En enkätundersökning genomfördes på 306 gymnasieelever. Syftet var att undersöka samband mellan empati/personal distress och bassjälvkänsla/förvärvad självkänsla. Studien visade att respondenter med hög förvärvad självkänsla har hög empati och personal distress. De med hög bassjälvkänsla känner mycket empati om den förvärvade självkänslan är hög. Respondenter med hög bassjälvkänsla och låg förvärvad känner dessutom lägre empati än de som har lågt i båda självkänslotyperna. De med hög bassjälvkänsla har låg personal distress. De kvinnliga respondenterna hade högst empati, personal distress och förvärvad självkänsla, medan de manliga hade högst bassjälvkänsla. Om det var självkänsla eller erfarenheten av att tidigare ha befunnit sig i en liknande situation som i studien väckte empati diskuteras.

Föräldrar kan ha olika typer av uppfostringsstil gentemot sina barn: auktoritär, auktoritativ och släpphänt. Den auktoritativa föräldrastilen har enligt tidigare forskning visat sig påverka sannolikheten för hög empati hos barnen. Syftet med denna studie var att undersöka betydelsen av olika föräldrastilar för individens empatiska förmåga. En enkätstudie utfördes med en kombination av ett mätinstrument för föräldrastilar, Parental Styles Dimensions Questionnaire (PSDQ) samt en för empati, A Questionnaire Measure of Emotional Empathy (QMEE). Deltagarna var 191 gymnasiestudenter från tre olika skolor i Mellansverige. Resultatet visade att föräldrastil har betydelse för empati, men endast den auktoritativa föräldrastilen visade sig ha ett signifikant samband med empati, särskilt hos män. Detta tolkades som att ju mer auktoritativa föräldrarna är desto mer sannolikt är det att barn har en hög nivå av empati.

All athletes are driven by motivation, sources or reasons to push their bodies to their limits and continue to do so regularly. There have been several studies concerning motivation in typical athletes, and many regarding social motivation in people with High Functioning Autism (HFA), however most have been limited to children, and there have been no investigations into HFA athletes’ motivation. The current study looks into the role of social dimensions in athletics, and tests how one’s gender and placement on the Empathy Questionnaire (EQ), Systemizing Questionnaire (SQ), and on the Autism Questionnaire (AQ) affect intrinsic motivation in athletics. It was predicted that athletes with HFA would demonstrate greater levels of intrinsic motivation than those with lower scores on the Systemizing and Autism Questionnaires. The second hypothesis predicted that those who are more prone to systematizing (and perhaps higher on the AQ) would be more intrinsically motivated than those who are more prone to empathizing, as social rewards may not be as important to them. To uncover the differences between intrinsic motivation due to placement on the AQ, SQ and EQ, as well as differences between sexes and coaching feedback, a combination of Linear Regression Analyses, Independent Groups T-Tests and Correlations (n=25) were used. The first hypothesis was invalid due to lack of recruitment of HFA participants, but the second was supported by the data.

Inledning: Inom rättspsykiatrisk vård är det viktigt att personalen har förmåga att leva sig in i det unika hos en person samt att etisk reflektion och hänsyn måste ges plats. Det är således relevant att undersöka vad personalen inom rättspsykiatrisk vård har för inställning till begreppen etisk medvetenhet och empatiskt förhållningssätt.   Syfte: Syftet med arbetet var att undersöka personalens inställning till begreppen empatiskt förhållningssätt och etisk medvetenhet inom den rättspsykiatriska vården.   Metod: En kvalitativ enkätstudie bestående av sju öppna frågor som besvarades av 15 personal inom rättspsykiatrisk vård. Svaren analyserades med kvalitativ innehållsanalys.   Resultat: Resultatet visar att vårdpersonalen betonar vikten av att se människan bakom brottet, att använda sig själv som verktyg i vården samt att bemöta patienterna såsom du själv skulle vilja bli bemött i en liknande situation. Vårdpersonalen upplever även att det finns dubbla roller, en stödjande roll och en kontrollerande roll inom rättspsykiatri och att balansgången däremellan stundtals är svår.   Slutsats: Etik och empati är någonting som anses viktigt och som personalen reflekterar över men som de tycker skulle behöva uppmärksammas mer på avdelningen. / Background: In forensic care, it’s important that staff are able to empathize with the uniqueness of a person, and that ethical reflection and consideration must be given space. Thus, it is relevant to examine attitudes to the concepts ethical awareness and empathetic approach among staff in forensic care.   Aim: The aim of this study was to investigate the staff's attitude to the concepts empathetic approach and ethical awareness within the forensic psychiatric care.   Method: A qualitative study consisting of seven open-ended questions that were answered by 15 staff in forensic psychiatric care. The responses were analyzed using qualitative content analysis.   Result: The results show that the staff emphasizes the importance of seeing the person behind the crime, using theirselves as a tool in health care and to respond to patients as you would want to be treated in a similar situation. The staff also feels that they have dual roles, a supportive role and a controlling role in forensic psychiatry and to balance between these two roles is difficult at times.   Conclusion: Ethics and empathy is something that is considered important, and something that the staff reflects on. However the staff thinks that there is a need for more attention in the workplace.

Empathy and memory are two central aspects that make us human. In the following work, I combined these two areas with genetics and asked how they would interrelate against the background of age. At study, 28 younger and 32 older adults went through an item recognition/source memory paradigm with neutral and emotional (i.e., angry) faces. Dispositional empathy was measured using the Interpersonal Reactivity Index (IRI) and the Empathy Quotient (EQ). Further, 13 single-nucleotide polymorphisms (SNPs) from mainly oxytocin receptors (OXTR) were extracted. Results revealed that older adults had a lower score on the Fantasy dimension of the IRI. Younger and older adults did not differ in hit rate, but older adults showed a higher false alarm rate for neutral source memory. For emotional item recognition, older adults showed a higher liberal response bias whereas, for neutral source memory, younger adults showed a higher conservative response bias. For both memory and empathy, main effects and age interactions were found for OXTR rs237887, rs237897, rs2254298, rs4564970, and rs4686302. These findings illustrated the close interconnectivity of memory, empathy, and genetics over the human life span.

The current study seeks to link traditional forms of empathy induction with new research that suggests videogames can be used as an experiential method of induction. One hundred-nine college students, sixty-four females and forty-six males, were used in a 2x2x2 design, the independent variables being prosocial/neutral videogame, empathic/neutral instructions, and gender. Dependent variables were both questionnaire responses to a fictional story and an opportunity to be realistically altruistic. Participants played either a prosocial or neutral videogame, received either empathic or neutral reading instructions, and then read a vignette depicting a difficult situation faced by the writer. They then rated their reactions on a 7-point Likert scale before being asked to donate time to a local charity. A marginally significant result of gender was found in that females generally responded more strongly than males, and no other results were significant. These finding were different than previous research.

Street harassment, the sexual harassment by strangers in public places, is a common experience shared by many women and has been linked with other forms of sexual victimization. The negative impact of street harassment, such as fear and behavior to avoid being harassed, points to the need for preventing the behavior. This study sought to determine whether the documentary-style film War Zone may be effective in impacting men’s attitudes toward street harassment, and whether the effectiveness of the film would depend on men’s hostility toward women and level of peer acceptance for street harassment. Findings do not support the effectiveness of War Zone as a component of street harassment prevention. However, the data does suggest that endorsement of hostile attitudes toward women predicts a lack of empathy, and that endorsement of hostile attitudes toward women, a lack of empathy, and peer acceptance of street harassment predict acceptance of street harassment.

Tidigare forskning har visat att beroende på vilken utbildning man läser varierade den emotionella empatin. Däremot saknas forskning på andra empatikomponenter angående skillnader mellan utbildningsprogram. Syftet med studien var att undersöka om empatin skiljer sig beroende på vilket högskoleprogram som studeras. En enkätundersökning om empati genomfördes mellan olika högskoleprogram. Enkäten mäter Davis (1983) mångdimensionella syn på empati och består av fyra delskalor. Antalet deltagare i studien var 270 och sammanlagt undersöktes sju högskoleprogram. Resultatet visade att (1) männen i de olika yrkessektorerna skiljde sig i empati men inte kvinnorna, (2) att kvinnor visade högre empati än männen och (3) att det inte fanns någon skillnad i empati med avseende på vilken ålder deltagaren hade. Förklaringen till att män skiljer sig mellan yrkessektorerna, men inte kvinnorna, kan vara att de uppfostras olika och socialiseras in i könsroller med olika förväntningar på beteendet.

Syftet med undersökningen var att ta reda på hur anhöriga resonerar kring att deras (o)hälsa har förbättras eller inte vid medverkan i en kommuns anhöriggrupper. I bakgrunden presenteras bland annat tidigare forskning som visat att anhörigvårdare har en sämre upplevd hälsa än de som inte vårdar och att behovet av att ventilera sina känslor är stort. Vidare presenteras att vi lär oss genom kommunikation och samspel med andra människor. Det har gjorts tre kvalitativa intervjuer med anhörigvårdare som medverkat i en kommuns anhöriggrupper. Två intervjuer har gjorts på en kommuns anhörigcenter och en intervju har gjorts i en av informantens hem. Två av informanternas anhöriga har gått bort och en av informanternas anhöriga lever än. Resultatet visar att ett anhörigcenter är en viktig del i anhörigvårdarnas liv för att de ska må bra. De medverkandes psykiska hälsa har förbättrats och de har insett vikten av att ta hand om sig själva och inte bara den sjuka. Anhörigvårdarna värdesätter gemenskapen och personerna i grupperna högt och anser att det är tack vare dem som de orkar med vardagen.

No description available.