöktes genom dem analytiska metoder FTIR, kol-14-metoden, och densitetsmätningar. För metoden GC/MS undersöktes enbart det ”icke-gröna” märket Pampers. Från dessa resultat kunde blöjans plast polymerer, okända ämnen, och den totala mängden biobaserat material per blöja bli identifierad. Dem polymerer som identifierades var polypropen, polyeten, polyetentereftalat, eller bioco polyprpylene/polyetylene, och även den nedbrytningsbara polylaktid. För dem ”icke-gröna” märkena, var den totala mängden biobaserade kol inom intervallet av 13-15%. För dem ”gröna” blöjorna så varierade den totala mängden biobaserat kol till 20-53%. Enligt dessa resultat framtagna av denna studie påvisas att endast en skillnad av 5% procentenheter behövs för blöjan ska marknadsföras som miljövänlig. De okända ämnena som observerades i Pampers blöjan var dioxiner och furaner på nivåer ng/kg materialprov. / The market claims of  “using as little plastic as possible” is misleading when 5 out of 11 “green” diaper brands analysed contain 80-75 % fossil based plastic. It is also evident that few brands have changed materials going against babies skin from fossil based plastic to plant based, although they claim only natural material touches babies skin. This demonstrates greenwashing present in marketing of environmentally friendly disposable diapers. Based on this study, calling a product “green” today is not related to any demands on product materials and parents are easily mislead. A product can include 80 % fossil based plastic and be considered green without going against the law. Not only will greenwashing mislead consumers, but it will also contribute to slowing the worldwide development towards sustainable consumption, since greenwashing may have a risk of discouraging sincere companies efforts to go green and guide truly genuine consumers towards non-optimal choices. This gives potentially the effect of unnecessarily increasing product consumption and thereby slowing the movement towards a more sustainable environment. It is therefore of interest to highlight possible greenwashing in the diaper industry. With the hope of creating customer awareness during purchase of “green” disposable diapers. This is accomplished by investigating the market claims compared to laboratory analytical results. The “green” brands under investigation were Lillydoo, Naty, Pampers Pure, Kit & Kin, Bambo Nature, Love & Green, Moltex, Seventh Generation, The Honest company, Hello Bello, and Tooshies by Tom. For reference values two “non-green” brands are chosen as Libero and Pampers. These in total 13 brands were examined using the analytical techniques  FTIR, radiocarbon dating, and density measurements. For the GC/MS method only the fossil based diaper brand Pampers was examined. From these experiments the diaper polymers, unknown substances, and total amount of biobased content may be identified.  The diaper polymers observed were polypropylene, polyethylene,polyethylene terephthalate, or the bicomponent fiber polypropylene/polyethylene, as well as the biodegradable polylactic acid. For “non-green” brands, the amount of biobased carbon content ranged from 13-15%. While for the “green” diaper brands the amount of biobased carbon varied from 20-53%. The results obtained from this study, show that some brands do not exchange more than  5 % of materials from fossil based to biobased and still contain 80% plastic while labelling themselves as green. As the certifications frequently used by diaper brands have too tolerant levels for fossile based materials, the “plastic” diapers can obtain certificates consumers falsely believe guarantees a green product. There is a big need for stricter laws on what a diaper needs to fullfil to be called itself green, equally so on how industry set up certification criteria. Today consumers who want to buy green diapers are too easily misled as majority of claimed green brands are not much greener than standard diapers.

Studien syftar till att undersöka förskollärares arbete med hållbar utveckling i förskolan. Vilka förutsättningar får de för att genomföra arbetet samt vilka strategier har de upplevt gynnsamma för att skapa mening i undervisningen? I denna kvalitativa studie har vi genomfört intervjuer med tolv förskollärare, för att analysera förskollärares erfarenheter av arbetet med hållbar utveckling utifrån de tre undervisningstraditionerna faktabaserade, normativa och pluralistiska. I resultatet kan vi utläsa en osäkerhet hos förskollärarna i hur de ska undervisa ämnet för de yngre barnen. Begreppet är abstrakt och förskollärarna behöver konkret material för att göra innehållet nåbart för barnen. Studiens slutsats är att förskollärarna lämnas ensamma i arbetet med hållbar utveckling och inte får någon vidare stöttning för att kunna skapa god undervisning för barnen. Något som vi kan utläsa från tidigare forskning är att det inte skett några större förändringar på hur förskollärare upplever ämnet hållbar utveckling.

Klimatförändringar beskrivs som en av vår tids största utmaningar. Mänskligheten konsumerar för 1,6 planeter och i Sverige konsumeras det som att vi har tillgång till fyra planeter. Tidigare forskning visar på att medvetenheten kring problematiken har ökat, men där konsumentens kunskap och faktiska agerande inte går hand i hand. Uppsatsen syftar till att skapa en förståelse för vilka faktorer det är som påverkar konsumentens köpbeslut gällande ekologiska produkter. Till följd av syftet med denna studie formulerades följande forskningsfråga: Vilka faktorer påverkar konsumentens köpbeslut gällande ekologiska produkter? För att besvara forskningsfrågan och uppfylla studiens syfte genomfördes en enkätundersökning som delades ut till 240 respondenter. Den genomförda studien utgår från sex teorier som omfattar antingen företag eller konsumenter. Studiens slutsatser visar att de faktorer som påverkar konsumentens hållbara konsumtion bland annat är sociala normer, som är en starkt bidragande faktor till om konsumenter köper eller avstår från att köpa ekologiskt. Den faktorn som utmärkte sig mest som hindrar konsumenter från att handla ekologiska produkter är priserna som ansågs vara för höga enligt respondenterna. / Climate change is one of the major challenges of our time. Humanity consumes the equivalent of 1,6 planets, and Sweden’s population consumes the equivalent of four planets. Although previous research has shown that consumers awareness of climate problems has increased, it does not always reflect on their actions. This study aims to understand what factors affect the consumers purchase decision regarding organic products. The research question that this study aims to answer is: What factors affect consumers' purchase decision considering purchases of organic products? To answer the research question and fulfill the purpose of this study, a survey of 240 respondents was conducted. The study is based on six theories of either companies or consumers. Among other factors, the study found that consumers purchase decisions are strongly related to and affected by social norms. It is a strong contributor to whether consumers purchase or relinquish organic products. The most distinguishing factor that prevents consumers from buying organic products is the price, which consumers found to be too high.

The thesis explores how social responsibility is addressed by firms importing certified organic food from developing countries to Sweden. The approaches to social responsibility of 13 Swedish firms were investigated, of which the majority were small or medium size (< 250 employees) and none belonged to the market-dominating group of grocery retailers. The results show that a majority of the firms consider social responsibility in relation with their suppliers but in view of scarce resources trust intermediary firms for follow up. Many mix ethical trading approaches focused on production conditions, and fair trade initiatives focused on community development. Companies experience uncertainty as to whether organic certification that includes requirements for social responsibility will render a higher price premium. The co-existence of multiple social schemes related to organic trade enables flexibility but in some cases resulted in a perception of subjectivity and differentiation of control measures, which risks to result in a loss of systemic trust. Working through intermediaries has benefits but at the same time leads to the loss of connection to the place and people that the social responsibility targets. Organic certification schemes need to be clearer about the scope and purpose of included social aspects. Further research is needed to understand and compare the social effects and differences at farm or factory level, in relation to the four identified approaches to social responsibility in organic trade. The four approaches were:  organic certification according to a standard with social requirements, combining organic certification according to minimum production standard either with a separate social label, or with a business supplier code of conduct, or finally the belief that conversion to organic farming will automatically bring about social benefits. / Uppsatsen undersöker hur företag som importerar certifierade ekologiska livsmedel från utvecklingsländer arbetar med socialt ansvar. 13 svenska firmor intervjuades om sina förhållningssätt, varav de flesta var små eller medelstora (<250 anställda) och ingen tillhörde de marknadsdominerade dagligvaruhandelskedjorna. Resultaten visar att en majoritet av företagen tar upp socialt ansvar med sina underleverantörer, men då resurserna är begränsade handlar de flesta via mellanhänder som också ansvarar för uppföljningen. Företagen upplever en osäkerhet kring om ekologisk certifiering som inkluderar socialt ansvar berättigar till ett högre pris på varan. Förekomsten av olika sociala program relaterat till ekologisk produktion möjliggör flexibilitet men uppfattas också av vissa som subjektivt och oklart i fråga om kontrollmekanismerna. Detta riskerar att minska tilliten till systemet. Det har fördelar att arbeta via mellanhänder men samtidigt förloras den direkta kopplingen till platsen för produktionen och till producenterna. Ytterligare forskning behövs för att förstå och jämföra vilka sociala effekter och olikheter på producentnivå som kan uppnås med de fyra identiferade förhållningssätten till socialt ansvar: Ekologisk certifiering enligt en standard som innehåller socialt ansvar, en kombination av minimistandard för ekologisk produktion och separat social certifiering eller kombinerad med företagets egen sociala uppförandekod, och slutligen synsättet att ekologisk produktion automatiskt resulterar i bättre sociala förutsättningar

Vi står inför en mängd osäkerheter, utmaningar och risker, kända och okända, många av vilka är kopplade till globala förändringar. Ny bebyggelse måste planeras att bli långsiktigt hållbar trots framtida förändringar och för att lyckas måste planeringen hantera osäkerheter. Den rådande synen av hållbarhet har resulterat i ett planeringsideal som strävat efter hållbarhet som en vision av en ideal utformning. Forskningen om resiliens ifrågasätter däremot hur något statiskt kan vara hållbart inför osäkerheter och framtida förändringar. För att möta framtida förändringar måste arbetet för hållbarhet fokusera på att öka städers kapacitet att vara resilienta. Städer som är resilienta har kapacitet att anpassa sig till framtida förändringar och samtidigt behålla samma funktion, struktur och identitet. Näringen är ett befintligt verksamhetsområde i Gävle vilket blivit utpekat som lämpligt för en större samlad exploatering. Genom att jämföra Gävle kommuns intention och ambition för Näringen kontra teoretiska principer för ökad resiliens i stadsmiljö syftar studien att undersöka i vilken utsträckning resiliens införlivas i planerings- och utvecklingsprocessen. Intentionerna och ambitionerna jämfördes med teoretiska resiliensprinciper genom en kvalitativ innehållsanalys av styrdokument och intervjuer med två tjänstemän. Av studiens resultat framgår det att kommunens intentioner och ambitioner i vissa avseenden ligger i linje med principerna för ökad resiliens i städer, men missar viktiga aspekter inom principerna. Kommunen eftersöker nya innovativa sätt att planera på, vilket principerna för resiliens kan bidra med. En problematik som kunde utläsas var att socio-ekonomiska förutsättningar och faktorer prioriteras över naturgeografiska faktorer och förutsättningar vilket kan leda till minskad hållbarhet och resiliens. Implementering av principerna i den kommunala planeringen anses inte i alla lägen vara enkelt till följd av att principerna i vissa aspekter överlappar varandra, beroende på vilken skala som planeras. Gävle kommuns rådande syn av hållbarhet ligger inte heller i linje med synsättet forskningen av resiliens förespråkar, att vi alla lever och verkar i komplexa social-ekologiska system. Resiliens behandlar komplexa teorier och försök till implementering av resiliensprinciper utan förståelse för systems komplexitet kan leda till att utfallet inte blir lyckat. Resiliensprincipen adaptiv planering innehåller potential för kontinuerligt lärande om social-ekologiska system och anses vara den princip som bör prioriteras i praktiken för hållbarhet genom resiliens. / We face a number of uncertainties, challenges and risks, known and unknown, many of which are linked to global changes. Urban development must be planned to become sustainable in the long term despite future changes and to succeed, planning must handle uncertainties. The current view of sustainability has resulted in a planning ideal that strives for sustainability as a vision of an ideal structure and design. The research on resilience question this by asking how something static can be sustainable in the face of uncertainties and future changes. The work towards sustainability must focus on increasing the capacity of cities to be resilient. Cities which are resilient have the capacity to adapt to future changes while retaining the same function, structure and identity. Näringen is an existing industrial area in Gävle which has been designated suitable for a larger urban development exploitation project. The study aims to investigate how resilience is incorporated into the planning and development process of Näringen. The study compared Gävle municipality's intentions and ambitions for the development of Näringen in relation to theoretical principles for increased resilience in urban environment. The comparison between theory and practice was done through a qualitative content analysis of policy documents and interviews with two officials. The findings show that the intentions and ambitions of Gävle municipality in some ways are in line with the principles for increased resilience in cities but miss important aspects within the principles. The municipality strives for novel and innovative ways of planning which the principles for resilience can contribute with. One problem which can lead to reduced sustainability and resilience is that socio-economic prerequisites and conditions are prioritized over natural geographical ones. Implementation of the principles in municipal planning is not easily achieved in all situations because the principles in some respects overlap depending on the scale. Gävle Municipality's view of sustainability is also not in line with the approach that the research of resilience advocates, that we all live and operate in complex social-ecological systems. Resilience deals with complex theories and attempts to implement resilience principles without an understanding for the complexity of systems can lead to an unsuccessful outcome. The resilience principle adaptive planning holds the potential for continuous learning about social-ecological systems and is considered the principle that should be prioritized in planning for sustainability through resilience.