Syftet med studien var att undersöka hur anställda som arbetar med employer branding i Jönköpings Län upplever arbetet, samt hur de arbetar med att attrahera och rekrytera högskolestudenter efter examen. Studien var av en kvalitativ ansats och underlaget utgjordes av semistrukturerade intervjuer. Ett kriteriebaserat urval applicerades och totalt deltog femton respondenter fördelade på tio organisationer. Det insamlade materialet analyserades genom tematisk analys och resulterade i tre huvudteman: Avsaknad av övergripande employer branding-strategi, frustration och individanpassat jobberbjudande. Resultatet visade att det fanns stora skillnader gällande hur employer branding arbetet prioriterades inom organisationerna samt en polarisering av hur strukturerat och strategiskt arbetet var. Avsaknaden av en enhetlig och övergripande employer branding-strategi skapade frustration hos deltagande respondenter. Det fanns en medvetenhet i organisationerna om att studenter och nyexaminerade främst tenderar att efterfråga symboliska attribut när de söker arbete, vilket överensstämmer med tidigare forskning.

Employer branding, eller svenskt översatt till “att arbetsgivarvarumärka”, handlar om att säljain upplevelsen av en arbetsplats för att attrahera och nå ut till rätt medarbetare. Det handlar även om att få befintliga medarbetare att trivas och vilja stanna i organisationen. Denna studie syftar till att genom empiriskt material och teori ta reda på hur Hammarö kommun med hjälp av employer branding på bästa sätt kan attrahera och behålla framtidens förskollärare på en allt mer konkurrerande arbetsmarknad. Vidare syftar studien till att få en fördjupad förståelse och jämföra förskollärarstudenters syn med Hammarö kommuns syn kring att attrahera och behålla. Den teoretiska referensramen i vår studie utgår från fyra huvudkapitel, employer branding, framtidens medarbetare, Herzbergs tvåfaktorsteori och organisationskultur. Det empiriska materialet har inhämtats från två håll, förskollärarstudenter på Karlstads universitet och Hammarö kommun. Materialet från studenterna samlades in genom intervjuer. Materialet från Hammarö kommun hämtades från kommunens heldagsworkshop, kallad “idécafé”, medfokus på att attrahera och behålla samt genom en intervju med kommunens HR-chef. Studiens resultat visar att framtidens förskollärarstudenter och Hammarö kommun i huvudsak har en överensstämmande syn gällande attrahera och behålla. Båda parter nämner konkurrenskraftiga löner som en viktig del. De är även eniga kring vikten av arbetsglädje, arbetskamrater, sunda värderingar och äkthet. Vidare anser de att fortbildning, utveckling och ett starkt ledarskap med bra chefer är viktigt för att attrahera och behålla. De är även samstämmiga om att arbetsmiljön är viktig. Studiens resultat visar att det finns en aspekt studenterna tar upp som Hammarö kommun inte uppmärksammar, nämligen jämställdhet. Studenterna beskriver jämställdhet som attraktivt hos arbetsgivare. Utifrån studiens resultat kan vi konstatera att Hammarö kommun är på god väg och har rätt inställning för att attrahera och behålla framtidens förskollärare. De förstår vikten av att arbeta med employer branding för att bli den arbetsgivare framtidens förskollärare väljer.

Employer branding är idag av stor vikt för organisationer i samband med arbetet att bygga ett starkt arbetsgivarvarumärke som ska öka möjligheten att attrahera, utveckla och behålla medarbetare. Det handlar om att organisationer idag vill positionera sig som första valet för potentiella medarbetare och skapa associationer till sitt varumärke för att på så sätt öka sin attraktionskraft på arbetsmarknaden. Medarbetare ses idag som organisationers viktigaste resurs och har därför en stor betydelse i organisationers arbete med att stärka sitt arbetsgivarvarumärke och öka sin attraktivitet. Detta är en kvalitativ studie där vi studerar en kommun som vi har valt att hålla anonym för läsarna. Det som undersöks i studien är hur kommunen arbetar med Employer branding och hur det används för att attrahera, utveckla och behålla medarbetare i organisationen. Det undersöks även hur medarbetarna upplever organisationen som arbetsgivare samt vad som kan komma att påverka deras känslor och uppfattningar gällande kommunen. Denna kvalitativa undersökningen präglas av samtalsintervjuer och baseras på en abduktiv forskningsansats. Det som har undersökts är följande: <ol type="1">På vilket sätt arbetar kommunen med Employer branding och hur används det för att attrahera, utveckla och behålla medarbetare? Hur upplever medarbetarna organisationen som arbetsgivare och dess Employer branding arbete? Vilka faktorer kan påverka medarbetarnas känslor och uppfattningar gällande organisationen som arbetsgivare? Studien baseras på ett flertal olika teorier som behandlar forskningsområdet som bland annat Employer branding, Employer value proposition, intern och extern Employer branding, motivation, Human resource development samt rekrytering. Resultatet av undersökningen visar att trots att en organisation har tydliga strategier och tankar kring sitt Employer branding arbete betyder inte det att arbetet genomsyrar hela organisationen och att medarbetarnas upplevelser är detsamma. I studien framkommer det att kommunen har en tydlig tanke kring sitt Employer branding arbete och deras arbetssätt liknar det många forskare förespråkar att ett Employer branding arbete ska se ut. Det framkommer även att det är väl medvetna om medarbetarnas betydelse i arbetet med att bygga ett starkt arbetsgivarvarumärke. I studien framkommer det dock att medarbetarna saknar samma tydliga uppfattningar gällande organisationens arbete, då de inte känner sig lika viktiga som organisationen påstår att de är. Vidare visar studien vilka faktorer som påverkar en medarbetares känslor, uppfattningar och upplevelser gällande organisationen som arbetsgivare som exempelvis det förändringsarbetet som genomförts i kommunen. Under förändringsarbetet upplever medarbetarna brist på inflytande, kommunikation och motivation.

No description available.

Syftet med studien är att se hur liknande företag i samma bransch arbetar för att utmärka sig i deras arbete att hitta nya medarbetare och vidare hur detta tas emot och tolkas av potentiella medarbetare, i denna studie analyseras tre större företag från kafébranschen. Detta kommer behandlas genom tre frågeställningar som berör hur kafékedjorna arbetar och hur potentiella medarbetare tolkar detta: Hur använder sig kedjorna av text och bild i försök att skapa en attraktiv arbetsplats genom sina hemsidor? Hur upplever potentiella medarbetare kedjornas framställning? Genomsyrar employer branding som koncept deras hemsidor? Till grund för att besvara dessa frågeställningar har jag använt teorier kring branding, medialisering samt representation. Empirin kommer att samlas in genom en kvalitativ metod genom en text- och bildanalys samt enskilda intervjuer. De slutsatser som nås är att alla tre kedjor använder sig av ett personligt språk och tilltal för att locka till sig medarbetare genom deras hemsidor, något som ger en positiv bild av dem hos respondenterna. Dock blir det i vissa fall för personligt och det slår över till att ge en negativ bild av arbetet. Employer branding kan synas både genom kedjornas mål mot att få nya kunder och medarbetare. Avslutningsvis är detta ett område som bör utforskas mer inom den medievetenskapliga forskningen för en chans att företag ska förstå vikten av employer branding inom samhällets medialisering.

Arbetsmarknaden inom IT-branschen är i stor förändring då efterfrågan på IT-kompetens har ökat vilket beräknas leda till ett underskott på arbetsmarknaden. Fler företag kommer att efterfråga IT-kompetens och det leder till större konkurrens för att attrahera och behålla den. Syftet med uppsatsen är att undersöka varför unga medarbetare avslutade sin anställning på ett företags IT-avdelning för att få ökad förståelse kring hur kompetensen bäst behålls. Tidigare studier inom området finner starka kopplingar mellan personalomsättning och employer branding men ofta genom kvantitativ metod. I syfte att komplettera den tidigare forskningen har en kvalitativ fallstudie av ett företags IT-avdelning utförts. Uppsatsen genomfördes genom sju semistrukturerade intervjuer med tidigare medarbetare som på egen begäran sagt upp sig under de senaste 12 månaderna. Uppsatsens teoretiska ramverk är employer branding, arbetstillfredsställelse och social utbytesteorin som används i syfta att förklara varför anställning avslutats. Inom employer branding finns det två centrala aspekter vilka är intern och extern. Nämnda teoretiska ramverk har använts för att undersöka de tidigare medarbetarnas personliga upplevelser av förväntningar på företaget och arbetsrollen samt om de uppfyllts. Resultatet visar på att ingen av intervjupersonerna möttes av marknadsföring riktad till deras IT-kompetens samt att bilden av företaget kan kopplas till vilken högskola de utbildat sig vid eller privata relationer. Vidare tyder resultatet på att majoriteten av de tidigare medarbetarna eftersökte tydlighet i arbetsroll, ledarskap och bättre lön. En del intervjupersoner upplevde att de inte kan se sig själva på företaget igen medan majoriteten har en fortsatt positiv bild av företaget och kan tänka sig arbeta där i framtiden. Vi anser att det är ett relevant forskningsområde som kan bidra till insikt om vad unga medarbetare saknar hos ett företag inom IT-branschen.

The demand for labour force in the European building industry has increased in recent years due to the constant migrations and the need to provide housing, schools and hospitals to accommodate this growing population. Due to this scenario and to governmental policies that were created to supply this need, Swedish building companies want to recruit more female employees in particular. The purpose of this case study is to investigate whether, and if so how, the building company NCC uses its external communication to strategically attract more women to the industry. Our research was of a qualitative nature. We analysed, with the help of a Multimodal Critical Discourse Analysis approach, recruitment materials and job advertisements published on the company’s homepage, in order to demonstrate how men and women are represented in NCC’s recruitment communication and in which way the company communicates specifically to women. We have also analysed which aspects of the company’s recruitment communication were appealing to women, through focus group interviews made with female engineering students. As theoretical ground for this case study we have chosen previous research and literature in the fields of organizational communication, employer branding, decoding in communication processes, gender studies, stereotyping and gender aware recruitment. The findings in this study show that both men and women are represented in NCC’s recruitment communication, but that a bigger focus is placed on the visual representation of women.  NCC strategically aims at attracting women both in the way female workers are visually portrayed on the homepage but even in the wording found in the company’s recruitment texts and job advertisements. This targeted communication does not reach its full potential in terms of attractiveness to women though, perhaps due to the rather cosmetic visual representation of the company’s work environment, as well as the lack of personal connection that is made between the portrayed employees and the potential job candidates.

Syftet var att undersöka hur medarbetare inom äldreomsorgen uppfattar äldreomsorgen som arbetsplats samt klargöra vilka faktorer som de upplever gör och skulle kunna göra äldreomsorgen till en attraktiv arbetsplats. En kvalitativ metod tillämpades genom semistrukturerade intervjuer med undersköterskor och vårdbiträden inom äldreomsorgen i Kungälvs kommun. Fyra av respondenterna var anställda då studien genomfördes och två av dem hade nyligen slutat.Resultatet visar en mångfasetterad uppfattning om äldreomsorgen som arbetsplats. Resursfördelningen på arbetsplatsen påverkar hur vården bedrivs samtidigt som medarbetarens egen vilja har en inverkan. Den främsta faktorn som gör äldreomsorgen till en attraktiv arbetsplats är den sociala kontakten med de äldre. Den sociala kontakten ansågs även ha en stor betydelse för att medarbetare ska vilja stanna kvar och för att kunna attrahera framtida medarbetare. En löneökning skulle enligt vårt resultat göra äldreomsorgen som arbetsplats ännu attraktivare. Det har även visat sig att organisationskulturen har en inverkan på attraktiviteten. Avslutningsvis diskuteras resultatet i förhållande till forskning inom new public management och employer branding samt använt en modell som är framtagen av Hedlund, Åteg, och Pontén. / <p>The purpose of this essay is to investigate how employees in elderly care perceive the elderly care as a workplace and to clarify which factors they feel are making and could make the elderly care an attractive workplace. A qualitative method was used through semi-structured interviews with nurses and nursing assistants in nursing homes in the municipality of Kungälv. Four of the respondents were employed when the study was conducted, and two of them had recently quit their works.</p><p>The results indicates a multifaceted picture of the elderly as a workplace. Resource allocation in the workplace affects how it is provided. The results also indicates that the meaning of the employee's own will have an impact on working in the elderly care. The main factor that makes the elderly care an attractive work place is the social contact with the elderly. The social contact is also to be considered as an important factor in making employees stay and to attract future employees. An increase of the wage would, according to our results make working in the elderly care more attractive. It has also been shown that organizational culture has an impact on attractiveness. Finally, we are discussing the results in relation to research on new public management and employer branding. We have also used a model that is developed by Hedlund, Åteg and Pontén.</p><p>Program: Organisations- och personalutvecklare i samhället</p>

This diploma thesis deals with the use of marketing instruments in the field of human resources management, the importance of personal marketing to employers, employer brand building and current trends in the area of human resources management. The practical part analyzes the current approach to personal marketing at a company called Zentiva. The aim of the thesis is to map the current application of personal marketing within the organization, to analyze what instruments Zentiva uses at present to increase employer branding, as well as to propose improvements to better set up the whole process of building an employer brand through various personal activities.

IT- och tech-industrin är en bransch som i dagens arbetssamhälle eftersöker kompetent personal och i synnerhet kvinnor på grund av sin kraftiga underrepresentation inom yrket. Flera ITföretag konstaterar att IT är en bristkompetens och det krävs därmed ett utpräglat arbetssätt för att lyckas attrahera och behålla arbetstagare inom organisationen, samtidigt som det ställs högre krav på arbetsgivaren från medarbetarnas sida. Denna studie syftar således till att dels få förståelse för hur IT-företaget Atea attraherar kvinnor till sin verksamhet, dels vilka krav som kvinnliga respektive manliga IT-studenter vid Karlstads universitet ställer på sin framtida arbetsgivare. Studiens teoretiska ramverk berör teorier inom genus, kvinnors underrepresentation i IT-branschen, employer branding, roll och identitet samt den nya generationens arbetskraft.