<p>The aim of this study was to examine how teachers in special schools for children with mental disabilities add meaning to the process of assessing their pupils with a grading system. The study was carried out in a focus group that, during three qualitative dialogues, discussed the grading system in special schools in general and on the basis of the national school curriculum. The material was analyzed from a theoretical viewpoint taking into account both the French philosopher Michel Foucault’s perspective on empowerment and that of post-structuralism.</p><p>The results show that it is clearly problematic to assess children with intellectual disabilities. Due to the children´s differing conditions it is not possible to establish common knowledge goals and grades cannot be weighed in relation to the child’s level of knowledge. However, by considering the individual conditions of the children, formative assessment can be practiced and by avoiding not-passed grades all pupils in the special school can reach their individual goals and it is guaranteed that pupils always receive a grade that allows them to pass. The study also shows that the assessment still contains a comparative aspect; in fact, a comparative aspect is already incorporated in the assignment process to the special school which in Sweden bases on comparing the pupils intelligence level with that of other children of similar age. The goal-related grading system thus builds on a comparative system, in which children tested with a certain value from the normal test scale, are expected to not reach the curriculum goals and are then placed in a special school.</p><p>The results of this study also illustrate the consequences of grade assessment for children´s identity and future. The teacher´s handling of curriculum goals and grades results in the subjectivization of the pupils. Children are shaped to be learning subjects in an environment of discourses that segregates the children by labeling them as being different from normal. Both, pupils and personnel operate in a system of (ranked) power where disciplinary actions are part of a normalization process, a process that creates and is created by the prevailing ranking of power. The study shows that the assignment of grades in special schools and schools for children with mental disabilities is in itself part of a social process that singles out individuals who get diagnosed as intellectually disabled and that places them at the margin of society.</p> / <p>Syftet med denna studie har varit att undersöka hur pedagoger i särskolan skapar mening i betygssättningen av elever i denna skolform. Studien har genomförts i en fokusgrupp som i kvalitativa samtal vid tre tillfällen har diskuterat betygssättning i särskolan allmänt samt med utgångspunkt i grundsärskolans nationella dokument. Materialet har analyserats utifrån ett teoretiskt perspektiv med det poststrukturalistiska och Michel Foucaults maktperspektiv för ögonen.</p><p>I resultatet har det framkommit att betygssättning i särskolan är problematiskt. Elevers olika förutsättningar gör det omöjligt att ha gemensamma kunskapsmål och viktningen av betyg låter sig inte göras i förhållande till kunskapsnivån. Genom att ta hänsyn till de egna förutsättningarna kan formativ bedömning dock tillämpas och avsaknaden av ickegodkänt betyg gör att barnens individuella mål kan uppnås och ett godkänt betyg alltid garanteras. Analysen av materialet visar också att den jämförande aspekten i bedömningen finns kvar inte minst i själva mottagandet till särskolan, då det svenska systemet grundar sig på att elever föreslås skolformen särskola utifrån en jämförelse med jämnårigas intelligensnivå. Skolans mål- och kunskapsrelativa betygssystem bygger därmed på ett relativ jämförande ordning, där barn som testats och fått ett visst värde på normalskalan, förväntas att inte uppnå grundskolans mål och tas emot i särskolan.</p><p>Studiens resultat har också visat betygssättningens och särskolans betydelse för elevers identitetsskapande och framtid. Pedagogers hantering av kunskapsmål och betyg för med sig en subjektivering av elever där barnen formas till lärande subjekt i en miljö fylld av diskurser som vill särskilja dem som avvikande från det normala. Såväl eleverna som personalen själv verkar i en maktordning där disciplineringen är en del i en normaliseringsprocess, en process som skapas av och skapar den rådande maktordningen. Studien visar att betygssättningen i särskolan och den särskilda skolformen i sig är en del av den samhällsprocess som verkar för att sortera ut personer som får diagnosen utvecklingsstörning och som placeras i utkanten av samhället.</p>

<p>The purpose of this study is to investigate teachers 'and students' understanding of why students finish school with incomplete scores and which resources they consider necessary for students to accomplish the goals that are set for the students. Owing to the reuse of pupils and teachers' experiences, this study will highlight significant qualitative aspects of work with students who finish school with incomplete high school grades. Hopefully, will this study be a support and information base in secondary school.</p><p>The material forming the basis for the report's theoretical assumptions and the basic assumption is based on Lev Vygotsky sociocultural perspective on learning that Olga Dysthe discuss and develop further in his book, <em>Dialog, samspel och lärande</em>.  The present work is based on qualitative research method. I selected this research method because I am interested in getting an understanding of the importance and significance of this research The study applied a qualitative interview format.</p><p>As a result of the investigation as it has appeared that students difficulties to achieve the goals,depends on several factors, mostly on the student's socio-economic and psychosocial situation they live in. The life situation of the students determines the learning and knowledge process and how they reach their goals. The study concludes that a better synergy between the various stages need to be improved, the necessary resources, teachers need to understand the course objectives and then enlighten them to the students. As a final point, more explicit syllabus is needed owing to the easiness of being interpretable. Having more straightforward syllabus, unfair judgment will be prevented.</p><p> </p>

The purpose of this study is to investigate teachers 'and students' understanding of why students finish school with incomplete scores and which resources they consider necessary for students to accomplish the goals that are set for the students. Owing to the reuse of pupils and teachers' experiences, this study will highlight significant qualitative aspects of work with students who finish school with incomplete high school grades. Hopefully, will this study be a support and information base in secondary school. The material forming the basis for the report's theoretical assumptions and the basic assumption is based on Lev Vygotsky sociocultural perspective on learning that Olga Dysthe discuss and develop further in his book, Dialog, samspel och lärande.  The present work is based on qualitative research method. I selected this research method because I am interested in getting an understanding of the importance and significance of this research The study applied a qualitative interview format. As a result of the investigation as it has appeared that students difficulties to achieve the goals,depends on several factors, mostly on the student's socio-economic and psychosocial situation they live in. The life situation of the students determines the learning and knowledge process and how they reach their goals. The study concludes that a better synergy between the various stages need to be improved, the necessary resources, teachers need to understand the course objectives and then enlighten them to the students. As a final point, more explicit syllabus is needed owing to the easiness of being interpretable. Having more straightforward syllabus, unfair judgment will be prevented.

The aim of this study was to examine how teachers in special schools for children with mental disabilities add meaning to the process of assessing their pupils with a grading system. The study was carried out in a focus group that, during three qualitative dialogues, discussed the grading system in special schools in general and on the basis of the national school curriculum. The material was analyzed from a theoretical viewpoint taking into account both the French philosopher Michel Foucault’s perspective on empowerment and that of post-structuralism. The results show that it is clearly problematic to assess children with intellectual disabilities. Due to the children´s differing conditions it is not possible to establish common knowledge goals and grades cannot be weighed in relation to the child’s level of knowledge. However, by considering the individual conditions of the children, formative assessment can be practiced and by avoiding not-passed grades all pupils in the special school can reach their individual goals and it is guaranteed that pupils always receive a grade that allows them to pass. The study also shows that the assessment still contains a comparative aspect; in fact, a comparative aspect is already incorporated in the assignment process to the special school which in Sweden bases on comparing the pupils intelligence level with that of other children of similar age. The goal-related grading system thus builds on a comparative system, in which children tested with a certain value from the normal test scale, are expected to not reach the curriculum goals and are then placed in a special school. The results of this study also illustrate the consequences of grade assessment for children´s identity and future. The teacher´s handling of curriculum goals and grades results in the subjectivization of the pupils. Children are shaped to be learning subjects in an environment of discourses that segregates the children by labeling them as being different from normal. Both, pupils and personnel operate in a system of (ranked) power where disciplinary actions are part of a normalization process, a process that creates and is created by the prevailing ranking of power. The study shows that the assignment of grades in special schools and schools for children with mental disabilities is in itself part of a social process that singles out individuals who get diagnosed as intellectually disabled and that places them at the margin of society. / Syftet med denna studie har varit att undersöka hur pedagoger i särskolan skapar mening i betygssättningen av elever i denna skolform. Studien har genomförts i en fokusgrupp som i kvalitativa samtal vid tre tillfällen har diskuterat betygssättning i särskolan allmänt samt med utgångspunkt i grundsärskolans nationella dokument. Materialet har analyserats utifrån ett teoretiskt perspektiv med det poststrukturalistiska och Michel Foucaults maktperspektiv för ögonen. I resultatet har det framkommit att betygssättning i särskolan är problematiskt. Elevers olika förutsättningar gör det omöjligt att ha gemensamma kunskapsmål och viktningen av betyg låter sig inte göras i förhållande till kunskapsnivån. Genom att ta hänsyn till de egna förutsättningarna kan formativ bedömning dock tillämpas och avsaknaden av ickegodkänt betyg gör att barnens individuella mål kan uppnås och ett godkänt betyg alltid garanteras. Analysen av materialet visar också att den jämförande aspekten i bedömningen finns kvar inte minst i själva mottagandet till särskolan, då det svenska systemet grundar sig på att elever föreslås skolformen särskola utifrån en jämförelse med jämnårigas intelligensnivå. Skolans mål- och kunskapsrelativa betygssystem bygger därmed på ett relativ jämförande ordning, där barn som testats och fått ett visst värde på normalskalan, förväntas att inte uppnå grundskolans mål och tas emot i särskolan. Studiens resultat har också visat betygssättningens och särskolans betydelse för elevers identitetsskapande och framtid. Pedagogers hantering av kunskapsmål och betyg för med sig en subjektivering av elever där barnen formas till lärande subjekt i en miljö fylld av diskurser som vill särskilja dem som avvikande från det normala. Såväl eleverna som personalen själv verkar i en maktordning där disciplineringen är en del i en normaliseringsprocess, en process som skapas av och skapar den rådande maktordningen. Studien visar att betygssättningen i särskolan och den särskilda skolformen i sig är en del av den samhällsprocess som verkar för att sortera ut personer som får diagnosen utvecklingsstörning och som placeras i utkanten av samhället.

Antalet barn med någon form av funktionsnedsättning har ökat i världen och detta innebär även att intresset för att inkludera elever med funktionsnedsättning i de vanliga klasserna (där det endast finns barn utan någon typ av funktionsnedsättning) också har ökat. En av de vanligaste diagnoserna tillhörande de neuropsykiatriska funktionsnedsättningarna är autismspektrumstillstånd (AST) och inkluderar såväl diagnoserna Asberger som Autism syndrom. Inkluderingen av elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättning med diagnoser tillhörande AST har visat sig vara komplicerad. Denna litteraturstudie har för avsikt att undersöka vilka svårigheter och utmaningar som pedagoger möter vid inkludering av AST- elever i klassrummet, samt vilka strategier och metoder som är gynnsamma att använda sig av som pedagog vid inkludering av AST-elever i klassrummet.  Resultaten visar att mycket ansvar ligger hos pedagogen för att klassrumsmiljön ska bli inkluderande och för att AST- eleverna ska kunna skapa kompisrelationer. Resultatet visar även tydligt på att pedagogernas största utmaning är att underlätta AST-elevernas svårigheter i att hantera sociala relationer.Även underlätta sociala relationer med såväl klasskamrater som andra vuxna i klassrummet.

Syftet med denna studie var att undersöka stödinsatsen i form av elevassistent och hur insatsen kopplas till elevens behov av särskilt stöd. Studien bygger på tidigare forskning kring elevassistentens roll och funktion i arbetet med elever i behov av särskilt stöd och har en kvalitativ ansats där åtgärdsprogram har samlats in och bearbetats med hjälp av dokumentanalys som metod. Även djupintervjuer av semi-strukturerad karaktär genomfördes med en rektor, en speciallärare och tre elevassistenter. Resultatet från dokumentanalysen analyserades och sammanställdes i en tabell och de inspelade intervjuerna transkriberades och sammanställdes utifrån teman. Resultatet analyserades, sammanfattades och sattes sedan i relation till tidigare forskning samt studiens teoretiska ramverk. Sammanfattningsvis påvisar resultatet att stödbehov kopplat till elevassistent som insats ofta är av social karaktär. Elevassistentens roll handlar med andra ord främst om att fungera som en stödstruktur, speciellt i sociala sammanhang. I elevassistentens roll ingår också ofta någon form av undervisning, antingen enskilt eller i mindre grupper. Elevassisternas behov av stöd hamnar inom områden som planeringstid, handledning och kompetensutveckling. I vilket omfattning detta stöd ges beror utifrån detta resultat lite på vilken enhet samt inom vilka årskullar elevassistenten är verksam. För att säkerställa att insatsen resulterar i en akademisk progression hos eleven, påvisar resultatet att detta sker genom dialoger mellan lärare och elevassistent samt genom olika typer av test. / The purpose of this study was to investigate what kind of support being conducted by the profession student assistant, and how their role is linked to students with special educational needs. The study is based on previous research how the role student assistant is functioning in relation to students with special educational needs. The study has a qualitative approach and the theoretical framework is based on the ecological system theory. Individualized educational plans have been collected and processed using document analysis as a method. In-depth interviews of semi-structured nature was also conducted with a principal, a special teacher and three student assistants. The results of the document analysis were analyzed and complied in a table and the recorded interviews were transcribed and complied based on themes. The result of the document analysis was analyzed, summarized and then compared in relation to previous research as well as the theoretical framework of the study. The results in terms of what is required from the student assistant are pointing towards needs of social character. In other words, the role of the student assistant is primarily to function as a support structure, especially in social contexts. A part within the role also includes teaching, either individually or in smaller groups. The student’s assistants need for support can be categorized into planning time, supervision and adequate education. Whether, and in what extent various support is given, varies from the result. The result demonstrates that the pupil’s academic progression is being ensured via dialogues between teachers and student assistants as well as various types of tests.