Syftet med denna studie är att få en djupare insyn i hur elevinflytande tas tillvara på i undervisningen, samt belysa vad elevinflytande betyder för respondenterna. De frågeställningar som studien har utgått från har varit: Hur arbetar lärarna i studien för att ge eleverna mer inflytande och makt i undervisningen? Hur resonerar eleverna i studien om sitt inflytande och sin makt i undervisningen? För att utföra studien har vi tagit del av historisk bakgrund och litteratur som har varit relevant för vår undersökning.Vi har sett likheter mellan tidigare forskning och det som vi har sett i våra undersökningar. Forskningen har påvisat att elevinflytandet i undervisningen inte är speciellt starkt och att många elever skulle önska att de får ha mer inflytande i deras undervisning. Genom kvalitativa intervjuer med två lärare och tjugo elever har vi försökt att få en inblick i hur elevinflytandet ser ut i undervisningen, i den valda skolan. Materialet som vi har samlat in har sedan transkriberats och analyserats med utgångspunkt i våra frågeställningar.Resultatet i vår undersökning visar att de flesta elever är nöjda med det inflytande som de redan har. Lärarna i studien har som ambition att göra eleverna mer delaktiga i undervisningen, men menar att de sociala konstruktionerna i klasserna, elevernas ålder och mognad samt tidsåtgången förhindrar lärarna att göra eleverna mer delaktiga.

Syftet är att genom kvalitativa intervjuer undersöka fyra lärares föreställningar om vad elevinflytande innebär för elevernas motivation och hur de menar att de arbetar med elevinflytande i spanskundervisning i årskurs sju. Resultaten visar att lärarna arbetar på ett traditionellt sätt i spanska. De gör likadana aktiviteter i spanskundervisningen, de vill att eleverna ska lära sig ”ett levande språk”. Intervjupersonerna menar vidare att variation, läromedlet och att låta elever välja stoff samt arbetssätt är viktiga för elevers engagemang. Dessutom menar lärarna att de är lyhörda för elevers intresse och försöker inkludera dem i planeringen vilket läroplanen Lpo 94 förordar. Slutsatser visar att elevinflytande inte är så närvarande i lärarnas undervisning när det gäller spanska språket på grund av olika faktorer som tidsbrist och disciplinproblem. De intervjuade lärarna ger eleverna möjlighet att välja stoff ibland men de tar inte specifika initiativ för att öka elevers delaktighet i undervisningen. När det gäller motivation menar intervjupersonerna att det finns ett samband mellan elevers delaktighet och deras motivation. Lärarna vet vad som motiverar eleverna som yttre faktorer som sport, musik, dock är de inte medvetna om vad de gör för att motivera sina elever i spanskundervisning.

Finck, Louise (2005). Elevers ansvar och inflytande. En undersökning om elever och lärares uppfattning om elevers ansvar och inflytande i utbildningen. Pupils’ responsibility and influence. A survey of pupils and teachers opinion on pupils’ responsibility for and influence over the education. Skolutveckling och ledarskap. Lärarutbildningen 60p Malmö högskola.Syftet med mitt examensarbete är att skildra elever och lärares uppfattningar om elevernas ansvar och inflytande i utbildningen samt att analysera deras redogörelser i förhållande till varandra samt lärarnas beskrivningar till de mål och riktlinjer som finns för elevernas ansvar och inflytande i Lpo -94. Mina frågeställningar är: Har eleverna och lärarna samma uppfattning om hur elevernas ansvar och inflytande gestaltas i utbildningen samt överensstämmer lärarnas syn på elevernas ansvar och inflytande med de mål och riktlinjer som finns i Lpo -94.För att nå syftet har jag använt en kvalitativ metod med öppna intervjuer för att skildra åtta elevers och två lärares upplevelser och föreställningar angående elevernas ansvar och inflytande i utbildningen. Den litteratur som jag presenterar belyser yngre elevers upplevelser av skolan samt vilka förutsättningar som bör finnas i skolan om elever ska ha möjlighet att utöva inflytande och ansvar i utbildningen.Resultatet av undersökningen tyder på att eleverna och lärarna har en relativt samstämmig uppfattning om elevernas inflytande och ansvar i utbildningen. Resultatet visar även att lärarnas syn på elevernas ansvar och inflytande överensstämmer väl med föreskrifterna i Lpo -94.Slutsatsen i min undersökning är att i den klass där jag genomförde mina intervjuer finns de förutsättningar som är behövliga för att elever ska kunna utöva ett reellt inflytande och ansvar i skolan. Lärarna i klassen tycks verkligen vilja lyssna till vad deras elever har att säga och sträva efter att ge dem inflytande i utbildningen. Något som jag anser att alla pedagoger bör sträva efter, så att alla elever får uppleva ett demokratiskt förhållningssätt som bygger på principen om alla människors lika värde. Mitt förslag till fortsatt forskning är att undersöka hur de äldre eleverna på samma skola upplever sitt inflytande och ansvarstagande i utbildningen och jämföra det med de yngre elevernas uppfattning.

Utgångspunkten för uppsatsen har varit att undersöka skriftliga utvärderingar som instrument för elevinflytande. Empiriskt grundar sig uppsatsen på elevenkäter och kvalitativa intervjuer med lärare. Vår undersökning visar att huvudargumentet för att bruka skriftlig utvärdering är att varje enskild elev ges möjlighet att uttrycka sina åsikter. Resultatet visar även på att det är viktigt att eleverna ges tid att utvärdera och att de tydligt ser resultatet med utvärderingen. Tydliggörandet är något lärarna upplever som svårt. Det råder också delade åsikter kring vad elevinflytande är. Elever och lärare har olika definitioner om vad elevinflytande innebär. Dessutom försvåras situationen genom att elevinflytande inte definieras i styrdokumenten. Det är även en skillnad mellan formellt och informellt elevinflytande. Det informella inflytandet över undervisningen är viktigt enligt de intervjuade lärarna. Även eleverna anser detta, men betonar även vikten av att få påverka saker utöver undervisningen. Uppsatsen belyser även att förutsättningar för elevinflytande elever emellan skiljer sig åt och att det därför är bäst att kombinera både muntliga och skriftliga utvärderingsformer.

Utgångspunkten i mitt arbete har varit att ta reda på om jag som pedagog kan påverka elever att ta eget ansvar för sitt lärande. Frågorna jag ville ha svar på löd: Hur tänker elever då de fritt får välja bänkkamrat? Kan jag som pedagog, genom påverkan, vägleda elever till att finna sitt optimala inlärningsklimat? Hur överensstämmer elevernas motiv med de av mig bedömda för individen, för pedagogen och för gruppen som helhet? För att ta reda på om alla elever i klassen hade någon rastkamrat gjorde jag först ett sociogram i klassen. Själva undersökningen, aktionsforskningen, sträckte sig över fyra veckor. I början på veckorna lät jag eleverna välja bänkkamrat efter kriterier som jag påtalat inför valen. I slutet av veckan lät jag dem utvärdera. Undersökningsgruppen bestod av 15 elever, 7 flickor och 8 pojkar från en landsortsskola i nordvästra Skåne. Jag fann, på basis av min lärarerfarenhet, att många elever gjorde kloka val. Slutsatsen av detta är att med lite mer övning och hjälp från pedagogen skulle eleverna säkert kunna ansvara för sitt eget kunskapsinhämtande.

Syftet med mitt arbete är att studera hur några lärare och elever på en skola ser på elevinflytande i undervisning samt hur dessa upplever det befintliga utövandet av detta. Syftet är även att delge uppfattningar från en specialpedagog som föreläser om elevinflytande samt en representant från Sveriges Elevråds Centralorganisation. Mina frågeställningar är: Hur ser Hjärups skolas elever och lärare på elevinflytande i undervisning? Hur upplever Hjärups skolas elever och lärare utövandet av det befintliga elevinflytandet i undervisningen? Vad anser en specialpedagog som föreläser om elevinflytande samt en representant från Sveriges Elevråds Centralorganisation om elevinflytande i undervisning? Jag har valt en kvalitativ ansats, eftersom jag vill fånga intervjupersonernas personliga svar, för att kunna besvara mitt syfte och mina frågeställningar på bästa sätt. Jag har intervjuat två klasslärare och två elevgrupper med tre stycken i varje grupp i årskurs 3 och 5. Jag intervjuade även Lena Nivelius, specialpedagog och föreläsare om elevinflytande och Niklas Johansson, Sveriges Elevråds Centralorganisation. Elevinflytande i undervisningen existerar inte som ett eget uppslagsord, begreppet förklaras istället av forskarna genom olika definitioner. Elevgrupperna och deras klasslärare på Hjärups skola tycker att elevinflytandet i undervisningen bland annat handlar om att eleverna får vara med och bestämma samt påverka utformningen av undervisningen. Elevgrupperna uttrycker att de har inflytande över undervisningen på samma sätt som klasslärarna beskriver att de utövar elevinflytande i undervisningen. Det finns olika uppfattningar gällande krav och förutsättningar för elever för elevinflytande i undervisningen. Klasslärarna tycker inte att elever kan få ett större inflytande än vad de kan hantera eftersom det handlar om mognad och förutsättningar. Elevgrupperna vill inte ha ett större elevinflytande i undervisningen då de anser att det befintliga elevinflytandet i undervisningen fungerar bra. Elevgrupperna och klasslärarna är ense om att det blir stora konsekvenser i undervisningen för eleverna om en undervisning utan elevinflytande bedrivs.

No description available.

Syftet med denna studie är att titta på vilka lokaler som finns till förfogande på olika fritidshem i en sydsvensk stad som är integrerade i skolan, och se hur dessa används. Vi har även undersökt om miljöns utformning är anpassad för fritidshemsverksamheten, och berört vad det finns för möjligheter och begränsningar med fritidshemmens lokaler. Våra frågeställningar är: Vilka lokaler finns till förfogande för fritidshemsverksamheten och hur används dessa? Vad har fritidspedagoger för tankar om inomhusmiljön, meningsfull fritid, elevinflytande och samverkan med skolan? Vilka möjligheter och/eller begränsningar finns det för fritidshemslokaler? Vi har försökt att svara på våra frågor utifrån vår undersökning, relevanta teorier och forskning. Vår undersökning har vi gjort på fyra fritidshem i en sydsvensk stad där vi har använt oss av observation och intervju som metod. Vi formulerade våra intervjufrågor utifrån våra observationer och tidigare forskning. Slutresultatet visar de brister som finns inom fritidshemsverksamheten, till exempel att man som fritidspedagog är tvungen att kämpa för sin plats i skolan, en kamp mellan skola och fritidshem om hur lokalerna används och vem de tillhör. På grund av stora barngrupper och litet utrymme är fritidspedagoger tvungna att göra det bästa av situationen och ta till vara på alla tillgängliga utrymmen. Det finns även möjligheter, vilket en del av skolorna visar genom att via olika lösningar lyckas uppnå en god verksamhet med de lokaler de har tillgång till, även om lokalerna egentligen är för få eller för små i förhållande till antal barn som vistas i fritidshemsverksamheten.

Syftet med arbetet är att se hur stor ambition elever har om att utöva inflytande över lektionsplanering. Jag har tre frågeställningar: vill eleverna ha inflytande över lektions-planering och upplever de att de har inflytande? Vad är lärares uppfattning elevers önskan om elevinflytande över lektionsplanering? Tre klasser i årskurs tre; samhällsprogrammet, naturvetenskapsprogrammet och tekniskt program och tre lärare deltar i en undersökning om hur de upplever elevinflytande över lektionsplanering. Som metod görs en enkätundersökning med elever. En kvalitativ intervjuform görs med tre pedagoger där dem reflekterar över enkätens frågeställningar. Lärarnas reflektioner analyseras mot enkätens resultat.Resultatet är att eleverna uppfattar att de har och haft inflytande över lektionsplanering inom samhällskunskap, svenska, engelska, och matematik. Vidare önskar majoriteten av eleverna mer inflytande över lektionsplanering. Pedagogerna är av uppfattningen att elever önskar inflytande men att de inte kan hantera det. Resultatet berättar också att studietiden för elever i gymnasiet är en stressad period. Elevers första tid i gymnasiet handlar om att finna sin plats i skolan. De läser flera ämnen parallellt vilket gör att en majoritet inte förmår att engagera sig i att uttyda betygskriterier eller fördjupa sig i skollagen. Stressen leder till att elever fokuserar på examinerande moment. Ansvaret för lektionsplanering som undervisningsform, prov och moment i kurser åligger pedagoger som strävar efter att få elever delaktiga. Lärarna upplever att elever inte är insatta i betygskriterierna och vad skollagen säger om elevinflytande över lektionsplanering.

Syftet med följande arbete är att undersöka om och i vilken grad eleverna upplever demokrati på en gymnasieskola. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om elevdemokrati. Med hjälp av en enkätundersökning ville jag se om eleverna upplever elevinflytande på sin skola. Av 754 tillfrågade elever är det 241 (32 %) som har svarat på en webbaserad respondentenkät. Sammanfattningsvis pekar resultaten på att de elever som svarat upplever demokrati i olika grad för olika frågor. Exempelvis svarar flertalet att de känner att de blivit respekterade för den de är under sin tid på skolan, att de upplevt att de är värda att bli lyssnade på och att de lärt sig att lyssna på andra. Däremot tycker de inte att klassrådet är ett särskilt bra tillfälle att föra fram sin åsikt i och de vet inte precis vilka beslut som fattas i skolans styrelse eller i elevrådet.