I denna uppsats undersöks hur kommunikativa marknadsföringsstrategier som utelämnar centrala produkter eller nyckelelement kan användas för att effektivt nå och engagera publiken. Genom att analysera reklamfilmer från Barncancerfonden och Sverige för UNHCR, fokuserar studien på att förstå hur frånvaro av element kan spela en kommunikativ roll och hur detta kan tillämpas i kommersiell marknadsföring. I studien har en multimodal visuell analys använts för att granska hur olika semiotiska resurser såsom bilder, symboler och andra visuella tecken bidrar till att skapa mening när det centrala i budskapet saknas. Studiens syfte är att utforska hur ideella organisationer tillämpar dessa strategier i sina marknadsföringskampanjer och hur det går att applicera i reklam för kommersiella företag. Genom tidigare forskning och teoretiska ramverk som socialsemiotik och visuell retorik, samt en detaljerad metodologisk ansats, ger uppsatsen insikter i hur utelämnande av element kan användas för att framkalla starka emotionella reaktioner och engagemang hos publiken. Detta arbete bidrar med värdefulla perspektiv till det breda fältet av marknadsföringskommunikation, särskilt i hur emotionell marknadsföring kan förstärka budskap och skapa djupare band mellan varumärken och deras målgrupper. / In this thesis, we explore how marketing strategies that omit central products or key elements can be used effectively to reach and engage the audience. By analyzing advertisements from Barncancerfonden and Sverige för UNHCR, the study focuses on understanding how the absence of elements can play a communicative role and how this can be applied in commercial marketing. The study has used a multimodal visual analysis to examine how various semiotic resources such as images, symbols, and other visual signs contribute to creating meaning when the main object is missing.  The purpose of the study is to explore how organizations apply these strategies in their marketing campaigns and how they can be applied in advertising for commercial companies. Through previous research and theoretical frameworks such as social semiotics and visual rhetoric, and a detailed methodological approach, the thesis provides insights into how the omission of elements can be used to evoke strong emotional reactions and engagement from the audience. This work contributes valuable perspectives to the broader field of marketing communication, especially in how emotional marketing can strengthen messages and create deeper bonds between brands and their target groups.

Cringe är en känsla som har funnits länge, men dess betydelse har förändrats och användsidag på ett annat sätt än tidigare. Idag betyder cringe för de flesta en kombination av pinsamhet och social obekvämlighet, med inslag av skam. Det som gör känslan cringe unik, är hur känsla uppstår av någon annans handling. Det innebär att känsla kan uppstå beroende på vad som händer i en reklamfilm. Frågan är då om det är något positivt eller negativt förvarumärkesattityden och vad som kan orsaka att konsumenterna upplever en reklamfilm som cringe. Syftet är att finna egenskaper i reklamfilm som orsakar cringe och sedan undersökahur cringe påverkar varumärkesattityden hos konsumenterna. Målet är att hjälpa industrin attgöra reklam som använder cringe till sin fördel eller att undvika cringe för dess nackdelar. Vetenskapligt fyller studien ett kunskapsgap i relationen mellan marknadsföring och cringe. Inledningsvis genomfördes en litteraturstudie för att undersöka den forskning som tidigareutförts inom liknande område. Utifrån det framställdes studiens konceptuella ramverk, somligger till grund för studien. En kvalitativ studie utfördes i form av semistruktureradeintervjuer. Intervjuerna genomfördes med utvalda kandidater inom spannet 18-35 års ålder. Den insamlande datan tillämpades i en tematisk analys för att identifiera mönster irespondenternas svar, vilket utgör grunden för studiens resultat. Resultatet visar tydligt att känslan cringe uppstår när någon bryter mot en social norm. Enreklam som var cringe, genom att vara obekväm eller pinsam, gav ett resultat attreklamfilmen upplevdes sämre, vilket kan skapa en negativ attityd gentemot reklamen och resultera i negativ varumärkesattityd. Samtidigt när känslan cringe kombinerades med humorresulterade det i en positiv syn mot reklamfilmen, således kan det resultera i en positiv varumärkesattityd. / Cringe is an emotion that has been around for a long time, but these days its meaning haschanged and it is used in a different way than before. Today, for most people, cringe means a combination of embarrassment and social awkwardness, with an element of shame. What makes the feeling cringe unique, is how the feeling arises from someone else's action. Which, in this case, means that it is a feeling that can arise from what happens in a commercial. The question then is whether it is something positive or negative for the brand attitude and what can cause consumers to experience a commercial as cringe. The aim is to find characteristicsin commercial films that cause cringe and then investigate how cringe affects the brandattitude of consumers. The goal is to help the industry make advertising that uses cringe to its advantage or to avoid cringe to avoid its disadvantages. Scientifically, the study fills a knowledge gap in the relationship between marketing and cringe. To start with, a literature study was carried out to examine the research that had previouslybeen carried out in a similar area. Based on that, the study's conceptual framework, which is the basis of the study, was prepared. A qualitative study was carried out in the form of semi-structured interviews. The interviews were conducted with selected candidates in the 18-35 age range. The collected data was applied in a thematic analysis to identify patterns in the respondents' responses, which form the basis of the study's findings. From the result, a pattern can clearly be seen that if someone violates a social norm, the feeling of cringe arises. One ad that was cringe, by being uncomfortable or embarrassing, resulted in the commercial being considered less good, which can be interpreted as giving a negative attitude towards the advertisement and thus result in a negative brand attitude. At the same time, some commercials gave a "positive cringe feeling", the respondents thought that acommercial was silly and funny, because the commercial was cringe and combined with a humorous element. Thus, it can lead to respondents strengthening their attitude towards thebrand.

Syfte: Vårt syfte med denna studie är att förstå hur små symbolförändringar påverkar konsumentens uppfattning av den hyperverklighet som marknadsförare försöker framställa på Instagram.   Metod: I denna studie har en kvantitativ undersökning genomförts. Vår empiri har samlats in genom en enkätundersökning och därefter analyserats i statistikprogrammet SPSS. I programmet utfördes en korrelationsanalys, faktoranalys samt en klusteranalys.  Resultat & slutsats: Resultatet visar att små symbolförändringar i en bostadsannons påverkar konsumentens uppfattning av den hyperverklighet som marknadsförare försöker framställa på Instagram. Av symbolerna exteriör, interiör, trendig inredning, naturligt ljus och gröna växter som finns i bostadsannonser är trendig inredning den symbol som har störst påverkan på konsumenternas uppfattning av den hyperverklighet som presenteras. Vår slutsats är att fastighetsmäklare och marknadsförare därför främst bör fokusera på att bostadsannonsen innehåller trendig inredning.  Förslag till fortsatt forskning: Att genomföra denna studie med hjälp av en ögonskanner som mäter vad ögat tittar på i en bostadsannons. Detta skulle ge en djupare förståelse för vilka symboler som ögat dras till.  Uppsatsens bidrag: Bostadsannonser som publiceras av marknadsförare på Instagram är idag väldigt likartade. Vår studie visar att det är de små subtila symbolförändringarna som har en påverkan på konsumentens uppfattning av den hyperverklighet som marknadsförare presenterar. / Aim: Our aim with this study is to understand how small symbolic alterations affect the consumer's perception of the hyperreality that marketers are trying to portray on Instagram.  Method: In this study, a quantitative survey was carried out. Our empirical data were collected through a questionnaire and then analyzed in the statistical program SPSS. The program conducted a correlation analysis, factor analysis and a cluster analysis.  Result & Conclusion: The results show that small symbol alterations in a real estate ad affect consumers' perception of the hyperreality that marketers are trying to portray on Instagram. Of the symbols exterior, interior, trendy decor, natural light and green plants found in real estate ads are trendy decor the symbol that has the greatest impact on consumers' perception of the hyperreality presented. Our conclusion is that real estate agents and marketers, therefore, should primarily focus on residential image contains trendy decor.  Suggestions for further research: To carry out this study, using an eye scanner that measures what the eye is watching in a image that represents a real estate ad. This would provide a deeper understanding of the symbols that appear in a real estate ad that the eye is drawn to.  Contribution of the thesis: Today real estate ads posted by marketers on Instagram is very similar. Our study shows that it´s the small symbolic alterations that have an impact on the consumer's perception of the hyperreality presented.

<p>Marknadsföring utgör inte någon särskiljande effekt idag och konsumenter blir visuellt överstimulerade av alla olika reklambudskap. På grund av detta måste företag numera skapa en djupare och personligare kontakt för att nå ut till sina kunder. Genom att använda sig av emotionella inslag i en produkt gör det att kunden uppfattar produkten mer som en upplevelse istället för enbart dess funktion. Skapandet av en upplevelse sker genom att sätta människans fem sinnen i centrum. Genom att använda sig av flera sinnen kan även ett mervärde skapas, vilket gör att företag inte längre enbart kan koncentrera sig på kärnprodukten. Den tidigare forskningen inom detta ämne är relativt liten, därför fann författarna det intressant att undersöka detta fenomen mer.</p><p>Syftet med denna uppsats ämnar att utifrån ett sändarperspektiv deskriptivt och explorativt undersöka och beskriva hur ett antal valda aktörer arbetar strategiskt och taktiskt med stimulans genom de fem mänskliga sinnena i miljöer och produkter.</p><p>Uppsatsen består av en kombination av en kvalitativ och kvantitativ ansats. Främst har en kvalitativ metod använts genom sex intervjuer med informanter från två museum, två butiker och två produkter. Författarna fann det intressant att koppla ihop en upplevelse av att gå på museum med butiker och produkter där det inte lika uppenbart faller sig naturligt att stimulera sinnena. Den tidigare forskning och litteratur som har varit tillgänglig inom området har samlats in och varit ett underlag för att kunna tolka och analysera resultaten utav den insamlade empirin.</p><p>Slutsatsen av studien visar på att genom involvering av sinnena skapas en upplevelse för kunden som även leder till ett mervärde. De undersökta aktörerna har lyckats stimulera flera sinnen och genom det har deras budskap blivit starkare.</p> / <p>Marketing gives no distinctive effect today and consumers become visually over-stimulated by all the different advertising messages. Due to this, companies must create a deeper and more personal connection to reach their customers. By making use of the emotional elements of a product it makes the customer perceive the product more as an experience instead of just its functioning. Putting the five human senses in focus makes the creation of an experience. By using more than one sense an added value can be created, which means that companies cannot only focus on the core product. The previous research on this subject is rather thin; therefore the authors found it interesting to investigate this phenomenon.</p><p>The purpose of this study, which is based on a sender perspective, is to in a descriptive and exploratory study investigate how a number of selected participants are working strategically and tactically with stimulation through the five human senses in environments and products.</p><p>The study consists of a combination of a qualitative and a quantitative approach. Foremost a qualitative method has been used, six personal interviews with informants from two museums, two stores and two products has been conducted. The authors found it interesting to combine the experience of visiting a museum with stores and products, where it is less obvious to naturally stimulate the senses. Previous research has been collected as a basis for interpreting and analyzing the results out of the collected empirical data.</p><p>The conclusion of this study is that by involving the senses an experience is created for the customer, which leads to an added value. The participants in this study have managed to stimulate several senses and through that their message has become stronger.</p>

Marknadsföring utgör inte någon särskiljande effekt idag och konsumenter blir visuellt överstimulerade av alla olika reklambudskap. På grund av detta måste företag numera skapa en djupare och personligare kontakt för att nå ut till sina kunder. Genom att använda sig av emotionella inslag i en produkt gör det att kunden uppfattar produkten mer som en upplevelse istället för enbart dess funktion. Skapandet av en upplevelse sker genom att sätta människans fem sinnen i centrum. Genom att använda sig av flera sinnen kan även ett mervärde skapas, vilket gör att företag inte längre enbart kan koncentrera sig på kärnprodukten. Den tidigare forskningen inom detta ämne är relativt liten, därför fann författarna det intressant att undersöka detta fenomen mer. Syftet med denna uppsats ämnar att utifrån ett sändarperspektiv deskriptivt och explorativt undersöka och beskriva hur ett antal valda aktörer arbetar strategiskt och taktiskt med stimulans genom de fem mänskliga sinnena i miljöer och produkter. Uppsatsen består av en kombination av en kvalitativ och kvantitativ ansats. Främst har en kvalitativ metod använts genom sex intervjuer med informanter från två museum, två butiker och två produkter. Författarna fann det intressant att koppla ihop en upplevelse av att gå på museum med butiker och produkter där det inte lika uppenbart faller sig naturligt att stimulera sinnena. Den tidigare forskning och litteratur som har varit tillgänglig inom området har samlats in och varit ett underlag för att kunna tolka och analysera resultaten utav den insamlade empirin. Slutsatsen av studien visar på att genom involvering av sinnena skapas en upplevelse för kunden som även leder till ett mervärde. De undersökta aktörerna har lyckats stimulera flera sinnen och genom det har deras budskap blivit starkare. / Marketing gives no distinctive effect today and consumers become visually over-stimulated by all the different advertising messages. Due to this, companies must create a deeper and more personal connection to reach their customers. By making use of the emotional elements of a product it makes the customer perceive the product more as an experience instead of just its functioning. Putting the five human senses in focus makes the creation of an experience. By using more than one sense an added value can be created, which means that companies cannot only focus on the core product. The previous research on this subject is rather thin; therefore the authors found it interesting to investigate this phenomenon. The purpose of this study, which is based on a sender perspective, is to in a descriptive and exploratory study investigate how a number of selected participants are working strategically and tactically with stimulation through the five human senses in environments and products. The study consists of a combination of a qualitative and a quantitative approach. Foremost a qualitative method has been used, six personal interviews with informants from two museums, two stores and two products has been conducted. The authors found it interesting to combine the experience of visiting a museum with stores and products, where it is less obvious to naturally stimulate the senses. Previous research has been collected as a basis for interpreting and analyzing the results out of the collected empirical data. The conclusion of this study is that by involving the senses an experience is created for the customer, which leads to an added value. The participants in this study have managed to stimulate several senses and through that their message has become stronger.

Välgörenhetsorganisationer använder sig av emotionell marknadsföring, via bland annat storytelling i reklamfilmer, med avsikten att väcka känslor och erhålla monetära gåvor från mottagarna. En av dessa organisationerna är Barncancerfonden som år 2013 ändrade sitt kommunikationskoncept i takt med att forskningen inom barncancer gick framåt. Numera används den blå stolen, som är en symbol för Barncancerfonden sedan år 2009, för att signalera ett budskap om hopp istället för död och saknad. Detta genom att fylla stolen med barn och inte längre låta den stå tom i deras reklam. Denna studie syftar till att undersöka hur Barncancerfonden konstruerar tre utvalda reklamfilmer som använder storytelling för att förmedla sitt budskap om hopp, samt hur mottagarna i åldern 25-30 år upplever dem. Genom kvalitativa samtalsintervjuer med fem respondenter inom målgruppen, samt analys av reklamfilmernas innehåll kan denna studie konstatera att mottagare upplever reklamfilmer på olika sätt beroende på deras värderingar och tidigare erfarenheter. Faktorer som empati, relaterbarhet och berättelsens dramaturgi influerar mottagarens upplevelse av reklamfilmerna. Studien visar även att den blå stolen, som sedan 2013 är tänkt att vara en symbol för hopp om överlevnad, väcker sorgsna och oroliga känslor samt att stolen upplevs representera att något inte står rätt till.  Förtroendet för Barncancerfonden och trovärdigheten för deras budskap är beroende av hur organisationen framställer sig själva och förmedlar sina värderingar, samt att dessa stämmer överens med mottagarens uppfattning om dem. / Charities use emotional marketing, including storytelling in commercials, with the intention of evoking emotions and obtaining monetary donations from recipients. One of these organizations is the Children's Cancer Foundation, which changed its communication concept in 2013 as research into childhood cancer progressed. Nowadays, the blue chair, which has been a symbol of the Children's Cancer Fund since 2009, is used to signal a message of hope instead of death and missing. This is done by filling the chair with children and thus no longer leaving it empty in their advertising. This study aims to investigate how the Children's Cancer Fund constructs three selected commercials that use storytelling to convey their message of hope, and how the recipients aged 25-30 years old experience them. Through qualitative interviews with five respondents in the target group, as well as analysis of the content of the commercials, this study finds that recipients experience commercials differently depending on their values and past experiences. Factors such as empathy, relatability and the dramaturgy of the story influence the recipient's experience of the commercials. The study also shows that the blue chair, which since 2013 is supposed to be a symbol of hope for survival, evokes sad and anxious feelings and that the chair is perceived to represent that something is not right. Trust in the Swedish Childhood Cancer Foundation and the credibility of its message depend on how the organization presents itself and conveys its values, and whether these are consistent with the recipient's perception of them. / <p>Examensarbetet är utfört vid Institutionen för teknik och naturvetenskap (ITN) vid Tekniska fakulteten, Linköpings universitet</p>

Reklamfilmer berör konsumenter på olika sätt. De kan informera, irritera och rörakonsumenten till tårar. Denna studie undersöker hur fyra emotionella reklamfilmer frånGoogle, Nike, Ikea och Ica påverkar konsumenter. Syftet med studien är att undersöka huremotionell marknadsföring kan se ut, hur konsumenters bild av ett företag kan påverkas avemotionell marknadsföring i videoformat samt vad som kan påverka konsumenter när de serpå reklamfilmer. Syftet besvaras med hjälp av teorier inom marknadsföring, semiotiskinnehållsanalys, storytelling, retorik och musik.Studien har en kvalitativ ansats och undersökningen har genomförts genom åttasemistrukturerade intervjuer fördelade på två grupper, konsumenter i åldrarna 20—30 årrespektive 55—65 år. En inledande studie i form av en fokusgruppsintervju låg till grund förundersökningen. Analyser av reklamfilmerna samt den tematiska analysen avintervjumaterialet visar att olika reklamfilmer påverkar konsumenter på olika sätt. Delsmåste konsumentens bild av företaget stämma överens med dess tolkning av reklamfilmensbudskap, dels måste konsumenten ha ett grundläggande förtroende för företaget. Faktorersom relaterbarhet, musikens roll i reklamfilmen samt konsumentens generella syn på reklampåverkar också hur konsumenten uppfattar reklamfilmerna. Studien visar attkonsumenterna antingen accepterar eller avvisar reklamfilmens budskap baserat på dessafaktorer. / tears. This study examines how four emotional TV commercials from the companies Google,Nike, Ikea and Ica affects consumers. The purpose of this study is to examine what emotionalmarketing may look like, how consumers’ image of a company may be affected by emotionalvideo marketing, as well as what conditions may affect a consumer watching a TVcommercial. The purpose is answered through theories of marketing, semiotic contentanalysis, storytelling, rhetorics and music.This study employed a qualitative research approach and the study was conducted througheight semi-structured interviews of two groups of consumers, consumers aged 20—30 yearsand 55—65 years respectively. A preliminary study consisting of a focus group interview wasconducted preceding the study. Analyses of the commercials and the thematic analysis of theinterviews show that different commercials may affect consumers differently. The consumers’image of the company must correlate with their interpretation of the commercial message,and the consumer must have a fundamental trust in the company. Factors such asrelatability, the role of music in the commercial, as well as consumers’ general view ofcommercials also affect how they perceive the commercials. The study shows that consumerseither accept or reject the commercial message based on these factors.