ABSTRACTGustavsson Goddijn, Ann & Therus, Ewa-Lena (2007). Sveriges vanligaste institutionella samtal. En studie av några lärares och elevers syn på utvecklingssamtalet. (The most common conversation in Sweden. A study of some teachers´and students´ views on the development dialogue). Skolutveckling- och ledarskap. Lärarutbildningen 60 p. Lärarutbildningen. Malmö).Syftet med följande arbete var att få en förståelse för hur utvecklingssamtal upplevdes av elever och lärare. Med hjälp av denna kunskap utvecklade vi sedan ett exempel på ett underlag som vi kunde använda när vi håller lärande utvecklingssamtal på gymnasienivå. Den empiriska studien var framför allt kvalitativ men det finns även ett inslag av kvantitativ undersökning. Lärarna och eleverna ansåg att syftet med utvecklingssamtalet var att främja elevernas utveckling, resultatredovisning och möte. Lärarna betonade också relationen elev och lärare. För att det ska bli ett lärande utvecklingssamtal ansåg båda grupper att samtalets upplägg, målet med utvecklingssamtalet, relationen mellan elev och lärare och lärares egenskaper var viktiga. Men både elever och lärare upplevde inte att utvecklingssamtalen helt och hållet var lärande och utvecklande. Nyckel ord: elevinflytande, lärande utvecklingssamtal, makt, utvecklingssamtal.

Syftet med detta arbete är att studera elevers upplevda inflytande kopplat till rådsverksamheten på en skola där alla elever deltar i något råd. Vi har använt oss av en kvalitativ metod och genomfört semistrukturerade intervjuer med fyra elever på skolan. Resultatet från intervjuerna har vi analyserat och tolkat utifrån styrdokument, tidigare forskning och John Deweys teori om demokrati i skolan. Resultatet visar att respondenterna upplever att de har stort inflytande via rådsverksamheten men lyfter även att alla elever på skolan inte har inflytande. Eleverna ger en bild av att rådsverksamheten möjliggör för eleverna att ta stor plats och att det snarare är elevstyrt än lärarstyrt. Vår slutsats är att rådsverksamheten öppnar upp för formellt elevinflytande men att alla elever inte berörs. Vi vill påpeka att rådsverksamheten inte ska förbli det enda inslaget av demokrati i elevernas vardag, då demokrati är starkt kopplat till rådsverksamhet och kan bli en symbol för demokrati som enbart institutionell. Detta går emot John Deweys tankar om demokrati som livsstil, samt styrdokumentens mål om att utveckla demokratiska medborgare som aktivt tar del av samhällsdebatten.

Denna uppsats behandlar arbetet med tema. Betecknande för temaarbete är bland annat dess obundenhet från traditionella läromedel. Inom det tematiska arbetet finns en röd tråd, och elevernas förkunskaper tas tillvara. Det som har studerats är hur lärarna arbetar med tema och hur de tar tillvara på elevernas erfarenheter och förkunskaper samt vilket inflytande eleverna har enligt lärarna och eleverna själva. Detta har studerats i två olika klasser med hjälp av observationer och intervjuer med lärare och elever. Teorier som stärker vårt empiriska material är litteratur som är kopplat till tematiskt arbete och elevinflytande. Uppsatsen bygger till stor del på en observation med den ena klassen där de hade en temautflykt. Vi har därför inte studerat tema generellt utan istället fördjupat oss i två olika teman, ”Fåglar” och ”Sverige/Norden”. I arbetet har tema ”Fåglar” en mer framträdande roll än ”Sverige/Norden”. Vi har också genomgående diskuterat val av tema, den tematiska arbetsprocessen och elevinflytande i detta. Det som bland annat kommit fram ur forskningen är att eleverna har ett begränsat inflytande och att temavalet styrs av lärarna, som i sin tur enligt dem styrs av läroplanen.

I det här arbetet har vi studerat den arbetsform som ibland kallas Eget Arbete eller arbetsschema. En av grundtankarna bakom arbetsformen är att eleverna planerar sina arbetsuppgifter och att de själva ansvarar för att de blir utförda inom en bestämd tid. Vårt syfte var att ta reda på vilka möjligheter och problem arbetsmetoden Eget Arbete har ur ett lärar-, elev- och innehållsperspektiv.I vår undersökning har vi gjort intervjuer med lärare och elever samt observationer på en F-5 skola i en mellanstor svensk kommun. Vi har kommit fram att arbetsformen både har möjligheter och problem. Elever uppfattar att det är ett bra arbetssätt som ger dem arbetsro, frihet och inflytande. Den uppfattning vi bildat oss genom den här undersökningen är att elevinflytandet i realiteten är mycket begränsat. Under arbetets gång har vi kommit att intressera oss alltmer för innehållet i undervisningen och vi har uppmärksammat i vilken utsträckning arbetsmetoden leder till individualisering samt kunskaps- och språkutveckling.

It is often argued that one of the important aspects of action research is its´ emancipatory aim. However students are rarely directly involved in teachers´ professional development. This paper explores how students can be involved in teacher development based on action research theories. The study involved four Upper Secondary teachers, teaching students aged 16 to 18, who worked in a school development project throughout a school year. Their aim was to improve a certain aspect of their teaching based on suggestions put forward by the students. The teachers used various methods for continuous reflection on their progress, such as observation, coaching and individual written reflection. Students were also invited to assess their teachers´ professional development. The teachers themselves found that this was a feasible way of improving their teaching skills. The majority of students believed their teachers developed professionally. Several teachers and students also reported that relations between students and teachers improved during the time of this study.The paper ends by offering a re-modelling of the model put forward in 2013 by Helen Timperley for school development, by adding a starting point where students are asked to define what they need from their teachers to better succeed in their studies.

Elevinflytande ska enligt läroplanens styrdokument genomsyra all verksamhet i gymnasieskolan. I praktiken kan dock möjligheten till elevinflytande uppfattas och tolkas på olika sätt bland olika personalkategorier i skolan och elever. Syftet med uppsatsen är att på Justus Tranchellgymnasiet i Landskrona jämföra elevers, lärares och rektors uppfattningar om hur elevinflytandet bör fungera, att undersöka vad elevinflytandet innebär i praktiken och att hitta strategier för hur man skulle kunna förbättra elevinflytandet. Undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer med elever, lärare och rektor på skolan. Som verktyg för min analys har jag valt att använda mig av tidigare forskning på området. Undersökningen visar att det finns en avsevärd skillnad mellan hur lärare uppfattar och använder elevinflytande i undervisningen. Hinder för elevinflytande som uppmärksammas i uppsatsen är bland annat att både elever och lärare kan brista i sitt engagemang för elevinflytandefrågor. I uppsatsen framkommer erfarenheter av att vissa kategorier av lärare, språk- och matematiklärare, ofta ger eleverna mindre inflytande över undervisningen än andra ämneslärare. När det gäller att bestämma tidpunkter för examinationer beskrivs två olika och svårförenliga förfaringssätt, som ger olika fördelar för elevinflytandet. I det ena fallet är läraren flexibel med tidpunkter för examinationer och i det andra fallet bestäms examinationer lång tid i förväg. I uppsatsen konstateras att det inte finns någon riktig samsyn bland lärarna om vad elevinflytande bör innebära, och att detta inte heller diskuteras bland lärarna i någon nämnvärd utsträckning.

Intervjuer med elever i tioårsåldern på en kommunal skola och en friskola i Skåne om vad de vet om elevdemokrati samt vad de vill vara med och påverka i skolan. / Intervjues with 10 year-old-children at two schools. Questions about what the students know about democracy and what they would like to be able to influence in the earlier scool years.

Lyhördhet och dialog är något som eleverna upplever är viktigt för att ett inflytande ska fungera mellan dem och läraren. Trots att de är unga är viljan stor att bli behandlad som en medmänniska och skapa ett trivsamt klimat. De äldre eleverna känner ett förtroende för sin lärare, de anser att de kan diskutera direkt med denne. Medan de yngre eleverna tar hjälp via sina föräldrar, där de får föra barnets talan. Inflytandet sker mestadels under formella former och då gällande detaljfrågor. De yngre ser även den formella formen som fördelaktig, där deras åsikter lyfts fram vid olika beslut.Läromedlet har en stark position, vilket innebär att det försvårar för eleven att påverka planeringen i undervisningen. Detta med tanke på att det inte är självvalt att gå i skolan, utan det är en plikt som man har som barn. Därför borde inflytandet ha en starkare position än vad den egentligen har. Som lärare ska synen på eleverna vara positiv, där man ser eleverna som självständiga individer som kan fatta egna beslut. De vuxna ska inte tro att eleverna är tomma på erfarenheter och kunskaper.

Undersökningen syftar till att visa konkreta inslag av elevinflytande i undervisningen. Jag utgår i undersökningen från att elevinflytandet vilar på fyra ben som är beroende av varandra och som alla är villkor för lärande: engagemang, delaktighet, medvetenhet och ansvar. Med utgångspunkt i läroplanen (Lpo 94) har jag med hjälp av en metodtriangulering bestående av en observationssekvens, enkäter till lärare och elever i årskurs åtta med tyska som språkval sammanställt befintliga eller icke befintliga delar av elevinflytandet. Undersökningen visar på vilket sätt eleverna har inflytande över undervisningen och över sitt eget lärande samt hur denna process genomförs. Konstateras kan att det, när det gäller att förverkliga elevinflytande i enlighet med läroplanens intentioner, är fråga om en tidskrävande process som framskrider gradvis.

Elever på gymnasiet ska enligt styrdokumenten ha inflytande över sitt eget lärande och alltså över de lärandesituationer som finns i skolan. Att så inte alltid är fallet visar flera undersökningar, och även detta examensarbete, vars syfte varit att undersöka elevinflytandet på ett estetiskt program, och i denna undersökning försöka gradera elevernas inflytande enligt en modell utarbetad av en konsult i inflytandefrågor. Syftet har också varit att undersöka hur elevernas inflytande gestaltar sig samt jämföra elevernas upplevelser med lärarnas intentioner vad gäller elevinflytandet. Undersökningen utgjordes av en noggrann granskning av styrdokument och rapporter gällande elevinflytande, av aktuell forskning, samt genom enkäter till alla elever vid ett estetiskt program på en skola i norra Skåne. De deltagande lärarna intervjuades. Resultatet visar att eleverna upplever ett stort inflytande i sina karaktärsämnen, att inflytandet däremot är betydligt mindre i kärnämneskurser samt att övergripande tydliga mål med elevernas inflytande saknas på den undersökta skola. I litteraturen såväl som i elevernas estetiska kurser ges en hel del goda exempel på hur eleverna kan få ett konkret och reellt inflytande över sina studier och slutsatsen kan dras att det är aktörerna på den enskilda skolan, som i förhandlingar måste komma överens om vad de menar med elevinflytande. Det handlar allt som oftast om att genom förhandlingar komma överens.