Undersökningen i denna uppsats är en kvalitativ fallstudie. Den bygger på tre halvstrukturerade intervjuer med en rektor, en specialpedagog samt en lärare och deras uppfattningar kring en specifik skolsituation för en elev med diagnosen AD/HD. Undersökningen grundar sig i att AD/HD är en diagnos som kommit att öka kraftigt under senare år och därför blivit föremål för en debatt om dess konsekvenser i en skola för alla. Diagnoser diskuteras ofta ur ett kategoriskt eller kritiskt perspektiv som ett svar på hur skolsituationen gestaltar sig och båda perspektiven kan uppfattas gör anspråk på att sitta inne med rätta lösningar på problem. Debatten är för ensidig och förklarar inte den komplexitet som skolan rymmer. Vi har därför valt att söka förståelse ur ett sociokulturellt perspektiv, då det perspektivet intresserar sig för hur olika dilemman kommer till uttryck under vissa sociokulturella förhållanden. Syftet med undersökningen har varit att undersöka vad en skola för alla kan innebära i praktiken för en elev som fått diagnosen AD/HD. Vår avsikt har varit att identifiera faktorer på organisations-, grupp och individnivå inom skolans verksamhet som kan ha haft betydelse för hur skolsituationen ser ut. Vi relaterar dessa till texter, styrdokument och uppdraget en skola för alla. Följande frågor belyses: Hur resonerar skolpedagoger om eventuella hinder och möjligheter i arbetet med en elev med diagnosen AD/HD. Hur kan skolpedagoger uppfatta diagnosens betydelse och funktion i skolan. Resultatet visar att faktorer som samverkan, val av insatser och diagnosen har haft betydelse för hur skolsituationen ser ut. Skolpedagogernas resonemang speglar de dilemman de har att hantera och kan förstås utifrån olika faktorer som styr arbetets utformning såsom de krav styrdokumenten för med sig samt deras egna intentioner och förmåga att hitta olika vägar att nå målen, skolans upptagningsområde, den sociala praktiken med dess starka traditioner men också de verktyg eller redskap de använder.

Sammanfattning Vi som gjort denna studie vet inte vad lärarna och skolan gör för att inkludera elever ”i läs och skrivsvårigheter” i ”en skola för alla” inom klassens ram. Vi skall ta reda på vad lärarna i svenska, matematik och engelska samt eleverna ”I läs och skrivsvårigheter” säger att lärarna och skolan gör. Föreliggande studie görs i form av kvalitativa intervjuer av elever ”i läs- och skrivsvårigheter” samt deras lärare i svenska, matematik och engelska. Studien genomförs på två skolor, en friskola och ett kommunalt naturbruksgymnasium. Eleverna intervjuas med öppna frågor där de får berätta hur de upplever sin skolsituation, på vilket sätt de får det stöd de behöver av lärare och skola. Även lärarna intervjuas med öppna frågor och de får berätta om vad de gör för att stödja elever ”i läs- och skrivsvårigheter”. Vi redogör för relevant forskning. Studien riktar sig till gymnasiet men den mesta forskningen är baserad på grundskolan. Vårt arbete följer etiska regler. Alla svar behandlas konfidentiellt och att materialet används endast i vår studie. Denna studie har kommit fram till att det är kommunikation, stöd, delaktighet, social närvaro inom klassens ram som ger eleverna en känsla av inkludering. Studien visar att de anpassningar som görs av lärarna inte fullt ut är vad eleverna efterfrågar. Elevernas önskan att arbeta i mindre grupp kan ha uppenbara risker. Eleverna kan utveckla mindre önskvärda normer och få försämrade möjligheter till utveckling av andra väl så viktiga kompetenser i liten grupp. Föreliggande studie kan vara intressant att ta del av för de som jobbar i klassrummet med elever i svårigheter, såväl som i arbetet med ”en skola för alla”. Men vi hoppas också att skolledning såväl som politikerna vill ta del av studien.

Within special education, there is a big dilemma where some mean that school should include all pupils in the same school class, regardless of the students' needs for assistance, while others believe that students with special needs to be placed in small adapted groups where students have similar needs is to exclude pupils. While others argue that the inclusion can sometimes lead to exclusion. The aim is to investigate what meaning teachers and special education teachers gives the concept of inclusion in school and what consequences it entails in teaching. This study is based on a number of qualitative interviews of teachers and specialist teachers to obtain answer of the following questions. Has the concept of inclusion and integration the same significance and meaning according to those asked teachers, special educators and special educators? Which students should be included, according to those asked teachers, special teachers and special teachers? What is required to work from an inclusive perspective, according to the asked teachers, special teachers and special teachers? Perceive the asked teacher, special educators and special teachers some disadvantages of inclusion? Which students receive special education instruction in the schools were asked? Do the asked teacher, special educators and special teachers think that there is a school for all? The results of this study is that teachers and special instructors have difficulty indistinguishing the concepts and that they puts the same emphasis on inclusion as the integration, the students must adapt to school and not vice versa. The teachers believe that schools today do not possess the skills and resources needed to meet students' needs. The results show that inclusion can have an opposite effect in the daily activities of the school.

Detta är en litteraturstudie vars syfte är att utreda vilka möjligheter, fötrjänster och problemområden som finns i den specialpedagogiska verksamheten i den svenska skolan. Studien är sprungen ur ett specialpedagogiskt perspektiv och lyfter frågeställningarna: Vilka möjligheter och problem förekommer i en inkluderande specialpedagogik och hur påverkas eleverna? Samt vilka möjligheter och problem förekommer i en exkluderande specialpedagogik och hur påverkas eleverna? Litteraturstudien bygger på en sammanställning av vetenskapligt material som samlats genom systematiska sökningar. Källmaterialet utgörs av rapporter, avhandlingar och vetenskapliga artiklar som publicerats mellan år 2000-2013. Vidare är urvalet av källmaterial baserat på några valda inklusions- och exklusionkriterier. Resultatet visar att styrkan i en inkluderande specialpedagogik ligger i den individuella och sociala utveckling som eleverna kan göra i socialt samspel och gemenskap med andra. Genom att lära av varandra och ingå i en grupp där varje individs unika egenskaper ses som tillgångar kan elever som är behov av särskilt stöd både få en större självkänsla och ökad motivation. Men när resurserna och kompetenserna saknas för att utföra en fullgod inkluderande undervisning riskerar det istället att bli än mer exkluderande för många elever. Vad det gäller den exkluderande undervisningen visar resultatet av problemet ofta ligger i den avskiljning från sin omgivning som eleven i behov av särskilt stöd försätts i, något som kan leda till bristande självkänsla och utanförskap, något som kan få konsekvenser även efter elevens avslutade skolgång. Samtidigt visar resultet på att en helt individanpassad, dock exkluderande, undervisning kan ge elever i behov av särskilt stöd den extra tid och det anpassade stöd som behövs för att eleven ska nå sin måluppfyllelse.

Individual Education Plans and the means of creating a sustainable platform for children with learning difficulties is a subject of vast discussion. The original idea was to create a system in which the documentation of certain students with learning difficulties would lead to precautions being taken in order to eradicate difficulties and improve student’s abilities to excel in studies. However, in practice, the IEPs proved less functioning and the special needs of students were not attained accordingly to the theoretical approach. In some aspects the IEPs were a helpful tool to create sustainability for students with special needs, but in the long term the IEPs seemed to provide less support and more segregation. The usage of individual education plans in the Swedish school, as well as Irish- and British schools, had its own theoretical standpoints within each faculty. For some schools the IEP was used as a tool to reflect that the institution indeed followed the guidelines set for special education, in order to protect institutional activities. For other schools there was a normative behavioral standard to be measured through IEPs, in these certain scenarios the IEP served as a tool to create a “normal” behavior for the students that showed certain social “problems”. In many regards these behavioral precautions did not have any actual relation to said student’s special education needs. In this study we examine how the theoretical approach to the IEPs was regarded and how these theoretical ideas have been implemented in practice. In this study we also present a discussion about how the theoretical and practical usage of IEPs is in any form regarded as positive or negative, in accordance to the scientific approach of special education.

Studiens syfte är att undersöka lärares uppfattning om läxans funktion i förhållande till en skola för alla. Studien har en kvalitativ forskningsansats där halvstrukturerade kvalitativa intervjuer med sexton lärare har genomförts. Studiens data analyseras utifrån en kvalitativ innehållsanalys där lärares uppfattningar om läxans funktion redovisas på individnivå, organisationsnivå/skolnivå och samhällsnivå samt för elever i svårigheter. Vidare analyseras lärares övervägande uppfattningar om läxans funktion under fem olika synsätt, Det traditionella synsättet, Det kommunikativa synsättet, Det tillmötesgående synsättet, Det ambivalenta synsättet samt det Marknadsanpassade synsättet. Resultat och analys har kopplats till det sociokulturella synsättet och Vygotskijs teori om lärande samt till de tre specialpedagogiska perspektiven. Resultatet visar på stora skillnader i lärarnas syn på läxans funktion för elevens lärande och lärares undervisning på de olika nivåer studien berör. Bristande kollegial samsyn råder på skolorna vilket medför att läxans funktion tolkas individuellt av samtliga parter runt läxan, vilket får negativa konsekvenser i en skola för alla. Några slutsatser som kan dras är att likvärdigheten i en skola för alla, med fokus på skolans kunskaps- och demokratiuppdrag, påverkas av bristande samsyn, av skolors möjlighet att erbjuda läxhjälp på eftermiddagar samt av de läxhjälpsföretag som etableras på samhällsnivå. ___________________________________________________________________________ Nyckelord: Läxans funktion, Intervjustudie, Kunskapsuppdrag, Demokratiuppdrag, Skola för alla, Inkluderande undervisning, Likvärdighetsperspektiv, Elev i behov av särskilt stöd.

Skolan är i ständig förändring och antalet barn med annan etnisk bakgrund ökar i våra klassrum. Studien syftar till att undersöka om det förekommer några skillnader mellan det stöd barn med annan etnisk bakgrund i svårigheter får i jämförelse med barn i behov av särskilt stöd. Tyngdpunkten i studien ligger på pedagogernas förhållningssätt till barnen, vilket stöd samt resurser mellanstadielärarna har att tillgå för att stödja dessa barn. Undersökningen är kvalitativ och utgår från frågeformulär i form av en enkät med öppna frågor. Respondenterna som medverkat består av åtta mellanstadielärare samt två specialpedagoger, utöver detta har vi en som bortfall. Undersökningen har genomförts i södra Sverige på tre mellanstadieskolor inom samma kommun. Resultaten utifrån studien pekar på att barn med annan etnisk bakgrund i svårigheter samt barn i behov av särskilt stöd vanligtvis inte får tillgång till lika möjligheter. Lärarna i studien lyfter upp att de önskar ökade resurser i olika former för att kunna eftersträva en skola för alla.

I denna studie har vi undersökt hur ett antal lärare på lågstadiet säger att de anpassar den pedagogiska miljön för elever med ADHD. Vi undersökte vilka pedagogiska strategier och stödstrukturer som lärare säger att de använder i undervisningen för att inkludera elever med ADHD. Undersökningen gjordes på både individ- och gruppnivå för att se hur olika anpassningar kan tillämpas på de olika nivåerna. Studien grundas på intervjuer med sex verksamma lärare på lågstadiet. Skolorna var belägna i mellersta Sverige varav den ena på landsbygden och den andra i en större stad. Lärarna fick svara på sju olika intervjufrågor som hade utgångspunkt i studiens forskningsfrågor.  I denna studie ville vi få kunskap om olika anpassningar som tillämpas för elever med ADHD så att de inkluderas i den ordinarie undervisningen. I studien genomsyrar det sociokulturella perspektivet vilket också är studiens teoretiska utgångspunkt. Datainsamlingen analyserades med hjälp av tematisk analysmetod för att hitta återkommande mönster, likheter och skillnader. Resultatet i studien visar att det finns många olika anpassningar som en lärare kan tillämpa för att kunna undervisa den individuella eleven. Anpassningarna kan göras både på grupp- och individnivå för att helheten ska fungera.

Delaktighet är ett forskningsområde som är centralt och aktuellt, inte minst sedan Barnkonventionen blev lag 1 januari 2020 (Unicef, 2018). Syftet med detta examensarbete var att beskriva hur fem elever med funktionsnedsättning uppfattar delaktighet.  Studien har genomförts med en kvalitativ ansats genom semistrukturerade intervjuer av fem elever samt en observation för att synliggöra en elevs delaktighet i en aktivitet. I den tematiska innehållsanalysen har resultatet sedan analyserats utifrån de sex aspekterna; tillhörighet, tillgänglighet, erkännande, engagemang, samhandling och autonomi med stöd i delaktighetsmodellen (Szönyi & Söderqvist Dunkers, 2018) och den teoretiska innehållsanalysen KASAM (Antonovsky, 2005).  Resultatet visar att delaktigheten hos elever med funktionsnedsättning varierar i skolan. Eleverna ser inte funktionsnedsättningen som ett hinder för delaktighet, om rätt förutsättningar ges. De beskriver betydelsen av att omgivningen lyssnar på deras behov och anpassar villkoren så att alla ges möjlighet utifrån sina förmågor. Det framkommer att relationer, kamratskap, att få rätt stöd och förutsättningar är det som möjliggör delaktighet. Om detta inte tillgodoses så upplever eleverna att motivation, fokus och energi sänks. Konklusionen visar sig i denna studien vara att elevernas röst och upplevelser är viktiga för att skapa möjligheter till delaktighet. / Participation is a reserch area that is central and up-to-date, not least since the Children`s Convention became law on 1 January 2020. Participation is a reserch area that needs more research to get a greater piccture of student participation. The purpose of this thesis was to describe how five students with disabilities perceive participation.   The study has been conducted with a qualitative approach throgh semi-structured interwiews of five students and an oberservation to make visible a student`s participation in anactivity. In the Thematic content analysis, the result has been analyzed based on the six aspects: affiliation, accessibility, recognition, commitment, interaction and autonomy with support in the participation model (Szönyi & Söderqvist Dunkers, 2018) and the theoretical content analysis is KASAM (Antonovsky, 2005).   The results show that the partipation of pupils with disabilities varies in schools. Students do not see disability as an obstacle to participation, if the right conditions are given. They describe the importance of the environment adapting and listening to their needs so that everyone is given the opportunity based on their abilities. It appears that relationships, friendships, getting the right support and conditions are the themes that enable participation. If these themes are not met, students experience that motivation, focus and energy are lowed. The conclusion with the student`s opportunity for participation, this study show that the student`s voice about experiences creates opportunities to participate

Denna uppsats berör den framtvingade distans- och fjärrundervisningen under våren 2020 i skolämnet samhällskunskap. Uppsatsens syfte har varit att, utifrån samhällslärares egna upplevelser, undersökaom den framtvingade distans- och fjärrundervisningen har gjort det möjligt att fortfarande upprätthållaen inkluderande undervisning. Inkludering är ett i skolan allmänt använt begrepp, men vad betyder detegentligen och hur det ska yttra sig i praktiken finns det igen universal definition av. Uppsatsen antogen kvalitativ ansats där semistrukturerade intervjuer användes för att samla in data. Analysen av denempiriskt insamlade datan gjordes genom en tematisk analys. Resultatet visar att det finns utmaningarmed att undervisa i ämnet samhällskunskap på distans och via fjärrbaserad undervisning som också skabidrar till inkludering och måluppfyllelse. I och med en bristande interaktion är det svårt att uppnåämnets kärna och med en bristande kontroll och rättssäkerhet är det också svårt att bedöma omelevernas kunskaper och förmågor är riktiga.