Arbetet handlar om hur föräldrar till barn i behov av särskilt stöd känner sig förstådda och bemötta av personal i förskola/skola. Fokuset är på hur föräldrar har blivit bemötta av personal och pedagoger i förskolan/skolan. Föräldrar beskriver en skola som inkluderar alla, ur deras synvinkel. För att få svar på frågeställningarna har åtta föräldrar som har barn i behov av särskilt stöd intervjuats.Syfte: Syftet med arbetet är att försöka förstå hur föräldrar upplever att personal och pedagoger bemöter deras barn i förskola/skola, samt hur föräldrar tänker kring en skola som inkluderar alla barn.Metod: Kvalitativa forskningsintervjuer är den metod som har använts i arbetet. Efter intervjuerna är empirin sammanställd och analyserad. Resultat: De flesta föräldrarna i studien har varit missnöjda med bemötandet någon gång under deras barns tid på förskolan/skolan. Föräldrar efterlyser mer kunskap hos pedagoger om barn i behov av särskilt stöd. Nyckelord: Bemötande, en skola för alla, barn i behov av särskilt stöd, kunskap, föräldraperspektiv / Rothoff, Pia & Tidfält, Therese (2009) Responding to children with special needs - from a parental perspective. Malmö: Teacher Education, Malmö University The work is about how parents of children with special needs feel understood and treated by staff in the preschool / school. The focus is on how parents have been treated by staff and teachers in preschool / school. Parents describe a school that includes all, in their view. To get answers to questions, eight parents who have children with special needs were interviewed. Purpose: This work is to try to understand how parents feel that staff and teachers treat their children in preschool / school, and how parents think about a school that includes all children. Method: Qualitative research interviews are the method used in this work. After the interviews are empirical compiled and analyzed. Results: Most parents in the study were dissatisfied with the response at some time during their child's time at preschool / school. Parents call for more understanding among educators of children with special needs. Keywords: Responding, a school for all children in need of special support, knowledge, parents' perspective

SAMMANFATTNING:Månsson, Paula & Jönsson, Lars-Gunnar (2011). Några rektorers syn påspecialpedagoguppdraget – Vad förväntar sig rektorer i grundskolan avspecialpedagoger? Some head masters views on special education mandate – What dohead masters in primary and secondary schools expect from special educators?Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, Lärarutbildningen, Malmö högskola.I detta forskningsarbete vill vi undersöka hur väl specialpedagogprogrammetsexamensordning överensstämmer med de förväntningar som finns på vår kommandeyrkesprofession bland rektorer ute på skolorna.Vi vill belysa detta från rektorers synvinkel eftersom det är de som anställer ossblivande specialpedagoger. Detta gör vi genom att tillfråga 50 slumpvis utvalda rektoreri Sverige. Det är våra tolkningar av de 25 inkomna svaren som ger oss en bild av hurrektorer ser på specialpedagogisk verksamhet.Vi sände ut en onlineenkät där rektorerna svarade på frågor om verksamheten,verksamhetens syn på elever i behov av särskilt stöd samt specialpedagogiska insatser.Frågeområden som vi anser ringar in vårt problemområde på ett relevant sätt.Undersökningen visade att rektorerna anser att den specialpedagogiska verksamheten ärviktig men då budgeten är för snäv blir denna verksamhet lidande. Vidare drar vislutsatsen att rektorernas förväntningar på specialpedagogerna i stora dragöverensstämmer med examensordningen men att tonvikten ligger på direktarbete medelever medan arbetsområdet skolutvecklingen visar sig underordnat.Vi anser oss ha funnit detaljer i examensordningarna som vid den föreståendeöversynen av speciallärar- och specialpedagogutbildningen kan komma att motverkaden förvirring som råder kring professionernas arbetsuppgifter ute i verksamheterna.Arbetet med studien är jämnt fördelat mellan oss.

Johansson, Jenny och Overup, Charlotte (2014). ”Fem pedagogers syn på inkluderingsbegreppet”. En hermeneutisk studie ur ett specialpedagogiskt perspektiv. (Five educators view on inclusion A hermeneutic study from the perspective of special education). Specialpedagog programmet, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö högskola.BakgrundSyftet med studien är att undersöka fem pedagogers syn på inkludering. Vi har genomgående i denna studie valt att enbart referera till pedagogerna som grupp. Detta eftersom vi vill säkerställa pedagogernas anonymitet. Pedagogernas samtal om inkludering tolkas och ställs i relation till läroplanen för förskolan. Vi vill också spegla pedagogernas synsätt mot olika specialpedagogiska perspektiv. Vi har valt att utgå ifrån följande frågeställningar när vi genomfört vår studie:•Hur avspeglas inkluderingsbegreppet i förskolans aktuella läroplan? •Hur ser fem pedagoger på begreppet inkludering? •Vad gör pedagogerna för att leva upp till begreppet en skola för alla? •Hur påverkar organisationen möjligheterna för inkludering?Studiens grund utgår ifrån det utvecklingsekologiska och det sociokulturella perspektivet med betoning på samspelet mellan individen och miljön.I en skånsk kommun gjordes en storsatsning i slutet av 2000-talet för att implementera ett inkluderande synsätt som handlar om att skapa goda lärmiljöer som erbjuder möjligheter för lärande genom att stödja, möta och utmana alla barn i deras lust att lära, därför valde vi att göra undersökningen här.MetodVi delade ut ett frågeformulär med två frågeställningar på en arbetsplatsförlagdträff, som är ett regelbundet möte där pedagoger och förskolechefen från två förskolor deltar. Frågorna vi bad dem att fundera över var:•Vad betyder begreppet inkludering för dig?•Hur visar det sig i din verksamhet?Därefter gjordes ett urval på fem av femton svar för att få fram vår fokusgrupp. Det genomfördes fokusgruppsintervjuer vid två tillfällen med samma grupp, där vi fångade samtalet pedagoger emellan kring läroplanen och deras egna reflektioner. Vi antog ett hermeneutiskt perspektiv när vi genomförde textanalysen på det transkriberade materialet samt läroplanen. ResultatVårt resultat visar att pedagogerna ger uttryck för ett relationellt synsätt på inkludering men de reflekterade också kring att det pedagogiska uppdraget också medför dilemman. De tvingas definiera begreppet normalitet och avvikelser eftersom de annars inte skulle kunna bedöma att ett barn är i behov av särskilt stöd. De framhåller samspel och delaktighet som viktiga faktorer i den inkluderande verksamheten. Pedagogerna reflekterade kring dilemman de möter i sitt uppdrag som pedagog inom förskolan. Vår studie visar att inkluderingsbegreppet är mångtydigt. Ord som delaktighet, sammanhang, miljö, samspel, normalitet/avvikelser och relationer är alla kopplade till detta begrepp. Dessa begrepp med undantag från normalitet/avvikelser finns omnämnda i förskolans läroplan. Studien visar att inkluderingsbegreppet handlar om ett förhållningssätt som hela tiden kräver observation, reflektion och utvärdering.

Min uppfattning är att alla vårdnadshavare inte är delaktiga till fullo när det gäller sitt barns skolval. Därför vill jag med min studie undersöka vårdnadshavares inflytande när det gäller valet av skolform, vilka faktorer de tycker är viktiga för sitt barns skolgång och om de är nöjda med skolformen deras barn går i. Syftet med mitt examensarbete är att belysa vårdnadshavarnas perspektiv på elever som är mottagna i grundsärskolan och integrerade i grundskolan. Jag ämnar undersöka vårdnadshavarnas inflytande i valet av skolform, deras uppfattning om diagnosens betydelse, om integrering är ett lämpligt skolalternativ och om samarbetet mellan vårdnadshavarna och skolan fungerar. Studien grundar sig på en kvalitativ studie med en hermeneutisk ansats. Jag har genomfört en kvalitativ enkätstudie med 33 deltagande vårdnadshavare från hela Sverige. Mitt syfte är inte att generalisera eller dra allmänna slutsatser, utan att få en djupare insikt hur några vårdnadshavare ser på mina frågeställningar. Min studie visar att majoriteten av vårdnadshavarna är nöjda med informationen gällande valet av skolform. De har själva tagit beslut om vilken skolform deras barn ska tillhöra. De är dessutom nöjda med att deras barn är integrerade i grundskolan. De tycker att dialogen och samarbetet mellan dem och skolan fungerar bra. Men de uttrycker en oro över att pedagogerna saknar tillräckligt med kunskap om funktionsnedsättning och deras barns behov, samt hur deras barns framtid ska bli efter avslutad skolgång.

Syftet med min undersökning är att lyfta ett flertal pedagoger och elevers förhållningssätt till integrering av elever med någon form av funktionshinder i vanlig grundskola. Utifrån en historisk tillbakablick synliggörs först de omständigheter funktionshindrade levde under fram till våra dagar, för att ge läsaren kännedom om de då rådande förhållandena. Med hjälp av enkäter, personliga intervjuer och fokusgruppsintervjuer har materialet därefter analyserats, för att se likheter och skillnader i pedagoger och elevers attityder. Det resultat som analyserades visar att pedagoger anser att man måste se till individen för att avgöra om det är lämpligt att integrera i vanlig skola, vilket får deras läraruppdrag att falla utanför ramen när vi arbetar för en skola för alla. Eleverna anser att självklart kan elever med någon form av funktionshinder gå i vanlig skola men de hade nog haft det bättre med andra likasinnade. / The purpose of my study is to highlight a number of teachers and students' approach to the integration of students with a disability in mainstream education. Based on an historical review visible until the circumstances disabilities lived in the present day, to give the reader aware of the prevailing conditions. Using questionnaires, personal interviews and focus group interviews, the material is then analyzed to see similarities and differences in teachers 'and pupils' attitudes. The results were analyzed show that educators believe that one must look to the individual to decide whether it is appropriate to integrate into regular school, causing their teaching assignments that fall outside the scope when we working for a school for all. Students believe that the course, students with a disability attend mainstream school, but they had probably had it better with other like-minded people.

Studiens syfte är att undersöka hur grundskolechef, rektorer och specialpedagoger ser på specialpedagogens uppdrag som ledare samt i skolutvecklingsfrågor idag. Undersökningen lutar sig på det positivistiska synsättet utifrån Giddens struktureringsteori (1984). Studien svarar på fem frågor; vad är skolutveckling och vilka ska driva den, vilken roll ska specialpedagogen ha i skolutvecklingen, vilka förutsättningar krävs för en ”framgångsrik” skola, vilka förutsättningar krävs för att lyckas med ett specialpedagogiskt uppdrag samt hur ser specialpedagogens uppdrag ut idag.I undersökningen har jag valt att använda mig av en kvalitativ metod, i detta fall den semistrukturerade intervjun. Jag intervjuade två specialpedagoger, två rektorer och en grundskolechef inom grundskolan. Dessutom använde jag mig av enkäter som skickades till specialpedagoger och rektorer inom grundskolan för att få så stor bredd in undersökningen som möjligt.Resultatet visar att skolutveckling handlar om visionen att vara en skola för alla och i detta arbete ska specialpedagogen bidra med det specialpedagogiska perspektivet genom arbete på individ-, grupp-, och organisationsnivå. För att bli en framgångsrik skola behöver vi arbeta med det sociala klimatet med värdegrunden i fokus.Mina förbättringsförslag är att specialpedagoger och rektorer ska sammanstråla i skolutvecklingsdiskussioner två gånger per läsår, att specialpedagogerna erbjuder professionshandledning på skolorna samt att specialpedagogerna själva erbjuds professionshandledning av en utomstående samtalsledare. / The study aims to investigate how primary school director, principals and special educators defines special educator’s mission as leaders as well as their participation in school improvement. The study is permeated in Giddens “structuring theory” (1984) with a positivistic approach and answers five questions. What is school improvement and who shall drive it, what part shall the special educator has in school development, witch conditions are required for "successful" schools, which are the prerequisites for success of a special educator assignment and how looks the mission of a special educator today .The study I have chosen to use is a qualitative method, in this case a structured interview. I interviewed two special educators, two principals and a primary school head in primary schools. In addition, I used questionnaires that were sent to special educators and principals in elementary school to get as much width in the survey as possible.The results shows that school improvement is about the vision to be “a school for all” and in that work is it important that the special educator helps the principal with the special education perspective through the work at individual, group and organizational level. To become a successful school, we need to work with the social climate with values in mind.

Detta examensarbete undersöker pedagogers syn på begreppet "en skola för alla", hur de går tillväga för att realisera begreppet samt implikationerna av detta. Jag har undersökt hur pedagogerna upplever i vilken utsträckning det är en skola för alla, men även hur de arbetar för att individualisera undervisningen samt vilka medel de tror skulle förbättra läromiljön. I examensarbetet ges en översikt över tidigare forskning om en skola för alla, inkludering och exkludering samt information från svenska lagar och styrdokument angående skolan samt internationella lagar. En kvalitativ fenomenografisk intervjumetod användes. Arbetet grundas på intervjuer med åtta grundskolepedagoger, två specialpedagoger samt en rektor, totalt elva informanter.Sammanfattningsvis pekar resultaten av undersökningen på att pedagogerna inte anser att det fullt ut är en skola för alla. Pedagogerna har olika sätt att individualisera undervisningen för eleverna, dels genom att ha olika krav på eleverna men även att eleverna inte arbetar med samma saker i ett ämne utan på svårighetsgrader anpassade efter dem. Pedagogerna har många idéer om hur läromiljön kan förbättras och utvecklas, bland annat med mindre klasser, fler pedagoger med rätt kompetens och mer tekniskt material.

Pahovic, Kristina. (2006). Skolledares och pedagogers syn på inkludering. (School leaders and pedagogues view on inclusion of children with special needs). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning, Lärarutbildningen, Malmö högskola. Syfte Syftet är att undersöka skolledares och pedagogers uppfattningar om inkludering av särskolans barn. Metod Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om inkludering av barn i behov av särskilt stöd och framför allt elever som är placerade inom särskolan. Med hjälp av intervjuer ville jag se vilka eventuella skillnader det fanns i synen på inkludering mellan verksamma skolledare och pedagoger, framförallt inom särskolan. Resultat Sammanfattningsvis pekar resultaten av min undersökning på att synen på inkludering är relativt samstämmig mellan skolledare och pedagoger och att denna inte nämnvärt skiljer sig åt. Båda yrkesgrupperna kan se klara fördelar såväl som nackdelar med inkludering och samtidigt har de en klar bild över vad som krävs för att ”en skola för alla” skall vara genomförbar. Nyckelord: ”En skola för alla”, inkludering, mångfald, segregering, särskola.

KUNSKAPSBIDRAG Denna studie avser att bidra med en vidare förståelse kring begreppet en skola för alla. En kännedom om olika perspektiv kan generera en större förståelse för de tolkade styrdokumentens avtryck i det praktiska arbetet med eleverna. Trots att begreppet verkat lång tid inom skolpolitiken är det ett mångtydigt begrepp som kan ges olika innebörd för olika individer. En inblick i förskollärares syn på skolans största uppdrag är betydelsefullt för att få en förståelse för innebörden av att tolka utbildningens nationella mål, som är utarbetade långt från den verksamhet som ska genomföra målen.SYFTE Syftet med studien är att undersöka hur några förskollärare i förskoleklass uppfattar målsättningen en skola för alla och om möjligheter och hinder i uppdraget att ge alla elever möjlighet till framgång i skolan.FRÅGESTÄLLNINGAR Hur uppfattar förskollärarna målsättningen en skola för alla?Vilka erfarenheter har förskollärarna av arbetet i praktiken utifrån målsättningen?Vilka möjligheter och hinder synliggörs i uppdraget att ge alla barn möjlighet till framgång i skolan?TEORI Studien tar stöd i de olika specialpedagogiska perspektiven; relationellt, kategoriskt och dilemmaperspektiv. Den tar även stöd i begreppen formuleringsarena och realiseringsarena.METOD Studien har en fenomenografisk ansats med fokus på att identifiera uppfattningar och att beskriva variationer av uppfattningar. Empirin bygger på semistrukturerade intervjuer med fyra förskollärare från fyra olika skolor. RESULTATResultatet av studien visar på tre kvalitativt skilda sätt att uppfatta begreppet en skola för alla. De olika uppfattningarna genererar olika förståelse när det handlar om arbetet i praktiken och om möjligheter och hinder för att nå alla elever. Ett sätt att uppfatta begreppet handlar om externa faktorer. Att skolan ska vara till för alla ses som en ideologisk målsättning och uppfattningen är att samhället står som ansvarig för en skola för alla. En annan uppfattning handlar om interna faktorer. Möjligheterna ligger här hos pedagogerna, både när det gäller förhållningssätt och pedagogiska redskap. En tredje uppfattning handlar om resurser och de organisatoriska förutsättningarna är i fokus. Möjligheterna innebär här extra vuxna och mindre barngrupper. Om förståelsen av en skola för alla placeras utanför skolan eller inom skolan påverkar hur förskolläraren uppfattar sitt uppdrag och vad som är möjligt att göra. Hur skolan arbetar för att nå målet ser dessutom olika ut beroende på om kvalitativa eller kvantitativa resurser ses som mest betydelsefulla.IMPLIKATIONER: Ett långsiktigt och förebyggande arbete, där alla är delaktiga, är en förutsättning för att etablera en lärande organisation. Arbetet på en skola innebär olika dilemman, där pedagoger behöver göra olika val. Ett beslut kan innebära etiska avvägningar och för att lättare kunna ta ställning behövs tid för reflektion, både enskilt och i grupp. Ett nära samarbete inom hela skolans organisation är betydelsefullt för att se möjligheter på individ-, grupp- och organisationsnivå.

Syftet med denna studie är attundersöka vad pedagoger anser att en skola för alla innebär, vilken inställning de har till begreppet samt om de själva anser att de har den kompetens som krävs för att arbeta med elever i behov av särskilt stöd.