Syftet med denna studie var att genom en kvantitativ metod undersöka hur begreppet elevinflytande definieras och undersöka om olika ledarstilar hos lärarna kan påverka elevers möjlighet till inflytande i undervisningen. Dessa aspekter har studerats mer ingående i ämnet idrott och hälsa och jämförts med tre andra utvalda skolämne. Frågeställningarna är: Vad är elevinflytande? Hur ser elevinflytande ut i idrott och hälsa jämfört med andra ämnen i skolan? Påverkar olika lärarstilar elevernas rätt till inflytande? Undersökningen gjordes på två högstadieskolor på två olika orter i Skåne. För att tolka resultatet användes tidigare forskning och en ledarskapsteori. För att kunna svara på frågeställningarna användes enkät som metod och denna besvarades av 120 elever i årskurs 7-9. Resultatet av studien visar att eleverna till stor del vill påverka sin undervisning men att de inte får göra det i den utsträckning de vill i något ämne. Störst frihet verkar de ha i ämnena idrott och hälsa och bild. Studien visar också på att kommunikationen mellan lärare och elever när det gäller elevinflytande och demokrati verkar bristande. Lärarrollen och förmågan att anpassa sig som ledare efter gruppen man undervisar framstår som viktig när det gäller elevernas möjlighet att delta i planeringen av sin utbildning. Vidare framgår det av undersökningen att eleverna i idrott och hälsa inte får vara med och påverka undervisningen i den mån de vill. / The purpose of this study was to use a quantitative method to examine how the different leadership styles of teachers can affect how students' influence the content of the education. These aspects have been studied in more detail in physical education and compared with three other selected school subjects. The questions are: What is the definition of “students influence in the education”? How does this differ between the physical education and health compared to other subject in school? Affects different teaching styles students' right to influence? The study was conducted at two secondary schools in two different locations in Scania, southern Sweden. To interpret the results was earlier research and leadership theory used. In order to achieve the object was survey methodology used, which was answered by 120 students in grades 7-9. The results of the study shows that most students want to affect the content of the education but hasn´t got the chance to do so as much as they would like in any subject. They seems to have most possibilities for this in the subjects of physical education and art. The study also shows that the communication between teachers and students in terms of student participation and democracy seems to lack. The teacher's role and the ability to adapt as a leader for the group to teach emerges as important for students' chance to participate in the planning of their education. Furthermore, the investigation shows that the students in physical education may not be able to influence the content of the education as far as they want.

Democracy is now a legitimate claim not only in the society but even in the classrooms. According to the 1994 Curriculum for the Non-Compulsory School System, Lpf 94 in Sweden, are all pupils in all types of schools ought to have a high level of possibilities to be able to influence their education. But many studies have led to unsatisfactory results about the actual situation in schools. Swedish students are critical of the limited opportunities they have in influencing their own learning process. This essay is only one among the many studies that have dealt with school democracy during the last 50 years. The aim is to study the real situation of students’ participation in a Swedish upper secondary school by asking students to answer a questionnaire about their experiences with the teachers and the school as a whole. The students are in their last year in upper secondary school and studies in different national programs: The Natural science, the social science and the child recreation. The results were, in much, the same as earlier studies had shown. Students still lack the opportunities of influencing their education especially in planning and the form of the teaching situations. They accuse the teachers to be traditional, authoritarian and unwilling to share their power with them. But on the other side the students, according to their answers, are passive and are unwilling to be active in the process of changing their situation. It is a situation that lacks all the requirements that the Swedish curriculum Lpf94 places on the schools. This may in the end lead to the fact that students may not be able to fulfill the goals as they have right to.

Författare: Fredrik Rosdahl Titel: Elevinflytande Nyckelord: Elevinflytande, intervjuer, Lgr-11Syftet med denna undersökning är att undersöka hur eleverna på en skola upplever elevinflytande. Elevinflytande är något som alltid har intresserat mig, att få möjligheten att påverka ens utbildning och arbets-/lärningsmiljö upplever jag som något väldigt viktigt. Under min egen skolgång var det inte förrän i högstadiet och gymnasiet som elevinflytande togs på allvar av skolan. I denna undersökningen kommer jag undersöka hur elevinflytande ser ut och fungerar på en låg- och mellanstadieskola. Undersökningens syfte är att upplysa hur elever upplever att elevinflytande fungerar på deras skola.Jag har tagit del av olika teorier om elevinflytande och hur man som pedagog kan arbeta med elevinflytande i skolan. Teorier så som John Dewey "learning by doing", som betonar vikten av att låta elever vara delaktiga i sin egen utbildning och få prova sig fram för att växa till kompetenta demokratiska medborgare. Min empiri bygger på intervjuer med rektorn, personal samt elever på en skola i västra Skåne samt intervju med en lärare på en skola i norra Skåne. Min empiri bygger också på observationer utav klassråd i olika klasser samt elevrådsmöte.Resultatet av denna studien presenteras i större utsträckning i resultats kapitlet i examensarbetet. Kortfattat, så visar resultatet av denna undersökningen att de medverkande eleverna upplever en stor möjlighet att få påverka sin skola och undervisning via elevinflytande.

The purpose of this systematic review is to compile earlier research regarding student democracy and the different attitudes to it from student- and teacher perspectives. The world we live in is in a constant state of change and even though the world changes, we can’t forget the democratic values that society relies on. This work aims to help my future colleagues in the Swedish school environment to better understand, develop and work with democratic values. So that democracy can live on. My goal has been to find research that touches on the area from several perspectives. To achieve my purpose, the following questions were formulated: What are the different expressions of student democracy?  Do students have knowledge of what democracy and student democracy are? In what way do students and teachers see democracy? The survey method has been information retrieval in various databases that resulted in both national and international research. Most of the research shows that there are several benefits with student democracy, one of the benefits is that pupils with higher understanding or knowledge of what student democracy is, are more likely to engage in his or her work in school. The research also showed that it is clear that it is a relevant topic and important for our future profession and that the expression student democracy has different meaning for a teacher and a student. The results of this work shows that younger pupils have the opportunity to influence certain things in the school context, but that it differs between the different school subjects. It also shows that student council is an important aspect, even if it is not primary.

Detta är en kvalitativ studie där syftet är att få djupare kunskaper kring hur F-3 lärare resonerar kring demokratisk undervisning. Genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer har lärarna beskrivit på vilka sätt de förhåller sig till arbetsformer i sin demokratiundervisning och vilket material de använder. Studiens slutsats är att lärarna besitter en god kompetens men att arbetssätten och demokratiuppdraget kan se olika ut på grund av att läroplanen tolkningsbar.

Lärarens arbetssätt i undervisningen gällande flickor och pojkar har förändrats över tid. Om läraren bedriver en genusmedveten NO-undervisning och samtidigt inkludera elevernas intresse, erfarenheter, värderingar och behov, skapas ett intresse för NO, enligt forskning. Syftet med studien är att bilda kunskap om elevinflytande och genusmedvetenhet i lärares planering och genomförande av NO-undervisning i årkurs 4–6. Den empiriska studien är utförd i form av semistruktuerade intervjuer med fyra mellanstadielärare på fyra olika skolor utifrån syfte och frågeställningar. I resultatet visar det sig, som har analyserats med hjälp av tematisk innehållsanalys, vilken betydelse styrdokumenten, elevernas behov och lärarnas genusmedvetenhet har för undervisningen. Diskussionen går inpå djupet hur och varför läraren planera sin undervisning som hen gör, så att det blir en varierad, balanserad och intresseväckande NO. Resultat från tidigare forskning om lärares genusmedvetenhet och resultat från denna studie visar både likheter och skillnader. Ett framträdande resultat indikerar att det finns behov av mer kompetensutveckling för lärarna och en forskning som kan stödja lärarnas anpassning av undervisningen.

Denna studie handlar om övergången från den anpassade grundskolan till det anpassade gymnasiet-Elever och lärares erfarenheter. Studien syftet är att undersöka elevernas upplevelse av övergången, vilka förberedelser de anser varit viktiga och i vilken utsträckning eleverna upplever att de har påverkat det egna gymnasievalet. Studien undersöker även hur högstadie-och gymnasielärare arbetar för att stödja elever inför övergången samt deras uppfattning om elevernas påverkan på gymnasievalet. Studien är kvalitativ och använder sig av semistrukturerade intervjuer, där elevintervjuerna genomfördes i fokusgrupper, lärarna intervjuades enskilt eller i par. Teorin som används är Bronfenbrenners ekologiska systemteori, som syftar till att undersöka hur de olika systemnivåerna påverkar övergångsprocessen. I denna studie framgår det att det är viktigt att elever med funktionsnedsättningar får göra sin röst hörd och aktivt delta i utbildningssystemet, vilket forskningen stödjer. I resultatet framkommer att hälften av eleverna inte känner att de fick välja det de ville. Resultatet visar också att elevernas nätverk spelar en avgörande roll för deras möjligheter att delta i olika övergångsaktiviteter. Dessutom framkommer det brister i struktur, information och kommunikation mellan anpassade grundskolor och anpassade gymnasieskolor. En slutsats som kan dras är att eleverna bör stå i fokus under övergångsprocessen och att det är viktigt att erbjuda eleven stöd för att sin röst hörd. Denna studie är relevant för speciallärare, specialpedagoger, lärare och andra yrkeskategorier i den anpassade grund-och gymnasieskolan.

Inom ramen för den svenska skolans arbete ingår inte enbart att ge eleverna förutsättningar att uppfylla de kunskapsmässiga kraven. Uppdraget innefattar även att förbereda dem för livet efter skolan och ge dem förutsättningar att utvecklas till demokratiska samhällsmedborgare. De styrdokument som finns för skolans verksamhet ger dock ingen tydlig bild av hur fostransuppdraget bäst förverkligas och det finns ett stort utrymme för egen tolkning. I denna forskningsöversikt presenteras och diskuteras fyra olika studier på hur den svenska skolan arbetar, eller kan arbeta, med detta fostransuppdrag. Syftet med denna studie är att ge en bild av vilka olika uppfattningar det finns om vad det demokratiska fostransuppdraget innebär samt undersöka hur situationen ser ut idag och vilka metoder som förespråkas för att förverkliga detta uppdrag. Det resultat vi har fått i våran studie visar på att det ej heller inom forskningen råder konsensus på hur uppdraget ska förverkligas. Resultatet visar även att forskarnas egen bakgrund och metodval påverkar både deras syn på demokratiuppdraget och även resultatet i deras studier. Vi fann dock att deliberativa undervisningsmetoder återkommande förespråkas som bra för att utveckla en demokratisk kompetens men även att det finns ett behov av vidare forskning. Främst ser vi att detta behov finns på de deltagardemokratiska aspekternas effekter, exempelvis elevråd och elevernas påverkansmöjligheter på undervisningen.

Ett av skolans och lärares uppdrag är att ge elever möjlighet till inflytande över sin kunskapsutveckling, och en undervisningsform som enligt forskning erbjuder elevinflytande är formativ bedömning. Syftet med den här studien är att undersöka om och i så fall hur matematiklärare, som säger sig använda formativ bedömning, skapar möjligheter till elevinflytande genom återkoppling och därigenom möjliggör olika elevidentiteter inom matematikämnet.  I studien används kvalitativa metoder som datainsamling, vilka är intervjuer och observationer. Som komplement till metoderna används även ljudupptagningar. I studien undersöks tre matematikklassrum och tre verksamma matematiklärares återkoppling. Data bearbetas med hjälp av ett begreppsligt ramverk och ett metodologiskt verktyg, vilket är diskursanalys. Resultat och analys visar på att lärarnas återkoppling kan möjliggöra elevinflytande på olika nivåer, samt genom sin återkoppling skapar lärarna och eleverna olika elevidentiteter som påverkas av normer och maktförhållanden. Avslutningsvis förs en diskussion kring resultatet angående att lärarna, som säger sig använda formativ bedömning, inte använder undervisningsformen så som forskning hävdar.

No description available.