Bakgrund och problem: Under de senaste 20 åren har en global oro växt kring konsumtionens påverkan på miljön. Faktorer som den globala uppvärmningen, hål i ozonlagret samt katastrofer som Tjernobyl var några av drivkrafterna. Historiskt börjar nu den gröna marknadsföringen att framträda på marknaden. Den delades in i tre faser varav en fas representerar marknadsföring av miljövänliga produkter, designade för att främja en hållbar konsumtion (Mishra & Sharmra, 2012). Det är dock under 2000-talet som konsumenternas miljömedvetenhet leder till en ekologisk trend och livsstil. Forskare menar att ekonomisk tillväxt är den bidragande faktorn till ett ohållbart utnyttjande av jordens resurser. Således ligger framtiden i effektivisering, återvinning och ny miljövänlig teknologi för att resurserna ska räcka till. Allmänheten i industrialiserade länder är väl medvetna om de negativa effekter som deras konsumtionsbeteende har på miljön. Den ökade kunskapen bidrar till en efterfråga på ekologiska varor. De ekologiska produkterna skapar nya möjligheter för differentiering och konkurrensfördelar för företag. Men är inom klädbranschen en minoritet då konsumenternas etiska värderingar inte sammanfaller med deras prioriteringar vid ett klädköp. Problemet stärks ytterligare då klädindustrin är byggt på komplicerade system där produktionen består av lågkostnads kläder som produceras i kostnadseffektiva länder. Företag måste se över modegrad och kvalitet vid produktion av ekologiska kläder.

Sammanfattning Syftet med den här undersökningen är att ta reda på hur barns tankar kring ekologiska processer kan utvecklas, samt att ta reda på vad i undervisningen som anses vara avgörande för att förmå barn att utveckla sina ekologiska reflektioner. Kvalitativa intervjuer och ett undervisningstillfälle ligger till grund för undersökningen. Därefter sammanställdes och kategoriserades barnens ekologiska processtankar. Resultatet av undersökningen visar att förutsättningen för utvecklande undervisning, är pedagogens kännedom om barnets individuella erfarenheter. Det är utifrån dessa som barnet tar emot ny kunskap och sedan kopplar ihop den med tidigare upplevelser. Ett kort undervisningstillfälle resulterade i att sju av åtta barn kompletterade sina kunskaper och deras tankar om processen utvecklades i flera steg. Min slutsats utifrån denna granskning är att ålder och mognad inte är avgörande för ett barns förmåga att utveckla kunskap. Då barnets erfarenheter förvaltas och betraktas som tillgångar, kan tankarna utmanas och en utveckling ske. / Abstract The intention of this investigation is to find out how to develop children’s way of thinking about ecological processes and to pinpoint decisive steps to develop an ecological mind. The concluded material is based on qualitative interviews and one lesson with a class. The material is assembled and categorized based on the children’s ecological process logic. The result of this investigation shows that the prerequisite for developing tuition is the teacher’s knowledge of the children’s individual experience. Based on these the child will be able to take in new knowledge and relate it to earlier experiences. A short lesson based on the above showed that seven out of eight children increased their knowledge with improved ecological thoughts in several steps as a result. My conclusion from this investigation is that age and maturity alone is not of crucial importance to children’s ability to develope their knowledge. With the use of the child’s experiences as assets the mind can be challenged and development can take place.

This study was the foundation for an evaluation of an employment project in Sweden. The project offers occupations in carpentry as well as kitchen work for people with psychiatric disorders, substance abuse and other social difficulties. This studies purpose was to analyze the projects significance to its participants and also to distinguish weather the project influences the participant’s life in a professional or private way. The methodological tool was five qualitative interviews with the participants and three qualitative interviews with the employees. The theoretical framework was Bronfenbrenner’s bioecological model of human development.  Results of the study showed that the employment project has had a notable value for its participants, in a professional as well as in a private way. By using the bioecological model of human development, we have also gained an understanding of how the project creates new roles for the participants. We found that interpersonal relationships emerged throughout the project. These relationships, which had a positive influence on the participants, were established between the participants and the employees as well as among the members themselves. In conclusion, the support given by the employees has had a deep impact on the participants’ developmental processes.

Uppsatsens utgångspunkt är att utforska olika tolkningar av begreppet hållbar utveckling och undersöka hur dessa har bidragit till att forma olika inriktningar inom hållbar stadsbyggnad. Utifrån olika tolkningar av hållbar utveckling, och inriktningar inom hållbar stadsbyggnad, skapas två idealtyper - en ekonomisk och en ekologisk. Dessa ligger till grund för konstruktion av ett  idéanalysinstrument, ett instrument som ska kunna användas för att analysera vilka idéer om hållbar utveckling som genomsyrar stadsbyggnadsprojekt med ett uttalat fokus på hållbar stadsbyggnad. Idéanalysinstrumentet testas sedan på stadsbyggnadsprojektet Norra Djurgårdsstaden i Stockholm genom en avslutande idéanalys.

Problemformulering: Föredrar konsumenter att ekologiska livsmedel marknadsförs ur ett hälsosamt perspektiv? Är hälsa en faktor som gör att konsumenter finner ekologiska livsmedel prisvärt? Genom vilka marknadsföringskanaler vill konsumenter få information om ekologiska livsmedel? Syfte: Studien ämnar undersöka om konsumenter föredrar att marknadsföringen av ekologiska livsmedel kommuniceras ur ett hälsoperspektiv av företag inom detaljhandeln och om detta hälsoperspektiv gör att konsumenter finner ekologiska livsmedel prisvärda. Vidare ämnar studien undersöka vilka marknadsföringskanaler konsumenter föredrar få information om ekologiska livsmedel. Metod: För att besvara studiens syfte och problemformuleringar har en kvantitativ metod för datainsamling med fokus på en enkätundersökning använts. Slutsats: Studiens resultat visar på att majoriteten av konsumenterna anser att ekologiska livsmedel innebär hälsa samt påverkar eller skulle påverka dem att konsumera ekologiska livsmedel. Ekologiska livsmedel anses prisvärda när det berör respondenternas egna eller andras hälsa. De föredrar att få information om ekologiska livsmedel via TV, tidning, kampanjer samt sociala medier. Marknadsförare bör därför prioritera hälsa i dess marknadsföring av ekologiska livsmedel.

De senaste åren har hållbar utveckling fått mer och mer betydelse i samhället. Skolan speglar samhället, vilket syns i styrdokumentens krav på integrering av undervisning för hållbar utveckling i alla ämnen. Studiens syfte är att undersöka hur undervisningen för hållbar utveckling genomförs i biologiundervisningen i åk. 4-6 och vilka hinder lärarna träffar på. Tre mellanstadielärare som har undervisat i hållbar utveckling i biologi kontaktades och intervjuades. Resultaten visar att lärarna saknar utbildning i undervisning för hållbar utveckling, men strävar efter att genomföra en bra undervisning utifrån den befintliga kunskapen. Skolans indelning i olika ämnen gör det svårt för lärare att arbeta ämnesövergripande. Dessutom hindrar lektionens längd och den begränsade planeringstiden lärarna från att ge eleven ett djup förståelse av hållbar utveckling. Slutligen behöver lärarna möjligheter att utveckla sin förståelse av begreppet och skolverkets krav på undervisningen för hållbar utveckling. / In recent years, sustainable development has become more and more important in society. The school reflects society which is visible in the requirements within the governing documents for the integration of education for sustainable development into all subjects. The aim of the study is to examine how education for sustainable development is conducted in biology education in grades 4-6 and the obstacles that the teachers encounter. Three middle school teachers who have taught sustainable development in biology were contacted and interviewed. The results show that teachers lack education in education for sustainable development, but strive to achieve a good education based on existing knowledge. The division of the school into different subjects makes it difficult for teachers to work interdisciplinary. In addition, the duration of the lesson and the limited planning time prevent teachers from giving the student a deep understanding of sustainable development. Finally, teachers need opportunities to develop their understanding of the concept and the school's requirements for education for sustainable development.

Dams and reservoirs play an important role in the Swedish energy system, and a large number of rivers are today regulated. How to combine the ecological and economic interests in the regulation of these rivers is a growing concern for stakeholders and authorities. The aim of this study was to develop a conceptual environmentally- oriented dam release plan that combines economic and ecological needs for the Lower Långan Natura 2000 area as well as evaluating how the water stage of the reservoir Lake Landösjön would change with a more environmentally oriented flow regime. Three flow scenarios were established: (0) Current flow regime, (1) EU demand for good ecological status which requires changes in discharge dynamics, and (2) the environmental design flow. The Dundee hydrological regime assessment method (DHRAM) was used to evaluate the hydrological alterations for each of the three scenarios. Scenario 0 exhibited the largest alteration from natural flow and the results from the DHRAM analysis indicated on high risk of ecological impact in the river system. Scenario 1 met EU’s demand of good ecological status but the water stage in Lake Landösjön exceeded the maximum allowed legal limit. Scenario 2 comprised a flow regime encompassing both economic and ecological interests and is the most realistic scenario for improving ecology in the Lower Långan River. In conclusion in order to meet EU demand of good ecological status a change in upstream regulation is needed. / Vattenkraften spelar en viktig roll i det svenska energisystemet och i dagsläget är ett stor antal sjöar och vattendrag reglerade. Ett växande problem för aktörer inom vattenkraft och myndigheter är hur ekonomiska och ekologiska intressen skall kombineras för att åstadkomma en mer hållbar vattenanvändning.  Långans avrinningsområde ligger i nordvästra Jämtland och har en total yta på 2 287 km2 . Inom avrinningsområdet återfinns fyra regleringsmagasin: Burvattnet, Stora Mjölkvattnet, Korsvattnet och Landösjön. I den sydöstra delen av avrinningsområdet ligger nedre Långans Natura 2000-område vilket har undantagits från vattenkraftsutbyggnad då det innehåller ett antal viktiga naturtyper. Ett centralt begrepp i Natura 2000 är gynnsam bevarandestatus vilket innebär att medlemsstaterna är skyldiga att gynnsam bevarandestatus bibehålls alternativt återställs till naturligt tillstånd. Då gynnsam bevarandestatus är kopplad till rådande hydrologiska förhållanden gäller miljökvalitetsnormen God ekologisk status. I dagsläget klassificeras nedre Långans Natura 2000-område med otillfredsställande ekologisk status. För att nedre Långans skall uppnå EUs krav på god ekologisk status krävs det att flödet anpassas till mer naturliga flödes förhållanden.  Syftet med denna studie var att utveckla miljöanpassade flöden enligt tre scenarier. Dessa scenarier med miljöanpassade flöden har konsekvensbeskrivits där huvudmålet har varit att förbättra den ekologiska statusen av nedre Långan samt utvärderat hur vattennivån i Landösjön påverkas om dessa flöden tas i bruk. Följande scenarier fastställdes: (0) Nuvarande flödesregim, (1) EU: s efterfrågan på god ekologisk status vilket kräver att flödet efterliknar det naturliga oreglerade flödet, och (2) kompromissflödet, ett mellanting mellan scenario 0 och 1. Den hydrologiska avvikelsen av scenarierna bedömdes med hjälp av The Dundee Hydrological Regime Alteration Method (DHRAM). DHRAM analysen består av en ett femgradigt system som mäter graden av mänsklig påverkan på naturliga flödesregimen relaterat till scenario 0-2. och är kompatibelt med EU:s ramdirektivet för vatten.  Resultatet från DHRAM-analysen uppvisade att Scenario 0 har den största förändringen jämtemot det naturliga flödet och vattendraget löper stor risk för ekologisk påverkan. Scenario 1 uppfyllde EU: s krav på god ekologisk status, men med detta flöde översteg dämningsgränsen i Landösjön med 2m under april till juni. Scenario 2 är baseras på både ekonomiska och ekologiska intressen Utifrån de testade scenariona kunde följande slutsatser dras: (1) scenario 2 är det mest realistiska scenariot för att förbättra ekologin i nedre Långan, (2) för att möta EU: s krav på god ekologisk status krävs en förändring av uppströms liggande regleringsmagasin

Syftet med den här studien är att undersöka hur förskolans pedagoger kan arbeta för att utforma en inkluderande undervisning för alla barn, både barn med behov och barn med särskilda behov, samt vilka förhållningssätt och stödfunktioner som uttrycks som värdefulla för att kunna möta enskilda barns behov och inkludera dem i undervisningen. För att ta reda på detta har vi genomfört kvalitativa och semistrukturerade gruppintervjuer samt individuella intervjuer på fyra olika förskolor. Sammantaget har tio pedagoger delat med sig av sina erfarenheter och upplevelser av hur de arbetar med det dubbla uppdraget, det vill säga att kunna bedriva undervisning för alla barn och samtidigt se till att alla barn, både barn med behov och barn med särskilda behov, blir inkluderade i undervisningen. De har även delat med sig av vilka utmaningar och dilemman detta dubbla uppdrag kan innebära. Studiens resultat visar på att engagemang för barns intressen, tålamod, mod och flexibilitet är värdefulla förhållningssätt för att kunna inkludera varje enskilt barn i undervisningen. Resultatet visar också att stöd av varandra i arbetslaget och rektorn samt tillgång till specialpedagogisk kompetens är betydelsefullt för pedagogerna i deras arbete med att utforma en undervisning som inkluderar alla barn, både barn med behov och barn med särskilda behov. För att kunna utforma och anpassa en undervisning som inkluderar alla barn visar resultatet att pedagogerna måste dela in barngruppen i mindre grupper vid undervisningen samt att det ska vara en tydlig och genomtänkt struktur på den gruppindelning som görs. Det framkommer även att det finns organisatoriska förutsättningar som kan skapa utmaningar och dilemman för pedagogerna i att kunna utforma och anpassa undervisningen för att den ska inkludera alla barn. Det handlar framförallt om barngruppens storlek, personaltäthet samt tillgången och kvaliteten på den specialpedagogiska kompetensen.

Background: Cooking at home can benefit health from both individual- and social perspectives. The purpose of this study was to investigate which individual and social factors affect cooking in young men in own households and which factors in the surrounding environment that could influence their cooking. Methods: This is a qualitative study. Data were collected from five respondents aged 20-30 years with semi-structured interviews. Data analysis was performed using content analysis. Results: Influencing factors for cooking exist at individual and social levels and the surrounding environment. At the individual level self-efficacy was the most important factor and mothers played a major role in building self-efficacy during the respondents' upbringing. At the social level, cooperation with others emerged and factors in the surrounding environment such as the school system and restrictions as a result of the ongoing corona pandemic in 2021 were identified. Conclusions: Influencing factors for cooking exist at the individual and social level and in the surrounding environment. Supporting parents' cooking and cooking classes in school could strengthen self-efficacy in cooking situations for boys growing up. Few studies have been done in this regard, therefore more studies are needed to further understand what factors affect young men's cooking.

Urbanisation is a global trend and in the year 2050 a big part of the world's population is expected to be living in urban areas. With this demographic change comes challenges. Biodiversity is the foundation for ecosystems to create services that human welfare depends on. The so called ecosystem services create functions that have provisioning, regulating, cultural and supporting values för humans. The expansion of ecosystems is threatened around the world because of the increased urbanisation and more paved areas and less green spaces that are available for species to settle in. Green infrastructure is a management system that has become popular mainly in urban areas as a tool to conserve biodiversity and manage ecosystems in a sustainable way. By re-creating habitats and ecosystem functions a higher resilience is created in cities and through that it becomes easier to face challenges that come with a changed climate. In Sweden green infrastructure is an important component to reach global and national environmental goals. The capital of Sweden, Stockholm is growing rapidly. Because of the growing population the design of the city and the amount of green spaces is even more important to improve the ecological, economical and social aspects in society. In this study a qualitative content analysis has been made to examine how Sweden works with the implementation of green infrastructure on a national, regional and local level. By analysing three relevant policy documents an analytical framework has been used to look closer at how ecosystem services are expressed in the different levels. The result shows that ecosystem services are given a large place in the guidelines and the action plan for green infrastructure in Sweden. It is even more clear on a local level because a big part of the planprogram over the formation of the new district Årstafältet concentrates on creating ecological solutions to help ecosystem services to create its functions. The result also shows that the implementation of green infrastructure should be overarched by cooperation and transparency where more participants are included for the best possible decisions to be made. / Urbanisering är en global trend och år 2050 förväntas en stor andel av världens befolkning vara bosatta i urbana områden. Med denna demografiska förändring kommer utmaningar. Den biologiska mångfalden är en grundsten för att ekosystem ska kunna skapa de tjänster som människans välmående är beroende av. Ekosystemtjänster skapar funktioner som har försörjande, reglerande, kulturella och stödjande värden för människor. Ekosystemens utbredning hotas världen över på grund av ökad urbanisering då många ytor hårdläggs och färre gröna ytor blir tillgängliga för arter att bosätta sig i. Grön infrastruktur är ett förvaltningssystem som har blivit populärt framförallt i urbana områden för att bevara den biologiska mångfalden och förvalta ekosystem på ett hållbart sätt. Genom att återskapa livsmiljöer och ekosystemfunktioner skapas en högre resiliens i städerna och det blir på så sätt lättare att stå emot de utmaningar som kommer i och med ett förändrat klimat. I Sverige är grön infrastruktur en viktig komponent för att nå upp till globala och nationella miljömål. Sveriges huvudstad Stockholm växer i snabb takt. I och med den växande befolkningen blir utformningen av staden och andelen gröna ytor än viktigare för att förbättra de ekologiska, ekonomiska och sociala aspekterna i samhället. Denna studie har utgått ifrån en kvalitativ innehållsanalys för att undersöka hur Sverige arbetar med implementering av grön infrastruktur på nationell, regional och lokal nivå. Genom att analysera tre relevanta policydokument har ett analytiskt ramverk använts för att undersöka hur ekosystemtjänster kommer till uttryck på de olika nivåerna. Resultatet visar att ekosystemtjänster får en stor plats i riktlinjerna och handlingsplanerna för grön infrastruktur i Sverige. Än tydligare blir det på lokal nivå då en stor del av planprogrammet för utformningen av den nya stadsdelen Årstafältet inriktar sig på att skapa ekologiska lösningar för att underlätta för ekosystemtjänsterna att utveckla sina funktioner. Resultatet visar även att implementeringen av grön infrastruktur måste genomsyras av samarbete och transparens där flera aktörer involveras för att bästa möjliga beslut skall fattas.